Etikett: Kreml

Han är tillbaka

Av , , 1 kommentar 9

Så heter en roman som är populär i Tyskland.  Bokens handling rör sig om en återuppstånden Hitler som storögt tittar på allt som förändrats sedan 1945. Många dråpliga situationer uppstår förstås. I Kreml är en annan despot ”återuppstånden”. I det fallet har inte världen förändrats särskilt mycket  under den 11 dagar långa frånvaron. Frågan är om vi någonsin får veta vad Putler sysslat med under sin exil från plikterna att alltid synas i de egna TV-kanalerna.

Putin lever förstås farligt. Han har tillsammans med oligarkerna svindlat det ryska folket på enorma belopp och måste hålla sig kvar vid makten för att undvika rättegång och livstid i Gulag. Putins oligarker är på sina håll helt beroende av Putins maktinnehav för att undgå samma öde.Oligarkerna hjälper Putin och Putin hjälper oligarkerna. De är beredda att slicka varandra precis överallt! Ömsesidigt beroende är cementet som håller ihop det nya tsardöme som håller på att uppstå. Cementet är starkt eftersom det består av tusentals miljarder. I dollar.

Ryssland stormakt?

Av , , 1 kommentar 5

Putin den Lille har uppenbara komplex för sin litenhet. Kampsportar, rider på björnar och fångar jättegäddor. I världspolitiken försöker han få respekt för Ryssland genom att försöka efterlikna Adolf Hitler och Kim Jong Un. Början till detta asociala beteende i världspolitiken togs genom att storsatsa på militär upprustning. Robotar som kan skjuta ned trafikflygplan på 12 000 m höjd, stridsvagnar, nya stridsflygplan och fartyg. Frågan är om Ryssland kan vinna en ny kapprustning. Svaret är nej. Ten and out!

Förr i tiden, första halvan av 1900-talet, räknades ett lands militära kapacitet i antal ton producerat stål per år. Nazityskland knäcktes när Hitler utmanade USA som i slutet av andra världskriget stod för uppåt 70 % av hela världens rustningskapacitet. I dessa tider är det inte antal ton stål som räknas utan ett lands ekonomiska styrka som oftast mäts som BNP.

Ryssland har idag en BNP som är klart mindre än Tysklands och närmast kan jämföras med Frankrikes eller Storbritanniens. Japan har dubbelt så stor BNP som Ryssland. USA:s BNP är sjufaldigt större än Rysslands. EU:s samlade BNP är 9 ggr större än Rysslands. Hur man än räknar är Ryssland en ekonomisk dvärg i jämförelse med den demokratiska världen. Putin gör i snabb takt ryssen allt fattigare. Rubeln har fallit 30 % gentemot världsvalutorna. Den vanlige ryssen torde redan märka försämringen vilket Putin försöker motverka genom den klassiska metoden för despoter att ordna konflikter med omvärlden. Putin kan inte göra Ryssland mäktigt genom ekonomisk styrka utan tillgriper rövarmetoden, att göra Ryssland geografiskt större genom erövring. Det man trodde var Nordkoreadiktatorns ensamrätt, att hota omvärlden med sin nukleära kapacitet, har nu fått sin efterföljare i Putin. Han skryter med hur mycket av USA han skulle kunna utradera. Han skryter med hur Ryssland på si och så många dagar kan ockupera demokratiska staters huvudstäder.

Erövringen av Krim har lyckats. Erövringen av östra Ukraina är på full gång och frågan är om det stannar vid det. Ryssland har redan pekat ut de baltiska staterna som tänkbara mål för att ”rädda” etniska ryssar. Det som skrämmer mig är att ett Ryssland i fritt fall ekonomiskt gör att Putin måste visa snabba resultat i erövringskrigen för att hålla den egna befolkningen på gott humör. En allt fattigare ryss kommer med uteblivna erövringar att vända sig mot landets ledning. Putin har all anledning att ha bråttom, så bråttom att han lämnade grupp 20-mötet i Australien i förtid, ledsagad av de 4 st krigsfartyg han hade tagit med sig för att imponera på australiensarna.

Vi får se vad Putins brådska kommer att leda till. Sveriges försvar kommer att vara en smula starkare om 10 år. Det torde framkalla många skratt hos männen i Kreml. Här har vi viktigare sandlådegräl att syssla med. T ex att alliansen tågar ut från ett möte om de framtida pensionerna. Är man svag får man välja sina strider med omsorg!

Kärnkraftskramarna

Av , , 4 kommentarer 10

Vi har ett utpräglat kärnkraftskramarparti i riksdagen. Tyvärr för min egen sinnesfrid är det Folkpartiet.Kanske är partiet en aning för ”Stureplansdominerat”. Kärnkraftskramandet är i synnerlig otakt med utvecklingen. Dels är en stor majoritet svenska väljare  emot kärnkraft som framtidens energikälla. Dels är kärnkraften svindyr om den som andra energislag skall bära sina egna kostnader inklusive försäkringskostnaderna. Dels är det omoraliskt att använda ett ändligt energislag som övervältrar avfallsproblematiken till kommande hundratals och kanske tusentals generationer.

Alternativa energislag blir jämförelsevis allt billigare och den utvecklingen fortsätter i full fart. Jag kan här nämna vindkraft och solkraft. Kärnkraftskramarnas huvudargument brukar vara att det inte blir el från vindkraftverk om det inte blåser. Nu är det ju inte så att det blir vindstilla över hela jordklotet på en och samma gång, inte ens vindstilla i hela Sverige. Med ett utbyggt överföringsnät som täcker hela EU kan el säljas från överskottsområden till underskottsområden. Det blåser alltid någonstans och solen skiner alltid någonstans i Europa.

Hänvisa till att vi står rådlösa om det inte blåser är den obotfärdiges förhinder.Ett tankehaveri.Bevara kärnkraften och till och med bygga ut den är nog ingen valvinnare för framtiden. Vi kommer dessutom att få uppleva nöjet av att ha ett Putinbyggt kärnkraftverk nästgårds över Bottenviken. Går säkert att använda i utpressningssyfte av gangsterregimen i Kreml.

En del brukar hävda att svensk kärnkraft är helt säker och naturligtvis säkrare än andra länders kärnkraft. Sanningen är ju den att ingenting är säkert annat än vår egen framtida död. Det finns inga säkra kärnkraftverk, bilar, höghastighetståg etc etc. Bara mer och mindre osäkra. Det har kärnkraftshistorien redan visat med stor tydlighet. Själv tillhör jag en befolkning med kraftigt förhöjd radioaktivitet  i kroppen efter Tjernobyl. Men vid Stureplan är folket helt odrabbade av Tjernobyl.

Murens fall 25 år

Av , , Bli först att kommentera 7

För 25 år sedan rämnade det kommunistiska skräckväldet i grunden i östra delen av Europa. Symbolen för sammanbrottet har kommit att bli murens fall i Östberlin och Östtyskland. Jag minns det som igår kan många säga och helt säkert nästan alla östtyskar. Kommunistsystemet visade sig vara ett konkursbo och det tar säkert ytterligare årtionden innan östra Tyskland kommit upp i samma levnadsstandard och produktion som västra delen av Tyskland. Vi vet nu ganska bra hur angiveri och förföljelser plågade folket. Upp emot var tionde östtysk var regimens agent eller informell medarbetare d v s angivare. Så alla måste akta sin tunga noga. I varje hyreshus, på varje arbetsplats och i varje skola fanns angivare. De stackars människor som på detta sätt kom i kontakt med STASI fick uppleva hur deras karriärer stäcktes, de portades från skolor och universitet mm. Detta drabbade dessutom den egna familjen. Barn stoppades från högre studier och fick endast de sämst betalda jobben, om de nu fick något jobb vill säga. Men ingen fick offentligt kalla sig för arbetslös  för då agerade STASI:

Eländeskatalogen är lång och det finns nu åtskillig litteratur för den intresserade. I Sverige var Östtyskland synnerligen populärt hos vänstern i media och i statsförvaltningen. Skolöverstyrelsen t ex hade ett tätt samarbete med den skamlösa diktaturen. Informella medarbetare till STASI fanns högt uppe i det svenska samhällslivet och kanske det bidrog till att Sverige var det första demokratiska land som erkände Östtyskland. För den intresserade rekommenderas t ex de två böcker som professor Birgitta Almgren skrivit om STASI i Sverige. I forna Östtyskland finns åtskilliga som fortfarande är troende kommunister och som ser med nostalgi på sin tillvaro före 1989. När dessa idag säger att de egentligen trivdes ganska bra i Östtyskland liknar de mobbarhopen i en skolklass som bedyrar att ”i vår klass har vi alltid så trevligt”. Totala antalet angivare i Östtyskland torde ha uppgått till någon miljon och denna miljon mådde säkert förträffligt när de sände arbetskamrater, grannar, skolkamrater mm till STASIS förhörsrum för nattliga förhör. Den egna karriären för angivaren fick oftast en skjuts uppåt av sådana tilltag.

Nä usch och fy för sådana människoäckel. Euforin över kommunismens kollaps i  Europa och Ryssland har varat i minst 20 år, men i dessa tider stiger oron över den ryska presidentens gangsteraktiga beteende. Militära överfall och subversiv verksamhet hör numera till dagordningen. Förtäckta hot som ”vi kan ta Litauen på en vecka” rabblar Vladimir Putin upp så där i förbigående. Ryssar i gemen är säkert trevliga och gästfria människor men de har en gangsterregim i Kreml! En vidrig och aggressiv nationalist leder landet.

Sovjets folkmord på 3 milj Ukrainare

Av , , 4 kommentarer 6

Bara under åren 1932 – 33 begick Sovjetunionen folkmord på ca 3 miljoner Ukrainare genom att svälta ihjäl dem. Hur många barn fanns bland dessa 3 miljoner? 1 miljon? 2 miljoner? Ryssar förbjöds hjälpa svältande barn som drog fram längs vägarna och tiggde matsmulor. De hemska utrensningarna med kulmen 1937 drabbade naturligtvis också Ukraina. Dessutom drabbades Ukraina svårt av kriget när tyska arméer drog fram och senare under Sovjetiska offensiver med mål att knäcka Nazityskland. Ukraina deltog med stora uppoffringar i de Sovjetiska arméerna och bidrog väsentligt till slutsegern i andra världskriget.

Men folkmordet genom utsvältning av främst landsbygdsbefolkningen sticker ut genom sin vidrighet. De flesta som dog var barn. Men sådant bekymrade nog inte de kommunistiska ledarna i Kreml. Bönderna kallades för kulaker och människorna blev i vanlig kommunistisk ordning ett administrativt begrepp med frånvaro av sedvanliga mänskliga hänsyn. Så och så många skulle likvideras inom varje by och samhälle vid utrensningarna enligt påbud från ledarna i Kreml. Sådana påbud kom med jämna mellanrum. I dessa fall var nackskott den vanligaste avlivningsmetoden. Befolkningen i Ukraina och övriga Sovjetunionen levde i ständig skräck.

Det finns fortfarande många i livet som upplevde progromerna och som skulle kunna vara levande historia. Men någon uppgörelse med det kommunistiska skräckväldet har inte ägt rum i de forna Sovjetiska republikerna. Sålunda kan man i Ukrainska Donetsk fortfarande se en staty av Lenin. Tänk om statyer av Adolf Hitler fortfarande skulle pryda torg i stora städer i Europa?

Den Ukrainska fördragsamheten med Ryssland med Putin Den Lille i ledningen är mot bakgrund av 1900-talets historia imponerande. Eller är imponerande rätt uttryck i detta sammanhang? Att respektera sina forna plågoandar  på det sätt Ukraina gör har nästintill bibliska dimensioner. Inte att undra på att Ukraina ändå vill närma sig EU när de beaktar sina erfarenheter av ryskt inflytande.

Etnisk rensning Stalin-Putin

Av , , 3 kommentarer 3

En anledning till att det bor ryssar lite här och var i forna östblocket är den etniska rensning som Sovjetunionen genomförde  från 1920 och framåt med toppår 1939 – 1945. Georgier, Tjetjener, Krimtatarer, Letter, Polacker, Vitryssar. Litauer, Estländare etc skickades till Sibirien till Gulaglägren  där de flesta fick sin för tidiga grav, de som inte dog redan under den omänskliga transporten. Tomrummet i ifrågavarande länder fylldes av ryssar. Etnisk rensning på grymmaste sätt medan omvärlden inklusive Sverige såg på. Det är av den anledningen det finns ett rysktalande inslag i många av de forna slavstaterna i Östeuropa.

De ryssar som nu bråkar och ställer till det med benäget bistånd från nationalisterna i Kreml skulle ju kunna lösa sitt problem genom att emigrera till sitt paradis Ryssland. Varför stanna i länder där de inte vill bo?  Varför inte packa ihop pinalerna och dra!