Umeå universitet hade genom TFE, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik och firande av 30 år, idag 9/6 bjudit in OS-guldmedaljören på skridsko, Nils van det Poel, för att inspirera till mod och att ej upp plus finna nya vägar till mål, mm…

Mer om TFE-arrangemanget i VK-familj 9 frågor igår på https://www.vk.se/2023-06-07/9-fragor-vi-vill-tydliggora-var-verksamhet

Nedan t v om jubileumsdagens program och t h professor Thomas Olofsson. I mittenraden fr v fullsatt ljusgård i Teknikhuset, TO och van der Poel i dubbel upplaga.

T  h autograf jag fick och på ”simidéfolder” med olika nya simpooler för strömmande vatten (som OS-mästaren tyckte såg spännande ut).

Nedersta raden t v om en av många områden TFE forskar kring, här om bl a Intelligent Human Buildings där flöden i rum kan visas i 3D och kan passa mina flödesmodeller i förskolemiljöer från pedagogikuppsats vid Umeå universitet och visas i bloggar här.

T h tillsammans med NvdP som ”fotopoolare”, annat ord för selfie. Sedan for OS- och Mästarnas mästare för att träna – vad annars? – nu mer för hälsan, på IKSU Sport.

Förra bloggen, 6/6, om överklagan för planering av ny förskola, nya Kungsgården på Grubbe, blir än viktigare då VK idag 8/6 på nyhetsplats har om detaljplaneförslag för Olofsdal vid Mariehem/Nydalahöjd, där gamla och nya missar finns. SÅ…

”Kunskap om friska förskole-miljöer finns – använd dessa”, rubrik i föregående blogg stämmer än mer då denna kunskap inte används, utan åter skuggig utemiljö + vid trafik!

700 bostäder, ett nytt vård- och omsorgsboende, förskola samt lokaler för handel och verksamheter. Det ska rymmas inom nya kvarter på Olofsdal i Umeå. Över 1 200 personer ska bo i det nya bostadsområdet.

MEN likt första förskolan av ny modell i Umeå kommuns Funktionsprogram 2010 och 2021, är förskoleläget EJ med byggnad i norr – brister i solinstrålning – vid trafik/buller!

Se t h denna, Kålmasken på Tomtebo gård, t h vid trafik, byggnad i söder och skugga året om hela dagen på entré och närgård, dvs ej solinstrålning, särskilt viktigt vintertid.

Solig utemiljö och byggnad i norr har t v plan för nya Kungsgården, Grubbe, 8 avd 2 plan.

Men entréområdet får skugga till 13-tiden, den viktiga förmiddagstiden att vara utomhus, så inte optimalt. Och brister i uppsikt från entré över utegården, emot kommunråd!

Här ovan förstoring för förskoleplaneirng på Olofsdal/Mariehem med byggnad i öster och inget solljus på entrésidan hela förmiddagen samt vid genomfartstrafik – emot råd!.

Ändå har Umeå kommun genom åren just placerat förskolor med byggnad i norr och solinstrålning enligt råd. Så här finns kunskaper/erfarenheter i decennier.

Här är första förskolan, 1966, Berghems daghem/barnstuga i detaljplan från 1960-talet och förskolegård mot söder,  ny dagisidé och skola t h, därunder från 50-årsfirande 2016.

Ovan t h området med bostäder, förskola, mm i VK-reportaget, se bildtext överst.

Noteras kan att nedan är byggnadsformer ur Funktionsprogram förskola 2021 och som inte stämmer med långsmal byggnad ovan.

Däremot stämmer detta med min Atrium-idé i bildcollaget ovanför och placerad i norr med solläge, från trafik, enligt råd! Dessutom nära naturmiljö…

Så, kanske, kommunen tagit intryck som gör min nya modell intressant.

Extra intressant då planlösningen grundas på min modell i förskolan Missionären, 1990, och utvärderats som bäst 1994 – även byggnad i norr, solig utegård med skugga av träd.

Likadant i campusförskola 2016 (personalkooperativet Professorn, nu Glaciären i kommunregi), också det i projekt med stöd, bl a av Umeå kommun…

Ovan Berghem, Missionären och Professorn/Glaciären, byggnad i norr – solläge – från genomfartstrafik. Under nya Kungsgården (se ovan) och sjuk utformning, se tidigare bloggar och mer om i överklagan till Mark- och miljööverdomstolen.

Så kunskaper finns att lära sig, om både friska och sjuka förskolemiljöer, för fortsatt detaljplanerande av ”Olofsdalsförskolan”!

PS

Denna blogg kommer att lämnas till Umeå kommun innan tid för samråd går ut 30 juni.

Bättre är att pausa/omgöra detaljplaneförslaget då det misstämmer för förskolan jämfört funktionsprogram och kommunen inte utvärderat text/innehåll mot ritning och utemiljö!

VK-debatt: VI, Urban Bengtson och Gunnar Sjölander, förskollärare på 1970-talet = nära 100 års erfarenhet, specialiteter UB: skapa förskolehus och GS: granska förskolemiljöer.

Överst är bildtext till de tre olika bilderna, Missionären – nya Kungsgården – Atrium-idé

”Förskolors lärandemiljöer ska vara friska!” Det var rubriken på vårt debattinlägg i VK den 20/3 2022. Vi refererade till insändare 23/2 från förskollärare om svår arbetssituation och att inte riskera bli sjuk av sitt arbete.

”Vi – två förskollärare, Urban Bengtson och Gunnar Sjölander från Umeå – med lång erfarenhet av och arbete med förskolemiljöer vill ta upp arbetsmiljön i förskolelokaler och utemiljö”, skrev vi då.

Nu, drygt ett år senare, har det blivit än ”sjukare” i Umeå kommuns förskoleplanering. Förra inlägget handlade om ny förskola, Kålmasken (6 avdelningar i 2 plan), på Tomtebo gård, där det sjukaste är att utemiljön ligger mot norr. Så skugga året om vid entrén, stor del av lekgården och är emot Boverketråd och kommunens funktionsprogram!

Om inomhusmiljön skrev vi 2022:

”Det finns störande genomgångsrum, otillräckligt med dagsljus invändigt samt brister i överblick inne och in/ut, något riktlinjerna vill undvika. Det är bara en entré för tre avdelningar på varje våning med en groventré för 50-talet barn på varje våning. Här riskeras stökig och bullrig miljö. Så smittproblematiken, hålla avstånd försvåras, magsjukor och viruspandemier ger sjuk planlösning. Så sjuk av sitt jobb gäller även för sjuk inne- och utemiljö!”

Idag är det än sjukare, både för nya förskolors miljöer och om funktionsprogrammet som antogs av För- och grundskolenämnden i maj för två år sedan. Innan vi beskriver detta, en tillbakablick om hur det var förr, både till det bättre och sämre.

I typbarnstugeprojekt 1988 – 89 med Umeå, Vännäs och Nordmalings kommuner, arbetade jag, UB, med ett textunderlag och presenterade en ritningsmodell för förskolepersonal (dåtidens funktionsprogram). Socialnämnden i Umeå kommun antog denna juni 1989, för förskolan Missionären på Umedalen, efter rekommendation från referensgrupp av förskolepersonal, med tillägg om ”en passage som stör så lite som möjligt”. Allt för att slippa genomgångsrum i gemensam lekhall för två avdelningar. Det var det bättre. Det sämre var jag, GS, med om. Det var hur denna passage skulle konstrueras enligt facket.

Där var jag ordförande i barnomsorgssektionen för SFL (Svenska facklärarförbundet) och förordade en fristående kort korridor förbi lekhallen. Så blev det inte, i stället genom både lekhall och verkstad, dubbelt störande. Beslutet togs på förvaltningsnivå och i debattinlägg då, både VK och VF (idag Folkbladet), kallade jag detta för ”tjänstemans ovillighet”. Man var ovillig i att följa politiker och referensgrupp.

Vi båda, numera seniora förskollärare, månar fortsatt, kanske än mer om miljöer inne och ute för dagens förskolor då vi haft egna barn och idag barnbarn i förskola.

Särskilt då Umeå kommun-modellen Kålmasken planeras för åtta förskolegrupper i två plan för ny förskola, Kungsgården på Grubbe (den gamla rivs) och med en enda entré för fyra barngrupper på respektive våning! Än trängre om inomhustrappan för våning två intill markentrén, vid otjänlig väderlek, används av barn/föräldrar där i stället för utanpåliggande trappa. Därmed riskeras dubbelt trängre och än mer smittrisker vid och i entrédelen.

Däremot är utemiljön i sydligt läge, tvärtemot Kålmaskens skuggiga! Kritik som gick hem?

De ”sjuka miljöerna” inomhus förstärks i kommunsvar att funktionsprogrammets ritning inte utvärderats mot text/innehåll inför beslut av politiska nämnder och ej heller har konsult haft uppdrag att redovisa en bedömning. Så ”tjänstemans ovillighet” får nu ändras till tjänstepersoners ovillighet.

Vi båda hoppas att byråkratisk ovillighet i Umeå kommun blir till politisk medvetenhet likt när företrädare ville ha ”passage som stör så lite som möjligt”. Och att denna insikt nu ger utvärderingar av text/innehåll mot ritningar, också likt förr.

Därmed fås kunskaper om förskolor att användas till friska lärandemiljöer i förskolor i Umeå, från förr, nu och i framtiden. Se mer i bildcollage här.

Förra inlägget 20 mars 2022 om Umeås förskolemiljöer avslutades med frågan: ”Eller behövs överklagan av bygglovet för att politiken ska bry sig om barnens bästa?” Nu har jag (UB) gjort detta för Kungsgårdenplanerna och om Mark- och miljööverdomstolen ska pröva ärendet.

Urban Bengtson, idékonsult med specialitet kring förskolemiljöer

Gunnar Sjölander, tidigare fackligt aktiv och huvudskyddsombud för förskolor

Här Umeå kommuns råd i funktionsprogram om entréer och genomgångsrum – följs ej!

Umeåmodell (mitten) – nederst SKR-råd om genomgångsrum – följs ej = crowding/sjukt!

Sundsvallssim i Himlabadets 50:a med solreflexer och bubblor i simkonst, här USS:are,

Bella Prytz frisim, ryggsimstilar, Wiggo Wennberg +  Hjalmar Bengtson-Kemppe + start.

Uppdaterad 10.05.

Först kom ”befordringsstiltje”, nyord från juste byråkrat angående socialförvaltningens I Umeå kommun nej till föreståndartjänst åt mig 1975 trots ja från personalavd. och fack.

Då rådde erfaren, ung, politiker, mig att avstå överklaga till personalutskottet då chefer i förvaltning brukar få igenom sin vilja hos politiken, så jag drog tillbaka ansökan.

Det var både klokt råd och bra då jag blev kvar i min första tjänst på dagis-förskola, Berghem, mot mitten av 1980-talet. Det inspirerade till nya idéer för förskolemiljöer.

Som företagare kom förvaltningsmotstånd i projekt 1988-89 för ny typförskola då man inte följde politik-fackligt beslut om utvärderad modell Missionären utan valde annan.

Nedan t v Umeå kommunbyråkratins sätt att undvika mig i företagarroll då personal fick ”förhållningsorder” att som kommunanställd endast som ”privatperson” få träffa mig.

Denna ”order” var sätt att hindra mig som företagare här då ”privatmötet” gällde mina campusförskole-idéer. Som ordf i FGN, M Rönngren (S), ej visste om, se t h ”inte aktiv”.

I mittenraden t v, 2004, FGN-ordf. MR som bestrider faktura jag skickade till kommunen för upptäckt av överytor i förskoleplaner 2003 man ej kände till och då fick tack för, se…

…nedan våren 2003 om avslöjandet av överytorna politiker informerades av mig som företagare vid olika möten där politiker och tjänstemän innan inbjudit mig – som konsult.

Notera avvisandet av mig som företagare och i stället medborgare, att brevet är skickat med snigelpost samt är adresserat till mig som företagare, med UBBI-konsult!

I mittenraden ovan t h i bildcollaget senare bemötande-bemotande från förvaltning och politik, där jag är konsult och fortsatta skrivelser blir som reklam och ska ej besvaras då.

Nederst t v i collaget, 2019, då ny ordf i FGN Moa Brydsten (S) och v ordf Lena Riedl bjöd in till möte efter förfrågan av mig som företagare. Avvisandet nu: ”känner till dig”.

Nederst h är från 2021 där fastighetschef Karin Isaksson beskriver mig som ”engagerad” och ”förskoledebattör”, men inget om mig som konsult och inget intresse av möten då.

Foto: Roland Berggren, VK. (Se ovan min dikt och levnadsregel kring tänka och påverka.)

Och just som ”debattör” är jag i stort reportage i VK sep 1987, för 36 år sedan med mina ”recept på bättre barnomsorg”, se och läs. Sedan tillkommer på nästa sida i VK då:

8. Spara i byråkratin, t ex ny fortbildningsmetod – inget vikariebehov!

9. Rättvisare kostnadstolkning! Korrekt kostnadsanalys och utbilda politiker – tjänstemän!

10. Controller (likt i näringsliv) – anställ en uppföljare!

Denna uppmärksamhet och bemötande (ej bemotande) gav inspiration till företagsstart i december 1987, som idékonsult för, främst, barnomsorg och förskolemiljöer.

Nu även uppfinnare, ”simmovatör” och formdesigner, bl a i bord för förskola (finns i Umeå kommun) och andra områden, som olika böcker, 2021: ”Idésignbok”, se nedan + beröm!

PS ”bemotande” är nyord ej i SAOL, men kan bli i: ”o-juste sätt att bemöta människor”.