Etikett: Storumans kommun

Vindkraft eller gruvdrift i Storumans kommun

Av , , 2 kommentarer 16

Vilhelmina kommun har sagt ja till en vindkraftpark i ett ödemarksområde väster om Gråtanliden (GHG-Wind). Storumans kommun har sagt nej utan några föregående hörbara diskussioner bland invånarna i kommunen. Det är fråga om 200 vindsnurror och följaktligen fråga om en massa långsiktiga jobb för ca 40 vindkraftstekniker och dessutom vintertid många anställda för snöröjning mm. Man ska ha mycket på fötterna för att säga nej till så många arbetstillfällen i en avfolkningskommun. Enligt korta notiser i lokalpressen hävdar kommunen närheten till viktiga naturmiljöer och hinder för rennäringen. Dessa argument bör synas i sömmarna. Inga vindkraftverk ska placeras i skyddsvärda områden. Finns det något nyuppfunnet säkerhetsavstånd till avsatta naturområden eller är det naturområdenas gränser som ska gälla?  Under planeringen av vindparken har Bergsstaten gett undersökningstillstånd för gruvdrift i samma område! Och Storumans kommun tillstyrkte genast ansökan om undersökningstillstånd! Mycket märkliga prioriteringar må man säga! Tycker Storumans kommun fortfarande att Blaikengruvan var en fullträff för skattebetalarna? För miljön?

Rennäringen bevakar naturligtvis sina intressen. Här tycker jag att man bör beakta följande fakta. Hur stor yta av marken blir sterila ur renens synvinkel? Vad jag förstår gjuts ett fundament under varje vindkraftverk som upptar en yta på ca 50 x 50 meter. Mindre än en halv hektar. 200 verk upptar då en markyta på totalt mindre än 100 hektar. Kommunens totala yta är grovt räknat  1 500 000 hektar. Vägnätet för vindparken upptar också yta ungefär som skogsbilvägar upptar yta, Efter några år blir det växtlighet i dikesslänter som är rena matboden för åtminstone älgar, rådjur, harar m fl djur. Den yta som påverkas är under alla omständigheter försvinnande liten jämfört med totalytan.

Vindkraftverken som sådana påverkar inte djurens beteende det minsta. Folk har sett renar som ligger och idisslar rakt under vindkraftverken. Älgar struntar också högaktningsfullt i ljuden från vindkraftverk precis som älgar kan beta i godan ro något hundratal meter från skogsmaskiner.

I övrigt bör man väga långsiktiga jobb för 50 människor mot de jobb som eventuellt skulle försvinna. Vilka är de heltidsjobben med heltidsinkomster som kommer att försvinna?

Hela hanteringen tycker jag bevisar att det är bra att det nu föreslås att kommunerna ska fråntas vetorätten mot vindkraftens utbyggnad. Länsstyrelsen och högre statliga instanser är bättre skickade att väga de olika intressena mot varandra när beslut ska tas. Inte minst gäller detta skyddet för skyddsvärda naturmiljöer.

Det blir också intressant att följa Storumans kommuns agerande när det gäller jättegruvan i Tärnaområdet (Rönnbäcken). Här kan man verkligen tala om storskalig omvandling av naturen med stora risker för miljön i Umeälvsdalgången ända ner till Umeå. Tärnaby – Hemavan kommer att bli ett Klondykeliknande område som får svårt att hävda sin attraktion som destination för alpin sport och ren natur. Och arbetskraften kommer att till stor del bestå av gruvrallare som kommer från andra kommuner där de betalar skatt men som behöver kommunal service av olika slag i Tärnaby-området som Storumans kommun får bekosta.

Finfina kommunala affärer??

Av , , 2 kommentarer 12

Efter kommunens bokslut år 2015 finns anledning fråga fullmäktiges ledamöter hur de sover om nätterna. Jag ska återkomma senare med försök till analys men följande siffror för Storuman Development borde göra en och annan sömnlös.

2015

Bundet eget kapital                        14,040 miljoner (Antar att det mesta är aktiekapital nom värde)

Villkorat aktieägartillskott                11,947 miljoner  (efter brakförlusten på 16 miljoner)

Fritt eget kapital                             -25,679 miljoner  (Minussiffror!!!)

Summa eget kapital                          0,3 milj

 

När hälften av aktiekapitalet förbrukats är ett aktiebolag i princip konkursmässigt. Ingår aktiebolaget i en koncern räknar man på hela koncernen och i detta fall är hela koncernen Storuman Kommunföretag AB inte på obestånd. Tack och lov! När hela egna kapitalet är förbrukat och likviditeten i botten måste ägarna tillskjuta rörelsekapital så att verksamheten kan fortsätta. . Det fullmäktige borde frågat om är om och när ytterligare kapital måste tillföras Storuman Energi för att klara likviditeten.  Kommunens bokslut finns på kommunens hemsida. http://www.storuman.se/contentassets/6baf5f014b62493d849824071bf78f32/arsredovisning-2015.pdf

Kommunen äger hälften av Storuman Development och den andra hälften ägas av Helgelandskraft som i sin tur ägs av Nordland Fylke vilket motsvarar vårt begrepp ”landsting”. Storuman Development äger Storuman Energi. Med andra ord är bolagen ägda av medborgarna i respektive kommun och fylke och varje medborgare i vår kommun bör intressera sig för hur kommunens företrädare sköter den gemensamma egendomen.

Dessutom borde skattebetalarna få information om när kommunens andel i Storuman Energi ska säljas enligt ett tre år gammalt fullmäktigebeslut.  Titta gärna på mina tidigare inlägg om Storuman Energi där mera siffror finns från åren 2012 – 2014. Vad är kommunens bokförda värde på aktierna i Storuman Development? Är aktierna bokförda till nominellt värde så riskeras en förlust i mångmiljonklassen. Undersköterskorna lär nog få finna sig i att ha Sveriges näst lägsta löner ett tag till!

Storuman Energis bokslut för 2015 blir offentligt i juni.

 

Jag är rädd för att jag får anledning återkomma till detta ämne!

 

Största möjliga tyssstnad i Storuman

Av , , Bli först att kommentera 22

Efter att ha raderat ett hundratal kommentarer från bl a wop@gmail.com skrivna med något som liknar kinesiska tecken (är Putins nättroll i farten?) kan jag konstatera  att det svarta hålet Storuman Energi inte fick kommunfullmäktige att visa något intresse. Den enda som ställde frågor var Erold  Westman KL på senaste fullmäktige. Jag väntar på att protokollet från fullmäktiga ska vinna laga kraft och därefter ta del av kommunens bokslut. Enligt vad jag hört ska ägarna till Storuman Energi, som är Storumans kommun och Helgelandskraft hälften vardera ha tillskjutit villkorat ägarkapital till Storuman med mycket stora belopp med ett års mellanrum under 2015. Som jag tidigare redovisat var Storuman Energi på obestånd 2014 och ägarna har då bara två alternativ, ägartillskott eller konkurs.

Alla betydande satsningar ska enligt kommunallagen beslutas i kommunfullmäktige oavsett om det gäller nämnder eller kommunala bolag och mig veterligen har inte några stora kapitaltillskott  till Storuman Energi  beslutats i fullmäktige. Kommunens ägande i Storuman Energi sker via   Storuman Kommunföretag AB som äger 100 % av Storuman Development AB som äger 50 % av Storuman Energi AB. I kommunens årsredovisning kan fullmäktigeledamöterna inte bilda sig en uppfattning om tillståndet i det företag de är satta att styra över eftersom årsredovisningen i kommunen endast innehåller Storuman Kommunföretag AB och Storuman Development AB och inga noter i årsredovisningen förklarar vad de olika posterna står för. Är det medveten mörkläggning?

Jag är pensionär med full sysselsättning men måste nog  tyvärr gå till botten med det här och återkommer när årsredovisningarna för 2015 redovisas. Om nu inte kommunens revisorer helt plötsligt försöker bringa klarhet i de här affärerna inför allt folket och inför kommunfullmäktige.

Erold Westman har i fullmäktige begärt en genomlysning av kommunens satsningar och förluster i Storuman Energi men röstats ned av majoriteten som inget vill veta och inget vill höra. Häpnadsväckande!

 

Kommunens riskkapitalbolag

Av , , 1 kommentar 13

För tre år sedan beslöt kommunfullmäktige att kommunen skulle avyttra sitt aktieinnehav i Storuman Energi. Ännu har inte en enda aktie avyttrats! Erold Westman (KL) fick vid senaste fullmäktige avslag på sitt förslag att en utredning skulle tillsättas för att kommunmedborgarna skulle information om tillståndet i bolaget och de risker som finns med att skattebetalarna är engagerade i ett företag som slukar alltmer pengar.

Kommunen har köpt aktier i Storuman Energi för 7,4 milj kr nominellt värde. Efter brakförlusten år 2011 på  16,5 milj kr tillsköt aktieägarna 12,5 milj kr (kommunen och Helgelandskraft hälften vardera).

Kommunens satsning är alltså totalt ca 14 miljoner. Därtill kommer borgen hos elhandelsföretaget Norpool på upp till 20 milj kr. Här gamblar ett litet gäng politiker med upp till 34 milj av skattebetalarnas pengar. Dags kanske att ALLA i kommunfullmäktige sätter sig in i vad de håller på med!

Efter aktieägartillskottet 2013 på totalt 12,5 milj skulle allt bli frid och fröjd igen.

Följande sammanställning visar något annat! Siffrorna gäller bolaget totalt.

    År                                          2012                    2013                    2014

Omsättning                                  174 milj              146 milj              122 milj

Vinstmarginal                              -2,71 %              -2,01 %              -2,18 %

Kassalikviditet                               81,13 %              70,87 %              65,06 %

Soliditet                                         19,09 %              19,08 %              10,36 %

Årets resultat                              -6,5 milj             -4 milj                 -3,5 milj

Eget kapital                                   12,5 milj            8,5 milj               5 milj

Som synes pekar alla siffror åt fanders!

Enligt för mig tillgängliga siffror borde Storuman Energi ha haft ett nominellt aktiekapital på 15 milj. Aktieägarna har tillskjutit extra 12,5 milj, alltså totalt ägarkapital 27,5 milj. Nu återstår 5 milj.

Storuman Energi ägs av Storuman Development 50 % och Helgelandskraft 50 %.

Av Storuman Developments årsredovisningar kan följande noteras.

År                                               2012                    2013                    2014

Vinstmarginal                              – 0,97 %             + 0,04 %            – 5,91 %

Soliditet                                        + 13,05 %          + 13,3 %            – 1,91 %

Årets resultat                                – 3,43 milj          – 1,15 milj          – 7,97 milj

Eget kapital                                   8,2 milj               7,1 milj               – 0,9 milj

Alla siffror från allabolag.se.  År 2014 ser Storuman Delelopment  att vara på ruinens brant. Löstes det med ytterligare kommunala miljoner för att slussas vidare till Storuman Energi? Det är svårt att jämföra moderbolaget Storuman Developments siffror med hälftenägda Storuman Energis siffror med tillgänglig information. Förklaringar till alla poster borde framgå av åtminstone Storuman Kommuns årsredovisning. Noter till alla poster i årsredovisningarna borde finnas tillgängliga för alla inklusive kommunfullmäktige.

 

Kommunen har haft 3 år på sig att avyttra aktierna. Nu väntar i stället ytterligare tillskott i ägarkapital från Storumans skattebetalare. Värre oduglingar på att leka företagare på marknaden än kommunpolitiker får man leta efter. Det är mina erfarenheter från 45 år i  politiken. Jag har under ca 17 år i Storuman  varnat för riskerna med att vara ägare i Storuman Energi, men för döva öron. Partier som hyllar marknadsekonomi har varit bland de mest  ivriga att sälja el till hela Sverige i konkurrens med ett stort antal elhandlare som har egen elproduktion i ryggen. Samma borgerliga partier var ivrigt inblandade i att driva flygbolag med 25 milj i förlust på 1½ år. Här kan nämnas Tomas Mörtsell C, Patrik Persson C  och i varierande grad politiker från övriga partier.  Dessa politiker ville till och med fortsätta skyffla ytterligare mångmiljonbelopp till flygande när beslut om nedläggning togs med knapp majoritet.

På senaste kommunfullmäktige ville Erold Westman KL ha en oberoende utredning av kommunens engagemang i Storuman Energi men röstades ned. Efter att ha tittat på siffrorna i årsredovisningarna förstår jag mycket väl att majoriteten i fullmäktige inte vill veta något om det företag i vilket kommunen riskerar 10-tals miljoner! Bäst stoppa huvet i sanden och fingrarna i öronen!

Min fråga är. När tänker kommunstyrelsen ta sitt ansvar och genomdriva fullmäktiges beslut? Helgelandskraft har hembudsrätt till aktierna och vad vill man betala för dem?  Jag har en värdering av detta bolag  som innebär att kommunen inte får många korvören av de satsade 14 miljonerna. Men att fortsätta riskerar att bli etter värre.  Ska kommunen fortsätta slänga goda pengar efter de dåliga? Ytterligare aktieägartillskott väntar när som helst.

 

 

Storumans svindlande affärer

Av , , 2 kommentarer 29

Enligt trovärdig information från bl a ””Allabolag” och kommunens årsredovisning 2014 har kommunens hälftenägda bolag Storuman Energi återigen gjort en storförlust på nära 8 miljoner. Vi kan då beundra följande uppställning för de senaste fyra åren:

År                  Förlust

2011              -17,7 milj Enl Allabolag

2012              -6,5 milj  Enl Allabolag

2013              -4,0 milj  Enl Allabolag

2014              -8,0 milj  Enl kommunens årsredovisning

Kommunens andel är hälften av dessa förluster och förlusterna drabbar naturligtvis kommunens service till de egna invånarna inom skola, omsorg mm. Vi kan säga att kommunen säljer el till förlustpriser till Skåningar och Stockholmare. Är det en kommunal uppgift för Storumans kommuns skattebetalare? Svaret är naturligtvis NEJ! Kommunens politiska ledning spelar alltså hazard med våra pengar. Att för ett litet elhandelsföretag konkurrera på en elmarknad där de stora aktörerna har egen elproduktion och konkurrensen hårdnat är snarast mission impossible. Den lilla kommunen Storuman är dessutom en alldeles för kapitalsvag (och kompetenssvag!) ägare för dylik verksamhet. Om försäljningen måste ökas följer som ett brev på posten behov av kapitaltillskott till rörelsekapitalet. Det har jag lärt mina elever i företagsekonomi under 25 års verksamhet i gymnasieskolan.

Jag har fått igenom ett beslut i kommunfullmäktige för ett par år sedan att kommunen ska sälja sin ägarandel i Storuman Energi. Till dags dato har inte en enda aktie sålts till Helgelands Kraft som har hembudsklausul. Jag har ända sedan 1997 hävdat i mitt dåvarande parti Folkpartiet och i kommunpolitiken att kommunen ska avveckla ägarandelen i Storuman Energi. Hade kommunledningarna följt mina råd hade uppåt 20 miljoner sparats under det senaste årtiondet.

Till förlusterna kommer även det förhållandet att kommunen tecknat borgen hos Nord Pool på upp till 20 milj kr. Tippa på trav och leva rullan på denna nivå kan man göra för egna pengar men inte skattebetalarnas. Jag tycker att fullmäktige ska besluta om en opartisk utredning av det kommunala engagemanget i Storuman energi. Genomlysningen bör omfatta alla aspekter och risker inklusive ersättningar till kommunens representanter i styrelsen och eventuella fallskärmar och pensionsavtal för VD. För den som vill leta information i kommunens papper om Storuman Energi bör nämnas att kommunens andel av Storuman Energi döljer sig under ett moderbolag ”Storuman Development”. Ett kanske inte särskilt lyckat bolagsnamn i sammanhanget!!

Vad tänker den centerledda kommunledningen göra åt detta problem som är lika hemlagat och dumt som att leka flygbolag i 1½ år för den nätta summan 25 miljoner kr i förlust?? Där var det nuvarande centergarnityret synnerligen drivande för att få igenom beslutet.

Till sist ansluter jag mig till Vilhelminabloggare som beklagar att länstidningen VK lämnat bevakningen av inlandskommunernas politiska liv. Vi skulle behöva ett program ”Uppdrag granskning ” av inlandskommunerna med kvalificerade journalister som kan mer än att skriva notiser och alldagliga reportage.

 

 

 

Entré Storuman

Av , , 4 kommentarer 14

Nyheten om planerna på ett handels- och serviceområde vid korsningen E12 -E45 är välkommen eftersom jag propagerat för detta i åratal i alla sammanhang där frågan om att utveckla Storuman kommit upp. En och annan näringsidkare har genom åren varit intresserad av att etablera sig där men fastnat i ”kvarnen”. Det har saknats plan och mark till salu mm. Nu kanske det äntligen blir av.

När jag läser vidare i tidningsartikeln blir jag däremot en aning konfunderad. Där står det att kommunens industribolag skall bygga och hyra ut färdiga lokaler. Varför måste kommunen vara byggherre? Förr i tiden var det så att man i glesbygd kunde få olika former av statliga bidrag till industrilokaler och även driftsstöd och då var det väldigt noga med att det var fråga om industriproduktion och industrilokaler. En klar gräns mellan handel och industri fanns. Handel har en förmåga att uppstå alldeles av sig själv där det finns behov av handel. Konsum fixar sina lokaler. ICA fixar sina lokaler, bensinstationerna fixar sina lokaler, hårfrisörerna fixar sina lokaler, restaurangerna fixar sina lokale etc. IKEA krävde inte av Umeå att Umeå kommun skulle bygga IKEA:s lokaler utan det är självklart att IKEA bygger själv, Elgiganten bygger själv. I min värld iordningställer kommunen mark som säljs till företagare som vill förverkliga planerna. Kommunal inblandning i byggande av handelslokaler får tveklöst till följd att vissa gynnas och vissa missgynnas. Snedvridning av konkurrensen kallas det. I Hemavan byggdes gallerian av privata företagare. Är det bara i fjällområdet sådan företagaranda finns? Finns det någon annan kommun i Sverige som bygger och driver handelslokaler och tar därmed följande affärsrisker?  Min principiella inställning är dock klar. Ingen kommunal inblandning i marknaden för handelslokaler.

Senaste industrihusbygget i Storuman visade sig innehålla en slamkrypare. Utan någon märkbar budgetdiskussion hade subventionerad hyra smugits in bland kommunens utgifter. Första året 2 milj, andra året 1,8 milj, tredje året 1,6 milj o s v i 10 år. Summa summarum 11 milj på 10 år. Inte ens en musfjärt i kommunfullmäktige kunde höras förutom mitt eget ifrågasättande. Är det tänkt samma slamkrypare nu?

Enligt rapporter från senaste KS har beslutet angående Entré Storuman flyttats fram till extra KS i juni. Samma dag som KF ska avgöra frågan? Med erfarenheterna från de senaste årtiondenas svindlande affärer i kommunen med förluster på 10-tals miljoner för skattebetalarna finns det anledning att hålla i hatten. Annars försvinner den väl upp i luften tillsammans med skattebetalarnas miljoner. Kanske tankegångarna kunde delges skattebetalarna och väljarna på något sätt (annonsbladet) när massmedia i övrigt slutat med den kritiska granskningen. Varför ska skattebetalarna bygga och hyra ut lokaler till handeln i Storuman i ett läge där många handelslokaler är outnyttjade i samhället?

Storuman lyfter

Av , , Bli först att kommentera 6

 När en del grannkommuner står inför stålbad pga stora underskott klarar Storuman målen för en kommunal ekonomi i balans. Men vi ska inte ropa hej för tidigt. En god del av överskottet kommer från reglering av pensionskostnader och liknande, d v s plusposter av engångskaraktär. Tittar vi på budgetresultatet har kommunen gått back med 1 milj. Därför gäller det att hålla i hatten under kommande år.

Storuman Development AB,  ungefär detsamma som Storuman Energi AB, är hälftenägt av Storuman Kommunföretag AB. Storuman Energi gjorde 2011 en förlust på  14,4 miljoner. År 2012 är resultatet en förlust på 3,4 miljoner. Till detta kommer satsade kommunala pengar på 18 miljoner och borgensåtagande på upp till 30 miljoner. Detta kommunala högriskprojekt helt utanför det kommunala uppdraget ska kommunen enligt fullmäktigebeslut avyttra till Helgelandskraft enligt hembudsklausul och det lär inte bli någon lysande affär för kommunen. Jag bidrog starkt till att fullmäktige fattade detta beslut törs jag påstå. Beslutet att avyttra skulle fattats för minst 15 år sedan! Kommunens uppgift är inte att sälja el till Stockholmare med förlust.

Fritids- Kultur- och Utbildningsnämnden gick med 3,2 milj i underskott mest beroende på höga kostnader för särskilt stöd och löneökningar som alla visste vad de skulle bli. Åt skolstrukturen görs ingenting och vi har en dyr skolstruktur som måste göras någonting åt! Pengarna ska främst gå till undervisning och stödinsatser i st f till små skolor med enstaka elever per klass.

Omsorgsnämnden gick med 2,3 milj i underskott och största förlustsiffrorna kommer från individ- och familjeomsorg och äldreomsorg. Underskottet skulle ha blivit avsevärt större om inte stora rationaliseringar ägt rum inom hemtjänsten och omfattande övergång till delade turer ägt rum inom hemtjänst och särskilda boenden. Löneökningarna blev större än budgeterat och den sjukan har vi även 2013 genom att 1,5 % löneökning budgeterats och vi får räkna med minst 1 % till. Jag varnade i fullmäktige för att hemtjänsten redan är rationaliserad – inga mer pengar finns att hämta här. Delade turer är införda och inga mer pengar finns att hämta här heller. Finns det ytterligare någon försämring i de anställdas villkor som kan spara pengar åt kommunen?

Vi har redan svårt att rekrytera omsorgspersonal och med stora pensionsavgångar de närmaste åren blir problemen akuta. Ungdomarna som väljer yrkesbana tittar på arbetsförhållanden och löneläge. Delade turer, deltidstjänster och låg lön är inte rekryteringsbefrämjande. Att göra något åt detta problem kostar pengar.

Ska omsorgsnämnden spara mer måste personalminskningar och vårdplatsindragningar ske som slår mot dem som kommunen är skyldig att vårda. Risken är också stor att kommunen får böta stora belopp om platser saknas i boendena. Några små strukturgrepp kan finnas men det mesta är gjort på det området. Tänker vi framtid bör Tranans och Sibyllagårdens brukare-gäster rymmas i ett nytt stort boende vilket sparar personalkostnader. Lämplig plats är i närheten av vårdcentralen.Tranan kan användas som trygghetsboende för äldre som inte behöver särskilt boende vilket kan minska behovet  av platser i särskilt boende något.

Till Storumans flygplats skyfflas 2 milj varje år. Vet inte vad vi får igen där. Sparobjekt? Allt för mycket skattepengar har redan gjort sin himlafärd i Gunnarns skogar.

Frågan om demensplatser på Vikbacka avd Fjällvråken bordlades. Här kommer frågan tillbaka med förhoppningsvis den miljon som fattas till junifullmäktige.

En annan glad nyhet är att Storuman kraftigt bättrat  sin placering i Svenskt Näringslivs ranking, nu 189 av 290 kommuner. Men mer finns att hämta här och då måste en och annan kommunal verksamhet konkurrensutsättas och andelen i Storuman Energi avyttras.Kommunen måste även jobba med attityderna till företagande.

Storuman måste ändå spara

Av , , Bli först att kommentera 11

 Trots det överraskande goda bokslutet 2012 för Storumans kommun står hårda tider för dörren. Mycket av plussiffrorna är tillfälliga och inte något att räkna med för framtiden. Kommande år innehåller stora utmaningar. Skolstrukturen är absolut inte optimal och samarbete med Vilhelmina om mellanbygden saknas trots allt fagert tal om samarbete med andra kommuner.  Omsorgsnämnden har varit ständigt underbudgeterad med flera miljoner i över ett årtionde. Enda undantaget var den korta tid som Gunnar Åström och Bengt-Göran Burman var kommunalråd! Varför det kunnat fortgå beror på kommunstyrelsens ovilja att ta konsekvenserna av sina prioriteringar och t ex lägga ned boendeplatser eller hela boenden. Underskotten i bokslutet har därmed varit mer eller mindre planerade. En tillfällig lindring i underskotten har varit rationaliseringar inom hemtjänsten men den möjligheten finns inte kommande år. För år 2013 finns inte ens pengar till löneökningar och den i dag utlovade 1½ miljonen räcker inte.

Kommunen bör snarast rensa i floran av onödiga och verksamhetsfrämmande utgifter. Flygplatsbolaget i Gunnarn som blåste iväg 25 milj rakt upp i luften till obehövligt flygande för 3 år sedan (inte ens vinddraget finns kvar) lär få tillskott på 2 milj årligen. Avveckla detta drömmarnas projekt en gång för alla. Kommunen subventionerar hyror i industrihus helt utan politisk diskussion och det handlar fortfarande om miljonbelopp. Den nybyggda omlastningscentralen går med stora underskott. Den byggdes utan att ett enda bindande kontrakt med stor kund fanns undertecknat. Kan man spara pengar genom att lägga den i malpåse bör detta göras tills man har de stora bindande kontrakten som erfordras.

Kommunen har tidigare använt budgeteringsmetoden att ranka budgetposterna i 3 kategorier. Lagstadgade utgifter, nödvändiga utgifter för att klara kommunens huvudåtaganden t ex skola och omsorg och utgifter som inte är helt nödvändiga och som kan strykas. Här skulle kunna tilläggas en fjärde kategori, utgifter som saklöst kan och bör strykas eftersom de ligger helt utanför det kommunala uppdraget. Praktexempel på det kan vara aktieägartillskott och förlusttäckning till Storuman Energi som säljer el till hela Sverige. Ett annat exempel är utgifter för att upprätthålla drömmen om Gunnarn som flygmetropol. Släpp taget om politikersnuttefiltarna!

Kommunens engagemang i Storuman Energi genom hälftenägande är en gökunge som sedan många år är ett stort hot mot kommunens ekonomi. Kommunen har enlig uppgift i senaste fullmäktige hittills satsat 17,5 milj i aktiekapital och förlusttäckning till företaget som inte kunde gå med förlust. Dessutom har kommunen borgensåtaganden på enligt uppgift 15 milj. Av tidigare uppgifter att döma växlar borgensåtagandet i storlek och det kan då röra sig om betydligt mycket mer än 15 milj vissa perioder. Enkla ekonomiska samband pekar på att kommunen inte kommer att få ett öre i aktieutdelning de närmaste årtiondena. Varför i fridens namn då hålla på med dessa enorma risker på flera 10-tals miljoner för skattebetalarna? Fartblindheten har varit total. Jag började ifrågasätta dessa affärer redan 1996 i kraft av folkpartiets syn på företagande med skattebetalarnas pengar som riskvilligt kapital och blev då synnerligen impopulär hos vissa i mitt eget parti. Jag hade tydligen svurit i kyrkan! Med bl a undertecknad som pådrivare lyckades fullmäktige i juni 2012 samla sig till ett beslut om att kommunens ägarengagemang i Storumans Energi skall successivt avvecklas de närmaste åren. Helgelandskraft har förklarat sig villig att ta över i kraft av hembudsklausul så det är ju bara att sätta igång men ännu har inte en enda aktie bytt ägare vad jag förstår. Men det kommer väl likt en vårflod så småningom.

Mitt råd är alltså att göra som förr i tiden. Gå igenom och granska kritiskt varenda post i kommunbudgeten och stryk helt det som är utanför det kommunala uppdraget. Kanske det redan är på gång inför 2014? 

Lektion 1 i kommunkunskap

Av , , 9 kommentarer 4

Eftersom en viss person ideligen likt en papegoja spammar  på min blogg  för beslut som t ex omsorgsnämnden tvingats ta försöker jag, trots att jag inser det omöjliga, att  "förklar för den som int begrip".  Frågan gäller i princip om kommunen ska styras med 41 st  budgetar, en favoritbudget för varje ledamot, eller om kommunen ska styras med en budget

Fråga 1 i kommunskolan. Vilka är ytterst ansvariga för att omsorgsnämnden eller utbildningsnämnden tvingas flytta eller lägga ned ett boende eller en skola eller att minska personalen trots lika eller ökande behov?

Alternativ A. Kommunstyrelse och fullmäktige som prioriterar och tilldelar så lite pengar att nämnden tvingas vidta besparingarna.

Alternativ B. Nämnden som tvingas vidta åtgärderna på grund av att nämnden inte tilldelats pengar så det räcker.

Alternativ C. En i nämnden befintlig politiker som envisas med att informera allmänheten om hur politikerna handskas med ekonomin.

Rätt svar i nästa nummer i kommunskolan.

9 kommentarer
Etiketter: ,

Behöver kommunen förmyndare?

Av , , 5 kommentarer 7

Grekland och Storumans kommun tycks ha en del gemensamt, t ex politiker som kör landets eller kommunens ekonomi i sank. Samma ansvarslösa beteende med inlevererade skattemedel.

Jag deltog i omsorgsnämndens sammanträde 21/4. I stort sett ger den ekonomiska redovisningen samma bedömning som tidigare. Ett antal konton kommer att spricka under detta år eftersom de är underbudgeterade tack vare för liten ram, tack vare miljonrullningen till sponsring av flygbiljetter. Eftersom det nya löneavtalet på X procent inte är inräknat bedömer jag och andra som begriper sig på det här att nämnden ligger back i prognosen med åtminstone 3,5 miljoner med ett antaget läneutfall på 2 %. Blir löneutfallet större blir det värre.

De av kommunstyrelsen och fullmäktige tilldelade nettoramarna är

2009  118 milj

2010  118 milj

2011  118 milj

2012  118 milj

Om löneutveckling och övrig inflation blir 2 % per år är det bara att ta fram kulramen och räkna hur många tjänster som måste bort för att klara break even.

År 2010 blir det minus minst 3,5 milj.

År 2011 blir det minus med ytterligare 3,5 milj. Ska vi bemanna ett synnerligen behövligt nytt demensboende med 8 brukare lär vi gå back  med 1 – 3 milj till.

År 2012 blir det minus med ytterligare 3,5 milj plus ytterligare kanske minus 2 milj för det nya demensboendet.

För de självutnämnda "positiva tänkarna" är det nu bara att med kulramens hjälp räkna hur många tjänster som måste bort. Tips: räkna med 3 tjänster per miljon.

Nämnden skulle alltså behöva en budget år 2012 på omkring 132 miljoner om vi räknar med att demensboendet på 8 platser blir klart under den aktuella tiden. Vi har tilldelats 118 miljoner! De flesta nyckeltal och indikatorer tyder på att vi redan slimmat verksamheten utöver det lämpligas gräns. Enligt Västerbottensnytt idag finns 12 st i kö för äldreboende och kommunen riskerar pga detta stora böter.

Omsorgsnämnden behöver alltså 14 miljoner extra fram till år 2012. Den styrande majoriteten i kommunen har slösat bort 22 miljoner på att leka Rikstrafik i Gunnarn. Namnen på dessa ska offentliggöras i denna blogg före valet. Annars är det bara att gå in på kommunens hemsida och läsa kommunstyrelse- och fullmäktigeprotokoll.  Man måste nog vara i besittning av ett speciellt intellekt om man påstår att Rikstrafikleken i Gunnarn inte påverkar situationen för de äldre och även de unga i kommunen, ja all övrig verksamhet!  Jag uppmanar nu de tomma tunnor som brukar skramla på kommentarspalterna att komma med en trovärdig lösning på kommunens självförvållade ekonomiska problem i stället för innehållslöst svammel. Eller komma med förslag på vilket boende av Sibyllagården och Vikbacka som ska läggas ned först och vilket boende som ska läggas ned som nummer två. Den summa på 12 milj som ska sparas in fram till 2012 är nämligen lika med den totala budgeten för både Sibyllagården och Vikbacka. På kommunalhuset angrips den som försöker påskina att det finns ett samband mellan 22 miljoner till att leka Rikstrafik och de 12 miljoner som fattas för att Omsorgsnämnden ska klara omsorgen för äldre, handikappade och övriga behov i omsorgens verksamhet. Sanningen går inte att förtrycka i Sverige, det ska jag se till!

 

5 kommentarer
Etiketter: , ,