Umeås Minsta äventyrsbadförslag nere t h, badbolagets, 850 kvm. Störst Badutredningens uppe t v, 2500 kvm, därnäst uppe t h Lerstenens, 1250 kvm och nere t v projekterings-ritningen om 1050 kvm. Badbolagets sämst, utspritt och inklämt (ej de andra), och dyraste drift pga överytor.
BADUTREDNINGENS 2006 LERSTENENS 2011
PROJKETERINGSRITNINGEN 2012 BADBOLAGETS 2013
Umeås Bästa insändare och ledare, VK idag resp 30/9 i fjol, om stopp av Nannabad pga ekonomirisker!
Insändaren nedan t h är av Bo-R Granström tidigare fastighetstjänsteman i decennier i Umeå kommun och väl insatt i byråkrati och politik förutom sin profession. VK:s ledare t v som hade rubriken ”Bygget av badhuset pressar ansträngd ekonomi” stämmer än mer idag när överytor i badhusdelen på 37 %, från 8 257 till 11 337 kvm, och inte redovisade i Kommunfullmäktige att ta ställning till (ska så ske enligt badhusbolagsordningens § 5 om ändringar av större vikt.)
Precis som Granström skriver på slutet ”Badhuset är en schacktgrop och kan stoppas tills den kommunala ekonomin för nya projekt är helt utredd och under kontroll.”, så stämmer detta om ekonomin med vad VK-ledaren refererar till den 30:e september 2013 om tjänstemannaförslaget (högsta cheferna f ö) att skjuta på badhusbygget i två år.
Så om kommunledningen inte vill lyssna på oss enskilda bloggar, debattörer och insändarskribenter, kanske den gör det när erfarna kommuntjänstemän från förr och ledarsidan på VK är överens om de ekonomiska riskerna med detta badhusbygge som fullmäktige aldrig fått behandla ytmässigt, innehållsligt eller ekonomiskt utan genomdrivits först i näringslivsutskott och sedan i kommunalt bolag.
Min dröm om simkanalidé/innovation för bättre siminlärning (ovan själv prövad i Sundsvalls Himlabadets äventyrsbad) och i simarena för hälsosim, simundervisning, träning och nya tävlingsformer, är till delar verklighet i Danmark och i Finland. Köpenhamn har bad/sim-hotell med Swimcentre, se http://www.dgi-byen.com/the_swim_centre/, och en youtubefilm. Här nedan syns simkanalen och med sim-cyklande i vatten.
Härunder är från sim- och sporthotell i Peurunka i Finland (mellan Vasa och gränsen till Ryssland i staden Lauka), http://www.peurunka.fi/hotelli.php?hid=190. Därunder min simkanalidé, fristående eller integrerad med ”vanliga” bassänger, 25:a eller 50:a. Som med Sporthotell, och förlagd på campus vid IKSU Sport, blir en kombination av dessa simanläggningar i Danmark och Finland plus en utveckling genom mer inriktning på simmande i alla dess former och för alla åldrar.
Vill Umeå först låta dessa ”swimdreams come true” behövs näringsliv som inte ”simmar lugnt” utan fort, innan andra blir före (sprids nu på bloggen) samt helst att ”mardrömmen” Nannabadbygge – ogillat, felplacerat, trafikfarligt och allt dyrare genom ”obeslutade” överytor – avbryts och Umeå kommun följer simströmmen/drömmen mot campus och blivande Universitetsstaden där.
Som här, simarenaläge för simkanalhus och sporthotellförslag på idrottscampus som utvecklas med skidsprintspår, stadsorientering, gymnastikhus, mm samt streckat bana för en spårbil/taxi-bana, Nydala, Campus, Östra Station och ner till stan. Extra passande att visa idrottsfolk nu under SM-veckan vilka visioner som finns för framtidens Umeå och simidéer som kan presenteras närmare under 2014-året för både umebor och besökande.
Idé/konstr: Urban Bengtson, Illustration: Mats Edvardsson
Se nedan ur t h Umeå Badhus AB:s hemsida. Ökade ytor på badhusdelen (från beslut i Kommunfullmäktige maj 2012 om kommunalt badhusbolag) är 3 080 kvm (2 943 är felräknat) och 37 %. Egentligen mer då 490 kvm är mer väggar och pelare pga P-ytor ovanpå bad/sim-delen.
T v från Fritidsnämnden/Umeå Fritid och driftsunderlag från i våras med nettokostnad på 32 mkr mot 22 mkr/år för de privata aktörerna innan kommunala badbolaget tog över som blir än mer då fritidskontoret överskattar besökssiffrorna pga fel jämförelser med andra bad (Nannabad tros få 375 000 besök/år att jämföra med Paradisets 235 000 och mångfalt större äventyrsbad).
Se också 500 kvm mer gym, 50 % till 1 583. Hur begärdes det och ska kommunen bygga åt privata gymföretag, vad säger Konkurrensverket?
Hur ekonomiskt är relax på 428 kvm nere i källarvåning och som ska drivas av kommunen? Blir förlustaffär och höjda driftskostnader?
67 % mer entre/café, + 137 kvm till 340 motsvarande 17 m x 20 kvm (nästan som en 25 m-bassäng med åtta banor). Hur beräknades det och vem tror på sådant stort matställe när Nannabad omges av restauranger och fler kommer, hotell Mimer och Vasaskolans intill?
Personalytor från 222 kvm till 428 kvm( + 93 ! procent) motsvarar en 25-m-bassäng med åtta banor! Har aldrig hört om kritik om för lite personalytor.
Däremot känt att simningen vill ha 10 st 50-m-banor, mot 8 förut, och undervattensrugbyn en djupbassäng, men det motsvarar inkl gångytor endast 500 kvm till. Så överytorna är därmed 3 080 – 500 + 490 (mer av pelare/väggar = 3 070 kvm. Ändå minskade äventyrsbadytor till 850 kvm (inte 965 här då korridorer är inräknat) som förut var 1 050 (694 på tidigare förslag är fel uppgift om man mäter på ritning).
Inte en siffra rätt nästan och inte någon marknadsundersökning av ökade behov och inga förklaringar till nästan 40 % överytor. Nog är dessa av KF obeslutade överytor en ”kamel” som Umeås medier inte ska ”svälja” utan låta ”sila” i granskning efter att hundlatriner får en lösning och fejkade mejl förklaringar.
Se nedan ur t h Umeå Badhus AB:s hemsida. Ökade ytor på badhusdelen (från beslut i Kommunfullmäktige maj 2012 om kommunalt badhusbolag) är 3 080 kvm (2 943 är felräknat) och 37 %. Egentligen mer då 490 kvm är mer väggar och pelare pga P-ytor ovanpå bad/sim-delen.
T v från Fritidsnämnden/Umeå Fritid och driftsunderlag från i våras med nettokostnad på 32 mkr mot 22 mkr/år för de privata aktörerna innan kommunala badbolaget tog över som blir än mer då fritidskontoret överskattar besökssiffrorna pga fel jämförelser med andra bad (Nannabad tros få 375 000 besök/år att jämföra med Paradisets 235 000 och mångfalt större äventyrsbad).
Se också 500 kvm mer gym, 50 % till 1 583. Hur begärdes det och ska kommunen bygga åt privata gymföretag, vad säger Konkurrensverket?
Hur ekonomiskt är relax på 428 kvm nere i källarvåning och som ska drivas av kommunen? Blir förlustaffär och höjda driftskostnader?
67 % mer entre/café, + 137 kvm till 340 motsvarande 17 m x 20 kvm (nästan som en 25 m-bassäng med åtta banor). Hur beräknades det och vem tror på sådant stort matställe när Nannabad omges av restauranger och fler kommer, hotell Mimer och Vasaskolans intill?
Personalytor från 222 kvm till 428 kvm( + 93 ! procent) motsvarar en 25-m-bassäng med åtta banor! Har aldrig hört om kritik om för lite personalytor.
Däremot känt att simningen vill ha 10 st 50-m-banor, mot 8 förut, och undervattensrugbyn en djupbassäng, men det motsvarar inkl gångytor endast 500 kvm till. Så överytorna är därmed 3 080 – 500 + 490 (mer av pelare/väggar = 3 070 kvm. Ändå minskade äventyrsbadytor till 850 kvm (inte 965 här då korridorer är inräknat) som förut var 1 050 (694 på tidigare förslag är fel uppgift om man mäter på ritning).
Inte en siffra rätt nästan och inte någon marknadsundersökning av ökade behov och inga förklaringar till nästan 40 % överytor. Nog är dessa av KF obeslutade överytor en ”kamel” som Umeås medier inte ska ”svälja” utan låta ”sila” i granskning efter att hundlatriner får en lösning och fejkade mejl förklaringar.
Umeås ”Röklatriner” har reklam, av ”Förbundet allt åt alla” med ”Vi tar staden tillbaka”. Bad tips för reklam, på Nannabadfönster – hindrar insyn i gatunivå. Bekostar hundlatriner?
GATUNIVÅ FÖR NANNABAD TILLÅTER INTE INSYN – REKLAM BLIR OBETALBART HÄR.
På sin blogg den 5/1 rekommenderar moderata kommunalrådet Anders Ågren den nya boken om Umeå historia, Umeå 1314 – 2014 med 100 berättelser. Då jag vid olika tillfällen genom åren skrivit artiklar om bad- och simhistoria i Umeå och i november 2011 gav ut en bok härför, UMEÅS BAD HISTORIA OCH FRAMTIDENS SIMNING, samt att Ågren historieutbildad lärare, rekommenderas denna bok honom, hans M-kollegor, alliansdito och varför inte även politiska motståndare.
Kommunalrådet Ågren citeras i min bok på sidan 18 när han i kommunfullmäktige i januari 2006 (ett år innan det famösa Nannabadläget beslöts) i enkel fråga till S-kommunalrådet Lennart Holmlund undrade: ”Är du beredd att låta fullmäktige avgöra placeringen av det nya badet i Umeå?”
Varpå Holmlund enl VK 31/1 svarade: ”Ja, självklart. Ett nytt badhus måste föregås av en detaljplan som måste antas av fullmäktige. Så fullmäktige kommer därför att ha sista ordet i frågan.”
Detta var Ågren inte nöjd med och såg risken att placeringen var avgjord innan fullmäktige sagt sitt och sa (VK-citat): ”Återigen får vi en situation där kommunfullmäktige blir bortdribblat i en för umeborna viktig fråga.”
OCH NU VET VI ATT DETALJPLANEN ”DRIBBLADES BORT”, ATT LÄGET DRIBBLADES BORT OCH ATT NU FULLMÄKTIGE DRIBBLADES BORT OM ÖVERYTOR PÅ 35 %, 3 000 KVM, 100 MKR OCH 3-4 MKR/ÅR MER I DRIFT!!
Så historieläraren och politikern Anders Ågren, Moderaterna har några anledningar är lära av denna Umeåhistoria, låta göra en detaljplan, se till att fullmäktige bestämmer läget och stoppar fördyrande överytorna ingen verkar ha beställt ens.
Eller helst, motionera i fullmäktige om att ”riva ner” badbyggandet, lösa ut entreprenörerna, låta grävda gropen bli början på P-garage under bostäder där samt bjuda ut tomten med byggrätt för detta. Då lär moderatledaren i kommunenha ha chans på den 101:a berättelsen i en uppdaterad historiebok UMEÅ HISTORIA 2014, 2015, eller senare när FRAMTIDENS SIMNING fått sin nya anläggning.
Men först om Expressen som i fjol höst av ledarskribenten Malin Siwe ifrågasatte just badhus/simhallar i Sverige där Umeå nämndes och på slutet stod.
I boken ”365 sätt att slösa med dina skattepengar” (Hydra förlag) skriver dokumentärfilmaren Martin Borgs, som jobbar på uppdrag av Skattebetalarnas förening, om ett utbrett slöseri.
Exempel saknas inte. Kreativiteten flödar exempelvis när rondeller ska ”sätta kommunen på kartan”, som i Landskrona där en dimmaskin skulle ge platsen ett trolskt intryck. I stället skymde den sikten och gjorde vägbanan ishal, för en kostnad på 200 000 kronor. På berget Vithatten, tio mil från närmaste stad i Västerbotten, byggs jätteälgen “Stoorn” för hela 100 miljoner kronor. Götene skulle i sin tur hamna på kartan med hjälp av parken “Medeltidens värld” och trollkarlen Bert, som fortsatte att få betalt även när hundramiljonersfiaskot – besökarna uteblev – var ett faktum.
Karlstad kommun lade 150 000 kronor på såpan “Wermland forever”, om ett gäng ungdomars festande och intriger, för att locka nya invånare. Kommunens egen utvärdering medgav senare att Karlstad snarare fick “mycket negativ publicitet”. Borlänge, musikstaden, har lagt 65 miljoner på ett projekt som bland annat innehöll ”BoomTV”, en webbaserad plattform där man gratis kan presentera sin video och eller demo. Nu var det ju så att det redan fanns en sådan, som heter YouTube. Man kan konstatera att kommunala BoomTV inte riktigt lyckades i konkurrensen.
Internet tycks även intressera politiker i Malmö och Örnsköldsvik, som tror på den virtuella världen Second Life. Malmö spenderade 1,1 miljoner, i onödan visade det sig, Örnsköldsvik tror fortfarande på ett ”virtuellt kulturhus”.
Ibland undrar man varför politiker och myndigheter alls viftar med pengapåsen. Som ett av världens största företag omsätter Facebook miljarder. På grund av det kalla klimatet och bra elektricitet fastnade Facebook för norra Sverige när serverhallar skulle byggas utanför USA. Näringsdepartementet ville, av oklar anledning, ändå skänka 103 miljoner kronor i subventioner till företaget för att etablera sig i Luleå.
Kreativa ”företagssatsningar” saknas inte, i Göteborg smids exempelvis planer på en kamelfarm i Angered. En företagsidé att tro på, menar ansvarig tjänsteman. Borgs ställer en relevant fråga om våra kommunpolitiker: ”Om de vore duktiga företagare – varför är de inte det istället i så fall och riskerar sina egna pengar?”
Skrattet fastnar lätt i halsen när lustiga satsningar tas från välfärden. Exempelvis beslöt Leksands kommunpolitiker att lägga ner en högstadieskola för att spara 2,5 miljoner kronor, samtidigt som man klubbade igenom 33 miljoner i stöd till hockeylaget Leksands IF. Kommuner som snålar med kaffe till äldre på äldreboenden, eller på gatubelysning, satsar miljoner på underhållning och pampiga arenabyggen.
När jag frågar Martin Borgs om politisk färg på kommunerna påverkar slösandet svarar han att det är ”blandat rött och blått bland exemplen, som drottningsylt ungefär”. I blåa Stockholm har vårdcentraler reats ut, i röda Örnsköldsvik betalar invånarna sviterna av misslyckad satsning på odling av sockerrör i Tanzania. Det som saknas är en vass opposition, oavsett politisk färg, säger Borgs.
Om kritiken saknas i partipolitiken borde den uppstå utanför: ryt ifrån när visionära slösare ber om din röst senare i år
Omtag med stopp av Nannabad, lösa ut entreprenörerna, gå ut med anbud på kv Nanna för bostäder och P-garage i påbörjad grop ger uppåt 100 mkr för tomten. Och 100 mkr med nya simtag och enbart bassänger i rättplacerat läge. Samt 15 mkr/år i billigare drift, dvs på 50 år en halv miljard kr.
Ändå är det tyst på politikerbloggar, men väldigt flitigt för hundlatriner, av S-Holmlund, M-Ågren,, FP-Westerberg och KD-Kerr. Var är C-Larsson, V-Spiric, MP-Mosleh och AP-Hägglund med sina lösningar?
När riktas fokus på det riktigt STORA problemet, starkt ogillat av umeborna, Nannabadbygget? Nu med överytor på 3 000 kvm (från 8 000 till 11 000) à 100 mkr och 3-4 mkr/år mer i drift samt inte beslutat i någon nämnd eller i Kommunfullmäktige. Och inte fått svar på hur beställningen av överytorna kom till och varför. Så här har medierna något att djupdyka i.
Nedan är från hemsidan från Umeå Badhus AB och visar överytorna (där enda önskade är två banor till för 50:an och djupbassäng, inalles 500 kvm och pelare/väggar ökat med 500 kvm, så netto ökning mot tidigare är 3 000 kvm ändå). Se felräknat på summa bad, ska vara 3 080 inte 2 943.
Se även P-ytor på minus 3 000 kvm, kanske är här missen, konsulten fick ingen instruktion om att dra ner för badhusytor utan fyllde bara upp. Dvs politiskt ”tänkte inte på det”. Så dags är nu att tänka på det, tänka till och om!
Idag i VK skriver Pernilla Eriksson, ordförande i hallgruppen, Umeå gymnastikförening och styrelseledamot i Svenska gymnastikförbundet. debattinlägg om ett Gymnastikens Hus/Motorikens Hus och öppet för samverkan med andra idrotter. Se nedan länk och ingress.
http://www.vk.se/1079265/profilera-umea-med-ett-gymnastikens-hus
DEBATTARTIKLAR Gymnastiken saknar lokaler. I hela länet. Med ett Gymnastikens hus/Motorikens hus i Umeå skulle nya spännande möjligheter att sätta kommunen på kartan finnas. Därtill inte bara i Gymnastiksverige. Umeå kunde då fullt ut profilera sig som staden där man verkligen satsar på barn och ungdomars glädje, hälsa och utveckling.
Det skriver Pernilla Eriksson, ordförande i hallgruppen, Umeå gymnastikförening och styrelseledamot i Svenska gymnastikförbundet.
Det ger näringslivet chans att tävla om bästa förslaget (likt ett Staden-mellan-broarna-upplägg) och visa under 2014-året så att både umebor och utombys, även från utlandet, yttra sig, bli valfråga så att allmänheten får inflytande och ett nytt och fräscht fullmäktige får besluta och ett 2015 tar vid med kultur för sport och motion där det passar bäst.
I idrotts- och fritidsområden, som Campus, Nolia, I 20 och Nydala, se nedan illustrationer.
Född: Umeå
Ålder: Fredsbarn född 1945
Utbildning: Civilekonom, förskollärare, fil kand (pedagogik/matematik), företagsutbildningar
Yrke: Förskollärare, metodiklärare (univ), bordsuppfinnare, social innovatör (barnomsorg och idrott), författare, debattör och företagare (idékonsult)
Familj: Hustru, tre vuxna barn, barnbarn
Bor: Bostadsrätt och i stugan
Bilderna är tavla om förskolemiljöer i Umeå, simströmkanaler och ”annorunda” former i olika skepnader.
Senaste kommentarerna