Etikett: näringsliv

Det behövs fortsatta åtgärder för att skydda jobb och företag i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 0

Bilden ovan är från i julas. Eftersom många restauranger och anställda i Umeå har det tufft nu valde jag och min sambo, tillsammans med många andra umebor, att beställa julmat från någon av våra lokala restauranger.

Att många umebor väljer att köpa hem mat från våra lokala restauranger är bara ett av de otaliga exempel på hur vi slutit upp för att hjälpas åt att ta oss igenom krisen. Det är inspirerande!

Förutom det vi kan göra som enskilda i vardagen har jag som förtroendevald funderat mycket på vad vi kan göra från Umeå kommuns sida för att skydda såväl företag och jobb som idrott och kultur. Det har varit tuffa tider för många delar av samhället.

Prio ett under pandemin har för oss socialdemokrater varit att skydda liv och hälsa och se till att välfärden håller ihop. Men vi vill också värna allt det andra som skapar mening, utveckling, liv och trygghet i ett samhälle. Kulturen, idrotten, företagandet, jobben.

Som kommunpolitiker kan vi inte göra allt eller uträtta mirakel. Men vi kan göra en hel del för att lindra krisens skadeverkningar. Och tillsammans med det engagemang som enskilda visar och de omfattande stödåtgärder regeringen sjösatt, så gör det skillnad.

Nu har det gått ett år sedan allas vår tillvaro förändrades drastiskt. Vi lever fortfarande i skuggan av covid-19. Men när vaccineringen nu dragit igång så är det förhoppningsvis inte långt kvar tills vi kan återgå till det normala igen.

Tills dess kvarstår dock stora utmaningar för bland annat företag och deras anställda i Umeå.

Därför kommer jag och mina partikamrater under veckan att föreslå att Umeå kommuns stödåtgärder till näringslivet förlängs. Det behövs och kan ge en viss lindring av de fortsatta svårigheterna.

I dag föreslog vi Socialdemokrater, via tekniska nämndens ordförande Lena Karlsson Engman (S), att Umeå kommun ska fortsätta att avgiftsbefria uteserveringar och torghandel fram till minst slutet av juni.

Under kommunalrådsberedningen i morgon kommer jag att föreslå att våra andra stödåtgärder ska förlängas och att förvaltningen tar fram förslag på anpassning av vissa av åtgärderna utifrån de behov som råder i dag.

I Umeå hjälps vi åt!

Ågren (M) säger nej till 41 miljoner

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag har under föregående vecka skrivit här och i Västerbottens-Kuriren om Moderaternas val att rösta nej till en projektansökan från Umeå kommun om EU-finansiering av ett projekt som rör kultur, näringslivsutveckling och stadsutveckling. Projektansökan går till EU:s innovationsprogram Urban Innovative Action.

Beviljas ansökan erhåller vi 41 miljoner kronor från EU för ett treårigt projekt som kommer att syfta till att utveckla näringslivet, kulturlivet, skapa större delaktighet i stadsplaneringen med mera. 

Anders Ågren gick till försvar för Moderaternas val att rösta nej till denna ansökan i ett svar till mig i Västerbottens-Kuriren.

Jag noterar att Anders Ågren fortfarande inte svarar på varför det är klokt och rimligt att tacka nej till möjligheten att erhålla 41 miljoner kronor i extern medfinansiering. Pengar som skulle frigöra resurser på andra områden och som skulle medföra en bred nytta för Umeå.

Anders Ågren kallar detta fortfarande ett kulturprojekt, trots att projektet är förlagt på övergripande nivå. I projektet är förutom kulturförvaltningen även övergripande planering och näringslivskontoret involverade. Som partners till ansökan finns Umeå universitet, det statliga forskningsinstitutet RISE och företagsinkubatorn eXpression.

Särskilt i dessa tider, när intäktsprognoserna för kommunen skrivs ned dag för dag, är det viktigt att vi säkrar nya finansieringsmodeller och extern finansiering för att kunna fortsätta utveckla Umeå till det bättre. Jag beklagar att Anders Ågren inte till fullo tagit del av underlaget inför detta ärende och att han fortsätter att beskriva projektet på ett ohederligt sätt.

Jag förstår att Moderaterna för tillfället vill plocka poäng på att vara motståndare till kulturen. Men vill verkligen Moderaterna också profilera sig som motståndare till innovation, näringslivsutveckling, stadsutveckling och extern finansiering som frigör resurser hos kommunen för annat?

En historiskt viktig vårändringsbudget

Av , , Bli först att kommentera 1

Coronakrisen sätter hela samhällsapparaten under stora påfrestningar. Fokus är och måste vara att skydda människors liv och hälsa och att begränsa smittspridningen. Samtidigt har virusutbrottet långtgående verkningar på samhällsekonomin som parallellt måste hanteras.

Människors jobb och trygghet måste säkerställas. Vi måste lindra de samhällsekonomiska effekterna så att ekonomin kan återhämta sig på så kort tid som möjligt när vi tagit oss igenom detta.

Gällande prognoser för ekonomins utveckling visar tydligt de menliga effekter coronakrisen kommer att ha. Det kommer sannolikt att krävas ytterligare åtgärder längre fram, inte minst för att sätta fart på ekonomin när vi tagit oss igenom krisen.

Därför är de historiskt kraftfulla åtgärdspaket regeringen fortlöpande lanserat sedan början på mars av oerhörd vikt.

Jag kan konstatera att om vi hade haft ett annat politiskt läge och om förra mandatperioden tillåtits präglas av fortsatt enorma skattesänkningar, så hade vi varit mycket sämre rustade för att klara den här krisen.

Men nu är det inte så. Föregående och innevarande mandatperiod har ägnats åt att stärka statsfinanserna och återupprätta styrkan i det gemensamma, inte minst välfärden. Redan innan krisen återstod mycket att göra. Men tack vare starka statsfinanser har regeringen och samarbetspartierna kunnat agera snabbfotat och resolut.

Av särskild betydelse för Umeå kommun är det extra medel som tillförs välfärden i Sveriges kommuner och regioner.

Regeringen väljer att avsätta 20 nya miljarder tillförs 2020, varav 12,5 miljarder kronor utgör ett permanent tillskott till kommunsektorn. Resurstillskotten bidrar till en god tillgång till vård, skola, omsorg och kollektivtrafik av hög kvalitet.

Övriga samhällsproblem upphör inte att existera, vilket regeringen adresserar i vårändringsbudgeten. Brottens orsaker ska angripas och den organiserade brottsligheten ska knäckas. Därför stärker regeringen rättsväsendet med tillskott till bland annat Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Statens institutionsstyrelse och Sveriges Domstolar, inklusive Migrationsdomstolarna. Medel tillförs även Säkerhetspolisen, Datainspektionen och Tullverket.

Vidare har regeringen avsatt medel för att bekämpa det våld i nära relationer som den ökade isoleringen till följd av coronaviruset riskerar att ge upphov till.

De totala ändringsåtgärder för 2020 som regeringen föreslagit eller föreslår i denna vårändringsbudget uppgår till 107 miljarder kronor. Dessutom beräknas garantier för lån omfatta 230 miljarder kronor, medan de åtgärder som ska förstärka likviditeten i företagen beräknas omfatta 335 miljarder kronor.

Nedan följer en sammanställning av den huvudsakliga fördelningen av extra medel i vårändringsbudgeten:

Fullständig fördelning kan man ta del av här.

Vi vet ännu inte hur pandemin kommer att utvecklas och den extraordinära situation vi befinner oss i kan komma att kräva fortsatt kraftfulla åtgärder. Ett hinder för att vidta nödvändiga åtgärder är i dagsläget det s.k. utgiftstaket. Detta föreslog regeringen därför en höjning av för 2020 med 350 miljarder kronor till 1 742 miljarder kronor.

Regeringens hittillsvarande arbete med att bekämpa coronaviruset inger förtroende. Jag hoppas att vi när vi tagit oss igenom detta kan ha en fortsatt diskussion om hur vi stärker vårt samhälle för att hantera liknande och andra kriser och utmaningar över tid. 

Löpande dialog med näringslivet i Umeå för att möta krisen

Av , , Bli först att kommentera 0

Coronakrisen innebär stora påfrestningar på samhället, inte minst på ekonomin. Det gäller såväl nationellt som lokalt här i Umeå. Vissa delar av näringslivet drabbas särskilt hårt. För att få en fördjupad lägesrapport, och för att föra en dialog om hur vi kan hjälpas åt i den svåra tid vi har framför oss, träffade jag, tillsammans med kommunalrådet Anders Ågren (M), representanter för Umeås näringsliv vid ett extrainsatt Företagarråd förra veckan.

Under företagarrådet deltog representanter från olika branscher, såsom entreprenad, tillverkning, bemanning, vård och omsorg med mera. Från branscher som kultur, hotell och restaurang och besöksnäring i övrigt rapporteras stora svårigheter. Andra branscher är mer avvaktande. Bygg och entreprenad rullar än så länge på i den utsträckning personalen är frisk och det finns material att tillgå.

Företagen uttryckte en positiv inställning till de åtgärder kommunen vidtagit hittills. Vi kommer såklart att löpande utvärdera vad vi kan göra och vad som behövs. Jag tar med mig de förslag företagen förde fram under vårt möte.

Blickar vi längre ram under året ser vi att sjukdom och arbetslöshet kommer att drabba kommunen negativt genom minskade skatteintäkter. Vi är alla beroende av varandra och därför måste vi jobba ännu mer tillsammans för att hålla hjulen snurrande.

Vi valde ny färja istället för väntan i tusentals år

Av , , Bli först att kommentera 7

Vi tänker inte vänta i de tusentals år som återstår innan landhöjningen leder till att Vasa och Umeå, Västerbotten och Österbotten, växer ihop. Vi behöver gränsöverskridande samarbete och utbyte i dag. Därför var dagens aktiviteter väldigt glädjande. De markerar en historisk dag för vårt långvariga arbete med att knyta samman Umeå och Vasa.

I dag genomfördes alltså kölsträckningsceremonin för den nya färjan Aurora Botnia som Umeå, via kommunkoncernen, tillsammans med Vasa beställt. Jag var på plats med bl.a. Vasa stadsfullmäktiges ordförande Joakim Strand för att titta på färjebygget.

Kölsträckning är ett byggskede som innebär att kölen läggs på stapelbädden. Den har en ceremoniell betydelse och enligt tradition fick jag och Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa, lägga ner varsin lyckoslant från Umeå och Vasa under kölen på den nya färjan.

Färjan ska vara klar i april 2021 och kommer att långsiktigt garantera den viktiga förbindelsen över Kvarken. Den kommer att ytterligare knyta samman Vasa och Umeå, Österbotten och Västerbotten. 

Den nya färjan – som tack vare avancerad teknik kommer att vara den mest klimatsmarta i sitt slag i världen – är viktig för jobben, företagen och utvecklingen av våra regioner.

Den stärker och knyter samman våra arbetsmarknadsregioner, förbättrar förutsättningarna för samverkan vad gäller högre utbildning, sjukvård och besöksnäring. Den innebär att våra industrier och företag får den infrastruktur de behöver för att expandera och på så sätt säkra befintliga jobb och nya jobb i såväl Umeå som Vasa.

Men inte minst; den ökar förutsättningarna för mellanmänskliga förbindelserna mellan oss och våra finska grannar. Det är verkligen inte att förringa i tider när världen polariseras. Vi måste möta tendenser till isolation med mer av samarbete, gemenskap och ömsesidig utveckling.

Läs mer om den nya färjan i mina tidigare texter här, här , här och här

En väl förtjänt företagspristagare!

Av , , Bli först att kommentera 1

På bilden ovan syns undertecknad tillsammans med Martin Ärlestig, Plant Manager vid Komatsu, när det första spadtaget för Komatsus nya fabrik togs i slutet av maj. 

Under Umeågalan som anordnades under gårdagen mottog Komatsu Forest AB Umeå kommuns företagspris.

Från Umeå kommuns sida är vi glada över att genom detta kunna uppmärksamma det engagemang företaget visat för Umeå och de viktiga satsningar företaget gjort här som utmynnat i byggandet av en helt ny fabrik på Klockarbäcken.

Företagspriset instiftades 1981 och har årligen delats ut sedan dess till ett företag eller en entreprenör i Umeå som under året gjort särskilt goda insatser för sitt företag och för Umeå. Det kan gälla saker som ökad omsättning, eller vinst som omsätts i nyanställningar, nya innovativa produkter och tjänster, eller insatser för inre och yttre miljö eller för sina anställda.

Pristagaren utses av kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott och förslag mottas från Handelskammaren, Företagarna Umeå, Umeå Fabriks- och Hantverksförening.

Komatsu är en världsledande tillverkare av skogsmaskiner med huvudkontoret i Umeå. Företaget har valt att långsiktigt satsa i Umeå, nu senast med en stor investering i en ny, modern och hållbar produktionsanläggning.

Komatsu har engagerat sig i lokalsamhället och bl.a. gått in för att stötta arbetet med utbildning och kompetensförsörjning i Umeå genom att donera 35 miljoner till Dragonskolans teknikprogram.

 

Jag har engagerat mig helhjärtat etableringen av Komatsus nya fabrik och våra tjänstepersoner i kommunen har jobbat på snabbt och målinriktat för att allt ska gå så smidigt som möjligt med att komma igång med bygget av den nya anläggningen. Detta kommer att säkra viktiga arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i Umeå.

Stort tack till Komatsu, en värdig mottagare av Umeå kommuns företagspris 2019! 

Besöksnäringen står sig stark i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 0

För några veckor sedan fick vi den senaste mätningen för den turismekonomiska omsättningen för besöksnäringen inom Umeå kommun för 2018 och det var glädjande siffror!

Umeås turismekonomiska omsättning för 2018 är stabil och slutar på cirka 1,3 miljarder kronor. Den största procentuella tillväxten för förra året stod den näst största näringen, restaurangbranschen, för. Inresta besökares utlägg ökade med 6 procent jämfört med 2017.

Vad innebar detta konkret för Umeås ekonomiska förutsättningar?

Företagen inom besöksnäringen genererade 918 årssysselsatta (främst inom restaurang och logi), 87 miljoner kronor i skatteintäker till Umeå kommun och 43 miljoner kronor i skatteintäkter till regionen.

Hotellgästerna, som är den enskilt största kategorin, spenderade sammantaget 763 miljoner kronor på boende, transport, restaurangbesök och så vidare.

Tidigare år har den turismekonomiska omsättning förändrats med +3% 2016 till 2017, +9% 2015 till 2016, +1% 2014 till 2015 och +21% 2013 till 2014.

Besöksnäringen bidrar till en god ekonomi i Umeå och därför är det glädjande att vi bl.a. har fler hotelletableringar på gång.

Utvecklingen går framåt i Umeå och det banar väg för att bygga en ännu bättre, mer levande och starkare kommun!

Besök på IKEA och Avion

Av , , Bli först att kommentera 0

I dag besökte jag IKEA och Avion i Umeå för att träffa Mia Eskilsson, centrumchef för Avion Shopping, och Mari Gustafsson, varuhuschef för IKEA Umeå. Vårt möte utmynnade i konstruktiva samtal om hur vi bäst kan samverka för att främja en hållbar utveckling i Umeå.

Min inställning är att vi når bäst resultat för vår kommuns utveckling genom att engagera hela samhället i framtidsprojektet Umeå.

Det är när vi tillsammans – över myndighetsgränser, med civilsamhället, fackföreningar, näringslivet och medborgare – bryter i frågor av gemensamt intresse som vi faktiskt kan nå hållbara lösningar som kommer hela Umeå till del.

Detta är en modell som funnits i Umeå över tid och som faktiskt lett till att vi tillsammans kunnat åstadkomma så mycket mer än om alla aktörer verkade var för sig.

Därför gläder det mig att Mari och Mia har ett starkt engagemang för att jobba mot det gemensamma målet om ett välmående och hållbart Umeå!

På bild ovan (från vänster): Peter Juneblad, Näringslivschef Umeå kommun, Mia Eskilsson, centrumchef för Avion Shopping, Mari Gustafsson, varuhuschef IKEA, undertecknad samt Fredrik Strinnholm, etableringschef Umeå kommun. 

Hela Sverige ska leva!

Av , , Bli först att kommentera 4

För Umeå landsbygds och Västerbottens fortsatta utveckling behövs en regering som verkar under devisen ”hela Sverige ska leva”.

Därför gläder det mig att den socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt om kursen i landsbygdspolitiken. Nu genomför man de satsningar som lyste med sin frånvaro under de borgerliga regeringsåren – en passivitet som ledde till att kraften och potentialen i landsbygden och i hela Norrland inte togs till vara.

Regeringen har aviserat att Norrbotniabanan ska börja byggas redan i år. Norrbotniabanan togs bort ur infrastrukturplanen av den borgerliga regeringen – nu har den förts tillbaka dit där den hör hemma. Norrbotniabanan kommer att bli en tillväxtmotor och öka friheten för människor i norra Sverige.

Utöver detta har regeringen utökat företagsutlåningen i Norrlandsfonden för att ytterligare förbättra förutsättningarna för näringslivet i norr. Detta lyckades regeringen göra trots motstånd från Moderaterna.

Regeringen har också föreslagit förändringarna i strandskyddsreglerna, för att det i högre utsträckning ska vara möjligt att bygga strandnära i glesbefolkade områden på landsbygden. Det är ett välkommet initiativ!

Med landsbygdspropositionen har regeringen tagit nästa steg i kursomläggningen för landsbygdspolitiken.

Utöver tidigare mångmiljardsatsningar på landsbygden satsar regeringen totalt 1,5 miljarder 2019–2020 och därefter 400 miljoner årligen på att förverkliga merparten av landsbygdskommitténs förslag.

I korthet innebär detta:

Näringsliv och företagande : 430 mkr/år

o Stärkt digitalisering hos företag

Speciellt inom jordbruk, skogsbruk och besöksnäring finns en stor utvecklingspotential kopplat till digitaliseringen.

o Bättre teknikutveckling för landsbygdsföretag

Kontinuerlig utveckling och tillgång till ny teknik är nödvändig för att öka innovationstakten och bättre tillvarata företagens tillväxtpotential.

o Förbättrad möjlighet till finansiering för landsbygdsföretag

Det behövs finansiellt kapital för att landsbygdsföretagen ska kunna starta och växa, samtidigt är detta förenat med risker för kreditinstituten. Därför har regeringen valt att förbättra möjligheterna till finansiering för landsbygdsföretag.

o Förbättra förutsättningar för besöksnäringen

Det går bra för besöksnäringen i Sverige och med rätt förutsättningar kan den växa ännu mer. Det gäller inte minst den landsbygdsanknutna lokala besöksnäringen som ofta är kopplad till upplevelser i vår svenska natur.

Innovation och kunskapsutveckling: 49 mkr/år

o Fler innovativa företag på landsbygden

De företag som har längre till marknader och kunskapsutvecklande aktörer har svårare att få hjälp med att utveckla sina idéer och ta del av ny kunskap. Detta vill regeringen ändra på och utökar därför inkubatorers, science parks och accelerationsmiljöers möjlighet att arbeta med företag i hela landet. Dessutom satser regeringen på att företag ska få resurser att ta in kompetens i företaget.

o Nytt kunskapscentrum på landsbygdsutvecklingsområdet

Forskning och kunskap som finns inom landsbygdsutvecklingsområdet på olika lärosäten runt om i landet behöver samordnas. Därför bildas ett nytt kunskapscentrum.

Utbildning: 44 mkr/år

o Ökade möjligheter till distansutbildning

Valet av bostadsort ska inte vara avgörande för möjligheten att utbilda sig. Regeringen vill utveckla den digitala pedagogiken med särskilt fokus på utbildningsbehovet i landsbygdskommuner.

o Satsning på fjärrundervisning

Att vara barn och landsbygdsbo kan i vissa fall innebära flera timmars resväg till och från skolan varje dag. Regeringen satsar på att underlätta för kommuner att genomföra investeringar för att etablera fjärrundervisning med informations- och kommunikationsteknik.

o Förbättrad kompetensförsörjning på landsbygden

Regeringen kommer analysera inom vilka sektorer som arbetsgivare har svårt att hitta kompetens på landsbygden samt återkomma om lämpliga åtgärder. Den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag om avskrivning av studielån kommer vara ett viktigt underlag i detta arbete.

Boende och transporter: 105 mkr/år

o Enskilda vägar och godstransporter på järnväg

Regeringen tillför extra medel för att rusta upp de enskilda vägarna. En satsning görs också på att förbättra förutsättningarna för hållbara godstransporter på järnväg.

o Utvidgat transportbidrag

Transportbidraget syftar till att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för långa transportavstånd. Transportbidraget görs nu tillgängligt för företag även inom livsmedelssektorn.

Kultur: 22 mkr/år

Landsbygdernas attraktivitet är beroende av att det finns ett utbud av tjänster och upplevelser, inte minst i form av kultur. Därför satsar regeringen på att stärka kulturaktiviteterna i de glesaste områdena men också på ett samlat regeringsuppdrag för att analysera tillgänglighet och deltagande i kulturaktiviteter i Sveriges landsbygder.

Norrlandsstödet: 100 mkr/år i ökning

Regeringen har tidigare beslutat att i år höja stödet till norrländskt jordbruk med 100 miljoner kronor, eller ca 35 procent. Norrlandsstödet, som infördes i samband med Sveriges anslutning till EU, har legat på ungefär samma nivå sedan EU-inträdet 1995. Regeringen har fattat två beslut om att höja stödet under den här mandatperioden, nu med 100 miljoner kronor för 2018. EU-kommissionens beslut att tillåta en högre stödnivå för Sverige träder i kraft 2018 och gäller från 1 januari. Efter höjningen är det totalt tillåtna stödbeloppet på 423 miljoner kronor per år.

Min förhoppning är att vi kan fortsätta på den inslagna vägen efter valet i höst. Vi behöver en Norrlandsvänlig regering som prioriterar landsbygdsutveckling och infrastruktur framför stora skattesänkningar på höga inkomster! 

God utveckling för näringslivet säkras med aktivt arbete för goda livsvillkor

Av , , Bli först att kommentera 3

En viktig förutsättning för ett växande Umeå är en god utveckling i näringslivet. Med ett starkt näringsliv följer arbetstillfällen, innovationer till gagn för samhället och ett starkt underlag för finansiering av välfärden. Men ett gott näringslivsklimat handlar inte om att det allmänna intar en tillbakaskjuten position och hoppas på det bästa. Det kräver aktivitet; satsningar på utbildning, välfärd, infrastruktur och stadsutveckling. Det är den politik vi socialdemokrater driver i Umeå och fortsatt vill driva!

Ett kvitto på att vår inställning ger resultat är den goda utveckling som Umeås näringsliv uppvisar. Många företag växer och lönsamheten är god. Just nu tillkommer 1 100 nya arbetstillfällen i Umeå per år. Det motsvarar en Northvoltfabrik vartannat år. De senaste åren har tillväxten varit hög i näringslivet, både vad gäller förädlingsvärde (+ 32 procent), anställda (+ 17 procent) och företag (+ 36 procent). Umeå utmärker sig med en högre tillväxttakt än riket överlag och ligger i topp bland Sveriges kommuner. Näringslivet fortsätter att ge höga betyg till Näringslivsservice vid Umeå kommun. Betyget för kontorets förmåga att sköta kontakterna med Umeås företag har stadigt legat mellan 5,22 och 5,6 på en 6-gradig skala. Sammantaget visar detta på ett gott företagsklimat som fortsatt måste bejakas.

Till skillnad från borgerligheten ser vi inte näringslivet som ett metafysiskt väsen med behov som skiljer sig från de mänskliga. Företag är människor och när människor mår bra, kan utbilda sig och åtnjuter social trygghet så ökar också förutsättningarna för ett växande och välmående näringsliv. Härutöver är såklart en god infrastruktur av stor betydelse.

Därför är prioriteringar av välfärd, infrastruktur, utbildning och stadsutveckling framför skattesänkningar en nyckel till fortsatt tillväxt. Det är där människor trivs och mår bra som det finns förutsättningar för en hållbar tillväxt. Många företag i Umeå har behov av specialistkompetens. För att människor ska vara lockade att flytta till eller bo kvar i Umeå för att arbeta inom tillväxtbranscher krävs således att det finns en god bostadsförsörjning, goda förutsättningar att bilda familj med tillgång till en kvalitativ barnomsorg, med mera.

För att ekonomisk tillväxt ska vara meningsfull måste den ske hållbart, både ur socialt och ekologiskt hänseende. Därför är det glädjande att vi i Umeå har många tillväxtföretag inom innovativa fält. Det är också därför vi måste vara fortsatt investeringsvilliga i en hållbar kollektivtrafik, satsa på hållbar stadsutveckling och vara en aktiv aktör i byggandet av Umeås framtid.

I det avseendet har vi socialdemokrater hållit tempot uppe och vi vill inte slå av på takten genom att minska det kommunala handlingsutrymmet genom skattesänkningar och passivitet. Umeå förtjänar mer än så!