Etikett: västerbotten

Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet!

Av , , Bli först att kommentera 5

Det tål att upprepas. Under regeringsförklaringen i går betonade Stefan Löfven återigen att Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet. Som vi kunnat konstatera är bygget i full gång. Det känns därför tryggt att beskeden upprepas och att vi äntligen är på gång med denna stora och viktiga infrastruktursatsning som kommer att utveckla vår region – och hela Sverige – ekonomiskt, socialt och hållbart.

Förhoppningsvis lyssnade även de moderata riksdagsledamöter som sprider påståendet om att Norrbotniabanan är en bluff. Kanske för att dölja det faktum att det var deras parti som skrotade planerna på järnvägsbygget när de tog makten 2006. Vi får hoppas att det inte blir en repris på detta efter valet nästa år.

Det är inte läge att vara egoist – låt oss agera så att vi kan se tillbaka på den här tiden med en känsla av stolthet

Av , , Bli först att kommentera 2

I kväll höll statsminister Stefan Löfven sitt andra tal till nationen, det fjärde talet till nationen i Sveriges historia, med anledning av coronapandemin. Om du missade talet finns det att ta del av i efterhand här. Med anledning av talet vill jag säga följande.

Sverige och Umeå är under hård press. Och det är inte läge att vara egoist nu. I pandemins år är det tydligare än någonsin att ingen av oss är en ensam ö. Vi är alla beroende av varandra.

De val du och jag gör i dag, i morgon och de veckor som följer kommer att vara avgörande för hur vi klarar denna utmaning. Det kommer att vara avgörande för hur många som kommer att dö och för vilka möjligheter vården och omsorgen kommer att ha att skydda riskgrupper och hjälpa den som blir sjuk.

Mycket känns mörkt. Men det är inte hopplöst. Vi plattade ut smittspridningskurvan i våras. Allt fler har nu återigen börjat ta sitt ansvar. Resandet minskar. Hemmajobbandet ökar.

I Umeå kommun följer vi smittspridningsläget varje dag, timme för timme. Vi har en ständig beredskap att vidta de beslut som utifrån en förändrad lägesbild är nödvändiga för att skydda liv och hälsa. Men ytterst vilar ansvaret tungt på oss som enskilda. Det är framförallt våra val i vardagen som är avgörande för om vi kommer att kunna bromsa smittan.

Väldigt många tar sitt ansvar, men alltför många skulle kunna göra mer. Därför vill jag påminna om detta. Vi är alla skyldiga att följa myndigheternas råd. Det är inga lösa tips som man kan välja och vraka bland. Det är riktlinjer som ytterst handlar om liv och död.

Precis som statsministern säger: det vi gör rätt nu har vi glädje av sen. Och det vi gör fel nu straffar sig både nu och längre fram.

Så låt oss visa mod och styrka så att vi kan se tillbaka på den här tiden med en känsla av stolthet över att vi tillsammans, i solidaritet, kunde besegra viruset och skydda varandra.

Välkommen till Västerbotten och till Umeå, Helene Hellmark Knutsson

Av , , Bli först att kommentera 4
Helene Hellmark Knutsson (S), tidigare minister för högre utbildning, har av regeringen utsetts till ny landshövding i Västerbottens län.
 
Jag vill hälsa Helene varmt välkommen till Västerbotten och Umeå. Hon har en gedigen meritlista och hennes mångsidiga kompetens och långa erfarenhet kommer att vara en stor tillgång i arbetet med att utveckla Västerbotten.

Varmt välkommen!

Vi valde ny färja istället för väntan i tusentals år

Av , , Bli först att kommentera 7

Vi tänker inte vänta i de tusentals år som återstår innan landhöjningen leder till att Vasa och Umeå, Västerbotten och Österbotten, växer ihop. Vi behöver gränsöverskridande samarbete och utbyte i dag. Därför var dagens aktiviteter väldigt glädjande. De markerar en historisk dag för vårt långvariga arbete med att knyta samman Umeå och Vasa.

I dag genomfördes alltså kölsträckningsceremonin för den nya färjan Aurora Botnia som Umeå, via kommunkoncernen, tillsammans med Vasa beställt. Jag var på plats med bl.a. Vasa stadsfullmäktiges ordförande Joakim Strand för att titta på färjebygget.

Kölsträckning är ett byggskede som innebär att kölen läggs på stapelbädden. Den har en ceremoniell betydelse och enligt tradition fick jag och Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa, lägga ner varsin lyckoslant från Umeå och Vasa under kölen på den nya färjan.

Färjan ska vara klar i april 2021 och kommer att långsiktigt garantera den viktiga förbindelsen över Kvarken. Den kommer att ytterligare knyta samman Vasa och Umeå, Österbotten och Västerbotten. 

Den nya färjan – som tack vare avancerad teknik kommer att vara den mest klimatsmarta i sitt slag i världen – är viktig för jobben, företagen och utvecklingen av våra regioner.

Den stärker och knyter samman våra arbetsmarknadsregioner, förbättrar förutsättningarna för samverkan vad gäller högre utbildning, sjukvård och besöksnäring. Den innebär att våra industrier och företag får den infrastruktur de behöver för att expandera och på så sätt säkra befintliga jobb och nya jobb i såväl Umeå som Vasa.

Men inte minst; den ökar förutsättningarna för mellanmänskliga förbindelserna mellan oss och våra finska grannar. Det är verkligen inte att förringa i tider när världen polariseras. Vi måste möta tendenser till isolation med mer av samarbete, gemenskap och ömsesidig utveckling.

Läs mer om den nya färjan i mina tidigare texter här, här , här och här

Nordiskt ministermöte i Umeå och ny satsning på pensionärerna

Av , , Bli först att kommentera 1

I går ägde Barents Euro-Arctic Transport Ministerial meeting rum i Umeå. Jag närvarade vid invigningen och talade om utvecklingen av hamnen i Umeå.

Med på mötet fanns den svenske infrastrukturministern Tomas Eneroth, som vid sitt besök passade på att presentera en ny satsning från regeringens sida på våra pensionärer.

I enlighet med vad som utlovats fortsätter man med avvecklingen av den s.k. pensionärsskatten. Den orättvisa skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska bort!

Härutöver höjs garantipensionen och taket för bostadstillägget höjs från 5 600 kr till 7 000 kr.

Trafikverket har en bakläxa att göra!

Av , , Bli först att kommentera 2

Som jag skrev om på bloggen häromdagen har Trafikverket en bakläxa att göra angående de föreskriftsförändringar myndigheten föreslår. Trafikverket föreslår hastighetssänkningar på flera av Västerbottens viktigaste vägar. Det är dock anmärkningsvärt att myndigheten inte har analyserat de samhällsekonomiska effekterna av sitt förslag – eller presenterat alternativ. 

Under gårdagskvällen träffade jag därför företrädare för Trafikverket tillsammans med andra politiker från regionen och kommunerna i Västerbotten. Jag närvarade bl.a. tillsammans med Mikael Lindfors, kommunstyrelsens ordförande i Norsjö, Rikard Carlstedt från Region Västerbotten och Mattias Haglund, kommunstyrelsens ordförande i Vindeln.

Vi framförde vår kritik mot förslaget på sänkta hastigheter på flera av Västerbottens viktigaste färdstråk. Det riskerar att ha stora samhällsekonomiska konsekvenser och det går att ifrågasätta om trafiksäkerheten alls kommer att öka.

Trafikverkets förslag skulle drabba kollektivtrafiken, transportnäringen och arbetspendlare i Västerbotten negativt. Förslaget innebär samhällsekonomiska konsekvenser som inte har analyserats ordentligt av myndigheten.

Min inställning är att dessa hastighetssänkningar inte borde bli aktuella. Myndigheten borde istället se över hur man kan bredda vägar vid behov och arbeta med andra säkerhetshöjande och olycksrisksänkande åtgärder.

För att ta ett exempel: Holmsundsvägen och Obbolavägen, som hör till de vägar som skulle omfattas av hastighetssänkningen, är redan i dag breda och har dessutom fartkameror utplacerade. Att slentrianmässigt sänka hastigheten på dessa vägar är fel väg att gå och det får konsekvenser för människors liv och samhällsekonomin som myndigheten inte beaktat.

Det blev ett bra samtal med Trafikverket som jag hoppas ska leda till att man gör omtag. Myndigheten har en bakläxa att göra!

Centerpartiets skattesänkning för glesbygden är ogenomtänkt

Av , , Bli först att kommentera 6

Vid årsskiftet genomförs en skattesänkning för människor som bor i ”glesbygd”. Den omfattar omkring 830 000 personer i norra och västra Sverige och kommer att innebära en sänkt skatt på maximalt 137 kr per månad.

Kommunalrådet Jörgen Persson (S) i Bräcke kommun i Jämtland konstaterade att en sådan skattesänkning räcker till en pizza – vilket kanske hade varit trevligt om det fanns någon pizzeria att gå till i hans kommun.

Kommunerna blöder med ökade behov. Det förslag från Centerpartiet som nu blir verklighet är inte vad vi behöver för tillfället.

När det gäller glesbygden i Norrlands inland – och Norrland överlag för den delen – så är det svårt att se att denna reform kommer att utgöra något märkbart lyft. Det är nog många i glesbygden som hade föredragit höjningar av de generella statsbidragen så att man kan få bl.a. vård och omsorg på samma villkor som sina vänner i de mer tätbefolkade delarna av landet i södra Sverige.

Ska man genomföra en sådan här skattesänkning tycker jag dock att den måste vara rättvis. I alla kommuner i norra Sverige har vi glesbygd och landsbygd. Trots detta är Umeå undantaget från skattesänkningen. Det är oförskämt mot exempelvis våra kommunmedborgare som bor i Botsmark, dvs. på landsbygden med de förutsättningar som det innebär.

Det är under alla omständigheter bekymmersamt att en sådan här skattesänkning ges företräde framför höjningar av de generella statsbidragen. Centerpartiet har visat att de helt saknar förståelse för kommunernas förutsättningar. Tyvärr är detta resultatet av förhandlingar, men jag hade önskat att det hade funnits ett större stöd för den socialdemokratiska politik som hade prioriterat att stärka upp kommunernas ekonomi framför tandlösa skattesänkningar. Kommunernas utmaningar är skriande och välfärden måste sättas först!

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem!

Av , , Bli först att kommentera 1

I går besökte jag, tillsammans med Luleås kommunalråd Niklas Nordström (till höger på bilden ovan) och Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén (i mitten på bilden ovan), Regeringskansliet för att framföra våra synpunkter på Kostnadsutjämningsutredningens betänkande samt ge regeringen en beskrivning av de särskilda förutsättningar som råder för större kommuner i norra Sverige. Det remissvar som Umeå kommun avgett till utredningen tidigare i våras finns att ta del av här.

Kostnadsutjämningssystemet är en modell genom vilken kommunerna omfördelar resurser sinsemellan enligt regler föreskrivna i lag.

I grund och botten är det bra med ett kostnadsutjämningssystem som balanserar upp skillnader i strukturella, opåverkbara förutsättningar så att samtliga kommuner i landet kan klara av att leverera service och välfärd till medborgarna på så jämlika villkor som möjligt.

Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att små kommuner med åldrande befolkning i glesbygd ska gynnas i omfördelningen. Annars skulle kommuner som Dorotea, Arjeplog och Storuman ha stora svårigheter att leva upp till välfärdsuppdraget.

Det finns dock skäl att vara kritisk till omfördelningssystemet, inte minst från vår sida i norra Sverige.

Det finns en allmän föreställning om de norra länen som ”tärande” eller ”bidragstagare” medan vi i själva verket har många kommuner som är nettoinbetalare till systemet. Samtidigt som vi försörjer systemet med resurser finns det kommuner i stockholmsområdet som är stora vinnare.

Även om det bara är två kommuner i Västerbotten, Umeå och Skellefteå, som är nettobetalare (medan övriga kommuner tar del av resurser ur systemet) så förlorar västerbottningarna totalt sett 283 miljoner kronor i kostnadsutjämning samtidigt som kommuner i Stockholmsområdet går plus på systemet med 714 miljoner kronor.

Trots de geografiska och demografiska utmaningar vår landsände har så skickar vi alltså resurser från Västerbotten till kommuner i Stockholmsområdet. Vinnare på systemet är bland annat välmående kommuner som Danderyd, Nacka och Lidingö. Dessa effekter förstärks av Kostnadsutjämningsutredningens förslag, trots att utredningens uppdrag har varit att kompensera för svåra geografiska förutsättningar och gles befolkning.

Samtidigt ligger tillväxtkommunerna i Västerbotten generellt sett högre i skatt än kommuner i stockholmsområdet, vilket är en direkt följd av att behoven är större här, inte minst när det saknas närhet till andra större kommuner.

I vår glesa landsände måste de stora kommunerna ta ett större ansvar. Medan man i Stockholm har korta avstånd och varje kommun kanske inte behöver stå för all infrastruktur själv (kulturinrättningar, badhus, idrottsanläggningar, skolor med mera) så måste de större kommunerna i norra Sverige ta ett större ansvar för service, fritidsliv, kultur med mera eftersom närliggande alternativ saknas.

Umeå är också den kommun som växer snabbast i Norrland, vilket gynnar hela regionen. Samtidigt straffas vi i utjämningssystemet för att vi växer och bidrar till utveckling.

Ett kostnadsutjämningssystem som fortsätter att dränera Västerbotten totalt sett har såklart negativa konsekvenser för hela länet, även för de mindre kommuner som var för sig tar del av stöd.

Vi vet att Norrlands tillväxt och utvecklingsmöjligheter är beroende av att det finns starka regionala knytpunkter och växande städer. Detta är viktigt för hela länets fortsatta attraktivitet och ekonomiska konkurrenskraft.

Med Kostnadsutjämningsutredningens förslag skulle Umeås avgift öka med 64 miljoner kronor per år. Detta i en situation där vi redan i dag har svårigheter att få ekonomin att gå ihop till följd av de tuffa utmaningar som följer av att vara en tillväxtkommun i en glesbefolkad landsände.

Sammantaget blev det ett bra möte och vi hoppas att regeringen gör en översyn av förslaget för att rätta till de skevheter dess genomförande skulle ställa till med!

Ungas psykiska hälsa måste prioriteras!

Av , , Bli först att kommentera 1

I ett gott samhälle ska unga människor snabbt få hjälp med psykiska besvär. De senaste åren har psykisk ohälsa bland unga ökat kraftigt. Detta är ett samhällsproblem som måste tas på största allvar!

Den som gått ut skolan ska ha fått en utbildning – inte obehandlad ångest, depression eller utmattningssyndrom. Barn och ungas psykiska hälsa är en högt prioriterad fråga för oss socialdemokrater. En fråga som vi prioriterar framför skattesänkningar varje dag i veckan. De unga är vår framtid. Deras framtid ska inte behöva grusas av att inte ha fått den hjälp man behöver.

Vi måste alla vara självkritiska. Ökningen av ungas psykiska ohälsa har skett över flera års tid och vi måste alla reflektera över orsakerna till detta. De senaste trettio åren har psykisk ohälsa bland tonåringar fördubblats. Varannan 15-årig tjej och nästan var tredje 15-årig kille har återkommande flera besvär som sömnsvårigheter, ont i magen eller nedstämdhet

Det är en fråga samhället måste agera mot på många olika sätt. Vi måste ha en fungerande sjukvård och en bra skola. Unga ska inte behöva känna orimlig stress inför sin framtid och inträdet på arbetsmarknaden. De måste veta att man får nya chanser om man skulle ha en tuff tid och inte lyckas med alla sina åtaganden.

Vi måste också betänka hur vi behandlar våra barn och unga, vilka krav och ideal vi förmedlar till dem och hur vardagens påfrestningar gestaltar sig på ett sätt som skapar slitningar och psykisk ohälsa för många unga.

Detta är under alla omständigheter en utveckling vi måste ta på allvar.

I Västerbotten har vi det senaste året lyckats kapa köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin rejält. Vi är på rätt väg, men vi är inte i mål än.

Samhället ska vara som starkast och erbjuda stöd när individen är som svagast. Därför har vi socialdemokrater i regeringsställning också dubblerat satsningarna på psykisk ohälsa.

Det gläder mig att mitt parti för ett par veckor sedan presenterade en kraftsamling mot ungas psykiska ohälsa med bland annat följande innehåll:

• Alla ska få vård utan väntan

• Det ska finnas möjlighet till stöd direkt i mobilen

• Rätt stöd och snabb hjälp vid självmordstankar

• Elevhälsan ska ha verktyg för att upptäcka elevers psykiska ohälsa

Detta arbete måste få fortsätta. Men då måste vi prioritera resurserna till att kämpa för barn och ungas psykiska ohälsa – inte till att sänka skatten för de med höga inkomster.

Möten med medlemmar i IF-metall och SEKO

Av , , Bli först att kommentera 1

I förrgår bevistade jag två fackliga möten. Det är alltid lika roligt, inte minst för att jag själv har facklig bakgrund, att träffa andra fackligt aktiva och prata om arbetsrätt, tillväxt, jobb och utveckling.

Vi behöver fler med facklig bakgrund i politiken! 

Under eftermiddagen besökte jag IF metall som hade ett möte med medlemmar i avdelning Södra Västerbotten på Umeå folkets hus. Jag tog tillfället i akt att berätta om industriutveckling i Umeå. Umeåregionen är norra Sveriges industrinav och industrin är otroligt viktig för en hållbar tillväxt i Umeå.

Socialdemokraterna arbetar aktivt för att stärka industrin i Umeå. För en fungerande industriutveckling är det framförallt infrastruktur och kompetensförsörjning som är viktigt. Lokalt arbetar vi med att stärka de öst-västliga förbindelserna. Färjeförbindelsen till Vasa är ett sådant exempel, en transportlänk som är otroligt viktig för industrinäringen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har å sin sida meddelat att Norrbotniabanan ska börja byggas redan under den här mandatperioden. Bristande kapacitet för de spårbundna transporterna är i dag ett stort problem och en flaskhals för industritillväxten. Därför är Norrbotniabanan otroligt viktig för vår regions fortsatta tillväxt.

Under de borgerliga regeringsåren lades Norrbotniabanan på is och infrastruktursatsningar i norr lyste med sin frånvaro. Vi vet vad vi får med Moderaterna i regeringsställning. 

Regeringen har också förstärkt Norrlandsfonden med 200 miljoner. Norrlandsfondens företagsutlåning är en viktig komponent i att skapa förutsättningar för investeringar i norr.

Jag berättade också om hur Socialdemokraterna, både nationellt och lokalt, arbetar med fackliga rättigheter och goda arbetsvillkor. Vi kunde tillsammans konstatera att en röst på Sverigedemokraterna är en röst på Moderaterna och vice versa. När regeringen la ett förslag 2016 om lagkrav på kollektivavtal vid offentlig upphandling så fälldes förslaget av Sverigedemokraterna och Moderaterna. Det är ett av många exempel. SD och M är rörande överens i sitt motstånd mot fackliga rättigheter, turordningsreglerna och ordning och reda på arbetsmarknaden. Man kan läsa mer om detta i en föredömlig rapport från fackföreningsrörelsens tankesmedja Tiden.

Vi diskuterade också trygghetssituationen i Umeå. Varken metallarna eller SEKO-medlemmarna kände inte igen sig i Moderaternas bild av Umeå. Vi var eniga om att den bästa vägen framåt, för att möta problem, INTE är att skrämma människor utan att tillsammans ta ansvar och arbeta med problem såväl förebyggande och långsiktigt som med akuta åtgärder.

Under kvällen träffade jag SEKO:s socialdemokratiska klubb på Fackens hus i Umeå. Även här diskuterade vi tillväxt och Umeås fortsatta utveckling. Vi samtalade också vikten av att vi efter valet får en fortsatt politik som prioriterar välfärd framför skattesänkningar. Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas!