Etikett: skattebetalarna

Almedalen-vem betalar?

Av Håkan Rombe, 29 juni 2019 kl 20:25, 1 kommentar

Många anser att Almedalsveckan i nuvarande form har spelat ut sin roll och behöver förändras. Statsminister Löfven skippar Almedalen för andra gången och prioriterar resor runt om i landet. I Almedalen trängs kommuner, landsting-regioner och massor av företag. Frågan är om det går att räkna hem kostnaderna för Sveriges 290 kommuner att delta. Jag och många andra tvivlar starkt på det. Sveriges företag går att kontakta direkt alla årets 365 dagar om man har något speciellt att erbjuda. Sveriges 290 kommuner slåss alltså om uppmärksamheten i Visby till enorma kostnader. Prova på att räkna från 1 till 290, det tar ju evigheter!

Jag har en hypotes om många kommunpolitikers närvaro i Visby. Kanske de är där för att huvudsakligen främja den egna politiska karriären genom flitig ryggdunkarverksamhet? Vilka betalar kalaset? Skattebetalarna eller partiet eller ur egen ficka? En del politiker är medlemmar i slutna herrklubbar som Frimurarna för att främja den egna karriären. Med tanke på statsministern kanske det finns någon sluten klubb kallad ”Frisvetsarna”? Nej jag tror inte det, han behöver inte vara med i någon ryggkliarklubb för inbördes beundran.

Jag har sagt det förr. När jag och mina vänner var i 12-13-årsåldern var det populärt med hemliga klubbar och vi kände oss märkvärdiga och mystiska. En häftig känsla! Vi växte emellertid snabbt ifrån detta trams och fick mognare intressen. Men en liten liten del växte aldrig ur barnskorna och fortsatte i vuxen ålder med hemliga klubbar av typen Frimurarna.

Ett nytt modeord är ”eliten”. I Almedalen sägs det vara ”eliten” som dunkar rygg och skålar med varandra på skattebetalarnas bekostnad. Kanske det ligger något i det?

Finfina kommunala affärer??

Av Håkan Rombe, 3 maj 2016 kl 19:59, 2 kommentarer

Efter kommunens bokslut år 2015 finns anledning fråga fullmäktiges ledamöter hur de sover om nätterna. Jag ska återkomma senare med försök till analys men följande siffror för Storuman Development borde göra en och annan sömnlös.

2015

Bundet eget kapital 14,040 miljoner (Antar att det mesta är aktiekapital nom värde)

Villkorat aktieägartillskott 11,947 miljoner (efter brakförlusten på 16 miljoner)

Fritt eget kapital -25,679 miljoner (Minussiffror!!!)

Summa eget kapital 0,3 milj

När hälften av aktiekapitalet förbrukats är ett aktiebolag i princip konkursmässigt. Ingår aktiebolaget i en koncern räknar man på hela koncernen och i detta fall är hela koncernen Storuman Kommunföretag AB inte på obestånd. Tack och lov! När hela egna kapitalet är förbrukat och likviditeten i botten måste ägarna tillskjuta rörelsekapital så att verksamheten kan fortsätta. . Det fullmäktige borde frågat om är om och när ytterligare kapital måste tillföras Storuman Energi för att klara likviditeten. Kommunens bokslut finns på kommunens hemsida. http://www.storuman.se/contentassets/6baf5f014b62493d849824071bf78f32/arsredovisning-2015.pdf

Kommunen äger hälften av Storuman Development och den andra hälften ägas av Helgelandskraft som i sin tur ägs av Nordland Fylke vilket motsvarar vårt begrepp ”landsting”. Storuman Development äger Storuman Energi. Med andra ord är bolagen ägda av medborgarna i respektive kommun och fylke och varje medborgare i vår kommun bör intressera sig för hur kommunens företrädare sköter den gemensamma egendomen.

Dessutom borde skattebetalarna få information om när kommunens andel i Storuman Energi ska säljas enligt ett tre år gammalt fullmäktigebeslut. Titta gärna på mina tidigare inlägg om Storuman Energi där mera siffror finns från åren 2012 – 2014. Vad är kommunens bokförda värde på aktierna i Storuman Development? Är aktierna bokförda till nominellt värde så riskeras en förlust i mångmiljonklassen. Undersköterskorna lär nog få finna sig i att ha Sveriges näst lägsta löner ett tag till!

Storuman Energis bokslut för 2015 blir offentligt i juni.

Jag är rädd för att jag får anledning återkomma till detta ämne!

Ingen kommunal butiksbyggnad i Storuman

Av Håkan Rombe, 13 mars 2016 kl 14:31, 3 kommentarer

Kommunfullmäktiges beslut 17 juni 2014, med ett antal reservanter, att bygga ny butikslokal åt XL-Bygg för minst 17 miljoner har upphävts också av Kammarrätten. I både Förvaltningsrätt och Kammarrätt är beslutet enhälligt. Vi som överklagat beslutet har alltså fått klockrent rätt i båda instanserna. Beslutet var olagligt.

Det finns möjlighet begära prövningstillstånd i Högsta Förvaltningsdomstolen men med enhälliga domar i båda underrätterna är det slöseri med tid att ens försöka. Prövningstillstånd är utomordentligt sällsynta när underrätterna är helt eniga. Fortfarande saknar skattebetalarna socialdemokraternas motiv för att gå med på butiksbygget. Tystnaden inför och efter fullmäktiges beslut har varit öronbedövande! Dags för centeralliansen att ägna sig åt annat än ”Hitte-På-Politik”! Utmaningar inom skola, kultur, fritid och omsorg saknas inte!

Kanske läge att t ex börja fundera över slukhålet Storuman Energi och beslutet i fullmäktige för 3 år sedan att kommunens aktieinnehav i bolaget skall avvecklas. Jag återkommer inom kort med en analys av de senaste 4 årens stora förluster och det prekära finansiella läget. Ännu ett aktieägartillskott vinkar om hörnet.

Klia varandras ryggar

Av Håkan Rombe, 30 januari 2015 kl 16:10, 6 kommentarer

I Pajala är kommunalrådet föremål för utredning om misstänkt mutbrott enligt nedanstående artikel. Det är nog inte bara i Göteborg som korruption förekommer. Kan vara minst lika vanligt i mindre kommuner vilket väl Uppdrag Granskning av en bygglovshärva visar. En Douglas som titulerar sig greve (ett ostmärke?), friherre eller vad det nu var för historisk relikt, fick bygglov på strandskyddat område och lånade samtidigt ut pengar till ansvarig politiker. Även här utreds eventuellt mutbrott.

I mera närliggande kommuner finns klara kopplingar mellan företag och politiker vilka beslutar att bygga butikslokaler åt stor butikskedja med värdeförlust för skattebetalarna på i storleksordningen 15 miljoner. Ett historiskt sett fullkomligt revolutionerande beslut som det finns anledning för riksdagspolitiker att granska om beslutet mot förmodan skulle befinnas lagligt. Var det så det var tänkt? Om inte bör lagen ändras!

En fundering. Glesbygdens fastigheter har mycket lågt marknadsvärde. Genast efter färdigställandet ligger t ex marknadspriser på villor i många orter på 15 % av kostnaden för den nybyggda villan. Utjämna priserna till den nivå som gäller i större städer skulle fordra gigantiska belopp. Ska politiker använda skattebetalarnas pengar för att upphäva dessa skillnader mellan byggkostnader och marknadspriser? För XL-Bygg? För IKEA? För Elgiganten? För ByggMax? För SCA?Och vad säger skattebetalarna om att bygga butikslokaler för stora affärskedjor i stället för att bygga ut fler platser i äldreomsorgen? Inrättas vårdplatser för dementa i butikslokalerna eftersom Storuman ser ut att ha för få platser i sin äldreomsorg??

Och vad säger konkurrenterna till XL-Bygg om att det företaget får storartad hjälp från kommunen? Mitt framför näsan! Vänskapskorruption?

Och vad säger den granskande journalistiken? Och vad säger forskarna vid Umeå Universitet om den ”uppfinning” som ser dagens ljus i Storuman? Experter i regional ekonomi borde ha något att fundera över.

http://www.svd.se/naringsliv/gruvkonkursen-i-pajala_4288607.svd?sidan=5

Tillägg. För den som vill veta mer om byggplanerna läs gärna mina bloggar 10 juni, 13 juni och 30 okt 2014.

Etikett: skattebetalarna

Almedalen-vem betalar?

Finfina kommunala affärer??

Ingen kommunal butiksbyggnad i Storuman

Klia varandras ryggar

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Kategorier

Arkiv

Nytt från vk.se