Umeås förra M-gruppledare Anders Sjölund och tidigare IKSU-chef Jan Åman vill liksom V-partister (förra bloggen) bort från Nannabad till bättre läge, se insändare i VK idag. Lär också Sjölunds och Åmans debattinlägg i VK nyligen http://www.vk.se/986346/ett-nytt-dyrt-badhus-men-utan-folklig-forankring

Umeås Nya dagismodell 1990 var min UBBI-modell enl Umeå kommun då. Men inte nu och i Tingsrättsdom 2/10 2013. Vad som är sant, döm själv här. 

UBBI står för mitt företagsnamn UBBI-konsult och signerades på mina ritningar för att markera upphovsrätten i ett typbarnstugeprojekt 1988-89 med Umeå, Nordmalings och Vännäs kommuner, allt utifrån ett avtal som slöts och som Umeå universitet genom Unikum, en föregångare till Uminovainstitutionerna idag, medverkade till.

Projektet resulterade i att min förskolemodell byggdes i Vännäs (Vännäsby), Snickargården 1989, i Umeå, Missionären på Umedalen 1990 och 1992 i Nordmaling (Gräsmyr). Full pott kan man säga och detta blev grunden för mitt dagisföretagande runt om i hela Sverige under början på 1990-talet.

Det blev en C-uppsats i pedagogik vid Umeå universitet om barnstugemiljöer, 1993. På hösten samma år deltog jag med min UBBI-modell och dagisforskande i en exportresa till USA och Los Angeles i gruppen Swedish Child Care med Exportrådet som ansvarig (där Umeå kommun sponsrade mig lite mot att jag delade ut broschyrer om Umeå) och regeringsrepresentanter med, socialminister Bengt Westerberg och statssekreterare Maria Arnholm, båda Folkpartiet (MA nu bl a förskoleminister).

Som kronan på verket och som största framgång mynnande från min UBBI-modell för Missionären blev att jag erbjöds av Socialstyrelsen (då högsta myndighet för förskolan då) att skriva texten för lokalmiljöer i Barnomsorgslagen 1995:2. Och därefter vara med i en presentation av hela lagen på tre orter i Sverige, Umeå, Jönköping och Stockholm. Hela tiden med Umeå kommuns goda minne och stöd.

MEN, detta minne blev kort, inget alls, eller nu tvärtom när jag 2009 upptäckte att samma kommun, Umeå, genom För- och grundskolenämnden/För- och grundskoleförvaltningen, publicerat min UBBI-modell för Missionärens förskola som en av fyra modellexempel för råd och anvisningar, Funktionsprogram för förskolan, men utan att fråga mig om lov och inte med att signera med UBBI i texten under ritningen, däremot med VAB, den arkitektbyrå som normaliserade ritningarna i ovan projekt.

Efter ett flertal skriftliga försök av mig och anlitad avdokat att få en dialog om att rätta till felet och en ekonomisk kompensation, fanns ingen annan utväg än att stämma kommunen för intrång i upphovsrätten och få rättelse. Men nu minns Umeå kommun helt tvärtom! Missionärenritningen är inte skapad av mig längre!

Men man godtar att modellerna UBBI 3 och UBBI 4 är mina och med upphovsrätt. Man godtar att UBBI 6 är en sammanjämkning, men nu inte min och inte upphovsrätt! Tänk två böcker av en författare UB med två versioner av en historia. Så görs en blandning med innehåll från båda böckerna. Vem är författaren/upphovsmannen då? Jo, författaren UB.

Vem har upphovsrätten nu då till förskolan Missionärens ritning? Jo, Umeå kommun har tagit över den och syns i kommunarkiven. Se nedan, UBBI 6 t v som är min signering som Umeå kommun bekräftar och en ingenjör POS vid tidigare VAB formaliserat tiil ritning som valdes efter att ha kombinerat 3  och 4.

Det var 17/4 1989. Men sju år senare har allt upphov, både att VAB ritade fram min UBBI 6 och signeringen, tagits bort och ersatts med Umeå kommuns vapen 23/10 1996 och sedan uppdaterats med samma ägande och upphovsrätt sex år senare. Det är i en s k relationsritning där man inte får så här sudda bort bakgrundshistorien om skapandet. I praktiken nu en stöld av min UBBI-modell, som jag först upptäckte 2009, 13 år efter ”stölden”!

Nedan är de nämnda ritningarna uppe t v en bild från två avdelningar av Missionärens förskola. Uppe t h är bygglovsritningen/relationsritningen och därunder en identisk sådan (förutom någon fönsterplacering eller inredningsdetalj), som är den min UBBI 6. Nere t v är den kommunen i tvisten påstår är den som är Missionären med vissa ändringar, men ändras den fullt ut blir den min UBBI 6, som nu kommunen gjort till sin 1996 i relationsritningen!

Tilläggas kan att det finns protokoll som visar att högsta politiker och tjänstemän beslutat just så att min modell kunde väljas i ett typbarnstugeprojekt som 1988-89 prövade mina UBBI-modeller från nr 1 till 6. Enl nedanstående protokoll bestämdes detta i februari 1989 där både framlidna Harry Strandberg (S), ordf i Socialnämnden gav klartecken för en UBBI-modell liksom Lennart Holmlund, då ordf i Tekniska utskottet. En ny referensgrupp bestämd i mötet ovan valde sedan min ritning och med stöd av den fackliga organisationen.

Med på beslutet var också dåvarande, nu framlidna, stadsbyggmästaren i kommunen Stig Lundström, projektledare f ö och väl insatt i vilka modeller och upphovsmän som gällde, samt socialdirektören då Dan Johansson. Längst ner är en TT-artikel från den tiden som beskriver projektet, min roll och UBBI-modell samt lovord för mina idéer och bild på en legomodell (ur VK) av min förskolemodell som sedan blev Missionären.

Kan det bli övertydligare hur nära Umeå kommun var i detta projekt och hur väl man då visste om vilken modell jag skapat och som sedan byggdes av kommunen? Fortsättning följer..

Umeås Bästa kan RF, Riksidrottsförbundet ge för placeringar av idrottshallar om man delar oron i e-brev jag skickat idag.

På min blogg Umeås Bästa… inte det sämsta, igår 1/10 och förrgår 30/9, belyses riskerna för en ny simhall i Umeå för simsporter intill farlig trafikmiljö, växande drogomgivning (allt fler krogar intill och systembolag nära) – även dopingrisker med privat gym i badhusbyggnaden, allt pga placering mitt i stadens centrum.

Jag har nu skrivit till Idrottsministern och till Svenska simförbundet för attt uppmärksamma detta. Ingenstans i planerandet sedan beslut 2007 har denna  problematik uppmärksammats med denna idrottsanläggning mitt i city av Umeå, där idrottande barn och ungdomar inte ska ha sina hallar, menar jag och har stöd av en överväldigande del av allmänheten.

Allt medan simsporterna får höra av kommunledningen att om inte detta läge,  så blir det ingen ny simhall, (ja det är sant, man hotas).

Genom att ett detaljplanearbete avbröts 2012 och en gammal detaljplan från 1948 år om ”endast för allmänt ändamål” används, har inte utredningar gjorts där lägesproblemen för barn/ungdomar om ovan kunnat uppmärksammats och det är bara, enligt kommun och länsstyrelsen, närboende som nu fått yttra sig och har överklagningsrätt.

Nu undrar jag om RF har några riktlinjer eller bestämmelser om hur idrottsanläggningar ska/bör lokaliseras och inte. Ovan problem med farliga trafikmiljöer och riskfylld drogomgivning vid kommunala och privata planeringar av idrottshallar måste väl i vilket fall kunna vara angeläget för RF att studera och då i Umeå nu.

Noteras kan att Regeringsrätten i utslag 2002 för en kommun i Sverige sade nej till alkoholservering i idrottshus, bl a med motivering nära simhall (100 m) och skolor (200 m), samt att det finns kommuner, dock ej Umeå, som markerar denna olägenhet för idrottshallar, allt återgivet i bloggen 30/9.

Då gäller/gällde det om restauranger/krogar och dyl byggs/drivs intill idrottsanläggningar, men det omvända ska ju då också gälla, att inte idrottens barn/ungdomar ska få sina arenor vid alkoholmijöer med risk för andra droger som följd och påverkan därmed. Och inte heller i farliga trafikmiljöer som här i Umeå.

Därför detta e-brev och nedan är också mina blogginlägg. Önskas mer information, så kan jag ordna det.

Urban Bengtson, Umeå, medlem i Umeå Simsällskap och Jalles TC (löpning och skidor) och aktiv i idrott både vid och i ”arenor” sedan över 50 år.

PS

Byggandet har inte startat, bygglovet har inte vunnit  laga kraft och ekonomin inte beslutats om, ska göras den 28/10. Och opinionen växer mot placeringen, senast i ledare i Västerbottens-Kuriren,

Umeås Bästa Barnhjälp kan Idrottsministern och Svenska simförbundet ge ang Nannabads farligheter i trafikmiljö och alkoholomgivning efter e-brev om detta.

E-brev till idrottsminister Lena Adelsohn-Liljeroth

På min blogg idag den 30/9 2013 (nu igår min anm.) skriver jag om idrottsanläggningar, här en bad- och simanläggning (simhall) i Umeå som är ifrågasatt av allmänheten men drivs på av S-M-FP-C-KD:s gruppledare.

Rubriken är
”Umeås Stopp av Nannadopp är Bad vid Krog som Regeringsrätt inte Godtog!”

Nu vill jag som simengagerad, privat och idékonsult, uppmärksamma idrottsministern på en avart, den att denna nya simhall mitt i trafikfarligaste centrum av Umeå, också får en växande alkoholomgivning intill liksom risk för drogstråk mellan krogar och nära inpå ett systembolag.

Det vore önskvärt att få veta ministerns uppfattning här och om det finns några former av riktlinjer som kan skydda barn och ungdomar från sådana här ”planeringsövergrepp” (trafiken och drogmiljön när nya simhallen är outredd här i Umeå).

Länken till min blogg är nedan och där finns även illustrationer jag gjort samt en kommuns anvisning mot drogmiljö nära idrottshallar och regeringsrättsutslag som sa nej till alkoholtillstånd nära simhall i kommun i Sverige.

Planerna i detta s k Nannabad är inte helt färdiga, bygglov har ej vunnit laga kraft och den 28/10 2013 ska budgeten för Umeå kommun tas för de närmaste åren, inkl om ett nytt badhus/ny simhall.

E-brev till ansvariga på Svenska Simförbundet

Kommunen har inte upplyst om att hotell med krog i gammal skola kommer 20-30 m från en simentré och badentrén 50-60 m från nya student- och musikbygge i annan gammal skola. Med systembolag nära skapas ett drogstråk förbi båda entréerna. Det finns Regeringsrättsbeslut om att sådan här närhet simhall – alkohol inte tillåts.

Hoppingivande är att VK som största media lokalt nu säger ifrån om Nannabad, se nedan,