Kategori: Äldreomsorg

Sjöbacka – liten och unik

Av Veronica Kerr, 20 april 2023 kl 15:10, Bli först att kommentera

Boende i växande bygd efterlyser bättre omsorg – ”Rädda Sjöbacka”

Det är rubriken på VKs artikel om det offentliga möte som hölls i Tavelsjö i måndags kväll och som skulle handla om förskoleplatser eller bristen på platser samtidigt som kön till barnomsorgen växer. Dagordningen utökades som jag förstått det till att även handla om Sjöbacka, kommunens minsta vård och omsorgsboende och det enda boendet utanför tätorten Umeå eller någon av de tre kommundelarna (Sävar, Holmsund/Obbola och Hörnefors.)

Hur inbjudan har gått ut och till vilka den gått till är mycket oklart. Å andra sidan finns det heller varken beslut om att Sjöbacka ska läggas ner eller att framtiden för boendet ska utredas. Trots det har kritiken inte låtit vänta. Själv fick jag ingen direkt inbjudan eller förfrågan om att närvara och var för övrigt upptagen samma kväll. Jag har dock följt nyhetsrapporteringen och är glad för att så många var på plats. Skola och äldreomsorg engagerar och jag önskar att samma engagemang som finns när något inte fungerar kunde visas när saker fungerar bra. Tänk om fler talade om de fantastiska möjligheter som finns inom vårdyrket och den skillnad personer kan göra för en annan.

Jag tycker att det är bra att TuRe och alla inom Tavelsjöområdet har engagerat sig, men bilden blir ibland lite för snäv. Mest ledsen blev jag över kommentaren att alla politiker har redan bestämt sig och de vill göra det i skymundan utan att tala med de som berörs. Så är det inte. Frågan om Sjöbacka har inte varit uppe på Äldrenämnden och idag finns det heller inget förslag om att boendet ska läggas ner. Däremot har vi politiker fått signaler om att vården inte är patientsäker och att det är svårt med personalrekrytering. Sedan tidigare vet vi att det är svårare att rekrytera personal till vårdboenden utanför tätorten och att Sjöbacka med endast åtta vårdplatser och liten personalstyrka blir desto mer utsatt.

Som politiker och vice ordförande i Äldrenämnden är det självklart att jag vill veta hur äldreomsorgen i hela kommunen fungerar och försöker därför regelbundet göra verksamhetsbesök på vård och omsorgboenden för att se och lyssna till personal. Vad saknas, vad fungerar och vad kan bli bättre? Tack vare verksamhetsbesök hittar vi goda exempel som kan appliceras på fler boenden vilket kan göra omsorgen bättre för fler. Det betyder inte att det behöver vara exakt likadant överallt, men patientsäkerheten får inte kompromissas bort. Genom att tillsätta en utredning förväntar jag mig en komplett nulägesbild, därefter kan nödvändiga förändringar göras.

Kommunen har 19 vård och omsorgboenden och vi kommer att behöva fler, men vad gör vi om vi inte kan bemanna de boenden som byggs?

För ett par veckor sedan besökte jag Sjöbacka vårdboende och av alla boenden jag besökt är det boendet med absolut vackraste utsikten över sjön. Det var dock inte utsikten som fångade mitt största intresse utan det var de diplom som hängde på väggen. Årets verksamhet 2008, det må vara 15 år sedan, men tänk om beskrivningen av Sjöbacka stämde in även på alla övriga boenden. Om vi kunde garantera en personcentrerad vård där personalen är engagerad, trivs och vill vara med och utveckla verksamheten så skulle äldreomsorgen skulle göra gigantiska kliv framåt för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det är här vi måste lägga fokus för utan personal kommer vi definitivt vara tvungna att minska antalet boendeplatser.

Insatser för att bryta ensamhet – reflektioner under påsklovet

Av Veronica Kerr, 12 april 2023 kl 12:15, Bli först att kommentera

Sportlov, påsklov och höstlov, självklara ledigheter i skolans värld, men självklart också för de som har barn i skolåldern. Inga konstigheter att föräldrar tar ledigt för att kunna resa bort med barnen när skolan är stängd, men jag förundras alltid över att ledigheten som var självklar när barnen var små fortsätter att vara det långt efter att barnen är utflugna. Det är ett ”undantagstillstånd” som råder när skolorna är stängda och det blir svårare att nå rätt person om jag har en fråga eller ett ärende att arbeta med. ”Personen du söker är inte anträffbar och väntas åter måndagen den 17 april”. Min telefon är tystare och mailflödet har bromsat in. När telefonen ringde var det från en partikamrat i södra Sverige och de hade ju påsklov i förra veckan. Färre möten inplanerade denna vecka och när de väl sker så är det ovanligt många ersättare som tjänstgör för att ordinarie ledamöter är antingen i fjällen eller på varmare breddgrader.

Missförstå mig inte, jag missunnar inte någon att vara ledig tillsammans med familjen eller kanske kombinera arbetet med sol eller skidåkning. Det är känslan av att stå och stampa lite för att arbetet inte går framåt och att inte få tag i rätt person samtidigt som jag undrar om jag också borde tagit semester. Med mer tid till funderingar tänker jag också på de som inte åker någonstans och de som aldrig får ett telefonsamtal. Ensamhet som kan upplevas än starkare när man ser andras gemenskap och semesterresor. Jag tänker också på de som inte har råd att åka någonstans när allt blivit dyrare och på de barn som hellre vill vara i skolan än hemma för att i skolan kan de äta sig mätta. Men mest av allt tänker jag på de som är ofrivilligt ensamma.

Jag har flera gånger bloggat om att bryta ofrivillig ensamhet vare sig det varit elevhälsa, kuratorer i äldreomsorgen eller en nollvision mot självmord. Det är känt att ofrivillig ensamhet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, demens och psykisk ohälsa. Ensamhet är inte ett individuellt problem utan något som påverkar hela samhället och är ett hot mot folkhälsan. Många har talat om den, men inte gjort något åt den. Därför är det mycket glädjande att regeringen med socialminister Jakob Forssmed nu föreslår en treårig gemenskapssatsning för att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering. Under detta år uppgår den till 300 miljoner kronor och därefter 300 miljoner kr/ år de följande två åren. Delar av dessa medel går till kommuner och regioner för specifika insatser för äldre genom äldresamtal/hälsosamtal. På måndag (när påsklovet är över på riktigt i hela landet) presenterar regeringen vårpropositionen och då förväntas fler detaljer.

Matens stora betydelse för äldre

Av Veronica Kerr, 17 mars 2023 kl 11:46, Bli först att kommentera

Mat, ett nödvändigt ont eller en höjdpunkt på dagen när man får sätta sig ned och stilla hungern, ensam eller med familjen eller kanske vid en arbetslunch för att vara effektiv. Det är klart att det finns komplicerade förhållanden till mat, men ingen kan argumentera emot att måltider och maten har betydelse för ett friskt och hälsosamt liv. Det slutar definitivt inte den dagen du gått i pension.

En del tänker på mat ofta, andra inte alls, men de senaste veckorna har maten diskuterats lite mer på Äldrenämnden i samband med att förslaget om att sluta med matlådor i hemtjänsten presenterades. Innan dess var det beslutet om att börja med inköp av mat på internet istället för i butikerna och eftersom besluten var i nära anslutning till varandra har det blivit en ihop blandning i media och därefter i samtal med upprörda läsare. Beslutet om att inköp ska ske på nätet istället för att hemtjänstpersonal åker hem till brukare, hämtar inköpslistan, åker till affären och handlar och sedan tillbaka till brukaren med alla matvaror. Det handlar om tid och rätt använd kompetens och det finns flera kommuner som vittnar om hur bra det fungerar. Det blir inte heller personal som ska hantera pengar eller kort som tillhör brukaren utan inköpet kan göras tillsammans hemma med en Ipad. Vi tog beslut i Äldrenämnden om att påbörja arbetet med detta redan 2020, men med pandemi och frågor om upphandling har det dragit ut på tiden. Ett pilotprojekt pågår just nu och det kan visa vilka problem som finns eller om det är något som inte alls fungerar som det ska. Jag känner mig inte orolig och vet att förändringar och förbättringar kan göras allteftersom det behövs.

Det andra beslutet om att sluta med mat abonnemang och färdiglagade matlådor i hemtjänsten har inte tagits ännu. Beslutsunderlaget var bristfälligt och återremitterades vid förra Äldrenämnden. Även Socialdemokraterna ansåg att det inte gick att ta beslut, men delade inte vår ståndpunkt. Vårt yrkande i sin helhet:

Allianspartiernas (KD, M, C, L) yrkande i ärendet förändrad servicenivå kring matdistribution:

Att ärendet återremitteras för att kompletteras med fler beslutsunderlag. Vi saknar en risk och konsekvensanalys samt en fullständig kostnadsbild för vad beslutet innebär vilket gör att det är olämpligt att fatta beslut.

Vi yrkar på att ärendet kompletteras med:

En risk och konsekvensbeskrivning
En komplett kostnadsbild där det tydligt framkommer vad beslutet innebär för den enskilde och de båda sociala nämnderna.

Vidare skall ärendet och beslutsunderlaget även ge svar till dessa frågor:

Får beslutet negativa konsekvenser för den person som bor utanför tätort eller blir det ingen skillnad beroende på var hen bor?

Har andra alternativ utretts som att Måltidsservice får fortsatt uppdrag eller alternativt att mat upphandlas av annan aktör?
I stället för att avveckla insatsen måltidsdistribution, kan förändrade abonnemang med valfritt antal måltider vara ett alternativ?

Om återremissyrkandet faller så yrkar de fyra borgerliga partierna avslag till förslaget.

Eftersom alla partier var överens om att det var fel att ta beslut utan ytterligare underlag blev inte debatten särskilt lång. Den stora skillnaden var att inga andra partier var intresserade av att veta svaren till de frågor vi lyfte. I synnerhet med tanke på att Tekniska nämnden som ansvarar för Måltidsservice inte alls kände till beslutet förrän de läste om det i tidningen. Måltidsservice själva förnekar att de har nått kapacitetstak utan vill främst ha tydlig information om hur många portioner mat de behöver laga. Vi förtydligar vårt ställningstagande i en insändare i tisdagens VK.

Det är inte första gången vi har lyft matens betydelse och rätten till att kunna äta och svälja utan rädsla. Om detta skrev vi hösten 2021 och glädjande fick vi bifall till att utreda personalens behov av kompetens om dysfagi. Den utredningen är gjord och presenterades för Äldrenämnden i december förra året. Slutsatsen blev att kunskapsnivån varierar, men att det finns behov av utbildningsinsatser både för sjuksköterskor och omsorgspersonal. Det konstateras allt oftare att informationsöverföringen mellan kommunen och regionen brister när en person har omsorg från båda vårdgivarna. Vi fortsätter att följa frågan för att inte människor ska falla mellan stolarna kommun och region.

Äldreomsorgen är i en ond cirkel – IVOs granskning visar skrämmande resultat

Av Veronica Kerr, 30 augusti 2022 kl 08:52, 3 kommentarer

Under gårdagens fullmäktige ställde Anders Ågren, Moderaterna, en enkel fråga till kommunalrådet Hans Lindberg om Socialdemokraterna kan tänka sig att införa språktester inom hemtjänsten och äldreomsorgen: Detta är något som de tidigare avvisat, men som de nu är öppna för. Detta efter att Socialstyrelsen ska komma med råd om hur det ska ske. Personligen tycker jag att det hela är sorgligt och jag har känt uppgivenhet de senaste dagarna när vi har fått rapporter om hur illa det står till ute i äldreomsorgen. Inte bara i vår egen utan i hela Sverige.

Under Äldrenämndens sammanträde i förra veckan fick vi rapporter om hur sommaren har varit och det var inte några muntra ord. För första gången klarade kommunen inte av sommarrekryteringen fullt ut. Det har varit hög frånvaro där vikarier plötsligt slutat trots avtal och där den erfarna personalen blivit sjukskriven. Arbetsbelastningen har varit extremt hög och klagomålen många, samtidigt som personer som varit inskrivna på sjukhus blivit utskrivna tidigare eftersom sjukhuset saknar vårdplatser. Till det lades information om händelser på ett vårdboende som VK skrivit om. Informationen berör och upprör, men ingen har en konkret lösning för att uppnå det alla vill. En trygg och säker omsorg där personalen är både utbildad och trivs med det de arbetar.

Under fredagen presenterade IVO ett delresultat av sin granskning av äldreomsorgen på särskilda boenden i Sveriges kommuner. Jag förstår inte att denna rapport inte fått mer uppmärksamhet för det är en del skrämmande siffror som visas och där mer måste åtgärdas. Det går inte att bara säga att vi har mycket att arbeta med. Hur mycket? Här är ett axplock:

Nästan 9 av 10 sjuksköterskor (88 procent) uppger att de inte alltid har möjlighet att ge stöd till vård- och omsorgspersonalen i den omfattning som krävs.
7 av 10 sjuksköterskor (66 procent) uppger att det finns patientsäkerhetsrisker orsakat av det stora antal patienter varje sjuksköterska ansvarar för.
Drygt 7 av 10 närstående till patienter på SÄBO (73 procent) upplever att vård-och omsorgspersonalen inte förstår vad de säger, pga. bristande språkkunskaper.
Endast 4 procent av vård- och omsorgspersonalen på SÄBO anser att alla i personalen på arbetsplatsen har tillräckliga kunskaper i svenska.
Nästan 9 av 10 sjuksköterskor (87 procent) uppger att det finns patientsäkerhetsrisker kopplat till vård- och omsorgspersonalens kunskaper i svenska.

Det är inte bara bristande kunskaper i svenska språket som är ett problem, men det är ett mycket stort problem som ger konsekvenser. Det är inte rätt mot varken personal eller boende att anställa personer som inte har tillräckliga kunskaper och hoppas på att det ska gå ändå. Fler händer i vården, nej nej nej. Jag avskyr det begreppet och blir besviken på de politiker som fortsätter att använda sig av de orden. Vi behöver människor och då krävs även förstånd och empati där samtalet och att lyssna blir av största vikt. Huvudet ska med inte bara händer.

I vården och omsorgen är det viktigt att personalen kan både ge och ta emot instruktioner för om de inte kan det så står patientsäkerheten på spel och det är inget vi ska spela på. Språktester är viktiga, men borde varit självklara för länge sedan. Vi har kompromissat bort språkkunskaper och personlig lämplighet för att vi inte har kunnat få bättre. Men när vi har gjort det så har det blivit sämre. Socialdemokraterna skyller på att arbetslösheten är för låg, men att fler ska bli arbetslösa för att rekryteringsbasen till äldreomsorgen ska bli större är ingen lösning. Större och fler insatser för att göra vårdyrket mer attraktivt måste till. Snarast.

Värdighet har ingen åldersgräns – det handlar inte bara om fler händer

Av Veronica Kerr, 14 juni 2022 kl 14:16, 2 kommentarer

Det är ingen nyhet och har inte heller varit det under många år, men nu när så många olika yrkeskategorier skriker efter att rekrytera personal blir bristen av densamma i äldreomsorgen än mer akut. När regionen saknar barnmorskor och sjuksköterskor under sommaren så stänger man ner verksamheter för att lösa bristen. Det kanske löser ett bemanningsproblem, men skjuter samtidigt över problemet på andra. Kommunerna kämpar vidare med lösa bristen på personal i omsorgen för det är ändå i kommunerna som alla människor finns. Här går det inte att stänga ner ett äldreboende temporärt för att sjuksköterskor fattas. Det går inte att minska på hemtjänsttimmar när en person som egentligen skulle behöva vård på sjukhus har blivit hemskickad tidigare eller inte alls fått åka in. Det är människors hem och liv som berörs.

Det talas ofta om ”Fler händer i vården” och uttrycket får mig att rysa. Det är obehagligt och tyder på en okunnighet om att vem som helst kan arbeta inom vården förutsatt att de har händer. Är du arbetslös, bli undersköterska var mantrat redan för 20 år sedan när jag själv var arbetslös under en tid. Utan jobb-arbeta i äldreomsorgen. När jag var 20 fick jag jobb som vårdbiträde på ett sjukhem i Stockholm, norrlänningar ansågs vara pålitliga och punktliga. Hur kunde vi vara annat med den dialekten? Jag valde Umedalens sjukhus istället, insåg att Stockholm inte passade mig. Under tio år, till och från, arbetade jag som vårdbiträde på sammanlagt tre olika boenden i två kommuner. Jag vet att den erfarenheten har påverkat mig, men jag vet också att det inte går att jämföra den vård som gavs då med den som sker nu.

Jag har aldrig gått en vårdutbildning förutom kortare kurser på arbetsplatsen. Det var personal på plats som lärde upp oss vikarier. Vi tog efter och gjorde som de övriga sa. Personalen på plats var sjuksköterskor, undersköterskor och skötare med lång erfarenhet. Så ser det inte ut överallt. Idag har endast drygt 55% av omsorgspersonalen i Umeå kommuns äldreomsorg adekvat utbildning. Språkkunskaper är bristfälliga och arbetet är en genomfart till något annat. Man blir inte kvar för orken finns inte när man måste utföra andras arbetsuppgifter för att de saknar behörighet. Omsorgen behöver personal och personer utan utbildning eller tillräckliga språkkunskaper får tills vidare tjänster eftersom det ändå inte finns utbildad personal att anställa. Det snurrar på och procentsiffran för utbildad personal fortsätter att sjunka.

Alla dessa tankar poppar upp när jag läser rubriken i VK ”Larm om grova övergrepp ignorerades”. Det är för mig ofattbart hur personal kan ha anmält en kollega för övergrepp och där ledningen ignorerat det som hänt. Vi talar ibland om en tystnadskultur, men här är det inte personalen som varit tyst utan det är ledningen som inte lyssnat. Det skär i mig när jag läser: ”NN sliter och kastar hen från sida till sida. Tvättar nedre hårdhänt och med massor av tvål som NN inte sköljer bort. Det luktar ju skit, säger NN. Blickar i panik och stön från omsorgstagaren.” Det handlar om misshandel och övergrepp och det är obegripligt att det sker. Jag vet ingenting om varken boendet, de boende eller de som arbetar där, men något har gått riktigt fel. Respekten för yrket eller medmänniskan finns inte där och om vi fortsätter att vänja oss vid att det är på det viset så betyder det att det som finns av värdigt bemötande kommer att försvinna. Så kan vi inte ha det och just därför kommer jag att fortsätta arbetet med att garantera en trygg och värdig äldreomsorg samt arbetet med att göra vårdyrket mer attraktivt.

Debatter i TV och i fullmäktige och beslutet om ung omsorg

Av Veronica Kerr, 8 februari 2022 kl 15:13, Bli först att kommentera

Det är dagen efter årets första TV sända partiledardebatt som jag vet kommer att följas av betydligt fler. Denna gång var det TV4 som arrangerade debatten och jag vet inte om det var formatet som spelade in eller om det fanns en kraftig överpepp att få komma till tals på riktigt på bästa sändningstid som gjorde att tonläget skruvades upp. Riksdagens partiledardebatter TV sänds, men några tittarsiffror har jag aldrig sett presenterade och här är det kanske endast journalister och politiker som är intresserade. Det är faktiskt synd att de debatterna inte ses av fler för där får varje talare tala till punkt och klart och tydligt begära replik på andra. Inte bara räcka upp handen och hoppas på att en programledare anser att det är din tur.

Dagens Nyheter kallade gårdagens debattformat för ”TV debating” där nedräkningen av tid orsakade stresspåslag hos tittaren. Själv blev jag irriterad för att vissa partiledare pratade betydligt längre än sina 30 sekunder utan att få en tillsägelse eller ännu värre vägrade sluta prata när ordet gått över till en annan partiledare. Tydligen delade jag den känslan med många andra visade det sig vid en snabbkoll på Twitter. Politik väcker känslor. Jag tycker att det var en spänstig debatt trots att det fanns en del klyschor och floskler. Kanske var även deltagarna ovana vid debattformatet och programledarna likaså.

En debatt som jag själv deltar i varje månad är den som pågår i fullmäktige. Vid det senaste sammanträdet var Kristdemokraternas motion om Ung Omsorg uppe till beslut. En hjärtefråga som jag har lyft flera gånger tidigare för att unga människor ska komma in i äldreomsorgen tidigt vilket skapar ett intresse för vårdyrket. Motionen lämnades in under våren 2020 och var faktiskt uppe i fullmäktige i augusti då den återremitterades till Äldrenämnden för komplettering av underlaget. Ung Omsorg är ett företag som startade 2007 och har idag ca 2000 ungdomar knutna till verksamheten. Det är unga människor som åker ut till äldreboenden på helger
och skollov och som skapar aktiviteter för de äldre. De ersätter inte ordinarie personal utan är extra resurser. Verksamheten är populär, den ger mer guldkant och omsorg samtidigt som det är ett meningsfullt extraarbete. Det bästa av allt är att dessa jobb skapat ett större intresse för att arbeta inom omsorgen och fler har valt vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Förslaget skulle kosta drygt 500 000 kr för en pilotverksamhet på tre äldreboenden under ett år. En liten kostnad med tanke på att Äldrenämnden har en budget på drygt 1,2 miljarder kr.

Trots att kommunfullmäktige fick en andra chans att debattera motionen och trots att motionen gjorde två vändor i kommunstyrelsen blev det tydligt att många ledamöter inte tagit tiden till att verkligen läsa på om vad vi fattade beslut om. Det var antaganden och påståenden om vart annat och som vanligt vänsterpartiets intresse för att läsa företagens årsbokslut och kritisera om de eventuellt gör vinst. Där pengar blir viktigare än målet och det resultat vi som kommun vill uppnå – fler utbildade undersköterskor i äldreomsorgen. Idag har endast 55 % av all vård och omsorgspersonal (1497 personer) utbildning som undersköterska.

Andre vice ordförande i Äldrenämnden ojade sig över att lönerna till dessa ungdomar som är 14-15 år är så låga. Hennes googling sa att Ung Omsorg endast betalar 67 kr/timme, men gjorde ingen större reflektion om att den uppgiften var 13 år gammal. Inte heller att Umeå kommun betalade 56 kr/timme under 2021 till de som fick sitt första kommunala sommarjobb som 17 åring var hon tyst om. Lite högre om ungdomen valde vård och omsorg där lönen ligger på 67 kr. Jämställdhetsutskottets ordförande menade att det tar så lång tid att knyta an till en äldre person på ett boende och att det skulle ge personalen extra arbetsbelastning. Med det tankesättet kan vi aldrig ta in vikarier och här ignorerar man det faktum att det inte är personalen som tar ansvar för de unga medarbetarna, de har egna ledare. Är volontärer från Röda Korset och andra organisationer också en belastning för personalen när aktiviteter för de boende anordnas?

Sverigedemokraterna sa nej för att de inte vet vad de får in för folk, som om ungdomarna skulle vara ansvarslösa och bara komma in från gatan som kreti och pleti. Miljöpartiet sa nej, trots att deras egen ledamot i Äldrenämnden tidigare både yrkat bifall och reserverat sig mot beslutet. Jag ser det inte som något annat än att det var i stöd till Socialdemokraterna, det går inte att vara hur illojal som helst för de som har en budget ihop. Resultatet för Äldrenämnden 2021 var +55 miljoner kronor så argumentet om pengar håller inte. Socialdemokraterna håller fast vid argumentet att det är omöjligt att genomföra medan pandemin pågår som om de aldrig ser ett slut på eländet och använder pandemi kortet när det passar dem. Det finns faktiskt inget som säger att beslut som tas idag måste genomföras omedelbart utan självklart kan vi avvakta tills dess att pandemin är över. Men att inte erkänna att fler insatser måste göras för att rekryteringen till vårdyrket ska öka är att stoppa huvudet i sanden. Lösningen är inte att bara anställa fler händer och sedan hoppas på att de vill utbilda sig på arbetstid, målet måste vara att fler är utbildade redan vid anställning.

Ung Omsorg är inte lösningen till allt, men deras resultat är goda. I en enkätundersökning bland tidigare anställda i Ung Omsorg (2018) blev resultatet att ” 76 procent av anställda i tidigare kommunprojekt uppger att de fått en mer positiv inställning till äldreomsorgen genom arbetet hos Ung Omsorg.” ”32 procent av tidigare anställda uppger att de arbetar eller studerar inom vård och omsorg eller planerar att göra det inom kort.” Jag beklagar att kommunfullmäktige sa nej, men frågan kommer tillbaka. Om det finns ingen tvekan.

Hälsoschema till vilket pris?

Av Veronica Kerr, 27 januari 2022 kl 15:22, Bli först att kommentera

Det finns de som menar att vi snart ser slutet på pandemin, men självklart ska vi inte ropa hej förrän vi har kommit över bäcken. Pandemin och dess konsekvenser fortsätter att dominera i äldreomsorgen. Idag på Äldrenämnden fick vi veta att det just nu är fler än 70 medarbetare frånvarande från sina arbetare pga Covid, VAB eller familjekarantän. Sjukfrånvaron ligger på 30-40% och personalsituationen är extremt ansträngd. Pensionärer med vårdutbildning och människor som idag arbetar med något annat än vård har kommit till hjälp och för att stärka upp. Det är svårt att sätta sig in i hur det måste vara för det är inte en verksamhet som bara kan stänga ner eller reducera öppettiderna. Dygnet runt vård på vårdboenden och hemtjänstinsatser till sammanlagt 4000 personer kräver stora personella resurser. Resurser som inte alltid finns.

Att arbeta ständigt under stress och med hög arbetsbelastning för att täcka upp för frånvarande kollegor för att vården ska fungera det tar på både fysiskt och psykiskt. Lägg sedan till arbete varannan helg, delade turer och ev även ett större ansvar för medicindelegering för att dina kollegor saknar det, ja då blir arbetsbelastningen orimlig. Arbetstider påverkar och det är här kan vi tala om det kritiserade begreppet hälsoscheman. I det avtal som SKR och Kommunal tecknade i november 2020 finns frågan om arbetstidsförkortning med för den personal som arbetar ständig natt. Enligt avtalet sänks heltidsmåttet till 34,2 timmar/vecka från dagens 34,2 timmar.

Det är en positiv förändring för de som berörs, men avtalet säger inte hur det ska genomföras eller hur det ska finansieras. Tanken är att det ska ge tid för återhämtning och det kommer det att göra i synnerhet om antalet nätter blir färre under en sex veckors period. Arbetstidsförkortningen ska vara genomförd senast 1 april. Det som låter bra är många gånger långt ifrån enkelt att genomföra. Den planerade förändringen som Umeå planerar är att korta ner nätterna genom att den personal som arbetar kväll ska stanna en timme längre till kl.22:00. Avtalet påverkar i stor grad schemaläggningen inte bara för nattpersonalen, men också för de som arbetar dag eller kväll. Den som arbetar till kl.22, kan inte börja arbeta kl.07:00 eftersom det blir för få timmar arbetstidsvila. Om arbetstidsförkortningen genomförs genom att ta bort nätter, ja då behöver vi rekrytera fler personer som arbetar natt. Kostnaden beräknas till ca 10 miljoner vilket inte är mycket i en budget på 1,3 miljarder, men när det inte finns utbildad personal som vill arbeta natt. Hur gör vi då?

Vänsterpartiet lyfte idag ärendet genom ett nämndsinitiativ om vad som sker med införandet av arbetstidsförkortningen. De ställde också krav på att beslut skulle tas på dagens nämnd. Beslutet blev att ärendet ska beredas och kommer upp på nästa arbetsutskott.

Kristdemokraterna tillsammans med de övriga allianspartierna anser att frågan är viktig och vi vill fördjupa oss och ta reda på vilka konsekvenser den kommer att ge. Vi har också tagit del av rapporter som säger att personal säger upp sig pga arbetsvillkor och de försämringar som de ser med förändrad schemaläggning. Någonting drastiskt måste göras och det kan aldrig varit tänkt att ett avtal mellan SKR och Kommunal skulle bli både ohälsosamt och avskräckande för personalen. Jag har också ställt frågan om vilka konsekvenser vi kan vänta oss om vi inte inför förändringen den 1 april eller om det är möjligt att avvakta tills dess att pandemin är över. Något konkret svar har vi inte fått. Oavsett vad som än händer så har vi definitivt en kompetensrekryteringsutmaning som heter duga!!

**********************************************************************************************************************************************************************

Vårt yrkande från tidigare idag:

De fyra allianspartierna Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna, yrkar avslag till att ärendet ska beslutas idag och yrkar på att ärendet istället ska beredas och tas upp på kommande arbetsutskott.

Inför kommande beredning av ärendet ett delvis bifall till Vänsterpartiets tredje yrkande

– att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett eller flera alternativa förslag till implementering av det förändrade heltidsmåttet för nattarbetande omsorgspersonal på vård- och omsorgsboende och där ett av alternativen ska vara färre nätter.

Veronica Kerr, Kd

Lotta Holmberg, M

Stina Fahlgren, C

Marianne Normark, L

Ett kliv framåt för en tryggare omsorg

Av Veronica Kerr, 5 oktober 2021 kl 10:37, Bli först att kommentera

Det ska vara en självklarhet att ingen människa på något av våra vård och omsorgsboenden ska vara rädd för att svälja mat, en rädsla som kan leda till både lidande och undernäring. Detta var grundtanken bakom Alliansens motion som behandlades i kommunfullmäktige i slutet av förra månaden.

Samma trygghet som de boende ska känna med att kunna svälja, den tryggheten ska personalen känna att de har rätt kunskap om vad det innebär att ha sväljsvårigheter. Personalen ska inte vara rädd för att mata och hjälpa till vid måltider för att det finns risk för att den du hjälper riskerar att svälja fel. Det innebär en risk för att måltiden blir ”kortare”, i synnerhet om personalen saknar kunskap och erfarenhet.

I förslaget om nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer står det klart att det finns ett behov av logopeder i kommunernas vård och omsorg av äldre eftersom patienter med kommunikations och/eller ät och sväljsvårigheter får sjukvård utanför sjukhus. Vår motion talar om att anlita logopeder vilket inte nödvändigtvis innebär att anställa. Tyvärr sa majoriteten nej till just det, men beslutet i fullmäktige är ett stort steg framåt för en än tryggare vård och omsorg i kommunens regi. Vi skriver mer om detta i dagens tidning.

Mest kommenterade artikeln på VK visar att vi är på rätt spår..

Av Veronica Kerr, 16 augusti 2021 kl 11:49, 1 kommentar

Det har varit en lugnare tid, men sakteliga börjar det att vända. Hösten är mitt nyår eller rättare sagt kanske min nystart. Jag är utvilad och less på trädgårdsarbete. Ett stort antal deckare är lästa och sinnet börjar att längta efter att diskutera samhällsfrågor och problem istället för att beklaga sig över värmen. Visst är det ytterligheter jag vill spegla för självklart har jag inte bara läst deckare och inte heller bara klagat, men det är en förändring på gång vilken jag omfamnar med öppna armar.

Imorgon kommunstyrelse och två av de motioner som behandlas har jag varit med och författat. En av dem påstås bryta mot lagen och den andra får bifall, men till dem kommer jag att återkomma senare. För ett par veckor sedan hade jag tillsammans med mina allianskamrater denna insändare publicerad i VK. Frågan om språktester för personal inom äldreomsorgen är inte ny och det är ingen hemlighet om att vi fyra partier hade ett gemensamt uppdrag i frågan i samband med budgetfullmäktige i juni. Det som förvånade mig häromdagen är att den ligger i topp som mest kommenterade artikeln i VK. Just nu 53 kommentarer och jag har läst varenda en. Några av kommentarerna vill jag bemöta närmare.

Behöver alla som jobbar på en vårdinrättning kunna svenska eller inte? Nej det behöver de inte. Är det personal som är anställda i vårdserviceteam med uppgifter som att städa, tvätta eller bädda sängar så ska inte samma krav ställas som för de som arbetar vårdnära. Med vårdnära arbete menar jag allt som sker i direkt kontakt med vårdtagaren. Daglig personlig hygien, av och påklädsel, matsituationer, medicinering osv. Tyvärr är det så att det inte alltid finns en tydlig skillnad mellan dessa arbetsuppgifter.

Många svenskar gillar inte jobbet. Den kommentaren gör mig ledsen om det betyder att vi har gett upp och accepterar att det är ett yrke som det är ok att ogilla. Här måste vi bli bättre på att göra det mer attraktivt och intressant att arbeta i just äldreomsorgen.

Självklart ska inte arbetsgivare ålägga sin personal att utföra arbeten de inte har kompetens för. Kommentaren är så självklar både för den som skrev den och för den som läser, men det är inte alltid självklart. Det är upp till varje chef att avgöra om personen är lämplig eller ej för att arbeta i omsorgen. När det är svårt att anställa för att det inte finns sökande, men du måste ha personal vad gör du? I samtalet kanske ni förstod varandra för visst kan man ha överseende med grammatiken, men det skriftliga som behövs för dokumentation kom aldrig upp. Medicin delegering, ja det får nån annan göra. I slutändan betyder det att nån annan får göra allt mer för sjuksköterskan har ingen att delegera till.

En språktest är inte för att sätta dit någon utan det är ett verktyg för den som anställer. Det är ett bra sätt för kommunen som arbetsgivare att exakt veta kunskapsnivån bland de anställda. Vilka brister finns och den som inte klarat testet får veta exakt vad som krävs för att bli anställd. Godtyckliga beslut ska bort. Den motion som är på väg upp till kommunfullmäktige berör endast äldreomsorgen, men vi kristdemokrater menar att det är självklart att detta ska gälla för vårdnära arbete inom Individ och familjenämndens verksamheter.

Jag håller med kommentaren att kommunikationen är en förutsättning för våra äldre att leva längre. Språket är så viktigt och det är meriterande när personalen kan flera språk än engelska och svenska. Det finns personer på boenden som gått tillbaka till sitt modersmål som inte är svenska och som blir otroligt isolerade i synnerhet när det varit besöksförbud under lång tid. Här borde vi kunna göra mer.

S och MP sa nej men resten sa JA! Hurra!

Av Veronica Kerr, 3 juli 2021 kl 12:59, Bli först att kommentera

Härliga semester. Inga möten inbokade och en massa tid till att läsa annat än just möteshandlingar. Precis som förra året kommer jag inte röra mig långa sträckor från hemmet. Istället för södra Sverige blir det Västerbotten och en kortare resa till Höga kusten vilken redan avklarades tidigare i veckan.

Kustkommunerna kan jag som barnfödd i Robertsfors och med sommarstuga i Skellefteå, det är de andra delarna av Västerbotten jag vill se. Planering pågår och jag tar gärna emot tips på det vi absolut måste se eller göra.

Jag fortsätter att återkomma till budgetfullmäktige som var för snart två veckor sedan. Kristdemokraternas budget vann inte gehör, men ett av våra uppdrag fick ett brett stöd av fullmäktige vilket VK rapporterat om. Uppdraget är att införa en kuratorstjänst inom äldreomsorgen. Uppdraget är ett förtydligande av motionen som fick bifall förra månaden, men som VK inte skrivit en rad om. Fullmäktige beslutade att ge ”Äldrenämnden i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta en kuratorstjänst inom äldreomsorgen. Detta för att säkerställa att äldre inom både hemtjänst och boende på vård och omsorgsboende kan få hjälp med både fysiska och själsliga problem.”

Motionen bifölls av ALLA partier utom Socialdemokraterna och Miljöpartiet dvs de styrande och det är verkligen INTE något som tillhör vanligheterna. Det kändes lite som ”plötsligt händer det” och förutom min stora glädje är det ett stort steg för att hjälpa äldre människor med psykisk ohälsa. Istället för att stanna vid att utreda möjligheten kan vi nu ta det längre och verkligen se till så att en kuratorstjänst införs. En nollvision mot självmord som inkluderar alla åldrar kommer att antas för tidigare har det endast varit yngre som inkluderats. Vill du läsa motionen i sin helhet så hittar du den här.