Etikett: Ekonomi

Debatt: Nu måste vi kraftsamla tillsammans

Av , , Bli först att kommentera 4

Under veckan medverkade jag i Västerbottens-Kuriren och Folkbladet med en debattartikel som handlar om det stora arbete vi har framför oss med anledning av coronakrisen. Nu, mer än på länge, måste vi samlas kring uppgiften att minska smittspridningen, skydda vår ekonomi, jobben, företagen och välfärden.

***

Regeringen skjuter nu till ytterligare 22 miljarder till kommuner och regioner för att skydda välfärden under coronakrisen. Regeringen har dessutom meddelat att 12,5 miljarder av permanentas för åren som följer. Denna satsning sker utöver de 7,5 miljarder som aviserades tidigare i år. För Umeås del innebär det ett tillskott på 131 miljoner kronor nu och totalt 196 miljoner kronor för det här året.

Välfärden har under lång tid varit ansträngd och de medel som nu skjuts till kommer att ge oss möjlighet att skydda kritiska verksamheter från neddragningar och försämrad kvalitet i ett läge där intäkterna minskar. Skatteprognoserna för Umeå kommun skrivs ned dag för dag och för närvarande väntas ett underskott på 130 miljoner kronor för 2020 till följd av coronakrisen.

Med de förstärkningar som nu kommer ges vi förutsättningar att så långt det går skydda välfärden i vår kommun så att den fortfarande står sig under och efter krisen.

Vi behöver nu kraftsamla kring ett antal områden. Vården och omsorgen måste säkras för att motverka smittspridning och skydda våra äldre medmänniskor och andra utsatta grupper. Vi måste kunna garantera personalen i dessa verksamheter en så trygg arbetsmiljö som möjligt så att de kan utföra sitt, i synnerhet i rådande läge, livsviktiga arbete.

Vardagen för våra barn och unga i Umeå har förändrats drastiskt på kort tid. Det kommer att krävas kreativitet, resurser och ansträngning för att så långt som möjligt erbjuda våra yngre umebor en trygg situation vad gäller såväl utbildning som fritid och annan sysselsättning.

Vi behöver också föra en fortsatt dialog med det lokala näringslivet för att skydda jobb och företag i Umeå så att samhället får en så kort återhämtningsperiod efter krisen som möjligt.

Den snabbt förändrade ekonomiska utvecklingen innebär ökade varsel och en risk för tilltagande arbetslöshet. Regeringen och samarbetspartierna har agerat snabbfotat för att säkerställa vanligt folks trygghet vid arbetslöshet genom en kraftfull förstärkning av a-kassan. Regeringen har också ökat möjligheterna för företag att behålla personal och verksamhet genom bl.a. anstånd för skatteinbetalningar, ökade lånemöjligheter och korttidspermitteringar. Vi måste även från kommunens sida hela tiden utvärdera vad i kan göra för att skydda jobb och möjliggöra sysselsättning för våra medborgare i den svåra tid vi har framför oss.

Krisen blottlägger samhällets sårbarheter, men den framkallar också styrkan i det svenska samhället. Det finns en bred vilja att lägga skiljaktigheter åt sidan för att tillsammans hjälpas åt att skydda varandra och samhället. Många företag och civilsamhället har klivit fram för att hjälpa till på olika sätt. Vi är inte som starkast när vi står ensamma, utan när vi arbetar tillsammans. Krisen visar samtidigt att för den tid som ligger framför oss så måste vi fortsätta satsa på ett starkt samhälle som klarar av att hantera problem och utmaningar i så väl svåra som bättre tider.

***

En historiskt viktig vårändringsbudget

Av , , Bli först att kommentera 1

Coronakrisen sätter hela samhällsapparaten under stora påfrestningar. Fokus är och måste vara att skydda människors liv och hälsa och att begränsa smittspridningen. Samtidigt har virusutbrottet långtgående verkningar på samhällsekonomin som parallellt måste hanteras.

Människors jobb och trygghet måste säkerställas. Vi måste lindra de samhällsekonomiska effekterna så att ekonomin kan återhämta sig på så kort tid som möjligt när vi tagit oss igenom detta.

Gällande prognoser för ekonomins utveckling visar tydligt de menliga effekter coronakrisen kommer att ha. Det kommer sannolikt att krävas ytterligare åtgärder längre fram, inte minst för att sätta fart på ekonomin när vi tagit oss igenom krisen.

Därför är de historiskt kraftfulla åtgärdspaket regeringen fortlöpande lanserat sedan början på mars av oerhörd vikt.

Jag kan konstatera att om vi hade haft ett annat politiskt läge och om förra mandatperioden tillåtits präglas av fortsatt enorma skattesänkningar, så hade vi varit mycket sämre rustade för att klara den här krisen.

Men nu är det inte så. Föregående och innevarande mandatperiod har ägnats åt att stärka statsfinanserna och återupprätta styrkan i det gemensamma, inte minst välfärden. Redan innan krisen återstod mycket att göra. Men tack vare starka statsfinanser har regeringen och samarbetspartierna kunnat agera snabbfotat och resolut.

Av särskild betydelse för Umeå kommun är det extra medel som tillförs välfärden i Sveriges kommuner och regioner.

Regeringen väljer att avsätta 20 nya miljarder tillförs 2020, varav 12,5 miljarder kronor utgör ett permanent tillskott till kommunsektorn. Resurstillskotten bidrar till en god tillgång till vård, skola, omsorg och kollektivtrafik av hög kvalitet.

Övriga samhällsproblem upphör inte att existera, vilket regeringen adresserar i vårändringsbudgeten. Brottens orsaker ska angripas och den organiserade brottsligheten ska knäckas. Därför stärker regeringen rättsväsendet med tillskott till bland annat Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Statens institutionsstyrelse och Sveriges Domstolar, inklusive Migrationsdomstolarna. Medel tillförs även Säkerhetspolisen, Datainspektionen och Tullverket.

Vidare har regeringen avsatt medel för att bekämpa det våld i nära relationer som den ökade isoleringen till följd av coronaviruset riskerar att ge upphov till.

De totala ändringsåtgärder för 2020 som regeringen föreslagit eller föreslår i denna vårändringsbudget uppgår till 107 miljarder kronor. Dessutom beräknas garantier för lån omfatta 230 miljarder kronor, medan de åtgärder som ska förstärka likviditeten i företagen beräknas omfatta 335 miljarder kronor.

Nedan följer en sammanställning av den huvudsakliga fördelningen av extra medel i vårändringsbudgeten:

Fullständig fördelning kan man ta del av här.

Vi vet ännu inte hur pandemin kommer att utvecklas och den extraordinära situation vi befinner oss i kan komma att kräva fortsatt kraftfulla åtgärder. Ett hinder för att vidta nödvändiga åtgärder är i dagsläget det s.k. utgiftstaket. Detta föreslog regeringen därför en höjning av för 2020 med 350 miljarder kronor till 1 742 miljarder kronor.

Regeringens hittillsvarande arbete med att bekämpa coronaviruset inger förtroende. Jag hoppas att vi när vi tagit oss igenom detta kan ha en fortsatt diskussion om hur vi stärker vårt samhälle för att hantera liknande och andra kriser och utmaningar över tid. 

Löpande dialog med näringslivet i Umeå för att möta krisen

Av , , Bli först att kommentera 0

Coronakrisen innebär stora påfrestningar på samhället, inte minst på ekonomin. Det gäller såväl nationellt som lokalt här i Umeå. Vissa delar av näringslivet drabbas särskilt hårt. För att få en fördjupad lägesrapport, och för att föra en dialog om hur vi kan hjälpas åt i den svåra tid vi har framför oss, träffade jag, tillsammans med kommunalrådet Anders Ågren (M), representanter för Umeås näringsliv vid ett extrainsatt Företagarråd förra veckan.

Under företagarrådet deltog representanter från olika branscher, såsom entreprenad, tillverkning, bemanning, vård och omsorg med mera. Från branscher som kultur, hotell och restaurang och besöksnäring i övrigt rapporteras stora svårigheter. Andra branscher är mer avvaktande. Bygg och entreprenad rullar än så länge på i den utsträckning personalen är frisk och det finns material att tillgå.

Företagen uttryckte en positiv inställning till de åtgärder kommunen vidtagit hittills. Vi kommer såklart att löpande utvärdera vad vi kan göra och vad som behövs. Jag tar med mig de förslag företagen förde fram under vårt möte.

Blickar vi längre ram under året ser vi att sjukdom och arbetslöshet kommer att drabba kommunen negativt genom minskade skatteintäkter. Vi är alla beroende av varandra och därför måste vi jobba ännu mer tillsammans för att hålla hjulen snurrande.

Starkt årsbokslut för Umeå kommun!

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag kunde vi i kommunfullmäktige besluta om att lägga ett starkt årsbokslut för 2019 till handlingarna. Vi landade på ett överskott på 189 miljoner, vilket innebar att vi kunde avsätta 116 miljoner till den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR).

RUR:en gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider för att sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår på grund av en svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan det balansmässiga resultatet utjämnas mellan olika år.

I RUR:en har vi med detta förslag avsatt totalt 279 miljoner som vi kan använda om skatteintäkterna minskar. 

Detta är väl behövligt nu när ekonomin går nedåt på grund av den rådande coronakrisen och skatteprognoserna därmed skrivs ned dag för dag.

I årsbokslutet har vi även sagt att de nämnder som får eget negativt resultat får avskrivningar så att de inte har en ”ryggsäck” inför nästa år.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Utökat stöd till näringslivet med anledning av coronaviruset

Av , , Bli först att kommentera 0

Coronapandemin har inneburit ett hårt slag mot ekonomin. Förutom att begränsa smittspridningen så måste det vara en samhällelig prioritet att slå vakt om jobb och företag för att vi ska ta oss igenom den här krisen. Detta gäller även lokalt i Umeå. Därför ska vi nu utöka stödet till företag och entreprenörer i Umeå. 

Corona-krisen är av övergående natur. Det kommer att bli tufft men vi kommer att klara det med ett samhälle som håller ihop. Det är viktigt att vi har ett vitalt näringsliv även när det här är över.

Regeringen och ett antal myndigheter har vidtagit åtgärder för att dämpa de ekonomiska effekterna av coronapandemin. Detsamma gäller Umeå kommun. Det handlar dels om förbättrad information och utökade resurser till rådgivning, dels om åtgärder som frigör tid hos näringsidkare och kan stärka företagens likviditet.

Av de åtgärder som vidtagits av Umeå kommun kan följande nämnas:

  • Företagsakut – samordnad rådgivningstjänst för företag som drabbas av ekonomiska effekter.
  • Samordning, information och lotsning av hur företagen kan nyttja de stöd som tillskapats på nationell och regional nivå.
  • Dialog med näringsidkare om pågående tillståndsärenden för att undersöka möjlighet att pausa eller avbryta.
  • Dialog med näringsidkare om pågående tillsynsärenden för att undersöka möjlighet att förlänga tidsfrister, med mera, där lagen så tillåter och det bedöms möjligt.
  • Prioritera verksamhetskritiska tillstånds- och tillsynsärenden.
  • Möjlighet att ansöka om tidigareläggning av uteserveringstillstånd.

Vi har från Umeå kommuns sida för avsikt att vidta följande åtgärder för att stötta det lokala näringslivet:

  • Korta betaltid till kommunens leverantörer.
  • Uppskov för betalning av olika typer av kommunala tillsynsavgifter.
  • Uppskov för betalning av olika typer av kommunala tillståndsavgifter.
  • Uppskov för inbetalning av hyror för fastigheter/anläggningar som företag förhyr av kommunens fastighetsfunktion.

Åtgärder för att skydda jobb och företag i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 3

Spridningen av det nya coronaviruset har redan fått dramatiska effekter på ekonomin. Knappt någon del av näringslivet och arbetsmarknaden är oberörd. 

Regeringen har under de gångna veckorna lanserat ett antal krisåtgärder för att skydda svenska jobb och företag. Från Umeå kommuns sida har vi tillsammans med branschorganisationen Företagarna öppnat en företagsakut, dit företag kan vända sig för rådgivning.

Jag ser allvarligt på den rådande situationen och de utmaningar vi har framför oss för en tid framöver.

I fredags gav jag därför förvaltningen i uppdrag att sammanställa vilka åtgärder som vidtas, vilka åtgärder kommunen kan vidta och vilka åtgärder som behöver vidtas. 

Vi hoppas kunna presentera en konkret åtgärdsplan under kommande vecka.

Umeå höjer beredskapen!

Av , , Bli först att kommentera 2

Umeå höjer beredskapen för kärvare tider. Under den rubriken skriver jag i dagens Västerbottens-Kuriren och konkluderar:

Det råder ingen tvekan om att Umeå har goda förutsättningar och en bra position inför framtiden. Men vi måste vara ödmjuka inför de ekonomiska utmaningar vi just nu står inför. Att vintern kommer är inget unikt för oss i Umeå.

Vi är vana och vi kommer vara väl förberedda. Det är därför vi börjar omställningen nu.

Att Umeå växer och utvecklas försätter oss i en position där vi har större resistenskraft mot vikande konjunkturer och där vi på sikt kommer att kunna klara välfärdens finansiering bättre. Att Umeå, och övriga stadskommuner i Norrland, växer är också en förutsättning för att hela Norrland ska stå sig starkt i konkurrensen mot resten av riket och – i en globaliserad ekonomi – resten av världen.

På nationell nivå kommer vi under de närmaste åren med stor sannolikhet att få se en inbromsning i ekonomin och att skatteunderlaget viker med konjunkturen. Detta minskar statens möjligheter att stötta landets kommuner ekonomiskt i någon större omfattning.

Samtidigt som kommunernas intäkter inte växer i samma omfattning så står Umeå, liksom riket i helhet, inför en demografisk utmaning. Andelen äldre och yngre i befolkningen ökar samtidigt som andelen i arbetsför ålder inte ökar i samma takt.

Den här utvecklingen är inte på något sätt unik för Umeå. Att befolkningen åldras ser vi i stort sett i alla kommuner i Sverige, och i hela den industrialiserade världen.

Vi måste därför jobba med att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden och vara proaktiva. Vi börjar detta arbete i god tid för att klara framtiden. Vi höjer beredskapen.

Som ett led i detta har vi just nu ett erfarenhetsutbyte med andra kommuner för att göra jämförelser, lära oss av goda exempel och bidra med egna goda exempel. Detta inleddes med en träff med Helsingborgs kommun och i dag ägde den andra träffen, med Uppsala kommun, rum. Uppsala är en snabbt växande universitetsstad likt Umeå och det var intressant att se att de, precis som vi, arbetar med att åstadkomma mer transparens i budgetprocessen och en effektivare dialog mellan olika nämnder och verksamheter.

Det var ett bra möte och jag blir stärkt i min övertygelse om att den resa vi påbörjat i Umeå med en ny budgetprocess kommer att vara av godo.

Jämförelser med andra kommuner bidrar med viktiga perspektiv men åskådliggör också likheter. Vi står inför liknande utmaningar, främst finansieringen av välfärden, och kan lära mycket av varandra.

På bilden ovan syns jag tillsammans med Eva och Maria som företrädde Uppsala kommun vid dagens seminarium. 

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem!

Av , , Bli först att kommentera 1

I går besökte jag, tillsammans med Luleås kommunalråd Niklas Nordström (till höger på bilden ovan) och Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén (i mitten på bilden ovan), Regeringskansliet för att framföra våra synpunkter på Kostnadsutjämningsutredningens betänkande samt ge regeringen en beskrivning av de särskilda förutsättningar som råder för större kommuner i norra Sverige. Det remissvar som Umeå kommun avgett till utredningen tidigare i våras finns att ta del av här.

Kostnadsutjämningssystemet är en modell genom vilken kommunerna omfördelar resurser sinsemellan enligt regler föreskrivna i lag.

I grund och botten är det bra med ett kostnadsutjämningssystem som balanserar upp skillnader i strukturella, opåverkbara förutsättningar så att samtliga kommuner i landet kan klara av att leverera service och välfärd till medborgarna på så jämlika villkor som möjligt.

Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att små kommuner med åldrande befolkning i glesbygd ska gynnas i omfördelningen. Annars skulle kommuner som Dorotea, Arjeplog och Storuman ha stora svårigheter att leva upp till välfärdsuppdraget.

Det finns dock skäl att vara kritisk till omfördelningssystemet, inte minst från vår sida i norra Sverige.

Det finns en allmän föreställning om de norra länen som ”tärande” eller ”bidragstagare” medan vi i själva verket har många kommuner som är nettoinbetalare till systemet. Samtidigt som vi försörjer systemet med resurser finns det kommuner i stockholmsområdet som är stora vinnare.

Även om det bara är två kommuner i Västerbotten, Umeå och Skellefteå, som är nettobetalare (medan övriga kommuner tar del av resurser ur systemet) så förlorar västerbottningarna totalt sett 283 miljoner kronor i kostnadsutjämning samtidigt som kommuner i Stockholmsområdet går plus på systemet med 714 miljoner kronor.

Trots de geografiska och demografiska utmaningar vår landsände har så skickar vi alltså resurser från Västerbotten till kommuner i Stockholmsområdet. Vinnare på systemet är bland annat välmående kommuner som Danderyd, Nacka och Lidingö. Dessa effekter förstärks av Kostnadsutjämningsutredningens förslag, trots att utredningens uppdrag har varit att kompensera för svåra geografiska förutsättningar och gles befolkning.

Samtidigt ligger tillväxtkommunerna i Västerbotten generellt sett högre i skatt än kommuner i stockholmsområdet, vilket är en direkt följd av att behoven är större här, inte minst när det saknas närhet till andra större kommuner.

I vår glesa landsände måste de stora kommunerna ta ett större ansvar. Medan man i Stockholm har korta avstånd och varje kommun kanske inte behöver stå för all infrastruktur själv (kulturinrättningar, badhus, idrottsanläggningar, skolor med mera) så måste de större kommunerna i norra Sverige ta ett större ansvar för service, fritidsliv, kultur med mera eftersom närliggande alternativ saknas.

Umeå är också den kommun som växer snabbast i Norrland, vilket gynnar hela regionen. Samtidigt straffas vi i utjämningssystemet för att vi växer och bidrar till utveckling.

Ett kostnadsutjämningssystem som fortsätter att dränera Västerbotten totalt sett har såklart negativa konsekvenser för hela länet, även för de mindre kommuner som var för sig tar del av stöd.

Vi vet att Norrlands tillväxt och utvecklingsmöjligheter är beroende av att det finns starka regionala knytpunkter och växande städer. Detta är viktigt för hela länets fortsatta attraktivitet och ekonomiska konkurrenskraft.

Med Kostnadsutjämningsutredningens förslag skulle Umeås avgift öka med 64 miljoner kronor per år. Detta i en situation där vi redan i dag har svårigheter att få ekonomin att gå ihop till följd av de tuffa utmaningar som följer av att vara en tillväxtkommun i en glesbefolkad landsände.

Sammantaget blev det ett bra möte och vi hoppas att regeringen gör en översyn av förslaget för att rätta till de skevheter dess genomförande skulle ställa till med!

Ska man rösta på ett regeringsalternativ som alltid har ”otur”?

Av , , Bli först att kommentera 2

Moderaterna brukar göra en stor grej av att de vill hålla ordning på statsfinanserna. Tittar man på facit från deras inspel i regeringsmakten så ser man att det inte är annat än fernissa.

Att prata går bra – men när det kommer till kritan så bränner man i tre fall av tre det överskott som byggts upp av socialdemokratiska regeringar och ökar statsskulden för att bekosta skattesänkningar. Se bilden ovan och den nedan. 

Borgerliga regeringar lämnar underskott i statsfinanserna efter sig i samtliga fall. 

Detta brukar avfärdas av Moderata företrädare som ”otur”. Man skyller på konjunkturen, på världsläget och på alla möjliga externa orsaker. Trots att det för var och en är helt uppenbart att underskotten härrör från en vårdslös skattesänkarpolitik.

Men oavsett så infinner sig frågan: vill man rösta på ett regeringsalternativ som har ”otur” tre av tre gånger?

Underskott 2

Årsredovisning Umeå kommun

Av , , Bli först att kommentera 6

Kommunfullmäktiges möte pågår för fullt och just nu avhandlas Umeå kommuns årsredovisning. En mycket glädjande nyhet, som jag vill notera omedelbart, är att sjukskrivningstalen inom Umeå kommun har gått ned. Vi måste dock fortsätta att arbeta målinriktat för att de ska minska ytterligare.

Vi kan också konstatera att Umeås tillväxt är fortsatt stark och kommunens ekonomi är på rätt väg. De senaste åren har underskott vänts till överskott. 2015 var resultatet –42 mnkr. 2016 vändes detta till 85 mnkr. För 2017 är det resultatet 259 mnkr. En god ekonomi är en grundläggande förutsättning för att vi ska klara utmaningarna för vår växande kommun. Det går bra för Umeå och kommunen presterar väl på flera områden.

Ett kvitto på detta fick vi när vi 2017 utsågs till årets superkommun av tidningen Dagens Samhälle. Utmärkelsen baseras på attraktivitet mätt i inrikes flyttnetto, hur många som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet, hur bra det går för den kommunala ekonomin, kommunens kultursatsningar och antal företag i kommunen.

Vad gäller kultursatsningar kan vi med glädje konstatera att Umeå satsar omkring 50 procent mer på kulturen än jämförbara kommuner. Ett rikt och levande kulturliv är en viktig del i varför Umeå är en trevlig kommun att bo och verka i. Under 2017 ökade Umeås befolkning med 2 188 personer, vilket är ett positivt steg på vägen mot kommunfullmäktiges mål om 200 000 medborgare år 2050. Med en växande befolkning ställs höga krav på den kommunala servicen. Det sker också demografiska förändringar som innebär att de yngre och äldre åldersgrupperna ökar i förhållande till den övriga befolkningen. Detta innebär att de verksamheter som ska tillgodose dessa ålderskategoriers behov måste prioriteras. I det ligger att satsa på bland annat skola samt barn- och äldreomsorg. För att klara detta måste den höga tillväxttakten och den höga byggnadstakten bejakas. Bostadsförsörjningen måste säkras.

Vad gäller bostadsbyggandet så motsvarar det nu rekordåren under början av 90-talet. Omkring 1 000 nya bostäder tillkom under 2017 och under 2018 har hittills nästan 2 000 bostäder fått startbesked. Umeå kommun har den högt ställda ambitionen om en planberedskap på 2 000 nya bostäder årligen. Vår utmaning ligger i att presentera mer byggklar mark och fortsatt hålla korta handläggningstider för bygglov. I det sistnämnda hänseendet har kommunens personal gjort ett enastående arbete. Handläggningstiderna för bygglov i Umeå är nu bland de lägsta i riket, med ett snitt på drygt tre veckor.

Umeås näringsliv uppvisar också en positiv utveckling, med många växande företag och god lönsamhet. Sedan en tid tillbaka tillkommer 1 100 nya arbetstillfällen i Umeå per år. De senaste åren har tillväxten varit hög i näringslivet, både vad gäller förädlingsvärde (32 procent), anställda (17 procent) och företag (36 procent). Umeå utmärker sig med en högre tillväxttakt än riket överlag och ligger i topp bland Sveriges kommuner. Näringslivet fortsätter att ge höga betyg till Näringslivsservice vid Umeå kommun. Betyget för kontorets förmåga att sköta kontakterna med Umeås företag har stadigt legat mellan 5 och 6 på en 6-gradig skala. Sammantaget visar detta på ett gott företagsklimat som fortsatt måste bejakas.

Umeås tillväxt ska ske på ett hållbart sätt, precis som slås fast i den strategiska plan som beslutats av kommunfullmäktige. Umeå har Sveriges snabbast växande kollektivtrafik och vi är Europas mest cyklande stad. Umeborna visar därmed att de vill ta ansvar för hållbarhet. Under 2016 beviljades också flera stora projektansökningar, för projekt som pågår alltjämt. Dessa projekt (bland annat Stadsmiljöavtalet, RUGGEDISED och Den koldioxidsnåla platsen) syftar till att stärka en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Det är framöver viktigt att vi är politiskt överens i flera stora frågor, till exempel översiktsplanen, så att vi får en långsiktig stabilitet i kommunens utveckling.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,