Maktens kvinnor

Av Veronica Kerr, 4 september 2022 kl 12:11, Bli först att kommentera

Dagarna går fort, men samtidigt känns det som om varje dag är fylld av så mycket att det kunde lika gärna gå två dagar på en. Veckan flyter ihop med helgen och dagarna med kvällarna. Det gäller att vara öppen för det oväntade och flexibel när inbjudningar kommer eller vädret ställer till det. Det blir omöjligt att tala om vad jag gör om en vecka när det är nödvändigt att bara ta en dag i taget. Så här är det inte för alla politiker verkar det som. Beskedet som Peter Olofsson (S) gav till allianspartierna och övriga att för dem var det omöjligt att lägga in en region debatt innan valet eftersom deras kalender var redan lagd i maj. I maj! Det finns inte en chans att detta är sant utan det är en omskrivning för att vi vill inte debattera läget i Västerbotten innan valet. En timmes utfrågningen i Lycksele och debatten i Skellefteå är allt de orkade med. Ju mindre fokus på Regionen desto större chans att väljarna fortsätter att tro att S har läget under kontroll. Min egen tolkning är att det är en feg väg att gå och att regionvalet fortsätter att vara ett val som blir bortglömt och där hävd och gammal vana fortsätter att leda väljarna i samma gamla spår.

För egen del har jag fyra riksdagsdebatter och ett panelsamtal kommande vecka varav en i Lycksele. I Lycksele kommer jag också att vara ute på ett par stycken företagsbesök tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Roland Sjögren vilket jag ser fram emot! Mitt schema är välfyllt som det ska vara, men det finns trots det ”lite gummiband” i tiderna för det där oväntade som kan ske. En vecka kvar..

Min tidigare blogg om VK debatten och den artikel som publicerades i fredags har gett en del reaktioner. Mitt syfte med bloggen var att få människor att tänka till och fundera på om och hur vi värderar ord olika beroende på vem som säger dem. Under sommaren har jag lyssnat till Jenny Madestams bok ”Maktens kvinnor” där hon har intervjuat alla kvinnor som har varit eller är partiledare i Sverige. Den enda som inte ville ställa upp var Nyamko Sabuni. Boken bekräftade mycket av det jag själv känner till, men det var så mycket mer jag inte hade tänkt på. Boken är lättlyssnad och ett måste för den som är intresserad av politik, politiker och i synnerhet för journalister som skriver om politik. Här kan du läsa mer om boken.

Reflektioner efter VK debatt

Av Veronica Kerr, 2 september 2022 kl 12:30, 1 kommentar

Rapporterna om incidenter i äldreomsorgen under sommaren blir allt fler och kommer oftare och jag är rädd för att det blir värre innan någon lösning sker. Mina bloggar rapporterar om det tillstånd som äldreomsorgen befinner sig i och om den oro som anhöriga uttrycker. Situationer där personal tagit till våld och det senaste vi läser är hur personal låst in boende på sina rum för att de inte ska gå ut i korridoren eller i andras rum. Vi har länge, faktiskt sedan socialnämndens tid, påtalat att alla vård och omsorgsboenden ska ha hotell lås. Dvs att dörren är låst från utsidan, men den som är inne i ett rum ska kunna öppna dörren. Låset öppnas genom ett armband som låset känner av. Ungefär som när jag har bilnyckeln i handväskan, men kan ändå låsa upp bilen och starta den.

Det finns beslut på att alla nya boenden ska ha denna lösning, problemet har varit i de lokaler som kommunen inte äger och jag vet inte heller hur långt man har kommit i frågan. Den var högst aktuell under pandemin när det var isolering som gällde, men frågan har inte varit uppe sedan dess. Det finns så mycket att säga om äldreomsorgen, denna viktiga verksamhet som ska ha den åldrande människan i centrum. Där människovärdet och respekten för liv borde vara centralt, men som det nu tummas på. Bra att VK rapporterar, men idag efter den stora VK debatten är jag besviken på att fokus sattes på delade turer och om det ska byggas fler äldreboenden och inte på de akuta frågorna. Svaren följdes inte heller upp av de som modererade vilket skulle ha gett en mer levande debatt. Istället blev det rätt tamt utan några större ideologiska inslag och VK skriver att det rådde en konstruktiv stämning bland politikerna.

Jag kan finna det märkligt att upplevelserna av samma debatt kan vara så olika, men det förvånar mig inte. Debatten är en sak, men det som gjorde mig allra mest besviken var artikeln där sju av nio politiker kom till tals. De övriga två, undertecknad och Maria Lindvall (L) sa tydligen ingenting intressant av värde att lyftas i rapporteringen. VK har tidigare skrivit om hur det är att vara kvinna i politiken och det förtjänar att lyftas igen. Det handlar inte bara om att kvinnor osynliggörs av män eller att de förminskas, det handlar också om att kvinnors ord inte värderas lika mycket av varken män eller kvinnor. Det kan ske omedvetet för att så här har det varit under lång tid. Det blir så viktigt att bli medveten om vad gör jag och värderar jag orden annorlunda för att en man säger dem jämfört om det är en kvinna som talar?

”Alla har ett ansvar att stå upp för det man ser, oavsett om det sker i samhället eller i möten.”
Håller med, men gör det direkt, där och då, inte i grupp i media i efterhand. Klarar du inte det så är du inte rätt person på rätt plats.” Orden är från en läsare till ovanstående artikel och jag försöker att följa det rådet. Jag har haft mailkontakt med VK och påtalat att det är märkligt att inga kvinnliga politiker citeras i dagens tidning samt att förhållningssättet mot en manlig politiker och en kvinnlig skilde sig åt under debatten. Eftersom debatten sändes live och kan ses i efterhand får var och en göra sin egen bedömning.

Äldreomsorgen är i en ond cirkel – IVOs granskning visar skrämmande resultat

Av Veronica Kerr, 30 augusti 2022 kl 08:52, 3 kommentarer

Under gårdagens fullmäktige ställde Anders Ågren, Moderaterna, en enkel fråga till kommunalrådet Hans Lindberg om Socialdemokraterna kan tänka sig att införa språktester inom hemtjänsten och äldreomsorgen: Detta är något som de tidigare avvisat, men som de nu är öppna för. Detta efter att Socialstyrelsen ska komma med råd om hur det ska ske. Personligen tycker jag att det hela är sorgligt och jag har känt uppgivenhet de senaste dagarna när vi har fått rapporter om hur illa det står till ute i äldreomsorgen. Inte bara i vår egen utan i hela Sverige.

Under Äldrenämndens sammanträde i förra veckan fick vi rapporter om hur sommaren har varit och det var inte några muntra ord. För första gången klarade kommunen inte av sommarrekryteringen fullt ut. Det har varit hög frånvaro där vikarier plötsligt slutat trots avtal och där den erfarna personalen blivit sjukskriven. Arbetsbelastningen har varit extremt hög och klagomålen många, samtidigt som personer som varit inskrivna på sjukhus blivit utskrivna tidigare eftersom sjukhuset saknar vårdplatser. Till det lades information om händelser på ett vårdboende som VK skrivit om. Informationen berör och upprör, men ingen har en konkret lösning för att uppnå det alla vill. En trygg och säker omsorg där personalen är både utbildad och trivs med det de arbetar.

Under fredagen presenterade IVO ett delresultat av sin granskning av äldreomsorgen på särskilda boenden i Sveriges kommuner. Jag förstår inte att denna rapport inte fått mer uppmärksamhet för det är en del skrämmande siffror som visas och där mer måste åtgärdas. Det går inte att bara säga att vi har mycket att arbeta med. Hur mycket? Här är ett axplock:

Nästan 9 av 10 sjuksköterskor (88 procent) uppger att de inte alltid har möjlighet att ge stöd till vård- och omsorgspersonalen i den omfattning som krävs.
7 av 10 sjuksköterskor (66 procent) uppger att det finns patientsäkerhetsrisker orsakat av det stora antal patienter varje sjuksköterska ansvarar för.
Drygt 7 av 10 närstående till patienter på SÄBO (73 procent) upplever att vård-och omsorgspersonalen inte förstår vad de säger, pga. bristande språkkunskaper.
Endast 4 procent av vård- och omsorgspersonalen på SÄBO anser att alla i personalen på arbetsplatsen har tillräckliga kunskaper i svenska.
Nästan 9 av 10 sjuksköterskor (87 procent) uppger att det finns patientsäkerhetsrisker kopplat till vård- och omsorgspersonalens kunskaper i svenska.

Det är inte bara bristande kunskaper i svenska språket som är ett problem, men det är ett mycket stort problem som ger konsekvenser. Det är inte rätt mot varken personal eller boende att anställa personer som inte har tillräckliga kunskaper och hoppas på att det ska gå ändå. Fler händer i vården, nej nej nej. Jag avskyr det begreppet och blir besviken på de politiker som fortsätter att använda sig av de orden. Vi behöver människor och då krävs även förstånd och empati där samtalet och att lyssna blir av största vikt. Huvudet ska med inte bara händer.

I vården och omsorgen är det viktigt att personalen kan både ge och ta emot instruktioner för om de inte kan det så står patientsäkerheten på spel och det är inget vi ska spela på. Språktester är viktiga, men borde varit självklara för länge sedan. Vi har kompromissat bort språkkunskaper och personlig lämplighet för att vi inte har kunnat få bättre. Men när vi har gjort det så har det blivit sämre. Socialdemokraterna skyller på att arbetslösheten är för låg, men att fler ska bli arbetslösa för att rekryteringsbasen till äldreomsorgen ska bli större är ingen lösning. Större och fler insatser för att göra vårdyrket mer attraktivt måste till. Snarast.

Vårdbrist i Västerbotten

Av Veronica Kerr, 5 augusti 2022 kl 15:37, 2 kommentarer

Hemma på mitt kylskåp

Jag har följt Regionens uppmaning att spara informationen om hur du gör om du behöver uppsöka vård i sommar. 1177 är väletablerat, men det finns risker om kommunikationen mellan vårdpersonal och vårdsökande inte fungerar. När personer berättar att de inte mår bra och blir uppmanade att ta en Alvedon istället för att uppsöka vård riskerar att bli fel om det är något allvarligare. Eller så blir värken värre och det har gått för lång tid för att kunna åtgärda när det väl upptäcks. I absolut värsta fall leder till det till en tidigare död.

Vi har en god sjukvård i Sverige när vi väl får den. Tillgängligheten är den sämsta den varit och här utmärker sig Västerbotten i negativ bemärkelse. Det är den region som har minskat antalet vårdplatser allra mest, med mer än 40 % sedan i mars. Du vill inte bli sjuk i Västerbotten och inte hjälper det att få till svar att alla regioner har problem. I förra veckan var det ett inslag på Västerbottensnytt från Malå sjukstuga där skyddsombudet berättade om hur personal saknas och att ambulansen inte varit bemannad. Det vill säga att den fick stå, men ingen talade om något akutlarm skett under den tiden eller om någon kommit till skada.

Denna nyhet visades även i riksnyheter och det är bra att fler får kännedom om hur illa det ser ut i delar av landet. Inte för att skrämma folk från att flytta till norra Sverige utan för att vi ska få till en förändring. Otryggheten är stor för den som plötsligt drabbas av sjukdom och inte vet hur man ska komma till läkare. Eller var de finns.

Jag har ägnat delar av semestern till att vara ute i länet och i förra veckan besökte jag Sorsele och just Malå. Det var inga formella verksamhetsbesök, men desto fler spontana samtal med de människor jag träffade. Vilka förutsättningar finns det i små (till invånarantalet) glesbygdskommuner när det kommer till service, arbete och vård. De som var yngre och friskare och som inte heller bott i Sverige någon längre tid såg inga problem med att bo långt från sjukvård eftersom det finns helikopter. En annan person, uppvuxen i bygden, berättade om en akut förlossning där helikopter borde satts in, men där dimman satte stopp och det blev istället ambulans till Lycksele två timmar bort. Samma person berättade att ambulanspersonal i grannkommunen hade sagt upp sig eftersom endast deltid erbjöds och bättre tjänster fanns i andra regioner. Varför stanna i en bygd där det blir svårt att leva på en deltidslön? Om det är för dyrt att ta in personal så måste regionen bli bättre att ta vara på den personal de har idag.

Det sägs att västerbottningar är sjukare än andra och vi drabbas oftare av både hjärt och kärlsjukdomar som demens. I Äldrenämnden har det lyfts som en orsak till varför vi betalar mer för äldreomsorgen jämfört med andra kommuner. Det är svårt att hitta statistiken, men min reflektion när jag varit ute i kommuner där det är långt till en hälsocentral eller annan vårdservice så väntar man med ev provtagningar. Människor går längre med symptom och utsätter sig för större risk både för att vård inte finns och om den finns vill man definitivt inte belasta den. Region Västerbotten klarar inte av sitt uppdrag och vården som ges är inte jämlik. Det är för mig självklart att ett större nationellt ansvar behöver tas för att öka tillgängligheten till vården. Det är dags för århundradets vårdreform.

Jämställdhet eller ”introllade kvinnor”?

Av Veronica Kerr, 26 juli 2022 kl 16:24, Bli först att kommentera

Det är bra, intressant och faktiskt roligt att följa mediernas alla granskningar inför valet i höst. Det är allt från vilka partier har flest män eller fastighetsägare; utlandsfödda eller brottsdömda och förstås hur ser inkomsterna ut. Med tanke på att valet sker i september så är granskningarna ett utmärkt sätt att fylla tidningarna under sommarens nyhetstorka. Problemet är bara att granskningar och djupare intervjuer måste göras innan semestrarna vilket gör att risken ökar för att artiklarna inte känns dagsaktuella.

I Västerbotten är män över 50 vanligast på valsedeln och i Umeå är medelåldern 51. Jag passerade den åldern för en vecka sedan och är äldre än snittet, men å andra sidan är jag inte heller man vilket gör att KD skiljer sig från mängden. Idag går granskningen vidare och nyss publicerades denna bild.

Hur tänkte VK när de gjorde bildvalet? Tio män från sex politiska partier och där inte alla av dem ens kandiderar ger inte en rättvis bild. Det är svårt med bildsättning och det har hänt fler än en gång att artiklar om kommunfullmäktige bildsatts med bilder från regionfullmäktige. Så även denna gång. Det jag tycker är intressant är citatet ”Vi kan ogärna trolla fram kvinnor” från Sverigedemokraternas företrädare utan talar bara om att det är rätt person (man) på rätt plats. Vilken kvinna vill tänka att man blivit ”introllad” på en lista bara för sitt köns skull, nej det hade varit mer intressant att höra svaret till varför inte kvinnor vill stå på den valsedeln. Kanske de inte ens får frågan? Nu får förstås varje parti själva komma till insikt vilka personer de tycker är de bästa kandidaterna och som väljare är det du som avgör vem som företräder dig.

Jämställdhet är viktigt även om varvade listor inte är allt så är de helt klart en hjälp på vägen. Kristdemokraterna i Dorotea representeras av 100% kvinnor vilket sticker ut, men det kommenteras inte. Det är trots allt männen som är problemet, det visar rubriken på artikeln. Jag blir bekymrad när vi faller in i identitetspolitik och envisas med att det är endast äldre som vet vad äldre vill ha och hur äldrefrågorna ska drivas. De yngre kan tala framtidsfrågor och skola för de har framtiden framför sig och har nyligen slutat skolan för vad vet en pensionär?

Krönikan av Malin Lernfelt är mycket bra och förtjänar att läsas av fler. I valet 2018 var det tal om att politiken behöver fler seniorer och nu till valet 2022 behövs fler unga. Unga kvinnor. Erfarenhet är bra, användbart och tryggt, men när vi sedan tänker att vid 65 går vi i pension då kan vi inte samtidigt kräva att fler pensionärer ska bli politiker. För att få till en förändring ska vi blir bättre på att ta till vara all den kunskap och erfarenhet som finns i arbetslivet och möjliggöra för fler att arbeta längre än till 65. Den gamla åldersgränsen är en grund för ålderismen där just åldern är grunden för fördomar och diskriminering mot äldre. Det talas negativt om äldre människor och de slås ofta ihop till ett kollektiv ”våra äldre”. För övrigt ett begrepp som jag avskyr. Äldre människor är personer med egen vilja och en önskan om ett självständigt liv. Självklart ska de finnas med i politiken för erfarenhet ska inte underskattas. Det betyder inte att det är ett motsatsförhållande mellan yngre och äldre utan det blir en balansgång för partierna. Om partierna klarar uppgiften, det visar tiden.

Tankar på väg till Åsele

Av Veronica Kerr, 16 juli 2022 kl 07:34, Bli först att kommentera

Denna sommar rör jag mig mycket ute på marknader och hemvändardagar ute i länet. Bara hittills under juli månad har jag varit på marknad i Storuman, Bjurholm, Burträsk och Vännäs och månaden är långt ifrån slut. Det är verkligen härligt att vara ute i länet och möta folk och tala med de som tar sig tid till att dela med sig av frågor och funderingar.

Frågorna skiljer sig åt beroende på var i länet vi befann oss. När jag var i Storuman blev det tal om skogen, vägarna och konsekvenserna av de höga bränslepriserna. När jag var i Burträsk var det helt klart vårdfrågan som dominerade och hur svårt människor i Skellefteå kommun upplevde det att få tid på en hälsocentral. En person berättade om när han väl fått komma till hälsocentral och tagit prover hade svaren på proverna uteblivit vilket sedan lett till nya försök att komma i kontakt med hälsocentralen. Det fanns en frustration och oro för vad proverna kunde visa, men samtidigt delades känslan av att ingen vill belasta vården i onödan.

Det sägs att ingen går till en marknad för att de vill lyssna till politiken, men för mig är det självklart att politiken ska finnas där människor rör sig och ge svar på de frågor som ställs. Det handlar om att lyssna och ibland är det konkreta frågor och synpunkter medan andra gånger har jag har fått ta del av historia och livserfarenheter. Om hur det är att vara med om en trafikolycka på dåliga vägar eller hur socialtjänsten kan bli betydligt bättre om förändringar görs i socialsekreterarnas arbetsmiljö. Träffade en kvinna som hade arbetat som socialsekreterare under ett par decennier och upplevt förändringar både hos kommunen som arbetsgivare och förändringar i samhället. Hennes synpunkter kommer jag att lyfta vidare.

Idag kommer jag att vara i Åsele på marknaden och de saker jag hoppas mest på är att det slutar att regna och att många kommer förbi Kristdemokraternas tält.

Företagandet är en garant för välfärd

Av Veronica Kerr, 11 juli 2022 kl 09:58, 4 kommentarer

Det har inte ens gått en månad sedan vi hade budgetfullmäktige i kommunen, men som vanligt verkar det som det fallit bort i glömska hos de flesta vilket kanske inte är så konstigt när semestern pockar på. Jag hoppas ändå att frågor som debatterades hätskt i juni får komma upp igen i augusti inför valrörelsen. Det handlar inte om att ta nya beslut, men att väljare ska veta varför de togs och vad som kunde gjorts bättre. får hålla politiker till svars för beslut som tagits och det kommer att visa sig den 11 september.

Socialdemokraterna gick hårt ut med att försvara det höga skatteuttaget som sker i kommunen, två kronor högre än i jämförbara kommuner, och målade i det närmaste ut oss fyra allianspartier som det stora hotet mot all befintlig välfärd. Det blev nästan absurt med tanke på de stora överskott kommunen gjort. Det Socialdemokraterna och deras kamrater Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte gav mycket uppmärksamhet till var kommer skatteintäkterna ifrån. Vilka är det som bidrar till kommunens välfärd och bistånd, jo företagen. I mitt anförande lyfte jag behovet av ett gott företagsklimat som skapar välfärd och skatteintäkter. Umeå är beroende av småföretagen, under förra året kom ca 20 procent av skatteintäkterna i Umeå kommun från småföretagen och deras anställda vilket motsvarar: 1,4 miljarder kronor. Det om något gör att det blir tydligt att företag och välfärd går hand i hand.

Umeå ligger på plats 285 av alla kommuner i landet när det gäller andelen skatteintäkter som kommer från småföretag. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att de stora offentliga arbetsgivarna vi har i kommunen som universitetet och Region Västerbotten, men trots det menar jag att det finns stor förbättringspotential med att värna företagsklimatet. Om detta skriver jag i dagens VK. Artikeln är inte helt komplett med alla de delar som kan förbättra företagsklimatet. Jag vill verkligen slå ett slag för Ung Företagsamhet där unga människor blir entreprenörer och startar företag under gymnasietiden och under handledning. Alltför ofta talas det som att skolan handlar om att du ska bli ”anställningsbar”, men jag vill att skolan även ska skapa förståelse och möjligheter för elever att våga tänka tanken att du kan bli den som anställer. Det är stort och vi behöver fler som kan börja med att tänka den tanken.

När politiken väcker känslor blir valrörelsen ful

Av Veronica Kerr, 8 juli 2022 kl 13:45, Bli först att kommentera

Det är en annorlunda sommar för egen del där marknaderna avlöser varandra och där jag varit en aktiv del. I denna valrörelse rör jag mig inte bara inom kommunens gränser, men i hela länet eftersom jag i detta val kandiderar till riksdagen. Det är ett fantastiskt stort förtroende som partiet har visat mig och jag är både stolt och ödmjuk inför vad ett riksdagsuppdrag innebär.

Jag är barnfödd Västerbottning med rötterna i Ånäset, men sedan slutet av 70 talet umebo. Jag har bott utomlands ett par år, men att lämna Västerbotten ”på riktigt” har aldrig lockat. Under pandemin talade man om ”hemester” eftersom det var omöjligt att resa längre sträckor och semester blev just på hemmaplan. I år blir det Västerbotten för hela slanten eftersom jag har lovat att besöka Västerbottens alla kommuner innan valet i höst och jag har fortfarande några kvar. Det har blivit en del företagsbesök i Dorotea, Vindeln och Norsjö för att nämna några. Marknaderna avlöser varandra och under veckan som gått har jag varit i Storuman, Bjurholm och Burträsk där jag har fått möta människor som vill prata politik. En del mer intresserade än andra, men helt klart är att politik väcker känslor. Min vardag dokumenterar jag i bilder på Instagram för den som är intresserad, följ gärna och kommentera om du vill.

Sociala media är en naturlig del av valrörelsen och en naturlig del i vardagen för väldigt många. Det är lätt att dela med sig av händelser, åsikter och känslor och ibland går det för fort. Det som sker i stundens ingivelse kan leva kvar på nätet och i värsta fall ta andra former beroende på vem som tagit del av det. Rykten sprids och händelser vantolkas och missförstås. Ju fler som deltar i spridningen desto större risk för att det blir rena lögner. Det har länge talats om att en riktigt ful valrörelse väntar där det blir viktigare att smeta på andra uppfattningar på dina politiska motståndare än att tala om vad du själv vill göra. Eller så går det alltid att dra fram tio år gamla videoklipp med uttalanden som personen idag tagit avstånd från och påstå att människor aldrig ändrar sig eller uppfattning. Kanske är vi mer överseende med ungdomsförbund, men när statsråd beter sig som Twitter troll blir jag ledsen och tänker att det var bättre förr. Eller så var det inte det, men det blev aldrig känt eftersom ingen hade mobilkamera eller internet. Ibland är det bra att bli påmind om vad ett rykte egentligen är och vad man istället bör lägga fokus på.

Värdighet har ingen åldersgräns – det handlar inte bara om fler händer

Av Veronica Kerr, 14 juni 2022 kl 14:16, 2 kommentarer

Det är ingen nyhet och har inte heller varit det under många år, men nu när så många olika yrkeskategorier skriker efter att rekrytera personal blir bristen av densamma i äldreomsorgen än mer akut. När regionen saknar barnmorskor och sjuksköterskor under sommaren så stänger man ner verksamheter för att lösa bristen. Det kanske löser ett bemanningsproblem, men skjuter samtidigt över problemet på andra. Kommunerna kämpar vidare med lösa bristen på personal i omsorgen för det är ändå i kommunerna som alla människor finns. Här går det inte att stänga ner ett äldreboende temporärt för att sjuksköterskor fattas. Det går inte att minska på hemtjänsttimmar när en person som egentligen skulle behöva vård på sjukhus har blivit hemskickad tidigare eller inte alls fått åka in. Det är människors hem och liv som berörs.

Det talas ofta om ”Fler händer i vården” och uttrycket får mig att rysa. Det är obehagligt och tyder på en okunnighet om att vem som helst kan arbeta inom vården förutsatt att de har händer. Är du arbetslös, bli undersköterska var mantrat redan för 20 år sedan när jag själv var arbetslös under en tid. Utan jobb-arbeta i äldreomsorgen. När jag var 20 fick jag jobb som vårdbiträde på ett sjukhem i Stockholm, norrlänningar ansågs vara pålitliga och punktliga. Hur kunde vi vara annat med den dialekten? Jag valde Umedalens sjukhus istället, insåg att Stockholm inte passade mig. Under tio år, till och från, arbetade jag som vårdbiträde på sammanlagt tre olika boenden i två kommuner. Jag vet att den erfarenheten har påverkat mig, men jag vet också att det inte går att jämföra den vård som gavs då med den som sker nu.

Jag har aldrig gått en vårdutbildning förutom kortare kurser på arbetsplatsen. Det var personal på plats som lärde upp oss vikarier. Vi tog efter och gjorde som de övriga sa. Personalen på plats var sjuksköterskor, undersköterskor och skötare med lång erfarenhet. Så ser det inte ut överallt. Idag har endast drygt 55% av omsorgspersonalen i Umeå kommuns äldreomsorg adekvat utbildning. Språkkunskaper är bristfälliga och arbetet är en genomfart till något annat. Man blir inte kvar för orken finns inte när man måste utföra andras arbetsuppgifter för att de saknar behörighet. Omsorgen behöver personal och personer utan utbildning eller tillräckliga språkkunskaper får tills vidare tjänster eftersom det ändå inte finns utbildad personal att anställa. Det snurrar på och procentsiffran för utbildad personal fortsätter att sjunka.

Alla dessa tankar poppar upp när jag läser rubriken i VK ”Larm om grova övergrepp ignorerades”. Det är för mig ofattbart hur personal kan ha anmält en kollega för övergrepp och där ledningen ignorerat det som hänt. Vi talar ibland om en tystnadskultur, men här är det inte personalen som varit tyst utan det är ledningen som inte lyssnat. Det skär i mig när jag läser: ”NN sliter och kastar hen från sida till sida. Tvättar nedre hårdhänt och med massor av tvål som NN inte sköljer bort. Det luktar ju skit, säger NN. Blickar i panik och stön från omsorgstagaren.” Det handlar om misshandel och övergrepp och det är obegripligt att det sker. Jag vet ingenting om varken boendet, de boende eller de som arbetar där, men något har gått riktigt fel. Respekten för yrket eller medmänniskan finns inte där och om vi fortsätter att vänja oss vid att det är på det viset så betyder det att det som finns av värdigt bemötande kommer att försvinna. Så kan vi inte ha det och just därför kommer jag att fortsätta arbetet med att garantera en trygg och värdig äldreomsorg samt arbetet med att göra vårdyrket mer attraktivt.

Debatter i TV och i fullmäktige och beslutet om ung omsorg

Av Veronica Kerr, 8 februari 2022 kl 15:13, Bli först att kommentera

Det är dagen efter årets första TV sända partiledardebatt som jag vet kommer att följas av betydligt fler. Denna gång var det TV4 som arrangerade debatten och jag vet inte om det var formatet som spelade in eller om det fanns en kraftig överpepp att få komma till tals på riktigt på bästa sändningstid som gjorde att tonläget skruvades upp. Riksdagens partiledardebatter TV sänds, men några tittarsiffror har jag aldrig sett presenterade och här är det kanske endast journalister och politiker som är intresserade. Det är faktiskt synd att de debatterna inte ses av fler för där får varje talare tala till punkt och klart och tydligt begära replik på andra. Inte bara räcka upp handen och hoppas på att en programledare anser att det är din tur.

Dagens Nyheter kallade gårdagens debattformat för ”TV debating” där nedräkningen av tid orsakade stresspåslag hos tittaren. Själv blev jag irriterad för att vissa partiledare pratade betydligt längre än sina 30 sekunder utan att få en tillsägelse eller ännu värre vägrade sluta prata när ordet gått över till en annan partiledare. Tydligen delade jag den känslan med många andra visade det sig vid en snabbkoll på Twitter. Politik väcker känslor. Jag tycker att det var en spänstig debatt trots att det fanns en del klyschor och floskler. Kanske var även deltagarna ovana vid debattformatet och programledarna likaså.

En debatt som jag själv deltar i varje månad är den som pågår i fullmäktige. Vid det senaste sammanträdet var Kristdemokraternas motion om Ung Omsorg uppe till beslut. En hjärtefråga som jag har lyft flera gånger tidigare för att unga människor ska komma in i äldreomsorgen tidigt vilket skapar ett intresse för vårdyrket. Motionen lämnades in under våren 2020 och var faktiskt uppe i fullmäktige i augusti då den återremitterades till Äldrenämnden för komplettering av underlaget. Ung Omsorg är ett företag som startade 2007 och har idag ca 2000 ungdomar knutna till verksamheten. Det är unga människor som åker ut till äldreboenden på helger
och skollov och som skapar aktiviteter för de äldre. De ersätter inte ordinarie personal utan är extra resurser. Verksamheten är populär, den ger mer guldkant och omsorg samtidigt som det är ett meningsfullt extraarbete. Det bästa av allt är att dessa jobb skapat ett större intresse för att arbeta inom omsorgen och fler har valt vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Förslaget skulle kosta drygt 500 000 kr för en pilotverksamhet på tre äldreboenden under ett år. En liten kostnad med tanke på att Äldrenämnden har en budget på drygt 1,2 miljarder kr.

Trots att kommunfullmäktige fick en andra chans att debattera motionen och trots att motionen gjorde två vändor i kommunstyrelsen blev det tydligt att många ledamöter inte tagit tiden till att verkligen läsa på om vad vi fattade beslut om. Det var antaganden och påståenden om vart annat och som vanligt vänsterpartiets intresse för att läsa företagens årsbokslut och kritisera om de eventuellt gör vinst. Där pengar blir viktigare än målet och det resultat vi som kommun vill uppnå – fler utbildade undersköterskor i äldreomsorgen. Idag har endast 55 % av all vård och omsorgspersonal (1497 personer) utbildning som undersköterska.

Andre vice ordförande i Äldrenämnden ojade sig över att lönerna till dessa ungdomar som är 14-15 år är så låga. Hennes googling sa att Ung Omsorg endast betalar 67 kr/timme, men gjorde ingen större reflektion om att den uppgiften var 13 år gammal. Inte heller att Umeå kommun betalade 56 kr/timme under 2021 till de som fick sitt första kommunala sommarjobb som 17 åring var hon tyst om. Lite högre om ungdomen valde vård och omsorg där lönen ligger på 67 kr. Jämställdhetsutskottets ordförande menade att det tar så lång tid att knyta an till en äldre person på ett boende och att det skulle ge personalen extra arbetsbelastning. Med det tankesättet kan vi aldrig ta in vikarier och här ignorerar man det faktum att det inte är personalen som tar ansvar för de unga medarbetarna, de har egna ledare. Är volontärer från Röda Korset och andra organisationer också en belastning för personalen när aktiviteter för de boende anordnas?

Sverigedemokraterna sa nej för att de inte vet vad de får in för folk, som om ungdomarna skulle vara ansvarslösa och bara komma in från gatan som kreti och pleti. Miljöpartiet sa nej, trots att deras egen ledamot i Äldrenämnden tidigare både yrkat bifall och reserverat sig mot beslutet. Jag ser det inte som något annat än att det var i stöd till Socialdemokraterna, det går inte att vara hur illojal som helst för de som har en budget ihop. Resultatet för Äldrenämnden 2021 var +55 miljoner kronor så argumentet om pengar håller inte. Socialdemokraterna håller fast vid argumentet att det är omöjligt att genomföra medan pandemin pågår som om de aldrig ser ett slut på eländet och använder pandemi kortet när det passar dem. Det finns faktiskt inget som säger att beslut som tas idag måste genomföras omedelbart utan självklart kan vi avvakta tills dess att pandemin är över. Men att inte erkänna att fler insatser måste göras för att rekryteringen till vårdyrket ska öka är att stoppa huvudet i sanden. Lösningen är inte att bara anställa fler händer och sedan hoppas på att de vill utbilda sig på arbetstid, målet måste vara att fler är utbildade redan vid anställning.

Ung Omsorg är inte lösningen till allt, men deras resultat är goda. I en enkätundersökning bland tidigare anställda i Ung Omsorg (2018) blev resultatet att ” 76 procent av anställda i tidigare kommunprojekt uppger att de fått en mer positiv inställning till äldreomsorgen genom arbetet hos Ung Omsorg.” ”32 procent av tidigare anställda uppger att de arbetar eller studerar inom vård och omsorg eller planerar att göra det inom kort.” Jag beklagar att kommunfullmäktige sa nej, men frågan kommer tillbaka. Om det finns ingen tvekan.

Maktens kvinnor

Reflektioner efter VK debatt

Äldreomsorgen är i en ond cirkel – IVOs granskning visar skrämmande resultat

Vårdbrist i Västerbotten

Jämställdhet eller ”introllade kvinnor”?

Tankar på väg till Åsele

Företagandet är en garant för välfärd

När politiken väcker känslor blir valrörelsen ful

Värdighet har ingen åldersgräns – det handlar inte bara om fler händer

Debatter i TV och i fullmäktige och beslutet om ung omsorg

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Kategorier

Arkiv