Etikett: Delade turer

Äldreomsorg och kommuners resultat

Av , , 1 kommentar 15

Begreppet resultat i resultaträkningar bör inte användas synonymt när vi pratar om kommuner och företag eftersom det leder tankarna fel. I företag visar resultatet vad som är viktigt i företag, att gå med vinst. Annars är snart företagets saga all. I kommuner visar resultaträkningens resultat INTE hur kommunen skötts av de folkvalda. Är överskottet (vinsten) stor och köerna till äldreomsorg långa, anställningsförhållandena usla har inte de folkvalda lyckats åtgärda bristerna med de pengar som anförtrotts dem.

Exempel på dåliga anställningsförhållanden är låga löner, delade turer, oönskade deltidsanställningar och brister i ledningsstrukturen vilket orsakar den katastrofalt låga tillströmningen till gymnasiets undersköterskeutbildningar.

Delade turer.
Vilka anställda i manligt dominerade yrken skulle acceptera att få en arbetsdag med arbete kl 0700 – 1100, lunch 1100 – 1500 och arbete 1500 – 1900? Bor man t ex i en by 30 km från arbetsplatsen blir det att slå dank i centralorten 4 tim per dag och få ett söndertrasat familjeliv.

Oönskade deltidsanställningar.
Vilka män skulle godta oönskade anställningar på 92%, 87, 76 % o s v med dito avdrag på månadslönen?

Brister i ledningsstrukturen.
Inom organisationslitteraturen talar man om lämpligt kontrollspann, d v s hur många anställda varje chef har som direkt underställda. Det finns naturligtvis ingen ”regel” för detta men 15 – 25 direkt underställda talas det om. Inom omsorgen finns det exempel på kommuner med chefer som har över 60 direkt underställda som vederbörande ska leda och handleda, ha medarbetarsamtal och lönesamtal med och att lönesätta. Inom omsorgen är ofta personalomsättningen hög och introducering och personalutveckling är en viktig uppgift. Man talar om lärande organisationer vilket innebär att man frekvent, 1-4 veckor, håller personalmöten där man t ex går igenom vad som fungerat bra och dåligt sedan senaste mötet och fattar nödvändiga beslut. Sådana möten hålls lämpligen av närmaste chef.

Inom omsorg och skola genomförs enkäter bland ”brukarna” som visar på nöjdheten med verksamheten och personalens ansträngningar brukar visa på bra resultat, åtminstone vad jag sett i Storuman. Nöjdheten med politikerna visar sig vid valet till fullmäktige vart 4:e år. Den närmast totala frånvaron av medial granskning i de små kommunerna som nedlagda lokalredaktioner medfört gör att väljarna har små möjligheter att bedöma de folkvaldas insatser.

VK, VF och Lokaltidningen har förstås meddelat oss väljare att Storumans kommunala resultat är över 20 milj för 2021. Är det bra mot bakgrund av några av bristerna jag redovisat?

Det är inte mer än drygt 10 år sedan kommunen hade ett kommunalt flygbolag som flög bort över 20 miljoner på drygt ett år och som orsakade en nedgång i kommunens kassalikviditet till 0,9 vilket medförde att kommunen var nära att behöva låna till löneutbetalningarna. Det var på vippen att kommunpolitiker hade lyckats skapa en majoritet för att flyga ett år till vilket med säkerhet hade blivit en katastrof för kommunens ekonomi. Flera av dessa politiker är fortfarande verksamma i kommunen.

Slutkläm: Näringslivets resultatbegrepp bör ersättas med något annat som relaterar till vad det i verkligheten handlar om nämligen vilka nyttigheter politikerna lyckats skapa av de pengar som skattebetalarna överlämnar till de folkvalda.

Storuman näst sist

Av , , Bli först att kommentera 6

Näst sist när det gäller undersköterskors månadslöner enligt tidningen Kommunalarbetaren. Storuman ligger alltså på 289:e plats av 290 kommuner. Allra sämst är Ockelbo kommun med 22 584 kr i månaden. Det hjälper tydligen föga att prinsessan Madeleine, Therese, Amelie, Josephine  Bernadotte är hertig över Ockelbo och Gästrikland. Västerbotten är lämnat åt sitt öde genom att ingen ny hertig tillsatts på 45 år så Storuman får gripa tag i någon annan högre makt för att lämna nästjumboplatsen.

Det finns naturligtvis förklaringar och undanflykter. Omsorgsnämnden i Storuman har varit grovt underfinansierad under den tid jag kan överblicka (20 år)  med ständiga underskott som måste sparas in och då törs ju ingen tala om att förbättra det relativa löneläget. Storuman har dessutom mycket låg bemanning jämfört med omkringliggande kommuner så läget är dubbelprekärt. Rekryteringssvårigheter trampar på farstubron och då är det svårt att förstå hur kommunstyrelsen resonerar. Var finns strategin för att försörja omsorgen med kompetent personal framöver? Finns strategin på pränt så att kommunens väljare och skattebetalare kan ta del av den? Ska personal lockas till Storuman med Sveriges näst lägsta löner, låg bemanning och deltider och delade turer? Lever jag 3 år till lär jag få se hur det går med det.

Här följer några exempel ur Kommunalarbetaren.

:

Ockelbo 22 584 kr per månad.

Storuman 22 661 (nära ögat! Skillnad 77 kr)

Lycksele 23 105

Dorotea 23 275

Vilhelmina 23 352

Sorsele 23 451

Jokkmokk 24 258

Arvidsjaur 24 274

Åre  24 504

Pajala 24 764

Kiruna 24 928

Den som vill veta mer kan gå in på www.ka.se

Som alla kan se är det långt till byggnadsarbetarna som strejkar för större löneökning än alla andra inom LO. Enligt uppgifter ska byggnadsarbetarna ligga på ett genomsnitt  på 33 000 kr per månad och då är sannolikt  ackordstillägg medräknat. Har någon hela lönebilden för byggnadsarbetare med lön, ackordstillägg och eventuella traktamenten som inte motsvaras av betalade kostnader vore det intressant att få veta! Man har rätt till 220 kr i dagtraktamente skattefritt om det är minst 50 km till arbetsplatsen och 110 kr per natt skattefritt om man bor hos kompis eller i husvagn. Det kan bli 6 600kr per månad skattefritt.

 

VK:s bevakning av inlandspolitiken

Av , , 4 kommentarer 22

I gårdagens VK kunde man läsa ett referat från kommunfullmäktige i Storuman skrivet av Monica Engström. Av texten kunde man få uppfattningen att Monica Engström bevistat sammanträdet. Eftersom det inte var fallet borde för tydlighetens skull framgå av referatet att det i sin helhet byggde på fysisk frånvaro. Uttalanden av centerpartisten Tomas Mörtsell varvades med annan information. Det är tyvärr så bevakningen av politiken i inlandskommunerna sker. Den sittande politiska makten får okritiskt framlägga sin syn på vad som skett på sammanträdet.

I förevarande fall har jag fått information om att de 0.2 % i ökad ram som omsorgsnämnden fått genomdrivits av V och S fullmäktigegrupp. Vad blir det? max 400 000 kr? I sanning ett kraftfullt slag i luften men ändå mer än den centerledda regimen tänkt sig. Det är mycket tydligt att vård- och omsorg betraktas som ett sparobjekt trots väldokumenterad ökning av behov. Om det nu finns någon vision så är det enbart FÖRE valet. Sedan märks ingenting. Mindre resurser och ökade behov p g a den demografiska utvecklingen är verkligheten i Storuman.

En annan punkt på dagordningen var min motion om delade turer och deltidstjänster. Någon information om behandlingen av den motionen finns inte i Monica Engströms artikel. Enligt information jag fått (jag är inte längre med i politiken) blev det en smula dramatik som borde intressera en seriös tidnings refererande. Vid omröstningen vägde det jämnt mellan ja och nej så fullmäktiges ordförande fick använda sin utslagsröst. Fullmäktiges ordförande och omsorgsnämndens ordförande centerpartisten Patrik Persson sade nej till motionen och sa därmed nej till förbättring av omsorgspersonalens arbetsmiljö och könsbetingade orättvisor. Delade turer innebär att arbetsdagen delas in i två arbetspass med kanske 4 timmars ledighet under dagen. Med restider kan det innebära att en del anställda är borta från hem och barn upp till 14 timmar.

Den centerledda regimen i Storuman betraktar omsorgen som ett sparobjekt och saknar totalt visioner om hur man ska göra omsorgsarbete attraktivt och därmed trygga personalförsörjningen. Jag satt i omsorgsnämnden till 31 december 2014 och jag hörde inte några visioner av något slag från det hållet. De problem som finns är alarmerande. Stora rekryteringsproblem står för dörren, ja är egentligen redan här. Det möts i Storuman med sämsta löneläget jämfört med omkringliggande kommuner. Delade turer och deltidstjänster. Vem hörde någon bilverkstad söka bilreparatör med tjänstgöringsgraden och lönen 83 %? Vem hörde något företag söka truckförare med arbetstid förmiddag och kväll med mellanliggande rast på 5 timmar? Förstod väl det! Men inom den kvinnodominerade vården och omsorgen florerar sådana diskriminerande förhållanden.

Enligt uppgifter jag fått finns nu stor brist på platser i särskilda boenden i Storuman. Andra uppgifter säger att Storuman faller när det gäller kvalitetsindikatorer för äldreomsorg. Problem som borde föranleda djupgående diskussioner i kommunstyrelsen. Men vad gör man? Bygger butikslokaler åt en stor bygghandelskedja med stora egna resurser. Säljer el till Stockholmare med mångmiljonunderskott varje år. De enda som verkar bry sig är V och Kommunlistan. Resten känner sig nog mera hörande till direktörsståndet i detta land.  Det är väl fiiiinare än att sköta kommunens huvudåtaganden.

 

Delade turer i Storuman

Av , , 6 kommentarer 9

Min motion om delade turer och deltid kommer upp i tisdagens (16/6) kommunfullmäktige. Jag föreslår i motionen att delade turer för de anställda icke skall vara en skyldighet men ska kunna vara en möjlighet för den som så önskar. Jag föreslår också att heltid ska vara det normala men att en anställd som så önskar ska kunna beredas deltidsanställning inom framför allt vård och omsorg. Orsakerna är flera.

1. Det är svårt att motivera unga att satsa på vård- och omsorgsyrken när så flagranta nackdelar som delade turer och deltidstjänster florerar.

2. Det är stor brist på utbildad personal och rekryteringsläget är svårt med dessa nackdelar som dessutom paras med ett jämförelsevis lågt löneläge i Storuman.

3. Det är en jämställdhetsfråga. Det är inom yrken med stor kvinnodominans som oskicket med delade turer och deltidstjänster förekommer. Inom vilket område med mansdominans skulle sådant accepteras?

4. Det handlar delvis om pengar. Tycker man att  kommunens största verksamhet och ansvar, vård och omsorg är ett nedprioriterat kommunalt åtagande då kan kommunen hålla på att försämra arbetsmiljö och löneläge  som kommunen länge har gjort. Kraftig underbudgetering snart sagt vartenda år med mångmiljonunderskott som följd.

 

Kommunens räkenskaper har visat plusresultat de senaste åren men  priset för dessa resultat har jag beskrivit ovan. Kommunen saknar strategi för personalförsörjning vilket jag påtalat ofta under min tid i Storumanpolitiken. En av frågorna som brukar komma är att det skulle kunna bli ”död tid” om bemanningen ökar när behovet av personal är som lägst. Mitt svar är att man aldrig behöver vara sysslolös på ett äldreboende. Aktivering av de äldre och utevistelser är eftersatta områden som skulle kunna förbättras. T ex.

En annan möjlighet kan vara samordning inom kommunkoncernen varvid delade turer kan försvinna. I så fall måste en eller annan anställd inom äldrevård delvis arbeta inom ett annat område. Kanske hemtjänst. Kanske individomsorg.

Arbetstider vård-omsorg

Av , , Bli först att kommentera 7

Delade turer inom vård-omsorg är hälsofarligt enligt en studie. Nattarbete är inte heller hälsosamt. Vi står inför mycket stora problem när pensionsavgångarna ska ersättas med ny kompetent personal. I glesbygd är problemet störst. Numera krävs minst undersköterskekompetens för de flesta jobb inom vård-omsorg eftersom vi lever längre och då hinner få många krämpor och sjukdomar.

På gymnasierna gapar platser tomma på vårdlinjerna. Det är bara en bråkdel av behovet som kan tillgodoses med undersköterskor från vårdprogrammet. Resten måste ordnas via t ex Komvux. Den enkla förklaringen är att det inte anses attraktivt att jobba inom vård-omsorg. Det är mycket enkelt att förklara.

1. Lönen är usel i förhållande till kompetenskraven.

2. Få heltidstjänster. Många är anställda 0,65, 0,74, 0,86, 0,92 osv vilket för en anställd i t ex industrin låter som medeltiden.

3. Delade turer, vilket innebär att arbetsdagen kan delas upp i 4 tim arbete, 4 timmars rast följt av 4 timmars arbete. Inte kul om man bor i en by 3 mil från arbetsplatsen.

4. Mycket begränsade möjligheter till karriär på arbetsplatsen. Kompletterande utbildning i t ex demensvård ger ingen högre lön. Höga prestationer och hög kompetens på jobbet ger ingen högre lön.

5. Den anställde delar närmaste chef med ända upp till 50 andra. Hur ska man då kunna bli sedd och ledd??

Några åtgärder bör kommunerna börja jobba med omedelbums.

1. Förbättra löneläget och göra lönekarriär möjlig.

2. Heltidstjänster ska vara normen men med möjlighet att begära lägre tjänstgöringsgrad.

3. Sammanhållen arbetsdag ska vara normen men med möjlighet att begära delade turer.

4. Vidareutbildning och höjd kompetens ska avspegla sig i lönekuvertet. Tjänster kombinerade med t ex ledningsuppgifter bör öka.

5. Bryt upp de orimliga kontrollspannen inom omsorg. Varje chef ska ha högst 25 direkt underställda för att kunna uppfylla dagens moderna krav på en ledare. Med denna målsättning ökas dessutom möjligheterna till karriär.

Detta kostar naturligtvis pengar. Den ökade personalnärvaro som blir följden av mina förslag bör användas till att öka kvaliteten i omsorgen. Omsorgen får inte urarta till ren förvaring. Var finns pengarna? Det är bara att ta en kommunbudget och se efter vad pengarna går till. Här kan man finna många saker som är långt från kommunens huvuduppdrag, vård, skola och omsorg men som är väldigt lockande för politiker (en del) att syssla med. T ex att sälja elektricitet till skåningar och stockholmare med underskott, betala underskott i obehövligt flygfält, låta industrihus gå med underskott pga hyressubventioner mm mm.

Man kan tycka vad man vill om vad jag skriver men gör kommunen ingenting står vi inför problemet att inte ha folk som ska sköta våra äldre. Eller vara lärare för våra barn.

Delade turer i fullmäktige

Av , , 9 kommentarer 7

I V-K kan man läsa att flera tusen undersköterskor måste rekryteras  i Västerbotten inom några få år pga pensionsavgångar. Samtidigt lockar vårdutbildningar väldigt få sökande. Samtidigt kommer inlandet att lida stor brist på personal till övriga sektorer. Men det är inom vård och omsorg problemen väntas bli störst.

Viktiga orsaker till att vård och omsorg inte lockar unga människor i dag är enkla att upptäcka om man inte vill låtsas vara blind. De politiker som inte upptäckt hur det är ställt kan tyvärr ha andra problem än blindhet. För att beslutsfattarna själva ska förstå problemen föreslår jag att fullmäktige har följande arbetstider (delade turer) under en fullmäktigedag: Kl 0700 – 1100 och 1600 – 2000. Vi kan även införa delade turer för kommunstyrelsen och övriga nämnder. I fortbildningssyfte.

Problembild:

1. Lönen är usel. Storuman ligger här dåligt till.

2. Arbetet är stundtals tungt och stressande.

3. Arbetstiderna är obekväma, nätter och helger. Naturligtvis svårt att helt undvika.

4. Dagsverkena delas upp i block med mellanliggande ledighet på flera timmar. S k delade turer.

5. De anställda får i stort sett betala arbetskläderna själva.

6.  Heltidsanställningarna är få.  Alla varianter förekommer, 75 % är vanligt. Den anställde förväntas alltså leva tillsammans med någon som har full lön.

Vad kan man göra då? Sorsele försöker importera ryssar. Jag tror att alla inlandskommuner  måste stimulera arbetskraftsinvandring i stor skala. För att locka svenska ungdomar måste lönen vara attraktiv och heltidstjänster det vanliga. Personalen måste ha tid till huvuduppgiften vård och omsorg. Brukarens rätt till utevistelse måste det finnas personal till. Delade turer ska inte vara ett tvång utan en rättighet som den anställde har om den anställde VILL ha delade turer av någon anledning. Arbete varannan helg skall undvikas, det borde införas en rätt till arbete högst var tredje helg. I de fall den anställde VILL arbeta varannan helg eller kanske alla helger ska det inte läggas hinder i vägen. Lönen under obekväm tid, nätter och helger,  skall vara så hög att det gör skillnad och upplevs lockande. Arbetsgivaren skall bekosta arbetskläder som är snygga och som kan bäras med stolthet.

Med andra ord. Omsorgen av gamla kan mot bakgrund av ovanstående inte vara ett i årtionden återkommande sparbeting varje år samtidigt som vårdtyngden ökar i och med att vi lever längre och att medelåldern i våra äldreboenden ökar kontinuerligt. Jag såg en uppgift om att varannan 80-åring har minst 10 mediciner.

Jag har under flera år föreslagit att en rekryteringsplan för skola, vård och omsorg skall upprättas i kommunen och även gemensamt i den s k 10-kommungruppen men har hittills talat för döva öron. Det är tur för mig att jag, när jag rekryterar ny älghund, inte bär mig lika korkat åt. Jag har insett att för att få ett bra älghundsämne gäller det först och främst betala vad ett bra älghundsämne kostar och inte ha valpköpet som familjens sparobjekt. Man måste ha en målsättning och en plan för rekryteringen.

Karin Malmfjord redogjorde för rekryteringsproblemen och vårdyrkets bristande attraktivitet under gårdagens fullmäktige. I övrigt en generande tystnad. T o m jag var tyst för inget behövde tilläggas till det Karin sa och jag har tidigare berört frågan åtskilliga gånger.

Presentation
Sysselsättning: Pensionerad rektor och lektor i företagsekonomi. Författare. Bloggare Född: 1940 Familj: Hustru 3 vuxna barn Bor: Långsjöby Storuman Bil: Subaru Forester Husdjur: Inga Första minne: Tyska stridsflygplan som dånade över Långsjöby 1944 Bästa minnet: Bröllopet 1961 Favoritmat: Stekt röding. Biffar av älgfärs. Smultronställe: Fritidshuset i Skalmodal. Avkoppling: Läsning böcker i samhällsvetenskap, idéhistoria och samtidshistoria Bästa egenskap: Ingenting är omöjligt. Alltid verksam. Det bästa med Storuman/Tärnaby 1. Blandningen nybyggarkultur- samisk kultur. 2. Närheten till fjällen 3. Jag har mina rötter och mina jaktmarker/fiskevatten här 4. Bredband i byarna
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se