Etikett: Försäkringskassan

Lynniga och o(s)äkra politiker

Av , , 4 kommentarer 11

”Det är meriterande om du har erfarenhet av att arbeta inom en politiskt styrd organisation.” Så kan det stå i en platsannons för högre tjänster inom kommunen eller i statliga myndigheter. En mening, men den är viktigare än många tror.

Anställningstrygghet är viktigt för många, att ha ett arbete där du är uppskattad och där du får utrymme för dina kunskaper efter många år på universitetet samt där du själv kan vara med och utveckla verksamheten. Inga konstigheter, jag är övertygad om att det är något som alla kan skriva under på oavsett tjänst. Men det är skillnad på arbetsgivare och när politiken blir din högsta chef är det inte säkert att arbetet blir lika lätt eller att du får ha det kvar.

Häromdagen stod det klart att Ann-Marie Begler fått sparken som generaldirektör för Försäkringskassan. Sparkad var inte ordet som användes utan omplacerad, för kan man sparka någon som har gjort sitt arbete och följt det som stått i regeringens regleringsbrev. Kostnader för assistansersättning har gått ner och sjuktalen har sjunkit vilket var exakt vad den socialdemokratiska regeringen ville uppnå. Men kritiken är hård för i slutändan har enskilda personer mycket svårt. Ska kritiken falla hårdast på den som utför arbetet eller på den som ville ha arbetet utfört? Helt klart är att Begler blev en belastning för regeringen och Annika Strandhäll (s) och då blev ”omplacering” en lösning. Tvära kast, lynniga och osäkra politiker under ett valår är en faktor som tjänstemän i politiskt styrda organisationer kan få räkna med vilket detta visar.

För drygt fem år sedan bloggade jag om relationen mellan politiker och tjänstemän, men ämnet fortsätter att vara högaktuellt än idag. Inte bara nationellt utan i högsta grad även i Umeå kommun. Här är det inte politiken som omplacerar, men förändringar görs på annat vis. Om tjänstemän och direktörer inte har en förståelse för politiska beslut och istället tar besluten som personlig kritik, då blir det jobbigt och i vissa fall ohållbart. Vi som politiker har ett ansvar för att säkerställa att besluten som fattas är väl underbyggda och vi ska lyssna till de som har kunskap och erfarenhet innan besluten tas. Det finns dock emellanåt en missuppfattning om att lyssna till skulle vara det samma som att följa.

 

Kalla Fakta och ansvaret för LSS

Av , , Bli först att kommentera 10

I söndags kväll visade Kalla fakta hur en konsult från Kommunlex utbildade kommuners handläggare att säga nej till funktionsnedsatta för att hålla kostnader nere. Det var en raljerande ton och i mitt tycke en människoföraktande ton som konsulten höll i programmet där han var filmad med dold kamera. Vi har fått veta att fler än hälften av Sveriges kommuner har anlitat detta företag, ett företag som även SKL har använt sig av. Min önskan och min starka förhoppning är att de personer som har hört och lyssnat varit kritiska. Det är viktigt att företag som anlitas granskas med kritiska ögon när det i synnerhet gäller om det kan få konsekvenser för enskilda personer.

LSS är en rättighets lagstiftning och syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Det är otäckt att höra hur besparingar görs på människors liv för att kommuner vill spara pengar.

I förra veckan hade jag nedanstående debattartikel publicerad i Folkbladet. Det händer en del inom personlig assistans och vi ser att kostnader har ökat i Umeå kommun. Min starka uppfattning är att ansvaret förr LSS bör överföras från kommunerna till staten för att vara en starkare garant för människors rättigheter.

********************************************************************************************

Försäkringskassans beslut vältrar över kostnader på kommunen

 

Försäkringskassans prövningar av rätten till assistansersättning har blivit hårdare. Det slår både mot den enskilde individen och mot kommunens ekonomi. Därför krävs det nu en utredning som syftar till att hitta en lösning.

Endast de personer som behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka med de grundläggande behoven kan få assistansersättning via Försäkringskassan. Men sedan några år tillbaka gör myndigheten snävare tolkningar av vad som räknas som grundläggande behov. Det gör att fler människor hamnar under den kritiska gränsen – och får avslag på sin ansökan om ersättning.

Många gånger är bedömningarna orimligt hårda. De är för strama och tar ingen hänsyn till tiden mellan assistenternas insatser. Därför nekas många människor assistansersättning – trots att det är uppenbart att de behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka med de grundläggande behoven.

På det här sättet vältrar Försäkringskassan över stora kostnader på kommunen. De som får avslag får nämligen söka personlig assistans via kommunen. Om utvecklingen fortsätter så här kan det bli nödvändigt att dra ned på annan verksamhet. Trots det är tystnaden stor. Därför kändes det som ett steg framåt när Kristdemokraterna lyfte upp ämnet vid rikstinget för en tid sedan. Då beslutade Rikstinget att utreda vilka förändringar som är möjliga att genomföra i LSS systemet, hur det kan bli bättre för den enskilde och hur det kan finansieras på ett hållbart sätt.

I dagens läge är det mycket svårt att planera den personliga assistansen i kommunen. Den nya situationen kräver snabba omställningar. Men det är svårt att på ett snabbt sätt få ihop de personliga assistenternas scheman och att hitta nya placeringar. Rådande förhållanden underlättar varken för kommunen eller för den enskilde individen.

Jag vill verkligen betona att jag inte ifrågasätter kostnadens storlek för insatserna. Tvärtom. Insatserna är nödvändiga för att människors liv ska fungera. Som kristdemokrat ser jag det här som ett område som ska lyftas fram och prioriteras. Men att systemet är hållbart är viktigt – inte minst för den enskilde individen. Därför måste det bli ett stopp på kostnadsövervältringen.

Veronica Kerr (KD), Gruppledare och förste vice ordförande i socialnämnden i Umeå kommun.