Kategori: Kristdemokraterna

Tankar på väg till Åsele

Av Veronica Kerr, 16 juli 2022 kl 07:34, Bli först att kommentera

Denna sommar rör jag mig mycket ute på marknader och hemvändardagar ute i länet. Bara hittills under juli månad har jag varit på marknad i Storuman, Bjurholm, Burträsk och Vännäs och månaden är långt ifrån slut. Det är verkligen härligt att vara ute i länet och möta folk och tala med de som tar sig tid till att dela med sig av frågor och funderingar.

Frågorna skiljer sig åt beroende på var i länet vi befann oss. När jag var i Storuman blev det tal om skogen, vägarna och konsekvenserna av de höga bränslepriserna. När jag var i Burträsk var det helt klart vårdfrågan som dominerade och hur svårt människor i Skellefteå kommun upplevde det att få tid på en hälsocentral. En person berättade om när han väl fått komma till hälsocentral och tagit prover hade svaren på proverna uteblivit vilket sedan lett till nya försök att komma i kontakt med hälsocentralen. Det fanns en frustration och oro för vad proverna kunde visa, men samtidigt delades känslan av att ingen vill belasta vården i onödan.

Det sägs att ingen går till en marknad för att de vill lyssna till politiken, men för mig är det självklart att politiken ska finnas där människor rör sig och ge svar på de frågor som ställs. Det handlar om att lyssna och ibland är det konkreta frågor och synpunkter medan andra gånger har jag har fått ta del av historia och livserfarenheter. Om hur det är att vara med om en trafikolycka på dåliga vägar eller hur socialtjänsten kan bli betydligt bättre om förändringar görs i socialsekreterarnas arbetsmiljö. Träffade en kvinna som hade arbetat som socialsekreterare under ett par decennier och upplevt förändringar både hos kommunen som arbetsgivare och förändringar i samhället. Hennes synpunkter kommer jag att lyfta vidare.

Idag kommer jag att vara i Åsele på marknaden och de saker jag hoppas mest på är att det slutar att regna och att många kommer förbi Kristdemokraternas tält.

Företagandet är en garant för välfärd

Av Veronica Kerr, 11 juli 2022 kl 09:58, 4 kommentarer

Det har inte ens gått en månad sedan vi hade budgetfullmäktige i kommunen, men som vanligt verkar det som det fallit bort i glömska hos de flesta vilket kanske inte är så konstigt när semestern pockar på. Jag hoppas ändå att frågor som debatterades hätskt i juni får komma upp igen i augusti inför valrörelsen. Det handlar inte om att ta nya beslut, men att väljare ska veta varför de togs och vad som kunde gjorts bättre. får hålla politiker till svars för beslut som tagits och det kommer att visa sig den 11 september.

Socialdemokraterna gick hårt ut med att försvara det höga skatteuttaget som sker i kommunen, två kronor högre än i jämförbara kommuner, och målade i det närmaste ut oss fyra allianspartier som det stora hotet mot all befintlig välfärd. Det blev nästan absurt med tanke på de stora överskott kommunen gjort. Det Socialdemokraterna och deras kamrater Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte gav mycket uppmärksamhet till var kommer skatteintäkterna ifrån. Vilka är det som bidrar till kommunens välfärd och bistånd, jo företagen. I mitt anförande lyfte jag behovet av ett gott företagsklimat som skapar välfärd och skatteintäkter. Umeå är beroende av småföretagen, under förra året kom ca 20 procent av skatteintäkterna i Umeå kommun från småföretagen och deras anställda vilket motsvarar: 1,4 miljarder kronor. Det om något gör att det blir tydligt att företag och välfärd går hand i hand.

Umeå ligger på plats 285 av alla kommuner i landet när det gäller andelen skatteintäkter som kommer från småföretag. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att de stora offentliga arbetsgivarna vi har i kommunen som universitetet och Region Västerbotten, men trots det menar jag att det finns stor förbättringspotential med att värna företagsklimatet. Om detta skriver jag i dagens VK. Artikeln är inte helt komplett med alla de delar som kan förbättra företagsklimatet. Jag vill verkligen slå ett slag för Ung Företagsamhet där unga människor blir entreprenörer och startar företag under gymnasietiden och under handledning. Alltför ofta talas det som att skolan handlar om att du ska bli ”anställningsbar”, men jag vill att skolan även ska skapa förståelse och möjligheter för elever att våga tänka tanken att du kan bli den som anställer. Det är stort och vi behöver fler som kan börja med att tänka den tanken.

Debatter i TV och i fullmäktige och beslutet om ung omsorg

Av Veronica Kerr, 8 februari 2022 kl 15:13, Bli först att kommentera

Det är dagen efter årets första TV sända partiledardebatt som jag vet kommer att följas av betydligt fler. Denna gång var det TV4 som arrangerade debatten och jag vet inte om det var formatet som spelade in eller om det fanns en kraftig överpepp att få komma till tals på riktigt på bästa sändningstid som gjorde att tonläget skruvades upp. Riksdagens partiledardebatter TV sänds, men några tittarsiffror har jag aldrig sett presenterade och här är det kanske endast journalister och politiker som är intresserade. Det är faktiskt synd att de debatterna inte ses av fler för där får varje talare tala till punkt och klart och tydligt begära replik på andra. Inte bara räcka upp handen och hoppas på att en programledare anser att det är din tur.

Dagens Nyheter kallade gårdagens debattformat för ”TV debating” där nedräkningen av tid orsakade stresspåslag hos tittaren. Själv blev jag irriterad för att vissa partiledare pratade betydligt längre än sina 30 sekunder utan att få en tillsägelse eller ännu värre vägrade sluta prata när ordet gått över till en annan partiledare. Tydligen delade jag den känslan med många andra visade det sig vid en snabbkoll på Twitter. Politik väcker känslor. Jag tycker att det var en spänstig debatt trots att det fanns en del klyschor och floskler. Kanske var även deltagarna ovana vid debattformatet och programledarna likaså.

En debatt som jag själv deltar i varje månad är den som pågår i fullmäktige. Vid det senaste sammanträdet var Kristdemokraternas motion om Ung Omsorg uppe till beslut. En hjärtefråga som jag har lyft flera gånger tidigare för att unga människor ska komma in i äldreomsorgen tidigt vilket skapar ett intresse för vårdyrket. Motionen lämnades in under våren 2020 och var faktiskt uppe i fullmäktige i augusti då den återremitterades till Äldrenämnden för komplettering av underlaget. Ung Omsorg är ett företag som startade 2007 och har idag ca 2000 ungdomar knutna till verksamheten. Det är unga människor som åker ut till äldreboenden på helger
och skollov och som skapar aktiviteter för de äldre. De ersätter inte ordinarie personal utan är extra resurser. Verksamheten är populär, den ger mer guldkant och omsorg samtidigt som det är ett meningsfullt extraarbete. Det bästa av allt är att dessa jobb skapat ett större intresse för att arbeta inom omsorgen och fler har valt vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Förslaget skulle kosta drygt 500 000 kr för en pilotverksamhet på tre äldreboenden under ett år. En liten kostnad med tanke på att Äldrenämnden har en budget på drygt 1,2 miljarder kr.

Trots att kommunfullmäktige fick en andra chans att debattera motionen och trots att motionen gjorde två vändor i kommunstyrelsen blev det tydligt att många ledamöter inte tagit tiden till att verkligen läsa på om vad vi fattade beslut om. Det var antaganden och påståenden om vart annat och som vanligt vänsterpartiets intresse för att läsa företagens årsbokslut och kritisera om de eventuellt gör vinst. Där pengar blir viktigare än målet och det resultat vi som kommun vill uppnå – fler utbildade undersköterskor i äldreomsorgen. Idag har endast 55 % av all vård och omsorgspersonal (1497 personer) utbildning som undersköterska.

Andre vice ordförande i Äldrenämnden ojade sig över att lönerna till dessa ungdomar som är 14-15 år är så låga. Hennes googling sa att Ung Omsorg endast betalar 67 kr/timme, men gjorde ingen större reflektion om att den uppgiften var 13 år gammal. Inte heller att Umeå kommun betalade 56 kr/timme under 2021 till de som fick sitt första kommunala sommarjobb som 17 åring var hon tyst om. Lite högre om ungdomen valde vård och omsorg där lönen ligger på 67 kr. Jämställdhetsutskottets ordförande menade att det tar så lång tid att knyta an till en äldre person på ett boende och att det skulle ge personalen extra arbetsbelastning. Med det tankesättet kan vi aldrig ta in vikarier och här ignorerar man det faktum att det inte är personalen som tar ansvar för de unga medarbetarna, de har egna ledare. Är volontärer från Röda Korset och andra organisationer också en belastning för personalen när aktiviteter för de boende anordnas?

Sverigedemokraterna sa nej för att de inte vet vad de får in för folk, som om ungdomarna skulle vara ansvarslösa och bara komma in från gatan som kreti och pleti. Miljöpartiet sa nej, trots att deras egen ledamot i Äldrenämnden tidigare både yrkat bifall och reserverat sig mot beslutet. Jag ser det inte som något annat än att det var i stöd till Socialdemokraterna, det går inte att vara hur illojal som helst för de som har en budget ihop. Resultatet för Äldrenämnden 2021 var +55 miljoner kronor så argumentet om pengar håller inte. Socialdemokraterna håller fast vid argumentet att det är omöjligt att genomföra medan pandemin pågår som om de aldrig ser ett slut på eländet och använder pandemi kortet när det passar dem. Det finns faktiskt inget som säger att beslut som tas idag måste genomföras omedelbart utan självklart kan vi avvakta tills dess att pandemin är över. Men att inte erkänna att fler insatser måste göras för att rekryteringen till vårdyrket ska öka är att stoppa huvudet i sanden. Lösningen är inte att bara anställa fler händer och sedan hoppas på att de vill utbilda sig på arbetstid, målet måste vara att fler är utbildade redan vid anställning.

Ung Omsorg är inte lösningen till allt, men deras resultat är goda. I en enkätundersökning bland tidigare anställda i Ung Omsorg (2018) blev resultatet att ” 76 procent av anställda i tidigare kommunprojekt uppger att de fått en mer positiv inställning till äldreomsorgen genom arbetet hos Ung Omsorg.” ”32 procent av tidigare anställda uppger att de arbetar eller studerar inom vård och omsorg eller planerar att göra det inom kort.” Jag beklagar att kommunfullmäktige sa nej, men frågan kommer tillbaka. Om det finns ingen tvekan.

Hälsoschema till vilket pris?

Av Veronica Kerr, 27 januari 2022 kl 15:22, Bli först att kommentera

Det finns de som menar att vi snart ser slutet på pandemin, men självklart ska vi inte ropa hej förrän vi har kommit över bäcken. Pandemin och dess konsekvenser fortsätter att dominera i äldreomsorgen. Idag på Äldrenämnden fick vi veta att det just nu är fler än 70 medarbetare frånvarande från sina arbetare pga Covid, VAB eller familjekarantän. Sjukfrånvaron ligger på 30-40% och personalsituationen är extremt ansträngd. Pensionärer med vårdutbildning och människor som idag arbetar med något annat än vård har kommit till hjälp och för att stärka upp. Det är svårt att sätta sig in i hur det måste vara för det är inte en verksamhet som bara kan stänga ner eller reducera öppettiderna. Dygnet runt vård på vårdboenden och hemtjänstinsatser till sammanlagt 4000 personer kräver stora personella resurser. Resurser som inte alltid finns.

Att arbeta ständigt under stress och med hög arbetsbelastning för att täcka upp för frånvarande kollegor för att vården ska fungera det tar på både fysiskt och psykiskt. Lägg sedan till arbete varannan helg, delade turer och ev även ett större ansvar för medicindelegering för att dina kollegor saknar det, ja då blir arbetsbelastningen orimlig. Arbetstider påverkar och det är här kan vi tala om det kritiserade begreppet hälsoscheman. I det avtal som SKR och Kommunal tecknade i november 2020 finns frågan om arbetstidsförkortning med för den personal som arbetar ständig natt. Enligt avtalet sänks heltidsmåttet till 34,2 timmar/vecka från dagens 34,2 timmar.

Det är en positiv förändring för de som berörs, men avtalet säger inte hur det ska genomföras eller hur det ska finansieras. Tanken är att det ska ge tid för återhämtning och det kommer det att göra i synnerhet om antalet nätter blir färre under en sex veckors period. Arbetstidsförkortningen ska vara genomförd senast 1 april. Det som låter bra är många gånger långt ifrån enkelt att genomföra. Den planerade förändringen som Umeå planerar är att korta ner nätterna genom att den personal som arbetar kväll ska stanna en timme längre till kl.22:00. Avtalet påverkar i stor grad schemaläggningen inte bara för nattpersonalen, men också för de som arbetar dag eller kväll. Den som arbetar till kl.22, kan inte börja arbeta kl.07:00 eftersom det blir för få timmar arbetstidsvila. Om arbetstidsförkortningen genomförs genom att ta bort nätter, ja då behöver vi rekrytera fler personer som arbetar natt. Kostnaden beräknas till ca 10 miljoner vilket inte är mycket i en budget på 1,3 miljarder, men när det inte finns utbildad personal som vill arbeta natt. Hur gör vi då?

Vänsterpartiet lyfte idag ärendet genom ett nämndsinitiativ om vad som sker med införandet av arbetstidsförkortningen. De ställde också krav på att beslut skulle tas på dagens nämnd. Beslutet blev att ärendet ska beredas och kommer upp på nästa arbetsutskott.

Kristdemokraterna tillsammans med de övriga allianspartierna anser att frågan är viktig och vi vill fördjupa oss och ta reda på vilka konsekvenser den kommer att ge. Vi har också tagit del av rapporter som säger att personal säger upp sig pga arbetsvillkor och de försämringar som de ser med förändrad schemaläggning. Någonting drastiskt måste göras och det kan aldrig varit tänkt att ett avtal mellan SKR och Kommunal skulle bli både ohälsosamt och avskräckande för personalen. Jag har också ställt frågan om vilka konsekvenser vi kan vänta oss om vi inte inför förändringen den 1 april eller om det är möjligt att avvakta tills dess att pandemin är över. Något konkret svar har vi inte fått. Oavsett vad som än händer så har vi definitivt en kompetensrekryteringsutmaning som heter duga!!

**********************************************************************************************************************************************************************

Vårt yrkande från tidigare idag:

De fyra allianspartierna Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna, yrkar avslag till att ärendet ska beslutas idag och yrkar på att ärendet istället ska beredas och tas upp på kommande arbetsutskott.

Inför kommande beredning av ärendet ett delvis bifall till Vänsterpartiets tredje yrkande

– att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett eller flera alternativa förslag till implementering av det förändrade heltidsmåttet för nattarbetande omsorgspersonal på vård- och omsorgsboende och där ett av alternativen ska vara färre nätter.

Veronica Kerr, Kd

Lotta Holmberg, M

Stina Fahlgren, C

Marianne Normark, L

Dieselpriset och dess orimliga konsekvenser

Av Veronica Kerr, 25 januari 2022 kl 13:26, 4 kommentarer

Läser att 25 länspolitiker för Centerpartiet tycker att drivmedelspriserna är alldeles för höga vilket vi kristdemokrater också påtalade under förra veckan. Kristdemokraterna vill sänka dieselpriset med tre kronor per liter vilket betyder att det inte endast är landsbygden som får ta del av sänkningen. Det handlar inte bara om att sänka priset utan att komma med alternativ och här kan du läsa mer om våra förslag. Det är bra att betydligt fler reagerar när lagstiftningen går fel. Frågan är hur kunde det gå fel och varför?

Kravet på reduktionsplikt var en del av Januariavtalet från 2019, ett avtal som Centerpartiet var högst delaktig i. Reduktionsplikt innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel och det var det inget parti som motsatte sig. Det är nivåerna, målet och hastigheten på hur snabbt det ska genomföras som vi reagerar mot. De ekonomiska konsekvenserna för företag, hushåll, barnfamiljer i synnerhet de som bor på landsbygden har blivit stora och riskerar att bli än större. Visste man inte detta när propositionen antogs?

I propositionen står det klart och tydligt att de ökade inblandningskraven innebär högre pumppriser på bensin och diesel vilket påverkar hushåll, företag och andra drivmedelsköpare. Lantbrukarnas riksförbund, Skogsindustrierna, Svemin, Sveriges bussföretag, Näringslivets transportråd, Transportföretagen och Svenskt näringsliv efterlyste en bättre analys av vad de föreslagna reduktionspliktsnivåerna innebär för drivmedelskostnaderna för näringslivet. Särskilt i jämförelse med andra länder i och utanför EU och därmed påverkan på konkurrensförhållanden mellan svenska och utländska företag. Skogsindustrierna ansåg att förslaget kan leda till ett fördubblat dieselpris (!!) Tillväxtverket saknade också en analys av hur företag påverkas i olika delar av landet.

Vidare står det klart och tydligt att: ”Små företag inom skogs- och jordbruk samt åkerinäringen kommer särskilt påverkas av de ökade drivmedelskostnader som reduktionsplikten ger upphov till. Ökade kostnader för jord- och skogsbruket kan ge påverkan på andra samhällsmål som till exempel en levande landsbygd.”

Remissinstanser som Hela Sverige ska leva och Svenskt näringsliv menade att propositionen saknade ett helhetsperspektiv i frågan om vilken påverkan förslaget får för hushållen. Höjda drivmedelspriser slår mot både mobilitet och tillgänglighet, speciellt i de delar av Sverige där bil är det enda realistiska transportalternativet.

Det är flera antaganden eller spekulationer på hur priset skulle komma att påverkas, men man är tydlig med att marknaden för flytande biodrivmedel är beroende av global tillgång och efterfrågan. Det betyder inte att bara för att Sverige ökar sin produktion kommer priserna att sjunka om det samtidigt finns en stor efterfrågan. I konkreta siffror finns det ett förmodat prisexempel på vilken konsekvens reduktionsplikten kan få.

”För diesel ökar reduktionsnivån från 2020 med i genomsnitt 4,8 procentenheter per år till 2024. Detta bör motsvara en prisökning på ca 40–60 öre per liter per år. För bensin ökar reduktionsnivån med i genomsnitt 2,1 procentenheter per år till 2024, vilket bör motsvara en prisökning på ca 15–25 öre per liter per år. Osäkerheten rörande kostnaden för att uppfylla reduktionsplikten kommer troligtvis att öka över tid. Med samma antaganden som anges ovan, dvs. att priset ökar med mellan 8 och 12 öre per liter exklusive mervärdesskatt för varje procentenhet som reduktionsnivån ökar, skulle prisökningen till 2030 vara 3,6–5,4 kr per liter för diesel och 1,9–2,9 kr per liter för bensin, exklusive mervärdesskatt.”

Göteborgsposten skrev i förra veckan om dieselprisets nya rekordnivå som är dryga sex kronor mer per liter än för ett år sedan. Här är det tydligt att propositionens ekonomiska kalkyl sprack ordentligt.

Det finns flera exempel på hur kostnaderna påverkar företag och privatpersoner som är beroende av bilen som enda transportmedel. Jordbruk och skogsbruk där det blir omöjligt att ta ut de ökade kostnaderna för drivmedel genom att höja priserna för kunderna. Det är mycket bra att Centerpartiet reagerar på de fullständigt orimliga konsekvenser som lagen har fått och jag vill se att fler ser att en ändring måste till. Min förhoppning är att även regeringen besinnar sig och att förändring kan ske snarast. Idag är Socialdemokraterna inte bunden till varken Miljöparti eller januariavtal så förutsättningarna för förändring finns.

Att granska och syna är rätt i tiden- om Revisionen i region och kommun

Av Veronica Kerr, 13 januari 2022 kl 14:34, 2 kommentarer

Det är med ett stort intresse jag har följt rapporteringen av det arbete som revisionen just nu utför i regionen. Med mer än tjugo års erfarenhet av kommunpolitik och inte fullt lika lång tid av politik i landsting och region har jag aldrig upplevt att revisionen blivit lika uppmärksammad som nu. Det är möjligt att deras arbete tidigare inte fått den uppmärksamhet som de förtjänar eller så har inte andra förstått vilken betydelse och funktion revisionen kan ha. Det är helt klart att granska och syna ligger rätt i tiden och jag välkomnar det. I synnerhet när makten granskas.

Regionens revision har det senaste halvåret uppmärksammat flera brister som slarv med betalkort, brott mot kommunallagen och att politiker ”korrigerat” i beslutsunderlag som verksamhetschefer tagit fram. När sedan direktörer i regionen reagerar och känner sig behandlade som kriminella ja då blir det ytterligare en aspekt på att en granskning kan vara känslig.. Jag följer denna fråga med stort intresse för det är fullständigt oacceptabelt att underlag från tjänstepersoner ändras av den styrande majoriteten bara för att de själva ska undgå kritik. I det här fallet var det i Hälso och sjukvårdsnämnden som rapporten skulle presenteras. I kommunen när nämnderna beslutar om motioner så är tjänsteskrivelsen alltid undertecknad av den som tagit fram underlaget. Det händer att Socialdemokraterna har ändrat i yttrandet när de varit oense med utredaren, men såvitt jag vet har det skett under pågående sammanträde och under ”öppen ridå” och förhoppningsvis noterats i protokollet. I regionen (landstinget) däremot har jag många gånger funderat på vem det är som skrivit yttrandet eftersom namn på ansvarig person saknats och tänker att kanske har Socialdemokraterna tagit fram underlaget själva.

I ovanstående exempel är det politiken som ändrat obekväma uppgifter i en rapport, men vad händer om politiken inte får rätt underlag och information inför beslut i nämnd? Det är en av flera frågor som kommit upp i samband med VKs granskning av Umeås socialtjänst. Granskningen har väckt starka känslor och många frågor och jag vet att det finns de som inte uppskattat det stora antalet artiklar i frågor som har sekretess. Men när kommunens verksamheter får kritik av Inspektionen för vård och omsorg finns det alltid ett stort intresse av att veta att allt görs för att komma till rätta med problemen för att inte förtroendet för socialtjänsten ska försvinna. Det gäller i synnerhet verksamheter med myndighetsutövning och för den myndighet som har stor makt att göra ingripande i enskildas liv. Det gäller oavsett den som hamnat i missbruk eller de familjer som splittras när ett barn omhändertas. Ingen människa ska heller behöva känna skam eller rädsla i kontakt med socialtjänsten när problem blivit för stora.

Det finns olika uppfattningar om vem som ska granska socialtjänsten och en del menar att det räcker med att IVO gör det och att företagshälsovården kan vara behjälplig med arbetsmiljön. Andra menar att det bör vara en extern revisionsbyrå för att verkligen säkerställa oberoendet och att det inte blir verksamheten själva som granskar att det blir rätt. Att anlita en extern revisionsbyrå är ingenting extremt med tanke på att IVO själva anlitade KPMG när de ville granska sina egna beslut som blivit mycket kritiserade. Därför blev jag mycket glad över beskedet om att kommunrevisionen kommer att ta ett helhetsgrepp om socialtjänsten och granska verksamheten under 2022. Med flera insatser är jag övertygad om att rättssäkerhet kan tryggas och förtroendet för socialtjänsten kan stärkas.

Ett kliv framåt för en tryggare omsorg

Av Veronica Kerr, 5 oktober 2021 kl 10:37, Bli först att kommentera

Det ska vara en självklarhet att ingen människa på något av våra vård och omsorgsboenden ska vara rädd för att svälja mat, en rädsla som kan leda till både lidande och undernäring. Detta var grundtanken bakom Alliansens motion som behandlades i kommunfullmäktige i slutet av förra månaden.

Samma trygghet som de boende ska känna med att kunna svälja, den tryggheten ska personalen känna att de har rätt kunskap om vad det innebär att ha sväljsvårigheter. Personalen ska inte vara rädd för att mata och hjälpa till vid måltider för att det finns risk för att den du hjälper riskerar att svälja fel. Det innebär en risk för att måltiden blir ”kortare”, i synnerhet om personalen saknar kunskap och erfarenhet.

I förslaget om nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer står det klart att det finns ett behov av logopeder i kommunernas vård och omsorg av äldre eftersom patienter med kommunikations och/eller ät och sväljsvårigheter får sjukvård utanför sjukhus. Vår motion talar om att anlita logopeder vilket inte nödvändigtvis innebär att anställa. Tyvärr sa majoriteten nej till just det, men beslutet i fullmäktige är ett stort steg framåt för en än tryggare vård och omsorg i kommunens regi. Vi skriver mer om detta i dagens tidning.

Politiker som vet vad de talar om och ÄNTLIGEN ny färja!!

Av Veronica Kerr, 19 augusti 2021 kl 10:48, Bli först att kommentera

Idag kl.11:00 släpps biljetterna till premiärturen med Aurora Botnia, den nya färjan som kommer att gå mellan Holmsund och Vasa. Äntligen och ja, jag kommer att åka med den även om det inte blir nästa lördag. För en vecka sedan ungefär hade vi besök av Magnus Jacobsson, riksdagsledamot för KD och andre vice ordförande i trafikutskottet. Istället för att ägna sig åt vila och ledighet under semestern tog Magnus tiden till att genomföra en Norrlandsturné för att själv uppleva infrastrukturen i norr och i synnerhet vägnätet genom att resa med bil. Egna erfarenheter är ovärderligt när det sedan kommer till att fatta beslut, det blir alltid bättre om du själv upplevt det som du ska fatta beslut om. Det blev stopp i Dalarna, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. I Umeå blev det ett verksamhetsbesök i Umeå hamn vilket var mycket uppskattat. Av alla närvarande.

Här kan du läsa mer om Magnus Jacobssons politiska arbete och nedan läser du om vad han fick mig sig av norrlandsturnén. Förra onsdagen hade vi gemensamt denna artikel publicerad i VK där vi vill se att Trafikverket får i uppdrag att rusta upp våra vägar och regeringen tar fram en transportstrategi som gör att hela landet utvecklas.

3600 km, Sverige är stort

”Under förra veckan gjorde jag en studieresa i inlandet samt norra Sverige. Totalt körde jag 360 mil och genomförde ett tiotal studiebesök längs med resan från Uddevalla i söder till Kiruna i norr.

Studiebesöken har planerats tillsammans med våra lokala partiorganisationer vilket gjorde att jag fick en väldig bredd, temat var hur ser infrastrukturen ut med fokus på väg.

Under resan fick jag information om Karlstads flygplats, inlandsbanan, Umeå och Luleå hamn, flytten av Kiruna, Jämtlands regionala trafikplan, den industriella utvecklingen i norr.

Jag träffade tre olika åkeriföretag samt representanter för Vägupproret, Motormännen, Hela Sverige skall leva och en föräldragrupp i Kiruna.

Gemensamt för alla var att man betonade vikten av fungerande infrastruktur/vägar om vardagen skall fungera.

Det fanns en stark kritik mot att inte alla huvudleder har en grundläggande lägsta standard vilket kan exemplifieras med att ca 43% av Jämtlands regionala trafikplan består av grusvägar.

Det fanns också en stor irritation över att Trafikverket sänker hastigheter vilket bla uppmärksammades i Ånge där man samlat in över tusen namn på en protestlista vilket motsvarar mer än tio procent av befolkningen.

Min egen reflektion efter resan är att vägnätet är förhållandevis bra vid kusten och runt de större städerna men mellan städerna och i inlandet var vägarna avsevärt mycket sämre. Detta påverkar transportnäringen men det försvårar också arbetspendlingen då dåliga vägar samt sänkta hastigheter leder till längre restider till och från jobbet.

En företagare i Ånge övervägde att flytta sin verksamhet från en kommun till en annan då han hade svårt att rekrytera personal pga restider.

Jag genomförde resan med en KIA-laddhybrid. Ingenstans såg jag någon som gjorde reklam för att det fanns möjlighet att ladda bilen. Såg dock tre restauranger med laddstationer för tesla. Vi måste ändra pumplagen så att även el godkänns som ett miljövänligt alternativ.

En annan reflektion är känslan av utanförskap. Flera av de jag samtalade med upplevde att ”Stockholm” aldrig lyssnar på deras behov.

Trafikpolitik handlar inte bara om asfalt och teknik, trafikpolitik handlar om gemenskap samt möjlighet att träffas därför är det viktigt att vi investerar i hela landet.

Diskussionen om Höghastighetståg blir smått surrealistisk när man har sett hur en del av vägarna ser ut i Norrlands inland.”

Jag minns inte med säkerhet senast jag var i Finland, men jag har inte åkt färjan över sedan 2014. Eller kanske var det 2013 för den resan har jag i alla fall dokumenterat på sociala medier. Eller min externa minnesbank som den också är. Oavsett när det var så är jag trött på att tala om det, hoppas att med en ny färja att jag även ska få med mig övriga i familjen.

S och SD saknar könsbalans

Av Veronica Kerr, 18 augusti 2021 kl 16:21, Bli först att kommentera

Det är snart bara ett år kvar till valdagen 2022 och i mitt eget Facebook flöde dyker minnen upp från tidigare valrörelser. En del minnen är inte ens nämnda, men poppar ändå upp när jag ser bilder av valstugor, paneldebatter och presskonferenser. Det härliga pirret av nerver inför en debatt eller träningsvärken i benen dagen efter sena kvällar med lappning av brevlådor. Bäst av allt är de oväntade mötena, samtalen i valstugorna som skedde över en kopp kaffe. Perkulatorn gick oavbrutet och det var en inofficiell tävling om vilket parti som serverade bäst kaffe.

Till sommaren och fram till valdagen kommer vi att se väljarundersökningar var och varannan dag. Vilket parti är störst, vilket parti klarar inte spärren och vem samarbetar med vem är frågor som återkommer frekvent. Vilka frågor är viktigast för väljaren? För männen? För kvinnor? Förstagångsväljarna och förstås de som är seniorer? För ett par dagar sedan publicerade Dagens Nyheter en artikel om att könsgapet växer i svensk politik. Aldrig förr har det varit så stort i betydelsen att om endast kvinnor fick rösta skulle det bli en vänster majoritet och om endast männen fick rösta skulle det bli högermajoritet. De två partier som särskiljer sig från övriga är Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Enligt DN har SD alltid varit mansdominerat och män som tidigare röstat S har gått över till SD vilket ger S en kraftig övervikt till att ha flest kvinnliga väljare.

Artikeln är intressant och viktig för vilket parti vill exkludera halva befolkningen? För att ett parti ska uppfattas som relevant för både män och kvinnor måste politiken vara komplett, det går inte att fastna i en fråga. Det enda partiet med könsbalans är Kristdemokraterna. Vår politik är relevant oavsett om du är man eller kvinna.

Bilderna talar för sig själv.

Mest kommenterade artikeln på VK visar att vi är på rätt spår..

Av Veronica Kerr, 16 augusti 2021 kl 11:49, 1 kommentar

Det har varit en lugnare tid, men sakteliga börjar det att vända. Hösten är mitt nyår eller rättare sagt kanske min nystart. Jag är utvilad och less på trädgårdsarbete. Ett stort antal deckare är lästa och sinnet börjar att längta efter att diskutera samhällsfrågor och problem istället för att beklaga sig över värmen. Visst är det ytterligheter jag vill spegla för självklart har jag inte bara läst deckare och inte heller bara klagat, men det är en förändring på gång vilken jag omfamnar med öppna armar.

Imorgon kommunstyrelse och två av de motioner som behandlas har jag varit med och författat. En av dem påstås bryta mot lagen och den andra får bifall, men till dem kommer jag att återkomma senare. För ett par veckor sedan hade jag tillsammans med mina allianskamrater denna insändare publicerad i VK. Frågan om språktester för personal inom äldreomsorgen är inte ny och det är ingen hemlighet om att vi fyra partier hade ett gemensamt uppdrag i frågan i samband med budgetfullmäktige i juni. Det som förvånade mig häromdagen är att den ligger i topp som mest kommenterade artikeln i VK. Just nu 53 kommentarer och jag har läst varenda en. Några av kommentarerna vill jag bemöta närmare.

Behöver alla som jobbar på en vårdinrättning kunna svenska eller inte? Nej det behöver de inte. Är det personal som är anställda i vårdserviceteam med uppgifter som att städa, tvätta eller bädda sängar så ska inte samma krav ställas som för de som arbetar vårdnära. Med vårdnära arbete menar jag allt som sker i direkt kontakt med vårdtagaren. Daglig personlig hygien, av och påklädsel, matsituationer, medicinering osv. Tyvärr är det så att det inte alltid finns en tydlig skillnad mellan dessa arbetsuppgifter.

Många svenskar gillar inte jobbet. Den kommentaren gör mig ledsen om det betyder att vi har gett upp och accepterar att det är ett yrke som det är ok att ogilla. Här måste vi bli bättre på att göra det mer attraktivt och intressant att arbeta i just äldreomsorgen.

Självklart ska inte arbetsgivare ålägga sin personal att utföra arbeten de inte har kompetens för. Kommentaren är så självklar både för den som skrev den och för den som läser, men det är inte alltid självklart. Det är upp till varje chef att avgöra om personen är lämplig eller ej för att arbeta i omsorgen. När det är svårt att anställa för att det inte finns sökande, men du måste ha personal vad gör du? I samtalet kanske ni förstod varandra för visst kan man ha överseende med grammatiken, men det skriftliga som behövs för dokumentation kom aldrig upp. Medicin delegering, ja det får nån annan göra. I slutändan betyder det att nån annan får göra allt mer för sjuksköterskan har ingen att delegera till.

En språktest är inte för att sätta dit någon utan det är ett verktyg för den som anställer. Det är ett bra sätt för kommunen som arbetsgivare att exakt veta kunskapsnivån bland de anställda. Vilka brister finns och den som inte klarat testet får veta exakt vad som krävs för att bli anställd. Godtyckliga beslut ska bort. Den motion som är på väg upp till kommunfullmäktige berör endast äldreomsorgen, men vi kristdemokrater menar att det är självklart att detta ska gälla för vårdnära arbete inom Individ och familjenämndens verksamheter.

Jag håller med kommentaren att kommunikationen är en förutsättning för våra äldre att leva längre. Språket är så viktigt och det är meriterande när personalen kan flera språk än engelska och svenska. Det finns personer på boenden som gått tillbaka till sitt modersmål som inte är svenska och som blir otroligt isolerade i synnerhet när det varit besöksförbud under lång tid. Här borde vi kunna göra mer.

Kategori: Kristdemokraterna

Tankar på väg till Åsele

Företagandet är en garant för välfärd

Debatter i TV och i fullmäktige och beslutet om ung omsorg

Hälsoschema till vilket pris?

Dieselpriset och dess orimliga konsekvenser

Att granska och syna är rätt i tiden- om Revisionen i region och kommun

Ett kliv framåt för en tryggare omsorg

Politiker som vet vad de talar om och ÄNTLIGEN ny färja!!

S och SD saknar könsbalans

Mest kommenterade artikeln på VK visar att vi är på rätt spår..

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Kategorier

Arkiv