Etikett: kvarkenfärjan

Ytterligare ett viktigt steg mot den nya färjans färdigställande

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag har tidigare skrivit ett antal inlägg om den nya färjan mellan Umeå och Vasa som blir klar till våren 2021. Dessa inlägg kan läsas här, här, här, här, här och här.

I går lyftes så motorerna in i den nya färjan. Detta skedde på varvet i finska Rauma. Investeringen i ny färja görs av Umeås kommunkoncern tillsammans med Vasa Stad med finansiering säkrad från Europeiska Centralbanken. 

Frågan om varför den nya färjan är en viktig infrastruktursatsning lyfts ofta, och det på goda grunder. Därför är det alltid viktigt för mig att lyfta fram de bärande skälen bakom denna investering.

  • Färjetrafiken är en nyckellänk i den så kallade E12-korridoren som är avgörande för att transporter av gods och människor i öst-västlig riktning ska fungera väl.
  • Satsningen på bättre förbindelser med den nya färjan befrämjar tillväxt, kunskapsutbyte, internationell samverkan vad gäller utbildning och sjukvård samt turism.
  • Kvarkenregionen omfattar några av de mest utvecklade områdena i norra Skandinavien, med hög tillväxtpotential, mångsidiga näringar, exceptionellt hög industriell förädlingsgrad, exportindustri samt betydande befolkningstillväxt. E12-korridorenutgör regionens sammanhållande länk, från Atlantkustens isfria hamnar, över Kvarken och vidare mot Baltikum och Ryssland.
  • Satsningen på den nya färjan och utbyggnaden av Umeå hamn har utgjort avgörande skäl för ett antal stora industrisatsningar som gjorts i Umeå de senaste åren. Till dessa hör SCA:s miljardexpansion i Obbola och Komatsus val att förlägga en ny fabrik på Klockarbäcken i Umeå.

Till denna lista av skäl som legat till grund för Vasas och Umeås gemensamma beslut att satsa på färjetrafiken bör fogas det faktum att den nya färjan håller en hög teknisk standard som möjliggör mer hållbara resor över Kvarken.

Jag kommer att få skäl att återkomma till färjan i fler bloggar längre fram, men jag känner stor glädje inför att byggandet av den nya färjan har kommit en bit på vägen och att vi i rask takt närmar oss sjösättning. 

 

Nu är bygget av kvarkenfärjan igång!

Av , , Bli först att kommentera 4

I dag har jag och Vasas stadsdirektör Tomas Häryry tryckt på startknappen, på varvet i finska Rauma (Sv. Raumo), för bygget av den nya färja som kommer att gå mellan Umeå och Vasa.

Färjan kommer att hålla en hög hållbarhetsstandard och bland annat vara utrustad med ett världsledande navigationssystem som möjliggör effektivare resor och bidrar till att färjan kommer att halvera koldioxidutsläppen jämfört med nuvarande färja.

Umeå har en lång historia av sjöfart. När Umeå grundades 1621 var hamnen belägen centralt i Umeå. I takt med att skeppen som trafikerade hamnen blev större och större flyttades den ut mot havet. År 1919 anlades hamnen där den är i dag och just nu genomgår den en fantastisk utveckling.

De öst-västliga förbindelserna är lätta att glömma, men de är väldigt viktiga. Vår utbyggnad av hamnen och satsning på den nya färjan har haft stor betydelse för industriutvecklingen. När vår infrastruktur utvecklas vågar stora aktörer som SCA och Komatsu investera i Umeå. Utvecklingen av färjeförbindelserna möjliggör också mer av turism, gränsöverskridande samarbete rörande sjukvård, högre utbildning, med mera.

Vi möter framtiden genom samarbete över gränserna!

Resan mot den nya färjan och starkare öst-västliga förbindelser har dock inte varit problemfri. När Sverige och Finland gick med i EU 1995 och TAX-free inte längre var tillåtet på färjan från och med år 2000 så minskade antalet resande över Kvarken från 1 miljon per år till omkring 40 000.

Det gick inte längre att driva trafiken på kommersiell basis och den privata aktör som drev färjan gick i konkurs 2011.

Då klev Umeå kommun och Vasa stad in och bildade ett gemensamt färjebolag för att upprätthålla den för båda parter viktiga färjetrafiken. Detta blev möjligt genom en lång historia av gränsöverskridande samarbete. Nu ökar antalet resor igen och transporterna över Kvarken är väldigt viktiga för näringslivet.

Färjans betydelse kan verkligen inte underskattas. Den utgör ett nav för de öst-västliga transportvägar som i förlängning knyter samman Umeå och Vasa med Norge i väst och Ryssland och Kina i öst.

Sedan 1972 har färjetrafiken gått dagligen året runt och skapat förutsättningar för samarbete i kringliggande regioner.

I dag blev startskottet för en ny epok för färjetrafiken över Kvarken!

Nordiskt ministermöte i Umeå och ny satsning på pensionärerna

Av , , Bli först att kommentera 1

I går ägde Barents Euro-Arctic Transport Ministerial meeting rum i Umeå. Jag närvarade vid invigningen och talade om utvecklingen av hamnen i Umeå.

Med på mötet fanns den svenske infrastrukturministern Tomas Eneroth, som vid sitt besök passade på att presentera en ny satsning från regeringens sida på våra pensionärer.

I enlighet med vad som utlovats fortsätter man med avvecklingen av den s.k. pensionärsskatten. Den orättvisa skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska bort!

Härutöver höjs garantipensionen och taket för bostadstillägget höjs från 5 600 kr till 7 000 kr.

Finansiering säkrad – snart inleds bygget av ny kvarkenfärja!

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag har jag och Tomas Häyry, ordförande för Kvarken Link och stadsdirektör i Vasa, skrivit under avtalet med Europeiska Investeringsbanken (EIB) angående finansiering av bygget av en ny färja som ska gå mellan Umeå och Vasa.

Under mötet deltog Alexander Stubb, Finlands tidigare statsminister och numer vice ordförande för EIB. Lånet uppgår till 700 miljoner kronor och utöver detta går Vasa in med 250 miljoner kronor och Umeås kommunala bolag, Umeå kommunföretag AB och Infrastruktur i Umeå AB, går in med 250 miljoner kronor.

När finansieringen nu är slutligt säkerställd påbörjas bygget av den nya färjan den 16 september i och med att det första stålet skärs i finska Rauma. Båten byggs av Rauma Marine Construction. Båten kommer att hålla en hög hållbarhetsstandard.

EIB var nöjda med att kunna låna ut kapital till ett projekt för ökad hållbarhet inom sjöfarten och med tanke på att färjan kommer att byggas inom EU.

För Umeå och Vasa kommer den nya färjan ha stor betydelse för att fördjupa de svensk-finska förbindelserna, förbättra turistnäringen och det gränsöverskridande samarbetet vad gäller sjukvård och utbildning. Inte minst kommer färjan att i högre grad tillgodose industrins och det övriga näringslivets behov av transporter i öst-västlig riktning. 

Färjan är en viktig del av den infrastruktur som behövs för ett växande, hållbart Umeå. Vi behöver mer av internationellt samarbete och ännu bättre förutsättningar för växande industri och näringsliv. 

På bilden ovan (från vänster): Tomas Häyry, Joakim Strand, Alexander Stubb och undertecknad Foto: Katarina Nylund

Kvarkenfärjan är viktig för regionens tillväxt

Av , , Bli först att kommentera 1

Under gårdagens kommunfullmäktigesammanträde ställdes en interpellation till mig angående finansieringen av en ny färja för att utveckla och stärka transportmöjligheterna över Kvarken. Under debatten i fullmäktige satte interpellanten även i fråga om det inte vore bättre att låta en begagnad färja trafikera farleden.

Interpellationen gav mig möjlighet att genomlysa det aktuella läget och utveckla betydelsen av att färjetrafiken över Kvarken stärks. Det är en betydelsefull fråga inte bara för Umeå utan hela vår region.

Hur ser läget ut just nu?

För närvarande pågår en intensiv förhandlingsverksamhet både i Sverige och Finland för att lösa finansieringen av färjan. Vi håller på att lägga pusslet med finansieringen och frågan kommer att lyftas i kommunfullmäktige senare i år, sannolikt i juni eller augusti.

Möjligheten till en ”begagnad” färja har undersökts noggrant och är tyvärr inte ett alternativ. Det finns inga begagnade färjor tillgängliga som lever upp till kraven, bland annat vad gäller isbrytarkapacitet. En äldre färja kan dessutom vara dyrare i drift till följd av mindre effektiva motorer.

Det viktigaste skälet till att satsa på ny teknik är dock hållbarhetsaspekter. Äldre motorer är smutsigare och släpper ut mer föroreningar än nya, effektivare motorer.

Kvarken Link AB – som är det bolag som ska projektera, bygga och äga färjan – sände för någon månad sedan ut en så kallad RFI; en intresseförfrågan till 17 varv runt om i världen för att få svar på olika frågor om respektive varvs möjligheter att ha kapacitet att bygga, preliminär kostnad för färjan o.s.v. Svarstiden utgår i början av mars. Därefter väljs ett mindre antal varv ut som får en slutlig förfrågan och då är vi inne i början av september.

Anbud ska preliminärt vara hos Kvarken Link i november och ett definitivt beslut kan vara klart före årsskiftet 2018/2019. Med en byggtid på mellan 18 och 24 månader kan en ny färja vara på plats i november – december 2020.

Varför är färjetrafiken viktigt?

Många undrar, på goda grunder, varför vi engagerar oss så starkt i frågan om en ny färja. Vissa ser det som ett skrytprojekt andra upplever det som en bisak som vi inte borde ägna så mycket energi åt.

Därför vill jag ta tillfället i akt att sätta frågan i det större perspektiv som åskådliggör varför denna transportförbindelse är viktig.

Färjetrafiken är en nyckellänk i den så kallade E12-korridoren som är avgörande för att transporter av gods och människor ska fungera på ett sätt som främjar tillväxt, kunskapsutbyte och samarbete mellan länder. Eftersom Sverige är ett avlångt land så inskränker sig ofta infrastruktursatsningar till nord-sydliga förbindelser. Minst lika viktigt för utvecklingen i vår region är emellertid de öst-västliga och landsgränsöverskridande förbindelserna – vilka ofta förbises i diskussionen.

Det är alltså enligt min mening viktigt att vi får en ny färja på plats och den senaste tidens tillväxt i färjetrafiken över Kvarken bådar gott för framtida investeringar. Projektet präglas av en anda av internationellt samarbete i syfte att skapa en tillväxt och ett utbyte som gagnar befolkningen i flera länder.

Kvarkentrafiken möjliggör större tillväxt…

Kvarkenregionen omfattar några av de mest utvecklade områdena i norra Skandinavien, med hög tillväxtpotential, mångsidiga näringar, exceptionellt hög industriell förädlingsgrad, exportindustri samt betydande befolkningstillväxt. E12-korridoren utgör regionens sammanhållande länk, från Atlantkustens isfria hamnar, över Kvarken och vidare mot Baltikum och Ryssland.

Inom E12 korridoren arbetar vi aktivt med att tillgodose behovet – för näringsliv och invånare – av smidiga öst-västliga transporter. Även E12 korridorens logistikcenter och omlastningsterminaler har ett gott samarbete och tillsammans strävar man efter att göra transporterna så smidiga och kostnadseffektiva som möjligt.

Inom E12 korridoren finns ett etablerat samarbete och ett upparbetat förtroendekapital bland politiker, tjänstemän och näringslivets representanter. Detta utgör en god grund för framtida utveckling och investeringar.   

…och stärker de internationella banden

Färjetrafik över Kvarken utgör en nyckellänk i E12-korridoren som binder samman regionen och skapar förutsättningar för att ta tillvara den kunskap och utvecklingspotential som finns i Kvarkenregionen.

Utvecklingen av dessa transportförbindelser rör emellertid inte bara Kvarkenregionen. Den är av betydelse för hela norra Europas transportnätverk och utgör en ”matarkorridor” för de nord-sydliga transportkorridorerna, samt en smidig förbindelse till Atlantkusten.

Med tanke på den framtidspotential som ligger i Nordostpassagen, med flera veckor kortare sjötransporter från Asien till Europa, så befinner sig även E12 korridoren på en strategiskt viktig plats. Även kopplingen österut till Ryssland utgör en stor potential för vår region och kopplar oss samman med en stor marknad. Från den finska staden Kouvola finns redan en etablerad järnvägsförbindelse till Kina och ”one belt – one road” – korridoren.

Framöver är det viktigt att den goda samverkan som etablerats inom projekten NLC Corridor och E12 Atlantica Transport utvecklas ytterligare i enlighet med regionernas och näringslivets behov, och att en permanent stråkförvaltning etableras.

I framtiden är det också viktigt att arbeta vidare med att koppla an E12 korridoren till TEN-T Core korridorerna Scand-Med och North Sea Baltic samt med Bottniska korridoren, vilket är en förutsättning för att E12 korridoren ska kunna förbli och utvecklas som en etablerad nordeuropeisk transportkorridor.

Jag hoppas att denna redogörelse har bringat större klarhet i varför detta projekt är viktigt för Umeå och för hela vår region. Mitt engagemang i denna fråga sammanhänger helt enkelt med min ambition att värna Umeås tillväxt och umeborna. För att Umeå ska växa måste vi vara öppna mot och sammanlänkade med omvärlden.

Umeå ska växa med god välfärd och livsmiljö som mål

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag deltog i dag under årets Byggardag, ett möte som anordnas av Sveriges byggindustrier Västerbotten, på Folkets Hus Umeå. Jag fick tillfälle att berätta om de spännande bostads- och stadsutvecklingsprojekt som vi står inför i Umeå.

I går skrev jag om att Västra länken, den sista delen av ringleden runt Umeå, har fått klartecken och kommer att kunna byggas inom de närmsta åren. Jag nämnde också att detta får en positiv inverkan på möjligheterna till stadsutveckling i Umeå. Detta berörde jag även i dag på Folkets Hus.

Många investerare har vilat på hanen i avvaktan på om Västra länken kommer till stånd. När den nu blir av öppnas nya möjligheter för investeringar i Umeå.

Västra länken kommer att möjliggöra att den motorväg som i dagsläget klyver Teg kan omvandlas till en trevlig stadsgata. Det skapas också ett större utrymme för förtätning och bostadsbebyggelse på Teg. Även Röbäck kommer att påverkas positivt av att infrastrukturen i Umeå byggs ut.

Vid sidan av detta planeras just nu för ett antal spännande och framtidsinriktade projekt i Umeå. Vi kommer att bygga omkring 3 000 bostäder i det nya bebyggelseområdet Tomtebo strand. Detta är ett projekt som ligger i framkant vad gäller hållbart byggande. Lika många bostäder kommer att tillskapas i Holmsund med start år 2020. Härutöver planerar vi för ytterligare bostäder i Olofsdal (som ligger i anslutning till Nydalahöjd), på Backen, Böleäng, Ön med mera. Vi för också en fortsatt dialog angående möjligheterna till exploatering av delar av det så kallade I20-området.

När Norrbotniabanan inom kort börjar byggas kommer bland annat ytterligare möjligheter till nya industriområden tillskapas. Detta kommer att medföra att centralt belägna industriområden skulle kunna tas i anspråk för bostadsbebyggelse och att industriverksamheter i högre grad förläggs utanför centrala Umeå – till exempel i det nuvarande Dåva-området.

Under dagens möte fick jag också tillfälle att prata om kvarkenfärjan. Vid mötet närvarande forskare och näringslivsföreträdare var överens med mig om att det är viktigt att den befintliga transportförbindelsen mellan Umeå och Vasa finns kvar och utvecklas. Det är nödvändigt för att säkra en fortsatt god tillväxt i Umeå och hela regionen. Färjetrafiken har på sistone uppvisat en god lönsamhet vilket skapar bra förutsättningar för investeringar i denna. Utan färjeförbindelsen riskerar vi att mista viktiga aktörer som Komatsu, som behöver kunna transportera skogsmaskiner över Bottenviken.

När man, som vi gör i Umeå, satsar på utveckling och tillväxt finns det alltid människor som är skeptiska. Det är helt förståeligt. När det byggs och investeras i vår kommun sker förändringar av stadsmiljön som kan skapa en viss osäkerhet. Det som är viktigt att komma ihåg är att vi behöver tillväxten för att Umeå framöver ska vara en plats där människor har en hög livskvalitet och där vi har råd att upprätthålla en god välfärd.

Ett starkare Umeå är också nödvändigt för att vi ska ha en levande landsbygd. Det är där städer mår bra som landsbygden frodas. Utan starka städer saknas förutsättningar för landsbygdsutveckling.

Det socialdemokratiska synsättet är att tillväxt, hållbarhet och välfärd måste förenas och växelverka. Tillväxten behövs för välfärdens finansiering på sikt.

Välfärden behövs i sin tur för att vi ska kunna ha en god tillväxt; det är människor som skapar tillväxten och tillväxten måste vara till för att ge människor bättre liv.

Samtidigt måste tillväxten ske hållbart, ur alla aspekter. Vi kan inte växa på ett sätt som skapar segregation, förorenar eller uttömmer de resurser som står till vårt förfogande.

Det är därför jag tror så starkt på den socialdemokratiska politiken. Vi ser tillväxten som ett sätt att förbättra livsvillkoren för människor, samtidigt som vi tar ansvar för att tillväxten sker på ett sätt som inte ökar klyftorna eller omintetgör våra naturtillgångar.

Moderaterna i Umeå har redan aviserat att de vill genomföra skattesänkningar. De fokuserar därutöver på frågor som kameraövervakning och ogenomförbara åtgärder som kommunala tiggeriförbud.

Vi prioriterar istället välfärd framför skattesänkningar. En stark välfärd skapar större frihet för människor och påskyndar tillväxten. Framförallt garanterar den människor ett gott liv. Det är ju för människornas väl som politiken finns till.

I trygghetsfrågorna stirrar vi oss inte blinda på skenbart handlingskraftiga åtgärder som kameraövervakning. Vi satsar istället på hållbar samhällsutveckling som minskar grogrunden för otrygghet och kriminalitet. Utöver detta arbetar vi inom kommunen, i nära samarbete med polisen och andra myndigheter, för att se till att de förebyggande åtgärderna, på invididnivå och samhällsnivå, fungerar så effektivt som möjligt.

Umeå står inför en spännande utveckling som om den tas tillvara på rätt sätt kommer att förbättra livsvillkoren för Umeborna och göra vår kommun till en allt bättre plats att leva på!