I dag skriver VK om Charlotte Mellanders (professor i Nationalekonomi) forskning. Mellander konstaterar att i takt med att städer ”växer ökar också segregeringen mellan rika och fattiga, vilket riskerar att påverka idéskapandet och förståelse för varandra.” Mellander menar också att ”städer vinner på att människor blandas för att förståelsen för andras problem blir bättre och människor lär sig av varandra.” Jag kunde inte hålla mer mer.
Utgångspunkten i vår Socialdemokratiska politiska strategi är att välfärdsstaten och marknaden är varandras förutsättningar.Vi kan ha en marknadsekonomi, men vi kan inte ha ett marknadssamhälle. Utöver marknader behöver samhället institutioner som tjänar sådana sociala värden som politisk frihet och social rättvisa. Det är därför som välfärdsstaten fungerar så väl. Marknadens idéer om profit, utslagning och konkurrens människor emellan, står för evigt i motsats till den bärande svenska idén om jämlikhet och alla människors lika värde. Därför kan politikens uppgift aldrig vara någon ”marknadsanpassning”. Marknadsekonomin kräver politisk styrning och beskattning för att kunna leva upp till sitt sociala ansvar.
När Umeå nu växer är vi naturligtvis medvetna om de utmaningar och problem som en växande stad har att hantera. När vi delar ut byggbar mark är vi väldigt tydliga med att det ska vara blandade upplåtelseformer eftersom vi arbetar för att människor med olika bakgrund ska kunna leva bredvid varandra. Vår strategi är att Umeå ska vara en blandad stad, med hyresrätter, bostadsrätter och villor jämte varandra. Just detta är något som vi tidigare fått beröm av Polisen för och som de menar är en av anledningarna till att Umeå är relativt befriade från segregation och kriminalitet.
När vi nu planerar nya områden ska det finnas en blandning av hyresrätter och bostadsrätter för att skapa möjligheter för människor med olika typer av livsvillkor att bo i samma områden.Vi Socialdemokrater vet att det är genom människors möten i vardagen som samhällskittet skapas. Det är t ex när barn från olika samhällsklasser går i skolan tillsammans och leker på fritiden som det skapas en förståelse och en gemenskap som är grunden i vårt samhälle.
Vi har inom skolan kompenserande åtgärder för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. Alla högstadielever får en egen skoldator och redan från Åk 3 börjar datorerna introduceras. Vi satsar i Umeå mer på fritid och kultur än motsvarande kommuner. Vi har t ex infört ”händerpålovet-kortet” där alla skolelever under lov kan ta del av en mängd aktiviteter utan kostnad. Varje år kan även de som fyller 17 år söka ferieprao/sommarjobb via kommunen. Genom detta ger vi även dem utan föräldrar med kontakter en möjlighet till ett sommarjobb och en introduktion till arbetslivet. Vi jobbar även särskilt mot barnfattigdomen och vi har även tillsatt en social kommission för att uppnå social hållbarhet i Umeå på sikt.
Umeås tillväxt är viktig och när nu Umeå växer måste vi vara medvetna om de utmaningar vi har framför oss, planera och fatta kloka beslut. Det är bl a med anledning av detta vi nyligen fattade beslut om ett treårigt-projekt för att värna tryggheten inom några områden där vi kan konstatera att insatserna behövs.
