Kategori: Kristdemokraterna

Byråkratikrångel leder till förbud

Av Veronica Kerr, 7 augusti 2019 kl 11:10, 6 kommentarer

Vi har debatterat tiggeriförbud i Umeå kommun inte bara en gång utan vid tre (eller fyra) tillfällen i fullmäktige. Det är en stor majoritet i fullmäktige som röstat mot förbudet och jag känner ingen oro för att det kommer att ändras inom någon snar framtid. Annorlunda ser det ut i södra Sverige där förbud av någon form har genomförts i flera kommuner och nu senast var det Eskilstuna kommun som infört avgiftsbelagda tillstånd för de som tigger. Det vill säga kommunen byråkratiserar och försvårar för att förhindra ett i deras ögon icke önskvärt beteende.

Jag har tidigare skrivit hur kommuner ska använda förbudsverktyget återhållsamt, men det sätt som Eskilstuna använder möjligheten att ändra i den lokala ordningsföreskriften är nytt och anmärkningsvärd. Detta har också uppmärksammats nationellt. Ändringen innebär att den som vill tigga eller som det står i stadgan passivt bedriva penninginsamling där många personer passerar måste ansöka om tillstånd från polisen vilket kostar 250 kr. Socialdemokraterna ville att polisen skulle kräva ett nytt tillstånd för varje dag, men där har polismyndigheten sagt stopp. Det är därför möjligt att söka tillstånd vid ett tillfälle för en längre period, men inte längre än för tre månader.

Det kanske inte låter mycket med 250 kr, det är trots allt samma avgift som när man söker tillstånd för ett offentligt möte eller demonstration, men för den det berör är det mycket. Det är självklart att jag inte vill att människor ska tigga, men i det här fallet slår det även mot andra som samlar in pengar som välgörenhetsorganisationer. På Eskilstunas hemsida står det: Med passiv penninginsamling menas att insamlingen sker genom att personen i fråga sitter eller står på en plats med en bössa eller likande och inväntar bidrag från den förbipasserande allmänheten. Det måste innebära att Frälsningsarmén som håller grytan kokande eller människor som samlar till Världens Barn inte heller exkluderas. Det är kanske inte svårt för organisationer att betala, men det skulle betyda att pengar som skulle kunna hjälpa istället går till administrationsavgifter till polismyndigheten. Är det verkligen rätt använda pengar?

En annan konsekvens av beslutet i Eskilstuna är att volontärer och församlingar i Eskilstuna som tidigare hjälpt tiggare känner att de måste göra det i hemlighet eftersom tongångarna från kommunledningen blivit allt hårdare. Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande och socialdemokrat, anser att alltför mycket hjälp från Stadsmissionen till tiggare är provocerande och att det kan påverka Stadsmissionens anseende och varumärke. Han lyfter även in att Stadsmissionen får bidrag från kommunen vilket leder tanken till att kommunen därmed har inflytande över deras arbete.

När blev ett ”varumärke” viktigare än att hjälpa utsatta medmänniskor? Är hjälp från det civila samhället mindre värt än när hjälpen kommer från kommunen? Nej, inte alls utan tvärtom! För Kristdemokraterna är det självklart att det civila samhället ska stöttas och jag är glad för det samarbete som finns i Umeå mellan kommunen, kyrkan och olika församlingar.

Boken om kvinnorna som ingen ser

Av Veronica Kerr, 6 augusti 2019 kl 16:58, 2 kommentarer

En av de absolut bästa sakerna med att ha semester är att jag äntligen får tid till att läsa böcker endast för eget nöjes skull. Det blir många hundra sidor kommunala handlingar varje månad och när det finns tid till annat på en vardag har jag inte prioriterat vanliga böcker. Inte så att jag bara läser romaner på sommaren, men jag hinner läsa betydligt fler i juli månad än i t ex mars.

I sommar har jag hittills läst fyra romaner varav två deckare och två böcker skrivna av min partikamrat Soheila Fors. Jag köper böcker under året som på bokrean i februari eller som i Soheilas Fors fall efter hennes föreläsning som hon gav i Umeå i slutet av april. Det är härligt att öppna en bok, förkovra sig i andra tankar eller försvinna in i ett äventyr och när en bok är slut kunna börja på en ny direkt.

Soheila Fors är grundare av och verksamhetsledare för Tehuset i Karlskoga. Det är en mötesplats för kvinnor som behöver en tillflykt och en mötesplats utanför sitt hem. Soheila har också grundat Saras hus, ett skyddat boende för invandrarkvinnor som har utsatts för hedersvåld. Det var hennes egna erfarenheter av just hederskultur och från att ha bott i ett kvinnohus i Göteborg efter det att hennes egen bror misshandlat henne som hon bestämde sig för att bygga ett skyddat boende. Saras hus är idag en fristad för både svenskar och invandrare och det finns även plats för unga män som drabbats av hedersvåld.

Vi var naiva, de orden brukar sägas av politiker när verkligheten plötsligt blev helt annorlunda än vad de först tänkt sig. Jag vill inte använda de orden, men när jag läste böckerna Kärleken blev mitt vapen och Bakom varje fönster bor ett hjärta var det som om mina tankar fick nya banor vilket har lett till andra uppfattningar. Jag vill tro gott om alla och jag vill att varje kvinna ska vara självständig och ha rätten att klä sig precis hur hon vill. Men kan det vara så att konsekvensen av vad som händer om hon inte bär slöja är så stark och så avskräckande att hon säger att hon klär sig helt enligt egen fri vilja trots att så inte är fallet?

I Umeå har vi haft infekterade debatter i fullmäktige och på bloggarna skrivs både det ena och det andra. Det är inte vad andra lokala politiker skriver som blir det viktiga utan det är att lyssna mer till de som bär på de negativa erfarenheterna och som delar med sig av varningssignaler. I slutet av april hade Kristdemokratiska Kvinnoförbundet sitt förbundsting i Umeå. Soheila Fors valdes in i styrelsen och samtidigt blev jag invald som ersättare. Jag är glad och stolt för att vårt kvinnoförbund har tagit frågan om hedersvåld och förtryck på allvar och där är Soheilas erfarenheter en stor tillgång.

En bok och en kopp kaffe i solen, bilden är från mitt instagram. Vill du se vad jag har gjort i sommar på semestern, klicka här.

Tack Gunilla!

Av Veronica Kerr, 3 augusti 2019 kl 12:34, 2 kommentarer

Under åren 1995-2000 var jag engagerad i Hyresgästföreningen och satt som ersättare i styrelsen för södra Västerbotten. Halkade in på ett uppdrag på ett årsmöte (som det lätt kan bli), men det blev mycket roliga och intressanta år.

Inför valet 1998 satt jag med i den bostadspolitiska arbetsgruppen och vi hade möten med ledande politiker från alla partier som var representerade i kommunfullmäktige. Min dotter var drygt en månad gammal (hennes första politiska möte följt av många fler) när jag träffade Gunilla Tjernberg första gången. Gunilla var nummer ett på Västerbottens riksdagslista och med på mötet var även Anders Sellström. Det blev ett intressant möte om aktuell bostadspolitik, minns inte nu vad som var aktuellt då, men det blev ett möte som övertygade mig om att byta parti och bli kristdemokrat.

Nästa gång jag träffade Gunilla var när jag blev nominerad till uppdraget som ersättare i skolstyrelsen 1999. Vem var jag och var jag verkligen kristdemokrat? Det blev en lunch på Kafé Station tillsammans med gruppledare och ledamot i skolstyrelsen och jag minns att jag hade svårt att hinna med att äta eftersom jag skulle svara på alla frågor. Det blev mitt första steg in i kommunpolitiken och i höst är det 20 år sedan.

I gårdagens VK kunde vi läsa om att Gunilla Tjernberg har avlidit efter en tids sjukdom. Det var med sorg i hjärtat jag tog emot beskedet för en tid sedan, men när jag tänker på Gunilla är det alltid med glädje och inspiration. Gunilla som kunde säga ifrån med skärpa mot orättvisor och när staten gjorde mer för att begränsa familjers rätt att påverka sin egen vardag och egna val. Som ersättare i skolstyrelsen och senare ledamot i För och grundskolenämnden kunde jag alltid vända mig till Gunilla som var ledamot i utbildningsutskottet för expertishjälp. Minns särskilt maxtaxans införande som var en arbetsmarknadsåtgärd av socialdemokraterna och INTE en åtgärd främst för barnens skull. Det betonade hon med emfas och jag tog med mig argumenten från riksdag in i kommunpolitiken.

När Gunilla valde att inte fortsätta i riksdagen 2010 ledde det till att jag fick ta över som gruppledare i Umeå kommun eftersom Anders Sellström valts in i riksdagen. Eftersom jag tidigare inte suttit i kommunfullmäktige och uppdraget som gruppledare kändes mycket stort blev Gunilla ett stort stöd och till en viss mån min mentor. Jag kunde ringa och be om råd eller ta en lunch ihop för att diskutera aktuella frågor där hon hade erfarenheten och kunskapen. Hon var en stor politisk förebild och hade så mycket energi och närvaro när vi träffades. Det är sju år sedan sist, men långt ifrån lika länge sedan vi talades vid och jag fick goda råd. Jag är så tacksam för det jag har fått och jag har aldrig ångrat mitt val att bli kristdemokrat. Tack Gunilla!

Är budgetdebatten död och vad är bloggens syfte?

Av Veronica Kerr, 1 augusti 2019 kl 16:56, 3 kommentarer

Sommaren är inte över, men min ledighet är så gott som slut. Första augusti är i alla fall första dagen på den månad när allting drar igång på riktigt och jag ser fram emot det. Visst kan sommaren vara underbar, men min favoritårstid är trots allt hösten. Hösten innebär nystart, jag älskade studentkalendern i skolan som började med månaden augusti och inte januari. Starten av ett nytt läsår är den riktiga nyårsafton med avgivna löften om att bli bättre.

Idag kom antagningsbesked nummer två ut till alla de som har sökt till universitetet i höst och jag själv minns lyckan över att ha blivit antagen till just de kurser som jag hade sökt. Grattis till alla er som kommit in vid Umeå universitet på just det program som ni önskade och till er som aldrig drömde om att flytta till Umeå för att studera, ja ett extra stort grattis och välkommen! Umeå vore inte detsamma utan er!

Trots att hösten är nära så kan det vara bra med en snabb återblick om vad som hände i juni. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget för 2020 antogs som väntat den 17 juni efter en mycket lång debatt, men sedan har det varit ganska tyst. Jag skrollade igenom Hans Lindbergs blogg för att se om något nytt har tillkommit eller om inläggen om budgetdebatten kommenterats och såg till min förvåning att det inte finns några kommentarer över huvud taget. Inte en enda kommentar och då gick jag även tillbaka ett par månader.

Eftersom de flesta går på semester efter det att budgeten är tagen och inte återvänder förrän i augusti så faller budgetdebatten alldeles för fort i glömska. Mänskligt, men inte önskvärt. Ja, vårt budgetförslag lades till handlingarna, men redan dagen efter lämnade vi in en motion om att kommunfullmäktige ska anta ett program för uppföljning och insyn av verksamhet för all kommunalt finansierad verksamhet. Även om vårt budgetförslag föll så vill vi vara med och påverka att kommunen får bättre koll på kostnaderna. En god uppföljning av tagna beslut ger bättre kontroll och kommer även vara kostnadsbesparande. Motionen i sin helhet hittar du här.

Självklart saknar inte Lindberg läsare, men det verkar som om hans blogg används främst som envägskommunikation och inte som en möjlighet till öppenhet och samtal med sina läsare. För egen del hoppas jag på mer feedback och därför publicerar jag nästan alla kommentarer. De anonyma och hatiska kommentarerna klarar jag mig utan, men det har hänt att även de har publicerats.

Reflektioner från budgetfullmäktige samt anförande

Av Veronica Kerr, 24 juni 2019 kl 09:51, Bli först att kommentera

Det är en vecka sedan årets viktigaste kommunfullmäktige och jag är rädd för att den redan håller på att falla i glömska. Protokollet justeras idag så det är klart att helt bortglömd är den inte.

Som väntat blev fullmäktige mycket långt, mycket som blev sagt, än mer som borde varit osagt. Många timmar debatt, 276 uppdrag och ett antal voteringar innan S och Mp budget antogs. Det absolut mest överraskande var nog Sverigedemokraternas val att stötta Arbetarpartiets budget efter att de inte hunnit/kunnat/orkat/velat skriva egen budget. Här kanske uttrycket bättre vara tyst och bli betraktad som en idiot än att öppna munnen och bevisa det har sin plats. I och med att de inte lade egen budget fanns heller inte utrymme för SD s politik och det var det inte heller någon som saknade.

Även om budgetfullmäktige är över och semestern står för dörren har jag inte släppt vår egen budget. Kristdemokraternas budget är fylld av idéer och uppdrag och de ska nu omsättas i politik. Redan i förra veckan lade vi första motionen från budgeten och det kommer fler.

Jag har tidigare lovat att återkomma med mitt budgetanförande och här kommer det i sin helhet.

************************************************************************************************

BUDGETANFÖRANDE 2019

Ordförande, ledamöter, åhörare

Kristdemokraternas budgetförslag är en budget som tar ansvar för Umeå. Det är en budget som inte sväller ut i text, den saknar bilder och den saknar överdådiga satsningar om vad som ska sätta Umeå på kartan. Vi presenterar en budget som inte representerar ”alla goda gåvors givare” där förslag efter förslag är tänkt att bräcka det som Socialdemokraterna och Miljöpartiet presenterat.

Vi har hört tidigare talare tala om de ekonomiska förutsättningarna i vår kommun och olika lösningar. Problemet är det samma – kommunens ekonomi är försvagad, sämre väntas det bli och kostnaderna har ökat. Kortsiktiga lösningar har varit en del av budgetprocessen och det som var ett avsteg för ett par år sedan, dvs att sänka ambitionsnivån och det finansiella målet till en procent har numera blivit kutym. Målet halverades och skulle bli enklare att nå, men förra året stannade resultatet på ungefär en halv %. Socialdemokraterna och Miljöpartiets lösning att sänka ett mål för att lättare nå dit är ingenting annat än ansvarslöst.

Ansvar

Ni har alla hört ordet tidigare och jag ni tror säkert att ni så väl vet vad ordet betyder, men jag googlade. – Det är en (juridisk eller moralisk) förpliktelse att se till att något (speciellt) går i uppfyllelse samt skyldighet att stå till svars och ta vissa konsekvenser om så icke sker.

För oss kristdemokrater är förvaltarskap en bärande princip och den pekar på människans personliga ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön. Vi ska förvalta de ekonomiska tillgångar som finns tillgängliga på ett långsiktigt och klokt sätt och att det är grunden för god samhällsekonomi. Det är därför än viktigare att vi begränsar utgiftsökningarna framöver eftersom det inte går att styra problemen framför sig.

Kristdemokraternas budgetförslag vill tvärtemot S och Mp istället uppnå de finansiella målen om 2% överskott för att klara avskrivningar och investeringar utan att öka kommunens belåning. Vi vill inte att kommunen fortsätter att använda pengar som vi inte har, det betyder att kommunen måste dra ner ytterligare på investeringstakten.

Jag är medveten om att en ansvarsfull budget är inte alltid en populär budget och självklart väntas kritik om var och en av er tror att vi ska fortsätta på samma inslagna väg och göra samma saker på samma sätt, men med mindre resurser. Så är det inte. Vi har hört från en del politiker som slår sig för bröstet att de är de enda som finansierar välfärden fullt ut utan att de inser att mest pengar inte ger bäst kvalitet eller nöjdhet. Det är en oansvarig attityd hos de politiker som ser en skattehöjning som enda lösningen när de samtidigt vägrar att se möjligheten att andra kan utföra arbetet bättre än kommunen.

Det är sant att det är en stram budget, den är inte fylld av pengar, men däremot fylld av förslag till förbättringar och åtgärder som verktyg för att nå målet. När vi når målet så vet vi att med en välfungerande ekonomisk politik ger det oss resurser att satsa på välfärden, såsom en god vård och omsorg och en bra skola. Vi efterlyser en öppen och tillåtande attityd för nya lösningar.

Uppföljning och insyn

Det är glädjande att Socialdemokraterna har i sin budget uppdrag som tydliggör att samtliga nämnder ska identifiera och analysera eventuella nettokostnadsavvikelser och att dessa ska minska. Vi vill att denna minskning börjar redan nästa år. Detta leder oss in till första åtgärden, en god uppföljning av tagna beslut ger bättre kontroll och kommer att vara kostnadsbesparande. Umeå ska följa Kommunallagen som säger att kommunfullmäktige ska anta ett program för uppföljning och insyn av verksamhet. Programmet anger mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Men det är förstås självklart att även kommunala utförare ska inkluderas.

Äldreomsorg – reviderat heltidsinförande, fler aktörer, valfrihet,

Omsorgen om våra äldre är ett av våra absolut mest prioriterade områden och har varit under mycket lång tid. Det är just de äldre och de som behöver hjälp och omsorg som vi vill prioritera och därför ser vi att heltidsinförandet i omsorgen måste revideras. Beslutet från 2015 var ofinansierat och har fått stora konsekvenser. Heltidsinförandet måste ske på ett sådant sätt så att den i princip inte blir kostnadsdrivande. Därför vill vi att erbjudandet om heltid endast ska erbjudas tillsvidareanställd personal och inte som idag även visstidsanställda. Möjlighet till timanställda på helger och s.k. ”helglöp” ska förbättras för att ordinarie personal inte ska vara tvungna att arbeta varannan helg.

Heltidsinförandet i äldreomsorgen har också lett till att andra verksamheter fått sparbeting för att ett ofinansierat beslut genomförts. Servicenivåer har sänkts och det som skulle vara någonting positivt har istället blivit större krav på medarbetare och sämre för boende. Våra medarbetare i äldreomsorgen flyr pga tätare helgtjänstgöring vilket gör det svårare att ha ett liv utanför arbetet. Samtidigt så sparas det in på kompetenshöjande utbildningar för att nämnden ska klara av det ofinansierade beslutet om heltid. Så kan vi inte ha det. Prioriteringarna har hamnat fel.

Behovet av platser på vård och omsorgsboenden har ökat och med en allt äldre befolkning finns det inget som tyder på att behoven blir mindre. Enligt statistik för 2019-2020 beräknas ca 6800 äldreboendeplatser tillkomma i Sverige varav 40% av dem är tack vare privata aktörer. Detta trots att endast 19% av alla äldreboendeplatser är i privat regi. Det är dags för Umeå att vara öppen och tillåtande och möjliggöra för fler externa aktörer både för att bygga och för att driva äldreboenden.

Mångfalden av aktörer inom välfärden bidrar också till att utveckla nya idéer och hitta nya, smartare och effektivare arbetssätt, till gagn för alla som använder den. Det är därför en självklarhet att Lagen om valfrihet ska tillämpas på fler områden än det som sker idag.

Det är fullt möjligt att lägga ut betydligt fler verksamheter på entreprenad där vi vet att kommunen har mycket att vinna både ekonomiskt och i kunskapsinhämtning samtidigt som det gynnar den enskilde. Intraprenader är en annan fantastisk möjlighet som Socialdemokraterna tyvärr försummat. Äldreomsorgen har idag en intraprenad, men det finns önskemål från personal om att starta fler. Intraprenader ger mer inflytande till personalen över verksamheten, en bättre koll på ekonomin och har visat på avsevärt lägre sjukfrånvaro. Det är närmare mellan chef och medarbetare. Det finns goda exempel, t ex i Tjörns kommun var intraprenad så framgångsrikt att de nu driver alla äldreboenden som intraprenader. I Umeå finns det utrymme för fler!!

Kultur – mer ansvar för ökade intäkter

Vi har en del gamla förslag också som berör det område där Umeå ligger i topp och det är mest pengar på kultur/invånare. Det är inte ekonomiskt försvarbart. Vi står fast vid att det kvinnohistoriska museet är ingen kommunal angelägenhet. Vid avveckling kommer det att ge en besparing på ca 11 miljoner kr/år. Vi vill också att fler krav ställs på ökade intäkter för sponsring försäljning och biljettintäkter för de verksamheter vi är med och finansierar. Här finns det utrymme att öka kulturens självständighet från politiken.

Slutligen vill jag säga att –

Vi kan INTE fortsätta att sänka ambitionsnivån med att nå det finansiella målet om 2%. Vår budget ger framtida möjligheter att klara ekonomiska utmaningar.

Vår budget stärker människors inflytande över deras liv och verksamheter. Lagen om valfrihet är en stark lag och en möjlighet både för våra medborgare att få mer inflytande, men det är också ett sätt för kommunen att bli vassare och en bättre utförare.

Kristdemokraterna lovar inte allt åt alla, men vi gör allt för att hålla det vi lovar!

Bifall till Kristdemokraternas förslag till budget, uppdrag och Alliansens gemensamma strategiska plan.

Årets viktigaste fullmäktige

Av Veronica Kerr, 16 juni 2019 kl 19:59, Bli först att kommentera

Arbetar just nu med att skriva mitt budgetanförande till morgondagens budgetfullmäktige. Klart att jag hade önskat att jag var klar tidigare, men det tar tid att formulera ett anförande som definierar kristdemokrati, förklarar besparingar och prioriteringar och som inte är längre än tio minuter. Sedan är det förstås en förhoppning om att det också ska vara intressant att lyssna till.

Det blir en intressant dag och som vanligt går fullmäktige att följa på både kommunens hemsida och på Facebook. Det är förstås även möjligt att lyssna på plats. Jag må vara politiker och ”kommunpolitiknörd”, men enligt mig är det faktiskt årets absolut viktigaste fullmäktige eftersom det är där vi tar budgetprioriteringarna och målen för 2020. Varje parti har möjlighet att profilera sin politik och sina frågor och därför blir det mycket märkligt när ett parti väljer bort ansvaret att lägga en budget. Det är i en budget som politiken tydliggörs och imorgon är jag redo att stå upp för kristdemokrati och förvaltarskap i Umeå kommun.

Om artikeln i dagens VK..

Av Veronica Kerr, 14 juni 2019 kl 17:29, Bli först att kommentera

På måndag är det budgetfullmäktige, politikens ”skolavslutning” där varje parti talar om vilka förändringar man vill se kommande år. Vilka områden ska prioriteras och hur når vi en budget i balans? Det kan vara lite slitsamt innan siffrorna är på plats och tonen i debatten kan bli både vass och hög, men jag älskar snabba replikskiften och att debattera kristdemokrati och Umeås framtid.

Det har varit ganska tyst runt budgetarbetet sedan förslagen presenterades i förra veckan, krutet sparas till måndagen. Det är ett tufft läge i ekonomin vilket kräver nya lösningar och sätt att tänka, men mer om budget 2020 senare. Det som triggade mig tillbaka till bloggen var en artikel i dagens VK om hur Äldrenämnden ska spara ännu mer.

En kort bakgrund till varför sparförslag har tagits fram är den att det prognostiserade underskottet i Äldrenämnden för 2019 är 17 miljoner kronor. Inte ett gigantiskt underskott med tanke på att budgeten ligger på över en miljard, men det är sedan inte alltför långt tillbaka beslutat att de nämnder som förväntas ha ett underskott på mer än en procent av budget ska redovisa sparåtgärder för Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott. Dessa sparåtgärder har inte presenterats för Äldrenämnden ännu eftersom vi inte har något sammanträde förrän i augusti. Det är endast förslag som är framtagna och INGA beslut är ännu tagna.

Igår förmiddag fick vi i presidiet, jag Carin och Åsa förslagen presenterade för oss och fick veta att dessa förslag kan bli aktuella att besluta om i augusti. Jag är glad för att vår kommun är mer på tå än tidigare och ”ringer i varningsklockan” när underskott börjar växa. Tidiga insatser ger bättre resultat. Min respons är INTE att skrika vargen kommer eller skapa allmän oro innan vi ens vet vilka beslut som kommer att tas. I synnerhet inte om ett eventuellt beslut som berör ett fåtal personer. Om ett beslut tas som berör ett fåtal personer ska de inte behöva läsa om det i tidningen bara för att en politiker känt behovet av att profilera sig i media. Beslutet om Marielund däremot är taget sedan en tid tillbaka och är förankrat både bland personal och boende.

Vänsterpartiets uppfattning om att inte vidta några åtgärder överhuvudtaget är oroväckande för det är trots allt innevarande år detta gäller och inte budget 2020. Artikeln stärker min uppfattning om att det är svårt att lita på Vänsterpartiet när det gäller informationsöverföring och att de för en politik som inte alltid har de äldres bästa för ögonen. Här hade det varit önskvärt om VK kompletterat med fler frågor och svar till de som var på plats än att endast lita på den som ringer upp.

Sista minuten

Av Veronica Kerr, 26 maj 2019 kl 11:00, Bli först att kommentera

Ett sista förtydligande av vad vi menar med ett Lagom EU och vad vi vill att EU ska arbeta med. Valrörelsen är strax över och ikväll vet vi resultatet.

I mitt förra inlägg fick jag flera kommentarer och frågor om var KD står i aborträtten och trots att vi har svarat att Kristdemokraterna står bakom svensk abortlagstiftning sedan flera decennier tillbaka; att det är kvinnan som själv bestämmer över sin kropp så har svaren inte accepterats. Ebba Busch Thor har förklarat på Instagram och om du inte är nöjd med mitt svar klicka på denna länk

Önskar er en fin söndag, kom ihåg att uppmärksamma mamma och glöm inte bort att rösta!

EU behöver modiga politiker

Av Veronica Kerr, 25 maj 2019 kl 12:55, 3 kommentarer

Igår kväll var det slutdebatt på SVT inför valet till EU imorgon. Fredagsmyset ersattes av debatt mellan nio toppkandidater och vilken debatt det blev. Jag har tidigare skrivit om hur ful jag tycker att denna valrörelse varit och igår kväll var inget undantag. Det fanns en respektlöshet och några av kandidaterna fick visa upp helt nya sidor, en del av dem mindre trevliga.

Igår var det också 100 år sedan kvinnor fick rösträtt och det blir en påminnelse om att det vi idag tar för givet inte alltid varit det. Jämställdhet mellan män och kvinnor ska vara självklart och Sverige har världens första ”feministiska regering”, men att vara feminist har olika innebörd. Helene Fritzon, toppkandidat för S och tidigare statsråd i regeringen visade nya sidor av feminism igår kväll. Det var en hård debatt där Fritzon tillsammans med Alice Bah Kunke, Soraya Post och Malin Björk gick till gemensam attack mot Sara Skyttedal. Liberalen Karlsbro hoppade också på tåget när det fanns möjlighet att ta billiga poäng.

Det är en sak när beslut ifrågasätts eller när skillnader mellan ideologier tydliggörs, men när attacken bygger på personangrepp baserat på vilken bil personen kör, vilken handväska och dryck personen gillar då blir det bara löjligt. Att sedan säga att Kristdemokraterna inte berättat om var de står i frågan om aborträtten är att ha varit fullständigt frånvarande från all media rapportering de senaste dagarna. Sanningen blir oviktig om det hjälper att hålla fast i en nidbild av ett politiskt hot om det hjälper att kvar makten. Det är tydligt att lyssna är selektivt.

Att vara normkritisk anses vara någonting positivt, att vara öppen för det annorlunda och nya. Men när en kvinna i politiken faller utanför den vänsterbaserade normen blir det helt plötsligt OK att slå hårt, kalla henne trög och ifrågasätta alla hennes livsval. Att tycka annorlunda blir fel och ska bort. Här finns inget systerskap och det blir en ovärdig nivå på debatten. Idag bör det finnas tid till eftertanke både för de som deltog och för oss som lyssnade.

Sara Skyttedal är en stark kvinna och en stark personlighet. I Expressen kan du läsa mer om henne och vad som har format henne. Sara anklagas för att inte vara ”Lagom”, men det är faktiskt ingen anklagelse utan helt sant. Sara är så långt ifrån en lagom politiker man kan komma, men det är inte politiker som smälter in i mängden vi vill se utan det är EU som ska bli lagom. Den egenskap Sara har och som jag själv önskar att jag hade mer av är hennes oräddhet, trots att det är just det som får motståndare att gå i taket och mediadrev att rusa. Sara är oerhört kunnig och erfaren på just EU frågor och jag vet att med den erfarenhet hon besitter kommer hon inte att trycka eller tycka fel när hon väl är på plats. Europa behöver modiga politiker.

Trött på ful valrörelse

Av Veronica Kerr, 23 maj 2019 kl 14:40, 4 kommentarer

Inte många dagar kvar av valrörelsen och även om jag älskar valrörelse där jag fått frossat i debatter som åhörare; träffat okända människor som mer än gärna diskuterar ”lagom” politik; delat ut valmaterial i hyreshus och villakvarter så känns det bra att det närmar sig slutet. Det är min tredje EU valrörelse som aktiv och även om jag varit aktiv i betydligt fler val så tycker jag att denna valrörelse skiljer sig från mängden. Den har varit hårdare och fulare. Jag ska vara ärlig även om det bär mig emot att säga det öppet, men jag börjar faktiskt bli lite trött på valrörelse. Det har inte varit tröttsamt att tala med människor, men tröttsamt att höra hur politiken förvanskats och hur partier och skribenter ägnat mer tid åt att tillskriva andra partier åsikter än att tala om sina egna. Debatt tonen har varit hög från vissa håll och argumentationen bristande vilket var tydligt i gårdagens EU debatter i både P1 och på Aftonbladet.

Det är självklart att med nio partier från Sverige representerade i EU parlamentet och endast 20 platser att fördela blir det viktigt att göra sin stämma hörd. Hörs du inte när du talar om din egen politik är det kanske lika bra att tala illa om andras för att du ska framstå som bättre. Media har också verkligen levt upp och skandaler tillhör levebrödet för det väcker intresset hos läsarna och ger därmed inkomst. Att läsa om topp politikers fyllefest där det tafsades på brösten får mig att må illa. Än värre känner jag när förövare och offer sitter tillsammans i TV och säger att det var en fyllegrej, men att de nu gått vidare samtidigt som den som uppmärksammat händelsen straffas. Hade den utsatte en verklig chans att säga ifrån? Fanns det en beroendeställning mellan offer och förövare där det var omöjligt för sanningen att få fäste?

Media är viktig, den ska vara politiskt oberoende och kunna visa verkligheten precis som den är. Det är inte jakten på tittare eller läsare som ska sättas främst genom otydliga rubriker eller fulcitering. (Fulcitering, när citatet inte återges i sin helhet skapar det en tvetydig bild av vad den intervjuade verkligen menar.) ”Skandaler” eller ”kriser” kommer alltid fram förr eller senare, men det märkliga är när händelser som skett flera år tidigare kommer fram veckorna innan valdagen. När media haft klart en story, men hållit på den för att släppa den när den får mest effekt undrar jag vad som då varit viktigast, sanningen eller uppmärksamheten hos ett större antal läsare?

Jag vill att politiker granskas, vi ska tåla det och att granska EU politiker är inga undantag. Mandatperioden är fem år för en parlamentariker och om fel begås under den tiden ska det uppmärksammas när det händer och inte flera år efter. För mig är det också en självklarhet att om jag har gjort fel eller om någon är besviken på mig så förväntar jag mig att berörd person talar direkt med mig och inte om mig till andra. Det ska också vara en självklarhet att ta upp det så snart det är möjligt och inte vänta på ett tillfälle där framförd kritik samtidigt gynnar någon annan. På det viset löser man inte problem.

På Facebook häromdagen delade Erik Bergkvist, EU kandidat för Socialdemokraterna, en mycket intressant artikel från Sveriges Radio som fler borde läsa.Det är MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som varnar för påverkansförsök utifrån under valrörelsen. Ord som jag fastnade för och som jag vill att fler tar med sig, oavsett om det är valrörelse eller inte, lyder:

– Ser man någonting som gör att man blir upprörd, riktigt arg, och vill lösa problemet på en gång genom att gå och att rösta bort en politiker direkt, då bör man kanske också tänka till: är det här korrekta uppgifter, var kommer det ifrån, är det någon som tjänar på att jag känner så här och vem är det? Det vill vi gärna varna för, säger Mikael Tofvesson.

Kom ihåg att rösta på söndag!