Etikett: glesbygd

Glesbygd- vad är det?

Av , , 3 kommentarer 6

Umeåmoderaterna, tillika frimurare, har ett komplicerat förhållande till klimatkrisen och människans framtid på jorden. Det populistiska budskapet är att glesbygdens största problem är bensinpriset och att priset bör sänkas med 1 kr per liter. Det är ju klart att det kan bli dyrt för vissa om man envisas med att köra 146 km per timme.

Hur stor del av befolkningen i glesbygd har långt till jobbet? Fakta är att större delen av befolkningen i glesbygd bor i kommuncentra och andra större orter och har betydligt närmare till jobbet än boende i storstadsregioner. Det finns statistik på hur mycket bilägare kör sina bilar och vad jag sett är att genomsnittlige bilägaren  i glesbygd inte kör längre än bilägarna i storstadsregioner. Snarast mindre! Begreppet glesbygd leder tanken fel när det gäller avstånd till arbetsplatser. Befolkningen i de ständigt minskande byarna har att välja mellan att flytta till centralorten eller att bo kvar i byn. Man får väga billigt boende mot kostnaderna för resor och den kalkylen kan väga åt det ena eller andra hållet. Kostnad för boende mot kostnad för resor.

Det relativa fåtal som är tvungna att köra långt till jobbet bör hjälpas på annat sätt än att sänka priset på bensin med 1 kr för en stor majoritet bilägare i glesbygd som har jobbet på gång- eller cykelavstånd. Vi som har Försäkringskassan och Pensionsverket som ”arbetsgivare”, vi är väldigt många i verklig glesbygd, kan spara in på mycket bilkörning. Jag bor själv i verklig glesbygd och har svårt att se nöden! Bensinen är billigare än på flera år.

Det är stor tondövhet inför den globala uppvärmningen att underlätta förbrukning av fossila bränslen. Nya generationer kommer att döma oss.  Nya bensin- och dieseldrivna personbilar kommer sannolikt inte ens att finnas att köpa om max 20 år. De tillhör ”stenåldern”.

Vindkraft och kommunalt veto

Av , , 1 kommentar 2

Vindkraftsbranschen har i många år efterlyst en översyn av rätten för kommuner att stoppa vindkraftsprojekt s k kommunalt veto. De folkvalda i riksdag och kommuner, representanter för folkviljan, står bakom utbyggnaden av vindkraft som en viktig del av lösningen på vårt stigande elbehov och klimatproblemen på vår jord. Av diverse skäl har glesbygden utsetts som lämpligt område för vindkraft. Större befolkningscentra anses inte lämpliga av olika orsaker, t ex finns inflygningsstråk för flyg och Försvarsmakten vill inte ha vindkraft som försvårar försvaret av befolkningscentra.

Glesbygden är glesbefolkad främst beroende på frånvaron av ett utvecklat näringsliv. Våra ungdomar flyr glesbygden till städer med utbildningsmöjligheter, kvalificerade jobb och ett rikt kulturliv. Denna utveckling är bra för ungdomarna ifråga, Sveriges konkurrenskraft internationellt och vår levnadsstandard men gör också glesbygden allt glesare.

När vattenkraften byggdes ut med skövlande av landskapet i en omfattning som får vindkraftens omvandling av landskapet att bli en obetydlighet. På den tiden fanns inget större motstånd eftersom mängder av glesbygdsbor fick välavlönade jobb som gjorde enorm skillnad. Villor byggdes och nya bilar uppenbarades på gårdstunen. Då accepterades att byar överdämdes och försvann under vattnet och folket tvingades flytta. Jag har själv lagt ut nät och sett gårdsgrunder på 5-6 meters djup.

En kvinna i Rönnbäck (tror jag) hade en lanthandel och hon var kvar ända till slutet. När butiken var omfluten av vatten och folket hade flyttat lämnade hon butiken olåst med varorna kvar i hyllorna, packade kläderna i en resväska och tog sig till E12 där hon embarkerade bussen till Storuman. Väl framkommen tågade hon upp till kommunalhusets reception, ställde ned väskan på golvet och yttrade de berömda orden, ”här är jag nu, var ska jag bo”? Av någon anledning råkade visst VK:s lokalredaktör påpassligt vara där och Västerbottensradion (Carl-Axel Nordenberg??) var också där enligt mitt minne. Måste ha varit i början på 1960-talet. Drygt 40 år efteråt gjorde jag återbesök i hennes butik och vad jag kunde se fanns varorna i hyllorna kvar orörda. Hade det varit i Tensta eller Sundsvall hade butiken nog på nolltid varit rensad och fönstren sönderslagna. Konstiga människor i den riktiga glesbygden som respekterar egendom.

I dag domineras näringslivet i den riktiga glesbygden av Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Pensionerade stadsbor flyttar till glesbygden för att uppleva tystnaden och att ingenting rör på sig, syns och hörs förutom ”Fingal Olsson” i Martin Ljungs sketsch. Inte sällan organiseras motståndet mot vindkraft av hemvändande pensionärer som inte vill störas av någon inkomstbringande verksamhet. Glesbygden är på väg att bli tystbygden!

Motståndet mot vindkraftens utbyggnad organiseras numera på ett annat sätt än för ett par årtionden sedan via sociala medier. Var och en kan snabbt googla fram eländeskataloger på vindkraftens förödande verkningar som i mångt och mycket är kolossala överdrifter. Det är t ex svårt att förstå hur vindkraft väsnas så att bostäder blir obeboeliga när man ser alla bostäder som ligger nära stora vägar som trafikeras av långtradare, timmerbilar och fortkörande personbilar. Nutidens bildäck alstrar mycket oljud när det går fort. Vad är oljud förresten? Om man ogillar ett ljud växer det till oljud om man inte gillar det som alstrar ljudet. Det bli som en efterhängsen polyp på hjärnan. Själv blir jag galen på inande myggor i sovrummet trots att ljudnivån är knappt mätbar. Jag jagar myggan ifråga tills den är dödare än död!

Vilken elproduktion Sverige ska ha och var den ska äga rum är en fråga för regering och riksdag, inte en fråga för lokala opinioner i kommuner. Den frågan behöver inte ens diskuteras. För glesbygdens överlevare är sysselsättning av central betydelse och vindkraft erbjuder sysselsättning och inkomster. Dessutom avsevärda pengar till glesbygdens föreningsliv. Pengar till markägare där verken placeras och fasta inkomster för vindkraftstekniker, man talar om en tekniker per 5-7 verk. Till detta kommer inkomster för väghållning, plogning mm. De vägar som byggs är en ekonomisk fördel för skogsavverkningar.

Och slutligen eländeskatalogen om antalet dödade fåglar. Sverige har enorma vidder där det inte kommer att finnas några vindkraftverk. I sammanhanget kan vi väl jämföra med antalet fåglar och djur som dödas av biltrafik, järnvägstrafik och flygtrafik. Här är förmodligen vindkraften i jämförelse en obetydlighet.

 

1 kommentar
Etiketter: , , ,

Ska hela Sverige leva?

Av , , 1 kommentar 4

Jag tror inte det i dess extrema form. Att hela Sverige ska leva kan man ju ha som en utopi men det kan aldrig bli verklighet. Om vi tänker oss en bruksort där malmen som skapat samhället tagit slut vore det väl ganska galet att till vilka pengar som helst försöka behålla 100% av folkmängden. Förändring har skapat vårt välstånd, folk har flyttat, utbildat sig, omskolat sig, startat företag o s v. En forskare Marc Kenschnigg har funnit (föga förvånande) att de som flyttar från glesbygd till städer har högre utbildning och är mera kreativa än de som stannar kvar. Professor Lars Westin Cerum Umeå Universitet har också forskat om urbaniseringen och landsbygdens utarmning. Jag minns en föreläsning han höll för kommunfullmäktige i Storuman. Hans huvudsakliga råd till oss åhörare var att fundera över hur vi skulle få folk att se Storuman som ett bra ställe att flytta till. Rekryteringsproblemen är stora i glesbygd. Byaskolor får stänga för att det inte går att rekrytera behöriga lärare. Vårdcentralerna i glesbygd har svårt att rekrytera läkare, med Storuman som lysande undantag. Glesbygdsmedicin tycks vara en attraktiv variant för blivande läkare. Egentligen finns rekryteringsproblemen på alla områden där det krävs akademiska examina eller annan högre utbildning. Detta problem gäller även privata företag.

Problemet med glesbygdens utarmning är inget unikt för Sverige. Urbaniseringen äger rum i hela världen. Frågan är om utvecklingen går att stoppa och med vilka medel. Jag tror att det vore galet att försöka hindra människor att flytta från ett liv de inte trivs med till städer med stora möjligheter på arbetsmarknaden och med ett rikt och varierat kulturliv. Och med vilka medel skulle man hindra folk att flytta? Förbjuda? Göra det straffbart? Sätta upp ”Trumpmur”?

Vi har onekligen problem med att upprätthålla en bra standard på sjukvård, äldreomsorg, skola och annan service t ex varuförsörjning. Pengarna räcker inte och det är praktiskt svårt att organisera. Det är fullständigt klart att staten måste öka stödet till utflyttningskommuner ekonomiskt eftersom dessa kommuner har mycket högre kommunalskatt än de stora städerna samtidigt som åldringsvården och annan samhällsservice utarmas på ett oanständigt sätt.

Jag tror vi kan totalglömma att en tillräcklig mängd högutbildat och framgångsrikt folk skulle lämna städerna för att flytta till glesbygd i Norrland utan rejäla påslag på lönen. Inte ens tillbaka till glesbygden! Förr i tiden fanns det kallortstillägg på statliga löner. Om jag minns rätt var det högsta kallortstillägget + 8%. I dagens läge räcker + 8 % inte långt. 20%? 30%?

1 kommentar
Etiketter: , , , ,

Glesare glesbygd!

Av , , Bli först att kommentera 7

Ola Nordebo skriver i dagens VK något mycket tänkvärt om begreppet landsbygd och landsbygdspolitik, nämligen att det inte finns något enhetligt som kan kallas för landsbygd. Landsbygd kan vara jordbruksbygd ett par mil utanför Stockholm eller Göteborg eller byar på pendlingsavstånd utanför Umeå eller byar utanför Åsele, Storuman och Tärnaby. På landsbygden utanför Stockholm och Umeå får man slanta upp 3 – 4 miljoner för en normal villa. I Storuman tätort ligger priserna runt 300 000 kr, i byar i kring Storuman, Åsele etc får man en villa för 150 000 kr.

Anledningarna till detta är naturligtvis en åldrande befolkning som till slut dör vad jag förstår. Brist på jobb, brist på diversifierad arbetsmarknad med följande utflyttning. Utflyttningen beror dock inte bara på brist på jobb. Urbaniseringen är en global trend som ännu inte tycks avta. Folk, i synnerhet ungdomarna,  flyttar till större centra för att möjligheterna till utveckling och karriär är så mycket större där. Kulturutbudet i alla former är också i särklass störst i större centra. Uttrycket som myntats i våra glesbygder ”hä som hänn hä hänn hänna” är kanske inte helt med sanningen överensstämmande. Men det händer mer än man tror bl a med hjälp av Internet!

Läste en bok (forskningsrapport) i slutet av 1970-talet med titeln ”Balanserad uttunning”. Nej, boken handlar inte om håret på mitt huvud! Som alla förstår handlar boken om folkminskningen i glesbygdslän och -kommuner. Bokens budskap är att gilla läget men se till att glesbygderna genom bl a kommunala skatteutjämningsbidrag kan upprätthålla rättvis omsorg och vård och likvärdiga skolor. Vi får acceptera att urbaniseringen är obeveklig inom överblickbar framtid. Att stoppa den är som att försöka tömma Atlanten med sked. Och hur ska vi kunna stoppa folk från att flytta? Elektronisk fotboja?

Jag tycker inte det är en bra idé för oss som fortfarande bor kvar att gå omkring och lida. Vad jag kan se är det inte heller många som går omkring och ser lidande ut. Flytta ut statliga myndigheter kan väl fungera om flyttningen sker till större centra där det går att rekrytera kvalificerade medarbetare men vi i  glesbygd ska inte hoppas på sådant. Det är redan nu jättesvårigheter att få kvalificerade sökande till jobb i  Lapplands mindre kommuner. Tidigare hade vi en slogan i Norrland ”Vi flytt int!” Nu tycks den slogan finnas i Stockholm, Uppsala, Umeå och liknande stora centra. Väldigt få i yrkesverksam ålder vill flytta hit, gäller även tidigare utflyttade. Det är först efter pensionering som tidigare utflyttade kan tänka sig att flytta tillbaka, men det är inte många. De har redan barn och barnbarn där de bor och vill inte släppa kontakten med dem.

Det är bättre enligt min mening att se till att skatteutjämningsbidraget höjs till en nivå som garanterar rättvis skola och omsorg i hela landet än att sprätta ut diverse myndigheter till småorter som inte klarar rekryteringen. Sveriges tillväxt baseras till stor del på de kvalificerade och välbetalda jobb som uppstår i storstadsregionerna. Det är också dessa regioner som står för de skatteutjämningsbidrag som vi använder till vård, skola och omsorg i våra glesbygdskommuner. Pengarna bör allokeras till de investeringar som ger högst avkastning och våra myndigheter måste vara rationella och effektiva.  Det tjänar vi alla på i slutändan.

Klia varandras ryggar

Av , , 6 kommentarer 13

I Pajala är kommunalrådet föremål för utredning om misstänkt mutbrott enligt nedanstående artikel. Det är nog inte bara i Göteborg som korruption förekommer. Kan vara minst lika vanligt i mindre kommuner vilket väl Uppdrag Granskning av en bygglovshärva visar. En Douglas som titulerar sig greve (ett ostmärke?), friherre eller vad det nu var för historisk relikt, fick bygglov på strandskyddat område och lånade samtidigt ut pengar till ansvarig politiker. Även här utreds eventuellt mutbrott.

I mera närliggande kommuner finns klara kopplingar mellan företag och politiker vilka beslutar att bygga butikslokaler åt stor butikskedja med värdeförlust för skattebetalarna på i storleksordningen 15 miljoner. Ett historiskt sett fullkomligt revolutionerande beslut som det finns anledning för riksdagspolitiker att granska om beslutet mot förmodan skulle befinnas lagligt. Var det så det var tänkt? Om inte bör lagen ändras!

En fundering. Glesbygdens fastigheter har mycket lågt marknadsvärde. Genast efter färdigställandet ligger t ex marknadspriser på villor i många orter på 15 % av kostnaden för den nybyggda villan. Utjämna priserna till den nivå som gäller i större städer skulle fordra gigantiska belopp. Ska politiker använda skattebetalarnas pengar för att upphäva dessa skillnader mellan byggkostnader och marknadspriser? För XL-Bygg? För IKEA? För Elgiganten? För ByggMax? För SCA?Och vad säger skattebetalarna om att bygga butikslokaler för stora affärskedjor i stället för att bygga ut fler platser i äldreomsorgen? Inrättas vårdplatser för dementa i butikslokalerna eftersom Storuman ser ut att ha för få platser i sin äldreomsorg??

Och vad säger konkurrenterna till XL-Bygg om att det företaget får storartad hjälp från kommunen? Mitt framför näsan! Vänskapskorruption?

Och vad säger den granskande journalistiken? Och vad säger forskarna vid Umeå Universitet om den ”uppfinning” som ser dagens ljus i Storuman? Experter i regional ekonomi borde ha något att fundera över.

http://www.svd.se/naringsliv/gruvkonkursen-i-pajala_4288607.svd?sidan=5

 

Tillägg. För den som vill veta mer om byggplanerna läs gärna mina bloggar 10 juni, 13 juni och 30 okt 2014.

Nedlåtande storstadsbor

Av , , 6 kommentarer 8

Något mer klargörande i avdelningen överlägset förhånande av folk som lever i glesbygd än Hanne Kjöllbergs ledare i DN är svårt att tänka sig. Hon tävlar med Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson i sitt talibanliknande och ensidiga förhållningssätt till konflikten varg – folket som ska leva med varg. Man borde kunna cykla och tugga tuggummi samtidigt. Hon påstår att regeringens beslut om bevarandestatus för varg kommit till för att tjäna röster vid kommande riksdagsval. Det är bara det att det är ett försvinnande litet antal röster det är fråga om. Även i glesbygdslän bor och verkar större delen av befolkningen i tätort. ”Varghatet”, ett vanligt förekommande ord  i sammanhanget, anses bero på att folket på landsbygden är (obefogat) rädda för varg. ”Ha ha du är rädd för varg stackars korkade glesbygdsbo!!” En rätt rimlig hypotes är nog i stället att vargrädslan tilltar exponentiellt när man närmar sig storstad. Det behövs vargar inhägnade med höga stängsel för att stadsborna ska våga närma sig en varg. Klokt nog!

Regeringen hånas i DN för att regeringen försöker väga samman landsbygdsbefolkningens behov och behovet av en acceptabel bevarandestatus för vargstammen.

Hur klokt det är för vargens bevarande i glesbygd att Naturskyddsföreningen och DN går till frontalangrepp på den befolkning som skall leva med varg måste ifrågasättas. Rimligen är det i stället kontraproduktivt. En seger till kan innebära att kriget är förlorat för Hanne Kjöllers och Mikael Karlssons del. Någon gnutta självkritik är dessa tydligen inte mäktiga. Skygglappar på! Rakt fram fastän vägen svänger! Tuta och kör! Vi har en urbefolkning som lever på renskötsel och blir det omöjligt att hålla vargstammen nere på en acceptabel nivå kommer tiotusentals renar varje år att bli vargmat. Mikael Karlsson och Hanne Kjöller kan väl bekväma sig med att resa till Sapmi och tala om för samerna att de ska övergå till varguppfödning med sin renskötsel. Alla här uppe väntar med spänning på kommande lektioner.  Hurtfriska utrop om hur landsbygdsbefolkningen ska sköta sina näringar saknas ju inte och utropas bekvämast bakom skrivbord i Stockholm.

Jag och de flesta andra i glesbygd är inte rädda för varg eller björn. En hälsosam respekt räcker långt. Hur ofarliga dessa djur än må vara skulle jag inte våga lämna mina små barn utan 100 % tillsyn om jag bodde nära natur där varg och björn vistas i närheten. Helt klart en inskränkning av människans frihet jämfört med sakernas tillstånd för 50 år sedan. En egen fundering till slut. Sverige har varit utan vargstam i kanske 150 år. Enstaka vargar och flockar har förekommit men inget som kan kallas för vargstam. Hur har det sedan kunnat bli tal om att bevara en vargstam som inte finns? När hände det? För 25 år sedan? För bara 60 år sedan betalade staten skottpengar för skjutna vargar. Nordamerika har sedan urminnes tid vargstam, Ryssland har vargstam, men Sveriges vargstam är en modern uppfinning som stadfästs som sanning först under senare årtionden. I Norge har man ingen vargstam men snart torde väl Disneyfolket i Norges storstäder tvinga fram doktrinen att även Norge har en vargstam som måste uppgå till x hundratal vargar för att bevaras. Men detta kommer inte Norges fåruppfödare och renägare att acceptera så jag gratulerar den som vill försöka.

http://www.dn.se/ledare/signerat/ratten-pa-vargens-sida/

http://naturbrukaren.wordpress.com/2013/03/22/inte-som-forr/

http://naturbrukaren.wordpress.com/2012/06/20/en-vargaktivist-soker-trost/

http://naturbrukaren.wordpress.com/2012/09/05/mitt-liv-som-jakthund/

http://www.vargfakta.se/nyheter/wwf-norge-ger-ofullstandig-bild-av-varg-lettland/

Ska barnen rädda byns butik?

Av , , Bli först att kommentera 3

Skolan är till för barnen. Inte för byns butik. Inte för föräldrarna. Inte för byns bensinmack. Inte för klåfingriga politiker.  Inte för ”allt ska vara som förr” människor, vilka det finns gott om. Nordmaling är det senaste exemplet på en skoldiskussion som förs i falsett. Jag har skrivit det förr och skriver det igen. Har man en dyr skolstruktur slår det mot resurserna i övrigt, t ex stödresurser för barn med särskilda behov eftersom skolan inte har några sedelpressar. Flertalet föräldrar har barn som inte har särskilda behov. Föräldrar som har barn med särskilda behov får väldigt svårt att hävda sina barns rätt mot en hysterisk majoritet föräldrar som hävdar att de för allas talan. Ja vem vågar ha en annan åsikt i berörda byar?  Dyr skolstruktur med små byskolor slår mot de svaga eleverna men även mot elevernas valmöjligheter.

Specialresurser som behövs för elevernas val och för elever med särskilda behov får ofta tillbringa en betydande del av sin arbetstid med att köra bil till byskolorna. Skolan är till för att ge barnen bästa möjliga start i livet. Samarbetsförmåga är viktigt vilket kräver att man har åtminstone några klasskamrater att samarbeta med. Barnen bör ges möjligheter att pröva sina vingar och inte låsas fast i en glesbygd som lagbundet blir allt glesare oavsett vad man kan ha för uppfattning om det. Elevernas gymnasieval är inte någon munter läsning för glesbygdens bevarare.

Var barnen bor avgörs av barnens föräldrar. Väljer föräldrarna att bosätta sig i en glesbygdsby får det konsekvenser för både vuxna och barn. Det kan vara en god idé att försöka göra en prognos för hur byn ser ut om 15-20 år. Vad finns kvar då av skola, mack, butilk, ishockeyrink och annat.

Eleverna är inte något medel för att förverkliga vuxnas visioner om ”levande glesbygd”. Kommunens skola är medel för att förverkliga elevernas drömmar, visioner och möjligheter i framtidens samhälle.

I detta inlägg har jag inte berört avståndsproblematiken eller det förhållande att det är stor skillnad på byar som är ”förstäder” till större städer och byar som ligger 5 mil från ett kommuncentrum med 1500 invånare.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Annie Lööf och Jantelagen

Av , , 9 kommentarer 6

I landet lagom får man inte vara högt studerad och brainy och det gäller kanske också i centerpartiet. Är man dessutom ung och kvinna är risken för katastrof överhängande. Vad jag kan se har inte Annie Lööf gjort några större klavertramp och ändå har opinionssiffrorna sjunkit. Centern har trendmässigt gått tillbaka vilket började långt före Lööf. Man vinner inte längre några val i Sverige på att profilera sig som "bondeparti" när bönderna  är mindre än 1 % av befolkningen. Inte heller som glesbygdsparti eftersom glesbygdsbefolkningen är en utrotningshotad art. Centern har därför omorienterat sig och försöker nu vara ett marknadsliberalt parti med inriktning på mindre företag. Det är bara det att där trängs flera partier. Annie Lööf är så begåvad att hon borde ha en lång och lyckosam politisk karriär framför sig. Om det inte vore för JANTELAGEN som Sveriges folk tillämpar hårdare är de tio buden på Moses stentavla. I synnerhet i glesbygd och på landsbygd.  Alla borde påminnas om Jantelagen en gång per dag. Minst! Skriv ut den och sätt den på kylskåpsdörren!!

1. Du skall inte tro att du är något.

2. Du skall inte tro att du är lika god som vi.

3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.

4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.

5. Du skall inte tro att du vet mera än vi.

6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.

7. Du skall inte tro att du duger till något.

8. Du skall inte skratta åt oss.

9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.

10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.

9 kommentarer
Etiketter: , , ,

Arbetstider vård-omsorg

Av , , Bli först att kommentera 7

Delade turer inom vård-omsorg är hälsofarligt enligt en studie. Nattarbete är inte heller hälsosamt. Vi står inför mycket stora problem när pensionsavgångarna ska ersättas med ny kompetent personal. I glesbygd är problemet störst. Numera krävs minst undersköterskekompetens för de flesta jobb inom vård-omsorg eftersom vi lever längre och då hinner få många krämpor och sjukdomar.

På gymnasierna gapar platser tomma på vårdlinjerna. Det är bara en bråkdel av behovet som kan tillgodoses med undersköterskor från vårdprogrammet. Resten måste ordnas via t ex Komvux. Den enkla förklaringen är att det inte anses attraktivt att jobba inom vård-omsorg. Det är mycket enkelt att förklara.

1. Lönen är usel i förhållande till kompetenskraven.

2. Få heltidstjänster. Många är anställda 0,65, 0,74, 0,86, 0,92 osv vilket för en anställd i t ex industrin låter som medeltiden.

3. Delade turer, vilket innebär att arbetsdagen kan delas upp i 4 tim arbete, 4 timmars rast följt av 4 timmars arbete. Inte kul om man bor i en by 3 mil från arbetsplatsen.

4. Mycket begränsade möjligheter till karriär på arbetsplatsen. Kompletterande utbildning i t ex demensvård ger ingen högre lön. Höga prestationer och hög kompetens på jobbet ger ingen högre lön.

5. Den anställde delar närmaste chef med ända upp till 50 andra. Hur ska man då kunna bli sedd och ledd??

Några åtgärder bör kommunerna börja jobba med omedelbums.

1. Förbättra löneläget och göra lönekarriär möjlig.

2. Heltidstjänster ska vara normen men med möjlighet att begära lägre tjänstgöringsgrad.

3. Sammanhållen arbetsdag ska vara normen men med möjlighet att begära delade turer.

4. Vidareutbildning och höjd kompetens ska avspegla sig i lönekuvertet. Tjänster kombinerade med t ex ledningsuppgifter bör öka.

5. Bryt upp de orimliga kontrollspannen inom omsorg. Varje chef ska ha högst 25 direkt underställda för att kunna uppfylla dagens moderna krav på en ledare. Med denna målsättning ökas dessutom möjligheterna till karriär.

Detta kostar naturligtvis pengar. Den ökade personalnärvaro som blir följden av mina förslag bör användas till att öka kvaliteten i omsorgen. Omsorgen får inte urarta till ren förvaring. Var finns pengarna? Det är bara att ta en kommunbudget och se efter vad pengarna går till. Här kan man finna många saker som är långt från kommunens huvuduppdrag, vård, skola och omsorg men som är väldigt lockande för politiker (en del) att syssla med. T ex att sälja elektricitet till skåningar och stockholmare med underskott, betala underskott i obehövligt flygfält, låta industrihus gå med underskott pga hyressubventioner mm mm.

Man kan tycka vad man vill om vad jag skriver men gör kommunen ingenting står vi inför problemet att inte ha folk som ska sköta våra äldre. Eller vara lärare för våra barn.