Etikett: tillväxt

Snart passerar Umeå kommun 130 000 invånare!

Av , , Bli först att kommentera 6

Att Umeå kommun fortsätter växa är en förutsättning för att vi ska fortsätta vara ett konkurrenskraftigt, attraktivt och utvecklande nav för norra Sverige och de nordligaste delarna av Europa. Tillväxten är inget självändamål utan bottnar i insikten om att vi genom tillväxten kan bygga ett Umeå och ett Västerbotten som är bättre för medborgarna och kan tillgodose behovet av en stark välfärd i tuffare tider.

Tillväxten möjliggör för oss att utvecklas hållbart – vi kan jobba med förtätning, utveckling av kommundelar och landsbygd, näringslivsutveckling, forskning och innovation som möjliggör ett hållbart, växande Umeå med långsiktigt stark ekonomi och god kompetensförsörjning.

Därför är det glädjande att folkmängden ökade under det tredje kvartalet med 1 289 personer i Umeå kommun. Detta innebär att Umeå nu har 128 587 invånare. Detta framgår av den senaste statistiken från Statistiska Centralbyrån.

Jag vill önska alla nya umebor, unga som gamla, varmt välkomna!

Det här är mycket positiva nyheter inte minst eftersom det innebär att Umeå motverkar utflyttningen från norra Sverige. Det ger oss en förbättrad ekonomisk bärkraft, vilket krävs för att bland annat kunna skapa god service och bibehållen välfärd. Det är också en förutsättning för att norrlandslänen inte ska tappa representation i riksdagen, vilket är viktigt när resten av Sverige växer.

Fram till det tredje kvartalet färdigställdes 911 nya bostäder i Umeå fördelat på 61 villor, 781 hyreslägenheter samt 70 bostadsrättslägenheter i flerbostadshus. Därutöver tillkommer 7 lägenheter genom ombyggnationer i befintligt bostadsbestånd. Uppskattningen i dagsläget är att det under helåret 2019 kommer att färdigställas cirka 1 100–1 300 lägenheter i Umeå kommun. Vi ligger alltså fortsatt kvar på en fördubblad byggtakt jämfört med början av 2010-talet men målet om 2 000 nya bostäder årligen består och det är mot detta vi arbetar!

Mot framtiden tillsammans med Ö-vik!

Av , , Bli först att kommentera 4

I dag har jag, tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Anders Ågren, träffat Per Nylén (S) och Anna-Britta Åkerlind (C), kommunstyrelsens ordförande respektive 2:e vice ordförande vid Örnsköldsviks kommun. Dagordningen för vårt möte var att diskutera hur vi tillsammans kan stärka vår regions utveckling.

Antalet arbetstillfällen i vår arbetsmarknadsregion har på kort tid vuxit från 100 000 till 110 000. Vi har en positiv utveckling men vi har högre ambitioner som kräver att vi samordnar vårt arbete ytterligare.

Vi ska tillsammans med respektive kommuns näringslivschefer spalta upp vad Umeå och Ö-vik behöver göra för att bibehålla och stärka den goda utvecklingen. Vi kommer framöver att konkretisera vårt arbete ytterligare och hålla gemensamma näringslivsträffar och utarbeta gemensamma strategier för att möta utmaningen med kompetensförsörjningen.

Som företrädare för kommuner i norra Sverige måste vi ständigt försöka tänka nytt och offensivt. En god utveckling mot framtiden kommer inte av sig själv. Vi vet också från den regionalekonomiska forskningen att Norrland behöver starka städer för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft och sitt inflytande. Då måste vi ständigt vara på bollen och ha ambitiösa mål för att bygga ett samhälle präglat av utveckling, optimism och framtidstro.

Jag ser fram emot fortsatta konstruktiva samtal i samma anda! 

Nordiskt ministermöte i Umeå och ny satsning på pensionärerna

Av , , Bli först att kommentera 1

I går ägde Barents Euro-Arctic Transport Ministerial meeting rum i Umeå. Jag närvarade vid invigningen och talade om utvecklingen av hamnen i Umeå.

Med på mötet fanns den svenske infrastrukturministern Tomas Eneroth, som vid sitt besök passade på att presentera en ny satsning från regeringens sida på våra pensionärer.

I enlighet med vad som utlovats fortsätter man med avvecklingen av den s.k. pensionärsskatten. Den orättvisa skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska bort!

Härutöver höjs garantipensionen och taket för bostadstillägget höjs från 5 600 kr till 7 000 kr.

Äntligen är investeringen i Obbola i hamn!

Av , , Bli först att kommentera 2

På bild ovan: Per Strand SCA och undertecknad

Äntligen har SCA fattat beslut om att göra en investering i fabriken i Obbola. En ny pappersmaskin för 7,5 miljarder ska byggas och den kommer att öka pappersbrukets kapacitet ordentligt. Produktionen i Obbola kommer att öka från dagens 450 000 ton kraftliner till 725 000 ton.

Detta är resultatet av ett otroligt bra samarbete. Kommunledningen har haft en fortlöpande dialog med SCA:s ledning för att få till stånd en så god utveckling som möjligt av industrin i Obbola. Vi har även byggt ut hamnen för att möta det växande behovet av sjötransporter nu när Umeå utvecklas som industristad. Utöver detta har vi sett till att snabba på processen med de detaljplaneändringar som var nödvändiga för att åstadkomma detta.

Det har varit viktigt för mig att arbeta mot det här målet för att befästa arbetstillfällen inom industrin i Umeå. Antingen är man i utveckling eller i avveckling. Genom denna utveckling har vi garanterat industrijobben i Obbola för flera decennier framöver, vi befinner oss i utveckling!

Jag kommer längre fram att följa med SCA för att dra lärdom av hur man har arbetat med andra liknande projekt, bland annat i Timrå.

När stora aktörer som SCA gör den här typen av investeringar får det dessutom ringar på vattnet. Omkring 600-1500 personer kommer att arbeta på byggarbetsplatsen för den här stora satsningen över tid. Vi för därför en dialog med näringslivet om hur vi kan garantera tillräckligt antal korttidsboenden för att möta dessa behov.

Det är också ett faktum att när stora industriaktörer som SCA befäster sin verksamhet i Umeå så skapar det förutsättningar för fler aktörer att etablera sig och göra investeringar i Umeå. Det uppstår positiva synergieffekter.

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem!

Av , , Bli först att kommentera 1

I går besökte jag, tillsammans med Luleås kommunalråd Niklas Nordström (till höger på bilden ovan) och Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén (i mitten på bilden ovan), Regeringskansliet för att framföra våra synpunkter på Kostnadsutjämningsutredningens betänkande samt ge regeringen en beskrivning av de särskilda förutsättningar som råder för större kommuner i norra Sverige. Det remissvar som Umeå kommun avgett till utredningen tidigare i våras finns att ta del av här.

Kostnadsutjämningssystemet är en modell genom vilken kommunerna omfördelar resurser sinsemellan enligt regler föreskrivna i lag.

I grund och botten är det bra med ett kostnadsutjämningssystem som balanserar upp skillnader i strukturella, opåverkbara förutsättningar så att samtliga kommuner i landet kan klara av att leverera service och välfärd till medborgarna på så jämlika villkor som möjligt.

Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att små kommuner med åldrande befolkning i glesbygd ska gynnas i omfördelningen. Annars skulle kommuner som Dorotea, Arjeplog och Storuman ha stora svårigheter att leva upp till välfärdsuppdraget.

Det finns dock skäl att vara kritisk till omfördelningssystemet, inte minst från vår sida i norra Sverige.

Det finns en allmän föreställning om de norra länen som ”tärande” eller ”bidragstagare” medan vi i själva verket har många kommuner som är nettoinbetalare till systemet. Samtidigt som vi försörjer systemet med resurser finns det kommuner i stockholmsområdet som är stora vinnare.

Även om det bara är två kommuner i Västerbotten, Umeå och Skellefteå, som är nettobetalare (medan övriga kommuner tar del av resurser ur systemet) så förlorar västerbottningarna totalt sett 283 miljoner kronor i kostnadsutjämning samtidigt som kommuner i Stockholmsområdet går plus på systemet med 714 miljoner kronor.

Trots de geografiska och demografiska utmaningar vår landsände har så skickar vi alltså resurser från Västerbotten till kommuner i Stockholmsområdet. Vinnare på systemet är bland annat välmående kommuner som Danderyd, Nacka och Lidingö. Dessa effekter förstärks av Kostnadsutjämningsutredningens förslag, trots att utredningens uppdrag har varit att kompensera för svåra geografiska förutsättningar och gles befolkning.

Samtidigt ligger tillväxtkommunerna i Västerbotten generellt sett högre i skatt än kommuner i stockholmsområdet, vilket är en direkt följd av att behoven är större här, inte minst när det saknas närhet till andra större kommuner.

I vår glesa landsände måste de stora kommunerna ta ett större ansvar. Medan man i Stockholm har korta avstånd och varje kommun kanske inte behöver stå för all infrastruktur själv (kulturinrättningar, badhus, idrottsanläggningar, skolor med mera) så måste de större kommunerna i norra Sverige ta ett större ansvar för service, fritidsliv, kultur med mera eftersom närliggande alternativ saknas.

Umeå är också den kommun som växer snabbast i Norrland, vilket gynnar hela regionen. Samtidigt straffas vi i utjämningssystemet för att vi växer och bidrar till utveckling.

Ett kostnadsutjämningssystem som fortsätter att dränera Västerbotten totalt sett har såklart negativa konsekvenser för hela länet, även för de mindre kommuner som var för sig tar del av stöd.

Vi vet att Norrlands tillväxt och utvecklingsmöjligheter är beroende av att det finns starka regionala knytpunkter och växande städer. Detta är viktigt för hela länets fortsatta attraktivitet och ekonomiska konkurrenskraft.

Med Kostnadsutjämningsutredningens förslag skulle Umeås avgift öka med 64 miljoner kronor per år. Detta i en situation där vi redan i dag har svårigheter att få ekonomin att gå ihop till följd av de tuffa utmaningar som följer av att vara en tillväxtkommun i en glesbefolkad landsände.

Sammantaget blev det ett bra möte och vi hoppas att regeringen gör en översyn av förslaget för att rätta till de skevheter dess genomförande skulle ställa till med!

Första spadtaget för ny fabrik i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 3

I går medverkade jag vid en sammankomst med Komatsu där vi vi äntligen satte spaden i jordet för byggandet av Komatsus nya fabrik på Klockarbäcken i Umeå.

Förra året kunde vi gå från ord till handling och sälja mark till Komatsu för att möjliggöra utbyggnaden av verksamheten.

Anläggningen kommer att täcka 30 000 m2 och planeras att stå klar till hösten 2020. Komatsu har också högt ställda mål för att göra sin produktion helt koldioxidneutral.

Med denna satsning tryggas nya arbetstillfällen i Umeå såväl under byggandet av den nya anläggningen som efter att den står färdig. Jag ser fram emot att följa byggandet av den nya fabriken, vilken kommer att utgöra ett viktigt tillskott till Umeås utveckling!

IMG_1450

Hållbar tillväxt mot målet om 200 000 umebor

Av , , Bli först att kommentera 0

I går skrev jag och min kollega Janet Ågren (S) i Västerbottens-Kuriren om vikten av att Umeå växer hållbart mot målet om 200 000 invånare år 2050.

Ta del av debattartikeln här.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Ett avgörande steg mot ny fabrik och nya arbetstillfällen nu taget!

Av , , Bli först att kommentera 6

I tisdags fattade vi beslut om försäljning av mark på Klockarbäcken till Komatsu Forest som tillverkar skogsmaskiner i Umeå. Vår medverkan i att möjliggöra för Komatsu att bygga en ny fabrik berättade jag om i höstas. Den 5 september förra året skrev jag om hur jag och mitt parti initierat frågan om ett markanvisningsavtal för Komatsu.

Jag lovade innan valet att vi i kommunen skyndsamt skulle ta fram plan och sälja mark så att vi kan garantera nya industrijobb i Umeå. Det känns nu bra att vi kan gå från ord till handling och snart komma igång med bygget på Klockarbäcken. Jag hoppas att den första plattan till fabriken gjuts till sommaren.

Inräknat Komatsus mark har vi omkring 300 hektar som planeras för fullt i kommunen så att fler arbetstillfällen kan skapas i Umeå.

I höstas besökte jag den markyta på Klockarbäcken som Komatsu nu köper för att utveckla sin verksamhet. I filmen nedan återges mitt besök.

Vi satsar på framtidens Umeå – ny industri säkrar jobb och framtidstro

Av , , Bli först att kommentera 2

Som jag kunde berätta om i går fattade vi, på Socialdemokraternas initiativ, beslut om att ge Mark- och exploatering i uppdrag att ta fram ett markanvisningsavtal för Komatsu Forest som vill säkerställa möjligheten att växa i Umeå. På den mark vi kommer att sälja till Komatsu, vid Klockarbäcken i Umeå, kommer de att ha möjlighet att bygga en ny fabrik. Jag har fört samtal under lång tid med Komatsu och verkar för att de ska vilja investera i Umeå.

Umeå är redan i dag Norrlands industriella centrum och vi vill stärka den positionen. Med ny och starkare industri skapas nya arbetstillfällen och framtidstro för umeborna. Därför verkar jag och mitt parti outtröttligt för fler arbetstillfällen, för att Umeå ska kunna växa och välfärden ha en stabil finansiering över tid.

Se mer om detta i filmen nedan. 

Träff med VK:s veteraner och samtal på stan med äldreministern

Av , , Bli först att kommentera 2

I går hade jag förmånen att träffa Västerbottens-Kurirens veteraner under ett möte på Kafé Station i centrala Umeå. Jag berättade om det pågående arbetet i kommunen och mina visioner för framtidens Umeå. Jag vill se ett jämlikt, hållbart och växande Umeå där medborgarna ges bästa möjliga chans att fullfölja sina drömmar och ambitioner. Då måste förebyggande arbete, kultur, fritid och framförallt välfärden gå före stora skattesänkningar.

Efter mitt anförande fick jag många bra frågor. Frågorna handlade om alltifrån badhuset Navet, till förtätning, 200 000 – målet och trygghetsläget. Det blev många givande diskussioner.

Vad gäller målet om 200 000 invånare så bör följande sägas. Att bli fler umebor är inte ett självändamål. Det handlar om att vi i möjligaste mån ska kunna finansiera en god välfärd och bra verksamhet genom att fler bidrar med sitt arbete. Genom att växa kan vi också skapa en bredare och mer diversifierad arbetsmarknad som möjliggör för inte minst unga människor att flytta till och stanna kvar i Umeå – även efter att man studerat på universitetet.

Har Norrland inte starka städer som Umeå så tappar vi i konkurrensen med övriga landet och resten av världen. I förlängningen leder det till att Norrlands och Västerbottens inflytande minskar – enkelt uttryckt så får vi färre platser i riksdagen och sämre representation. När Umeå växer smittar det dessutom av sig på resten av vår region. Det skapas underlag för nya företag – inte minst i inlandet – och en stark tillväxt som hela Västerbotten kan dra nytta av.

Under eftermiddagen begav jag mig också ut på Rådhustorget för att samtala med umeborna tillsammans med barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren. Senare under eftermiddagen medverkade Lena också vid ett öppet möte om framtidens äldreomsorg på Umeå folkets hus. Mötet blev välbesökt och deltagarna ställde många bra frågor!

32078342_10156020505070709_6780757907223871488_n