Etikett: Aftonbladet

Båda chockades svårt

Av , , 11 kommentarer 13

Året var 1990 och Berlinmuren föll i rök och damm. Den ena var Vladimir Putin KGB-officer i Dresden och den andra var Åsa Linderborg blivande kulturchef på Aftonbladet. Åsa Linderborg grät enligt egen utsago floder. Huruvida Putin grät floder förtäljer inte historien men den dåvarande kommunisten upplevde enligt vad han sagt sitt livs värsta stund. Putin väntade att den hundratusentals man starka ryska armén i Östtyskland skulle få anfallsorder från Kreml men det var knäpptyst från det hållet. Gorbatjov hade insett det lönlösa i att skjuta ihjäl tiotusentals människor för att rädda kommunismen och bli älskad. Det blev ingen anfallsorder och Putins värld rasade samman, poff. Han blev knäckt.

Åsa Linderborg blev rikskändis för några år sedan när hon falskeligen anklagade en av våra mest framstående forskare i öststats- och rysslandshistoria, Martin Kragh, för att vara brittisk spion. Han utkommer förresten snart med en ny bok om rysk historia och Putin som finns på min inköpslista. Efter dom i Pressens Opinionsnämnd blev Åsa Linderborg avsatt som kulturchef på Aftonbladet och återkom efter en tids sårslickande som kulturskribent på samma tidning. Nu griper hon tag i pennan angående den svenska NATO-frågan som påverkas av det pågående brottsliga angreppet på Ukraina, mördandet av civila och förvandlandet av städer till grushögar. Utgångspunkten för hennes syn på NATO-medlemskap är ett tänkt scenario med utgångsgrupperade NATO-kärnvapen i Norrbotten. Hon tar alltså i nerifrån tårna så det knakar upp till knäna. Jag har inte läst hennes artikel i sin helhet för jag har ingen prenumeration men hennes slutsatser är förutsägbara. Nej till NATO dygnets alla timmar!

Jag tycker att dessa två personers upplevelser år 1990 är intressanta att fundera över idag!

Assange-kattägaren

Av , , Bli först att kommentera 2

Aftonbladets Åsa Linderborg har naturligtvis skrivit ihop någonting även om detta. Denna gång undviker hon dock att anklaga någon svensk docent i Rysslandsstudier för att vara brittisk spion. Åsa Linderborg brukar ju ändå blicka ut över stora vida världen iförd Vladimir Putins glasögon. Men det kommer väl. Är inte svenska åklagare och försvarsadvokater i våldtäktsutredningen (målsägandebiträden) också brittiska spioner?? Världen väntar med spänning på kulturoraklets avslöjanden.

Farhågorna för att USA:s rättsväsende kommer att stämma svenska media för att ha publicerat Wikileaks stulna material tror jag inte alls på. För Åsa Linderborg är USA och har alltid varit detsamma som stora stygga vargen. Även under det Sovjetiska förtrycket och STASI-epoken.

Och den urinerande och bajsande katten på ambassaden. Det är väl tragiskt nog kanske för sent för Åsa Linderborg att adoptera den.

Sportjournalistsvin

Av , , Bli först att kommentera 4

Våra tre största tidningars rapportering Från skidVM har mest handlat om skvallerspring mellan åkare och tränare, förnedringsjournalistik mot dem som inte prickat in dagsform och vallning. Till exempel till en 5:a på ett världsmästerskap!!! ska du sluta snart? Hånet i kubik mot Calle  Halvarsson ett av många  exempel. En gammal skidlegendar, Gunde Svan, som råkat gråta i något sammanhang hånas i rikspress.

Men skriva vederhäftigt om prestationerna det duger inte dessa ”sportjournalister” till. Jag hoppas att de skidåkare som råkar ut för hånande journalistik orkar fortsätta 2 år till för då behövs alla som kan prestera på toppnivå, inte minst i stafetterna!

Jag undrar om den ”hyenajournalistik” som numera är utpräglad inom de flesta områden  i rikspress vuxit fram som ett resultat av ”Click-jakt”? Lön och uppskattning efter antal click?

Penningtvätten

Av , , 3 kommentarer 2

Den avslöjade ryska penningtvätten visar på en utbredd slapphet hos vissa banker när det gäller kontrollen. I det fall som redovisades i Uppdrag Granskning var det Swedbanks lettiska kontor som avslöjades. Hundratals miljoner från korrupta ryska oligarker och maffiosos med ursprung i den s k Magnitskij-affären hade slussats via Swedbank till påhittade företag med brevlådeadresser i skatteparadis, men även i Storbritannien. Det handlar om pengar som Putins fiende Bill Browder hade betalat in i skatt till den ryska staten. Pengarna stals alltså från det ryska folket med Putins goda minne. Advokaten Magnitskij som arbetade med att avslöja tjuvarna dödades i ett ryskt fängelse enligt sed i Putins Ryssland och Bill Browder bestals på sitt företag värt många miljarder. Men han har fått behålla livet. Hittills.

Nu blir det intressant att se reaktionerna i Sveriges största tidning Aftonbladet. Jag menar inte nyhetsrapporteringen och ledarsidan utan denna tidnings kulturredaktion och i synnerhet dess chef Åsa Linderborg. Hon har för vana att angripa dem som forskar om det nya auktoritära Ryssland och dess revanschism och fientlighet mot omkringliggande länder. Det gäller t ex forskare på Utrikespolitiska institutet. Putintrogna media som Russia Today anses som sanningssägare.  Den naturliga reaktionen måste väl nu bli den vanliga på denna kulturredaktion. Alltså Putin och Ryssland är utsatt för sedvanlig smutskastning från ”väst” och USA:s lakejer och är inte Bill Browder sionist? (Vilket han förstås inte är!) Men har man vänner som Israel Shamir kan man vänta sig vad som helst.

Alltså kom loss Åsa med bortförklaringar och Kremldyrkan.

 

Charlotte Kalla har hjärtflimmer

Av , , 5 kommentarer 17

Hälsoundersökningen visar att Charlotte har förmaksflimmer. Benämns ofta hjärtflimmer. När jag såg Charlotte åka tänkte jag faktiskt på möjligt hjärtflimmer eftersom jag upplevt samma sak i ett skidspår för 25 år sedan. Det känns inte angenämt vill jag lova. En hjärtläkare som var expert på hjärtflimmer och skidåkning erbjöd ett ingrepp som innebär att man går in och bränner av en nerv, tror den kallades sinusnerv eller något sådant. Jag avböjde och slutade med hård träning eftersom en 50-åring kan hitta på något annat som är kul. Mycket mer finns att säga om åkomman hjärtflimmer men jag stannar här. Nu talas det om att planera om säsongen och att Charlotte ska fortsätta tävla. Jag hoppas att landslagsläkaren gör rätt. Jag tror nämligen att Charlotte kan ha haft känning av hjärtflimmer redan förra säsongen i vissa lopp och då kommer jag till det verkligt trista.

De manliga s k sportjournalisterna i Expressen (Tomas Pettersson), Aftonbladet och DN (Esk) hånade efter helgens tävlingar Kalla genom att flitigt använda ordet ”fiasko”. En s k journalist i Expressen tog sig t o m före att ta in kommentarer från Facebook av den här karaktären ”Kalla har kanske ätit för mycket chips”! Samma mansgrisar till journalister hånade under förra säsongen Kalla när det inte gick som förväntat (bl a André Pops i SVT) och man kan konstatera att lättkränkta män numera även finns på sportredaktionerna och att språkbruket från sociala medier flyttat in. Skam!!

De s k sportjournalister som hånat Charlotte Kalla borde nu be Charlotte Kalla om ursäkt offentligt och dessutom be hela det idrottsintresserade Sverige om ursäkt och i fortsättningen bevisa att även manliga sportjournalister på nämnda tidningar kan vara i besittning av vanligt folkvett! Håna en sjuk för ett dåligt idrottsresultat. Kan man sjunka lägre! Vet hut! Eller som Robinson-Erold uttryckte sig. Skämmes tamigfan!

Mobbarnas försvarstal

Av , , Bli först att kommentera 13

Illaluktande utsöndring. Johan Esk i DN har känt sig manad att försvara hånet mot Charlotte Kalla som började med André Pops mobbning mot Kalla på Idrottsgalan och som sedan fortsatte med tränaren Mattias Perssons  yttrande om Kallas själstillstånd och så de mansgrisiga kommentarerna i våra största tidningar t ex Esk i DN och Tomas Pettersson i Expressen. August Strindberg skrev ju också ett försvarstal om svekfulla kvinnor som svikit. Samtliga lättkränkta män. Samtliga med  begagnande av klassiska härskartekniker och Esk avslutar med att påföra skuld och skam, en av de centrala delarna i manliga härskartekniker. Den mobbade bevisar ju själv genom sin mänskliga reaktion att mobbningen var rätt. ”Vad var det vi sa? Klassiskt och numera ibland kriminellt om det t ex sker på en skola eller en stor tidningsredaktion.

Johan Esk har presenterat en långrandig artikel till mansgrisiga sportjournalisters försvar. Esk säger att idrottsmän är SKYLDIGA att alltid stå till journalisters disposition för Esk anser sig tjäna HÖGRE IDEAL, nämligen journalisters rätt att alltid under dygnets alla timmar kunna skriva om vad idrottsmännen och idrottskvinnorna tycker och hur de mår och varför de inte är bäst i världen o s v.

Skidåkning och friidrott är individuella sporter. Allt mäts i sekunder och centimeter och det är ingen svårighet att själv se hur det går och varför. När någon misslyckats är det synnerligen hänsynslöst att någon minut efter tävlingen trycka upp en mikrofon i ansiktet på idrottaren som har kört slut på alla depåer och har 180 i puls och kräva svar på varför det gick dåligt. Vi tittare och läsare har ingen större behållning av de ofta enahanda och intetsägande frågor som ställs direkt efter tävling. Vänta någon timme så att den tävlande får sansa sig och inte minst så att journalisten kan få tid till vettiga och intelligenta frågor. När det gäller t ex fotboll och ishockey är det över 20 st i laget som på olika sätt ”rår för” att vi inte är bäst i världen. Alltid finns någon pratglad att intervjua.

Man kan ju också vända på frågan. Hör det till journalisters ”höga ideal” att håna och mobba idrottsutövare så att de avstår från tävlingar och därmed berövar det svenska folket tillfällen att se våra fåtaliga internationella stjärnor. Den rätten måste väl vara extremt självpåtagen! De manliga ”härskare” jag nämnt ovan bör genast bekostas en kurs i genusvetenskap och särskilt då härskarteknikens mekanismer och verkningar. På ren svenska en antimobbningskurs för män om mobbning mot kvinnor.

Idrottskvinnor har all rätt i världen att vägra svara på frågor från mobbande otrevliga mansgrisar som i detta fall avslöjat sina böjelser övertydligt. Har tidningarna inte råd att skicka socialt kompetenta och civiliserade journalister längre?

En miljon samlas i Paris

Av , , Bli först att kommentera 10

I frihetens vagga Paris samlas idag 1 miljon människor till stöd för yttrandefrihet och mot mord som diskussionsmetod. ”Je suis Charlie” står på många plakat och pennor är andra symboler. Det var i Paris som kungahus och adelsvälde störtades år 1792. I Sverige har vi fortfarande kvar odemokratiskt kungahus och religionsofrihet i och med att svenska statschefer måste bekänna sig till den protestantiska läran. Med andra ord rent förtryck! Och monarki är synnerligen odemokratiskt. De som hävdar annat har en omöjlig bevisbörda.

Men idag är det fantastiskt att bevittna scenerna i Paris. De flesta svenskar ställer naturligtvis upp på parollerna i Paris och Frankrike. Vissa media i Sverige tillämpar tyvärr självcensur i och med att deras läsare inte fick se hur de teckningar såg ut som fick islamister att mörda tecknare och journalister. Aftonbladet hör till de pinsammaste. Här har man blandat ihop sitt djupt rotade USA-hat med värderelativism. Man ska inte MISSHAGA någon ism. Någon kan bli IRRITERAD. Mänskliga fri- och rättigheter är nog bra men de gäller inte alla på jorden enligt Aftonbladet. Snarstuckna religiösa utövare ska inte trampas på sina tår. Strukturellt förtryck mot kvinnor som barnäktenskap, slöjor, burkor och utegångsförbud ska vi inte bry oss om eftersom religionsutövare kan bli sura och känna sig kränkta. Religiösa riter som omskärelse är tack och lov kriminaliserade i Sverige då det gäller flickor men praktiseras fortfarande på pojkar. Pojkarna ifråga kan inte säga ”nej tack” eftersom de stackarna är högst en vecka gamla när föräldrarna går lös på dem med kniven. Detta barbari ville inte integrationsministern Erik Ullenhag (fp) göra något åt. Värderelativism och ren feghet återigen!

Slöjor burkor och utegångsförbud återinförs överallt där islamismen vinner mark. Det gäller Afghanistan, Pakistan, Irak och Syrien och ytterligare några länder i Afrika. I Sudan döms kvinnor till 40 piskrapp om de bryter mot klädkoden och de som slår gör det i religiöst raseri. Rent livsfarligt och ett klockrent förtryck och mansgriseri. Utan att ha gjort något test är det ändå lätt att inse att det är en fruktansvärt opraktisk klädsel om husbönderna skulle tillåta sin fru att jobba utanför hemmet. Att påstå att dessa klädkoder för muslimska kvinnor inte är exempel på strukturellt kvinnoförtryck är intellektuellt haveri. I Frankrike har man åtminstone försökt göra något åt detta förtryck men i Sverige icke. Vad gör svenska feminister åt detta? Tar på sig burkor och slöjor för att visa solidaritet! Solidaritet med förtryckarna är egentligen resultatet! Alla partiledare inklusive Jan Björklund basunerade ut inför valet i höstas att de var feminister. Vad blir det för praktik av detta munväder? Religionsfriheten i skolan under terminsavslutningar skyfflade ju Björklund på någon sophög som en av sina sista prestationer. Religiösa friskolor,centraler för hjärntvätt, finns fortfarande i Sverige.

Vi i Sverige har alltså en del att göra och att bevisa och det gäller tyvärr för många andra länder, även i västvärlden!

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/islamiska-symboler-kan-inte-vara-immuna_4240205.svd

Dödar vägsalt?

Av , , 4 kommentarer 3

Debattartikeln i gårdagens V-K har svårt att övertyga mig om att "vägsaltet är en katastrof på alla sätt" eller "effekten på trafiksäkerheten är negativ på alla sätt" m fl svepande påståenden utan minsta bevis.

Jag är själv mycket negativ till vägsaltning ur rent egoistisk synpunkt. Salt är pest för mig och min bil. Jag behöver inte saltad väg för att ta mig fram. Jag har kört minst 150 000 mil företrädesvis i Lappland på osaltade vägar utan att orsaka en enda trafikolycka. Men ska jag folkomrösta om saltets vara eller inte vara struntar jag i mina privata önskningar och förhåller mig i stället till de forskningsresultat som finns om saltets verkan på trafiksäkerheten. Även om jag själv är "världens säkraste bilförare" kan man ju bli påkörd av någon idiot.

I debattartikeln som är undertecknad Saltupproret Sven-Olof Andersson finns inte minsta belägg för de påståenden som förs fram. Om de forskningsresultat som Transportstyrelsen bygger sina ställningstaganden påstås vara fel måste man kunna kräva en motsvarande vetenskapligt grundad  kritik. Vilka metodfel etc.  vidlåter forskningen? Det vore även bra om Transportstyrelsen kunde offentliggöra grunderna för sina ställningstaganden.

Annars får vi en debatt på samma erbarmligt låga nivå som Aftonbladets motorredaktödr Collin står för i sin tidning. Collin gillar inte fartkameror, hastighetsbegränsningar och 3-fältsvägar och för en evig kampanj mot dessa företeelser utan att ha förmågan att ta till sig forskningsresultat som bevisar att företeelserna faktiskt sparar många liv. Här har tydligen grundskolan misslyckats.

Alltså fram med de vetenskapliga forskningsresultat som styrker att saltet gör trafiken farligare än om man inte saltade.