Kategori: Miljöpartiet

Kaplan och Palm – sociala snackisar

Av , , 2 kommentarer 6

Grå regnig måndag och jag har en kallelse till tandläkaren. Visst kan man önska sig en bättre start på veckan, men trots det känns det härligt att se hur snabbt snön smälter bort i regnet. Jag är egentligen inte en ”trädgårdsmänniska”, men jag har en dröm om att bli. Det är som ordspråket ”Vill du bli lycklig hela livet, skaffa dig en trädgård” eller som citatet ”Har du en trädgård och ett bibliotek saknar du ingenting.”  Marcus Tullius Cicero ~ Böcker har jag och även en trädgård, men den behöver definitivt en hel del arbete. Om jag lyckas återstår att se.

Det var för övrigt en lugn helg ute på landet, men det är några mediala saker som berört mig mer än andra och det handlar INTE om sport. Mehmet Kaplan och Veronica Palm. Två riktiga snackisar i sociala medier. Det råder inga tvivel om att Mehmet Kaplan, bostadsminister och miljöpartist har suttit till bords och ätit middag med högerextremister, men när han sedan bemöter kritiken verkar det mer som om att han tackar ja till de flesta middagsinbjudningar utan att varken veta syfte eller vilka fler som är inbjudna. Och när pressekreteraren sedan säger att även kungen ibland äter middag med knäppskallar som Bert Karlsson utan att kungen blir ifrågasatt då får debatten en mycket låg nivå. Vad kan vi förvänta oss av våra folkvalda politiker? Och av regeringen? Eller vill inte statsministern diskutera det när det inte är en medlem av hans eget parti?

Veronica Palm tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna väntas i höst bli ny ordförande för Rädda Barnen. Hon är nominerad och valberedningen yrkar på att ordförandearvode höjs rejält till 46 800 kronor i månaden, (561 600 kronor per år). Ordförande idag har rätt till 20 000kr/mån, men har nekat att ta emot arvode. Tydligen är det Veronicas nuvarande livssituation som kräver pengar. Jag är såklart inte emot arvoden och jag ifrågasätter inte kompetensen, men 47000kr/mån är mycket pengar. Frågan blir vad gör ordförande för den lönen när organisationen också har en generalsekreterare (Elisabeth Dahlin) som får 95 500 kr/månad?

Jag är månadsgivare sedan ett bra tag, men det känns inte bra om dessa uppgifter stämmer. Sedan tidigare är jag också ledsen för att nuvarande regeringen valde att ta bort gåvoskatteavdraget till välgörenhetsorganisationer från årsskiftet vilket innebär att välgörenhetsorganisationer riskerar ett bortfall på 250 miljoner kronor årligen. Sverige är för övrigt DET ENDA EU landet som avskaffar skattereduktion för gåvor, ytterligare en av regeringens många tveksamma och kortsiktiga lösningar.

 

Raseriutbrott

Av , , 4 kommentarer 13

Länspolitiker rasar mot höjd bensinskatt, läser jag på VKs hemsida. Rasar. Raseriutbrott, där rim och reson försvinner eller? Missförstå mig inte, jag inser att ytterligare sviket vallöfte från regeringen är något att uppröras över, men var är ilskan från de som röstade på Socialdemokraterna? Varför är inte deras väljare mer upprörda över ständiga lögner? Här är det något som saknas.

Samarbetet mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet hattar på än hit än dit och de goda resultaten uteblir. (Ja jag vet att den stackars regeringen har varit tvungna att styra med alliansbudget innan ni slänger er på för att skriva allians föraktande kommentarer.) Jag har inte ”rasat” över beskedet utan känner en sorg i hjärtat att människor accepterar lögner och svikna löften. Ibland kan inte löften hållas, men att bryta dem lättvindigt är inget som en regering ska göra.

Jag kommer säkert att klara mig för jag är inte beroende av bilen varje dag. Bussar går var 10.e minut från Holmsund på morgnarna och andra dagar samåker jag. Tänkte på mina föräldrar som bodde långt från både kommunikationer och affärer och som båda jobbade helt olika tider och i olika samhällen så samåkning var aldrig ett alternativ. Där var bensinpriset något som påverkade hushållskassan. Varje månad oavsett årstid. Idag ser det inte likadant ut för min familj, men för många av de som ännu bor kvar i den byn är bilen ett absolut måste. Inte bara en utan två bilar i familjen.

Jag rasar inte, anledningen är enkel jag hade aldrig förtroende för Magdalena Andersson och socialdemokraterna för ett år sedan och jag har det sannerligen inte idag.

Övrigt i korthet:
Västra länken – Äntligen besked, men besked är ingenting värt om det inte går över till handling. Jag är inte övertygad om att placeringen är den ultimata, men övertygad om länken måste bli färdig. Allt blir bra till slut..annars är det inte slut än?!
Fd politiker i karantän – Självklart ska Göran Hägglund och övriga tidigare allianspolitiker få ta arbete inom näringslivet efter att den politiska karriären är slut. De som ”rasar” ser många gånger inte sjäva den starka kopplingen som finns mellan LO och Socialdemokraterna. Måste man verkligen varit ombudsman i facket innan man kan bli socialdemokratiskt kommunalråd/landstingsråd?

VASAPLAN – Fantastiskt bra tidning som många gånger säljs av Roger Falk som i dagarna uppmärksammats uppmärksammats med en VK tårta. Han är flitig på att sälja och står alltid utanför kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige när vi sammanträder. Enligt ryktet är ledamöterna i landstinget bättre på att köpa tidningen än ledamöterna i Umeå kommun. Så kan vi väl inte ha det? Nästa måndag är det dags igen för kommunfullmäktige och eftersom nästa landstingsfullmäktige är inställt bör vi ha ett försprång..

 

Almedalen och sossarnas dag

Av , , 6 kommentarer 11

Almedalen är igång och jag är inte på plats. Inte i år heller. Anledningen är inte som jag har förstått av andra som inte deltar att de inte har någon som betalar för det, utan så enkelt att tiden inte räcker till och att jag känner att jag behöver få arbeta här hemma istället. Men det är klart att jag är glad för TV sändningarna på SVT Forum och Twitter. Förra året var jag sjuk och nerbäddad framför TVn, men i år ser det bättre ut.

Socialdemokraternas dag i Almedalen och redan har jag hunnit reta upp mig. I ”Rakt på” med Margit Silberstein konfronterades Ylva Johansson (s). Frågorna var bra, men Silberstein verkade trött och bad om ursäkt för att hon blev förvirrad av rösten i hennes öra när hon kom av sig.  Almedalen har ju inte riktigt kommit igång 100% ännu och det är måndag. Det var inte det jag irriterade mig på utan det var Ylva Johanssons raljerande svar om svikna vallöften som t ex försämringen av ROT och höjd bensinskatt. ”Ja, ja folk kommer ha råd att renovera sina kök och bygga veranda”, men inte ett ord om företagande eller att det var ett brutet löfte. Sedan fick Silberstein också fram att det är ganska osmakligt att skylla den höjda bensinskatten på Miljöpartiet när det ändå är Socialdemokraterna som är i regering. Är det verkligen någon som tror att Miljöpartiet skulle hota med att hoppa av regeringsmakten och samarbetet om Socialdemokraterna sagt nej? Inte en chans.

Sedan var det också detta med att det är synd om Socialdemokraterna som fått styra med Alliansens budget. Ett förtydligande. Det är nu när Socialdemokraterna kan driva politik med sin egen budget som opinionssiffrorna faller. Inte bara faller. De rasar. Tyvärr för sent.

Bjälken i Socialdemokraternas ögon

Av , , 2 kommentarer 9

Det är ingenting nytt att opinionssiffrorna för Stefan Löfven och hans sittande regering är låga och fortsätter att sjunka. För de av oss som såg partiledardebatten i söndags är det rent av en självklarhet att förtroendet brister. Både för statsministern och hans vice statsminister Åsa Romson. Debatten var som den var och jag tänker inte dra upp fadäser, illa genomtänkta utspel eller otrevliga härskartekniker, det har ni säkert läst om tidigare i alla fall.

Förtroendet för Stefan Löfven och regeringen har sjunkit, men när Löfven har fått frågan om vad förtroende bristen beror på säger han att det är Alliansens fel. Förtroendet sjunker eftersom de regerar med Alliansens budget vilket också Lennart Holmlund har påtalat. (Holmlund går alltid steget längre och säger att SVT är en del av Moderaternas svekkampanj eftersom journalister inte vet att S regerar med en Alliansbudget. Blogg fr. 11 maj.) Det ingen av dem, mig veterligen, lyfter upp är det faktum att nu när den S märkta regeringen presenterar sina budgetförslag i vår propositionen det är då sveket kommer fram. Vallöfte efter vallöfte sviks där exempelvis förändringen av ROT är ett av dem som fått stor uppmärksamhet eller förstås höjningen av bensinskatten. Argumentationen för att höja bensinskatten är att bensinen har inte varit så billig på så länge att det är nu helt OK att höja priset. Vi bilägare klarar det. Hmm.

När Stefan Löfven och Magdalena Andersson gång på gång ertappas med att ljuga, är det då konstigt att förtroendet brister? Att skylla på att de just nu styr med en Alliansbudget och inte själv begripa att ljuga är ett steg mot brustet förtroende. Det är lättare att se flisan i sin nästas öga än bjälken i sitt eget,* bjälken i detta fall är svikna vallöften. Att inte tro att svikna vallöften leder till brustet förtroende det är att omyndigförklara oss medborgare. Jag hade inget förtroende för Socialdemokraterna innan valet, därför finns inte min röst med i de sämre opinionssiffrorna. I nästa vecka ska Socialdemokraterna i Umeå presentera sin budget och vänstermajoriteten i landstinget ska presentera sin. Med det svåra ekonomiska läget i landstinget (ingenting nytt) kommer det säkert att bli en tuff budget. Eftersom S varit i makten sedan 1979 är det tveksamt om vallöftessvek överhuvudtaget kommer upp. I Umeå kommun har S styrt länge, men är ovan vid röda siffror. Här blir frågan, är det någon som minns vilka löften S gick fram med i september?

***********************************************************************************************************************************************

*Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders. Luk. 6:41-42

Reflektioner om tillgänglighet och att vara tillgänglig

Av , , Bli först att kommentera 11

Tillgänglighet. Ni har hört ordet så många gånger och ni har säkert många olika uppfattningar om vad det innebär. Ett tillgängligt samhälle där hinder som t ex höga trappsteg och trösklar för att det ska bli lättare att ta sig fram oavsett om du går eller sitter i rullstol. Ett enkelt exempel, men vad innebär det att vara tillgänglig som person?

I mitt förra inlägg skrev jag om socialtjänsten och arbetsmiljöproblem, men jag nämnde inte ett relativt nytt arbetsmiljöproblem som allt fler stöter på – Epost. Jag har inte räknat hur många mail jag får varje dag, men jag vet att jag inte tillhör de personer som får mest i antal. Inför varje mail görs en avvägning, kan det vänta, kan det slängas omedelbart eller krävs omedelbar åtgärd? Förr när e-posten inte fanns och brevet kom med post så fanns inte samma omedelbara krav på svar. För vem visste egentligen hur lång tid posten tog på sig att leverera brevet. I tips om hur du hanterar stress på jobbet finns det alltid något om att endast läsa mailen på en bestämd tid på dagen. Inte omedelbart du hör plinget eftersom det distraherar och koncentrationen försvinner.

Jag läser min mail alltid (nästan) när det plingar till. Inte för att jag känner mig stressad utan för att jag är nyfiken. Jag vill veta. Missade samtal på mobilen där personen inte lämnat ett meddelande är frustrerande och jag avskyr när människor säger att ja ja, om det var någonting viktigt då ringer de igen. Min syn på att vara tillgänglig har förstås förändrats sedan jag blev politiker på heltid 2011 även om jag hade haft ett relativt flexibelt arbete tidigare dock med krav på att vara tillgänglig utanför normal arbetstid. Idag är min arbetstid inte ”normal kontorstid” och jag kan svara på mail sent om nätterna eller svara på mobilen när det behövs.

Jag arbetar i ett förtroendeuppdrag och har tack vare detta fått uppleva mycket för att jag varit tillgänglig när frågor ställts. Ibland har frågor varit obekväma, men det gäller att ha ett öppet sinne eftersom jag vet att inte alla tycker som jag. Det har jag i synnerhet förstått när jag läst kommentarerna här på bloggen, men jag blev glad när en av bloggläsarna ville träffa mig och tala mer om varför jag ”tänker fel” och vad jag bör göra istället. Det blev ett bra samtal där vi kom överens om att vi inte kommer att kunna bli överens om allt.

Ingvar Näslund reflekterar i dagens VK  och det är bra påminnelse till alla politiker, vare sig vi arbetar i kommunen eller i landstinget, vi arbetar i demokratins tjänst. Nu ska jag iväg till återvinningen innan de stänger kl.12, önskar er en härlig vår lördag!