Kan inte låta bli att kommentera både Hans Lindbergs och Anders Forss bloggar idag även om jag brukar vara ganska restriktiv med att ge kommentarer. De är socialdemokrater, en i ledande position och den andra från gräsrotsnivå, därför vet jag att allt som oftast tycker vi alls inte likadant.
Hans Lindberg menar att Magdalena Andersson levererade och eftersom jag ännu inte sett talet (annat kom i vägen) kan jag egentligen inte göra någon bedömning utan att det var socialdemokratisk politik som levererades. Inga konstigheter, det anmärkningsvärda blir mer frågan om det var ett tal värt en statsminister. Stefan Löfven har tidigare kritiserats för att styra statsråd framför sig och låta dem möta media och allmänhet i känsliga frågor som t ex Anders Ygeman i migration och poliskris. Kanske ville Löfven helt enkelt inte tala och lät Andersson ta bollen? Kanske är Andersson den nya partiledarkandidaten för det feministiska partiet när Löfven tröttnat?
Den andra bloggen rör Arbetsförmedlingen/ Det är ingen nyhet att Socialdemokraterna inte vill avveckla Arbetsförmedlingen, men att utveckla den så att den får sin forna styrka och funktion utan att tala närmare om när det var blir slarvigt och inte trovärdigt. Arbetsförmedlingens fornstora dar var just väldigt länge sedan. Mina personliga erfarenheter av Arbetsförmedlingen är mycket negativa, men härrör sig främst från 2002-2005 när jag var långtidsarbetslös och att vara akademiker ansågs vara en belastning. Arbetslösheten var hög och det var inte under lågkonjunktur, det kan inte vara tiden som Anders Forss vill gå tillbaka till eller? När var egentligen Arbetsförmedlingens storhetstid Anders Forss?
När Arbetsförmedlingen inte klarar sin uppgift är det dags för andra att ta ansvaret, det är enkel logik. Det viktigaste är att människor som vill och kan ska få ett arbete,
Senaste kommentarerna