Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem!

Av , , Bli först att kommentera 1

I går besökte jag, tillsammans med Luleås kommunalråd Niklas Nordström (till höger på bilden ovan) och Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén (i mitten på bilden ovan), Regeringskansliet för att framföra våra synpunkter på Kostnadsutjämningsutredningens betänkande samt ge regeringen en beskrivning av de särskilda förutsättningar som råder för större kommuner i norra Sverige. Det remissvar som Umeå kommun avgett till utredningen tidigare i våras finns att ta del av här.

Kostnadsutjämningssystemet är en modell genom vilken kommunerna omfördelar resurser sinsemellan enligt regler föreskrivna i lag.

I grund och botten är det bra med ett kostnadsutjämningssystem som balanserar upp skillnader i strukturella, opåverkbara förutsättningar så att samtliga kommuner i landet kan klara av att leverera service och välfärd till medborgarna på så jämlika villkor som möjligt.

Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att små kommuner med åldrande befolkning i glesbygd ska gynnas i omfördelningen. Annars skulle kommuner som Dorotea, Arjeplog och Storuman ha stora svårigheter att leva upp till välfärdsuppdraget.

Det finns dock skäl att vara kritisk till omfördelningssystemet, inte minst från vår sida i norra Sverige.

Det finns en allmän föreställning om de norra länen som ”tärande” eller ”bidragstagare” medan vi i själva verket har många kommuner som är nettoinbetalare till systemet. Samtidigt som vi försörjer systemet med resurser finns det kommuner i stockholmsområdet som är stora vinnare.

Även om det bara är två kommuner i Västerbotten, Umeå och Skellefteå, som är nettobetalare (medan övriga kommuner tar del av resurser ur systemet) så förlorar västerbottningarna totalt sett 283 miljoner kronor i kostnadsutjämning samtidigt som kommuner i Stockholmsområdet går plus på systemet med 714 miljoner kronor.

Trots de geografiska och demografiska utmaningar vår landsände har så skickar vi alltså resurser från Västerbotten till kommuner i Stockholmsområdet. Vinnare på systemet är bland annat välmående kommuner som Danderyd, Nacka och Lidingö. Dessa effekter förstärks av Kostnadsutjämningsutredningens förslag, trots att utredningens uppdrag har varit att kompensera för svåra geografiska förutsättningar och gles befolkning.

Samtidigt ligger tillväxtkommunerna i Västerbotten generellt sett högre i skatt än kommuner i stockholmsområdet, vilket är en direkt följd av att behoven är större här, inte minst när det saknas närhet till andra större kommuner.

I vår glesa landsände måste de stora kommunerna ta ett större ansvar. Medan man i Stockholm har korta avstånd och varje kommun kanske inte behöver stå för all infrastruktur själv (kulturinrättningar, badhus, idrottsanläggningar, skolor med mera) så måste de större kommunerna i norra Sverige ta ett större ansvar för service, fritidsliv, kultur med mera eftersom närliggande alternativ saknas.

Umeå är också den kommun som växer snabbast i Norrland, vilket gynnar hela regionen. Samtidigt straffas vi i utjämningssystemet för att vi växer och bidrar till utveckling.

Ett kostnadsutjämningssystem som fortsätter att dränera Västerbotten totalt sett har såklart negativa konsekvenser för hela länet, även för de mindre kommuner som var för sig tar del av stöd.

Vi vet att Norrlands tillväxt och utvecklingsmöjligheter är beroende av att det finns starka regionala knytpunkter och växande städer. Detta är viktigt för hela länets fortsatta attraktivitet och ekonomiska konkurrenskraft.

Med Kostnadsutjämningsutredningens förslag skulle Umeås avgift öka med 64 miljoner kronor per år. Detta i en situation där vi redan i dag har svårigheter att få ekonomin att gå ihop till följd av de tuffa utmaningar som följer av att vara en tillväxtkommun i en glesbefolkad landsände.

Sammantaget blev det ett bra möte och vi hoppas att regeringen gör en översyn av förslaget för att rätta till de skevheter dess genomförande skulle ställa till med!

Finansiering säkrad – snart inleds bygget av ny kvarkenfärja!

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag har jag och Tomas Häyry, ordförande för Kvarken Link och stadsdirektör i Vasa, skrivit under avtalet med Europeiska Investeringsbanken (EIB) angående finansiering av bygget av en ny färja som ska gå mellan Umeå och Vasa.

Under mötet deltog Alexander Stubb, Finlands tidigare statsminister och numer vice ordförande för EIB. Lånet uppgår till 700 miljoner kronor och utöver detta går Vasa in med 250 miljoner kronor och Umeås kommunala bolag, Umeå kommunföretag AB och Infrastruktur i Umeå AB, går in med 250 miljoner kronor.

När finansieringen nu är slutligt säkerställd påbörjas bygget av den nya färjan den 16 september i och med att det första stålet skärs i finska Rauma. Båten byggs av Rauma Marine Construction. Båten kommer att hålla en hög hållbarhetsstandard.

EIB var nöjda med att kunna låna ut kapital till ett projekt för ökad hållbarhet inom sjöfarten och med tanke på att färjan kommer att byggas inom EU.

För Umeå och Vasa kommer den nya färjan ha stor betydelse för att fördjupa de svensk-finska förbindelserna, förbättra turistnäringen och det gränsöverskridande samarbetet vad gäller sjukvård och utbildning. Inte minst kommer färjan att i högre grad tillgodose industrins och det övriga näringslivets behov av transporter i öst-västlig riktning. 

Färjan är en viktig del av den infrastruktur som behövs för ett växande, hållbart Umeå. Vi behöver mer av internationellt samarbete och ännu bättre förutsättningar för växande industri och näringsliv. 

På bilden ovan (från vänster): Tomas Häyry, Joakim Strand, Alexander Stubb och undertecknad Foto: Katarina Nylund

Umeå har beviljats 427 miljoner för satsningar på hållbar utveckling

Av , , Bli först att kommentera 1

Umeå kommun har nu beviljats 427,5 miljoner kronor av Trafikverket för att göra investeringar i gång- och cykelvägar samt infrastruktur för kollektivtrafik. Detta sker genom ett så kallat stadsmiljöavtal för att främja hållbara transportmedel och hållbara stadsmiljöer i Umeå. Avtalet löper mellan 2019-2026.

Dessa medel kommer att användas för att bygga gång- och cykelbroar till norra Ön, cykelbanor på Ön, ett huvudstråk för kollektivtrafik för det framtida Tomtebo strand och en bro över E4:an för bussar och cyklar till den nya stadsdelen. Det finns också utrymme i avtalet för att göra andra satsningar för komplettering av cykelvägsnätet.

Det är väldigt bra att vi fått det här avtalet på plats. Det innebär ett långsiktigt samarbete som möjliggör för oss att satsa på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart Umeå.

I avtalet ingår också att kommunen ska genomföra motprestationer som också bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande. För Umeås del handlar det om detaljplaner för bland annat Ön och Tomtebo strand, men också om att genomföra ett kollektivtrafikprogram och en handlingsplan för trafiksäkra skolvägar.

Avtalet innebär en 50 procentig statlig medfinansiering vilket innebär att kommunen kommer att satsa lika mycket som de 427 miljoner som staten går in med, under den aktuella tidsperioden 2019-2026.

Avtalet mellan Trafikverket och Umeå kommun är näst efter avtalet med Stockholm det mest omfattande i Sverige denna omgång.

Dagens budgetfullmäktige står inför ett viktigt beslut

Av , , Bli först att kommentera 0

Dagens budgetsammanträde vid kommunfullmäktige i Umeå har stor betydelse. Vi står, i likhet med övriga kommuner i Sverige, inför stora utmaningar. Det är därför viktigt att vi sätter en budget som utgår från de ekonomiska förutsättningar som råder och som tar ett grepp om välfärdens långsiktiga finansiering.

Välfärden måste sättas först. Vi måste också våga vara offensiva och bejaka ekonomisk tillväxt, kultur, fritid och fortsätta omställningen till ett mer hållbart Umeå. För att vi ska klara välfärden över tid måste Umeå växa och vara en fortsatt trivsam och trygg kommun att bo och verka i.

Många budgetförslag står emot varandra och meningsskiljaktigheterna är många. Det är dock ett bra tecken att många av partierna är eniga med oss socialdemokrater på ett antal viktiga punkter. Välfärden står inför stora finansieringsproblem på sikt. Detta är något som gäller hela kommunsverige. SKL:s prognoser talar sitt tydliga språk, kommunsektorn blöder och kostnaderna ökar snabbare än intäkterna.

Jag upplever att flera av de övriga partierna ser positivt på vårt och Miljöpartiets initiativ att bromsa investeringarna och prioritera investeringsmedlen till välfärdens behov. Jag upplever också att många ser positivt på våra initiativ till mer långsiktiga prognoser av kommunens finansiella förutsättningar och mer djupgående analyser av kostnadsavvikelser och investeringsbehov över tid.

Trots skillnader är det viktigt att vi har en samsyn kring de tuffa förutsättningar som råder. Det skapar en grund för att i det fortlöpande arbetet i styrelser och nämnder, efter att budgeten är beslutad, lyckas möta de problem och utmaningar vi står inför.

Det budgetförslag vi socialdemokrater lägger i dag tillsammans med Miljöpartiet handlar om att säkra en god ekonomisk hushållning över tid. Vi prioriterar de resurser som står till buds utifrån ambitionen att säkra välfärden och en hållbar utveckling för Umeå kommun. Vi bejakar Umeås tillväxt för att vi vet att den är nödvändig för att vi tillsammans ska klara framtida utmaningar.

Jag har kommenterat Moderaternas och Vänsterpartiets budgetförslag tidigare i dag. Givetvis är dessa såklart inte de enda som står mot vårt.

När det gäller Sverigedemokraterna finns det dock inte mycket att säga, eftersom partiet helt har underlåtit att lägga en egen budget. Det är högst anmärkningsvärt. Det är genom att lägga en budget som man konkretiserar hur man ska genomföra de löften man gett till väljarna. Istället väljer Sverigedemokraterna att ställa sig bakom Arbetarpartiets budgetförslag.

Det är värt för den som röstade på SD att notera att det man i praktiken fick var en röst på Arbetarpartiet. 

Sverigedemokratena har samma tillgång till kommunens resurser som alla andra partier för att faktiskt kunna lägga en egen budget. Vi socialdemokrater lade, tillsammans med Miljöpartiet, dessutom vårt budgetförslag innan övriga partier behövde presentera sina förslag. Det fanns alltså i sedvanlig ordning en budget att utgå från och omgestalta.

Mot den bakgrunden är det väldigt illa att Sverigedemokraterna inte lyft ett finger för att presentera en egen politik. 

Centerpartiet och Kristdemokraterna föreslår i sina budgetar ett överskottsmål för Umeå kommun på 2 procent. Även om jag kan sympatisera med intentionerna bakom detta så är det helt enkelt inte realistiskt eller nödvändigt att ha ett så högt satt överskottsmål.

För att klara av detta mål måste man skära alltför mycket i nämnderna. Finansieringen av detta överskottsmål är dessutom tvivelaktig. Pengar tas från för- och grundskolenämnden och man lägger en stor effektivisering på 10 procent på kulturnämnden.

KD vill vidare helt slopa Kvinnohistoriska muséet, det enda i sitt slag i Sverige.

Jag tror detta bottnar i olika syn på vad välfärd innebär. För oss socialdemokrater är kulturen en viktig del av välfärden. Människor behöver god tillgång till kultur för att utvecklas och trivas. Att vi över tid satsat på kulturen i Umeå är en viktig orsak till vår attraktivitet.

Sammanfattningsvis så vill jag tacka för goda diskussioner (som fortfarande pågår) under dagen. Det är glädjande att budgetförhandlingarna uppbådar ett stort engagemang i fullmäktige!

När V måste sätta siffror bakom sin politik blir det skakigt

Av , , Bli först att kommentera 2

En viktig aspekt av ett budgetfullmäktige är att partierna måste sätta siffror bakom alla de löften de utgett från talarstolen under året. Att det kan vara svårt att backa upp det man lovat när man ska ställa upp det i en budgettabell blir inte minst tydligt när man läser Vänsterpartiets budgetförslag för Umeå kommun.

(V) har ofta väldigt hög svansföring och får det att låta som att man alltid kan överträffa Socialdemokraterna i olika satsningar. Men när man får en chans att presentera hur det ska gå till rent ekonomiskt så går det inte riktigt ihop.

I sitt ursprungliga budgetförslag finansierade (V) sin politik bl.a. genom att minska posten för kommungemensamma kostnader med 47 miljoner. Detta är alltså en kostnadspost som avser pensioner och avskrivningar, kostnader som vi faktiskt måste ta. I sista stund ändrade dock (V) sin budget i denna del, under sittande möte.

Gott så. Men det kvarstår problem. Ytterligare finansiering hämtar (V) genom att skriva upp intäkterna från råkraften med 44 miljoner, utan någon förklaring till hur man menar att detta skulle vara möjligt. Har Vänsterpartiet en kristallkula där man kunnat se att elpriserna ökar snabbare än alla seriösa prognoser?

När man på skakiga grunder trixar med siffror på det här sättet så får det konsekvenser. Man kan inte hålla det man lovat och på köpet riskerar man att ställa verksamheterna inför uppsägningar till följd av svårigheter att få ekonomin att gå ihop.

Vidare lägger V väldigt många och kostnadsdrivande uppdrag som det är tveksamt om man kan finansiera. De tar heller inget grepp om den skenande kostnadsutvecklingen. En skattehöjning, som V föreslår, är en enkel lösning – men om skattehöjningen äts upp av dålig kostnadskontroll så har man snabbt förbrukat den livlinan.

Välfärden finansieras i V:s budget i stora drag med pengar som inte finns. Det är inte ett seriöst sätt att bedriva politik på. Men det blir lätt så när det råder en stor nivåskillnad mellan vad man lovar och vad man faktiskt kan genomföra.

När vi socialdemokrater lägger vår budget så lovar vi inte mer än vad vi kan. Vi vill såklart mycket mer, men är medvetna om att vi måste sträva efter vårt mål utifrån de förutsättningar som råder.

Politik är att vilja, men politik är också att välja. Att utifrån verkliga förutsättningar prioritera med vägledning av en bärande idé.

Vår idé är att bygga ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Umeå. Men vi når inte dit genom överbudspolitik utan genom det mindre glamorösa arbetssätt som innebär att gå på djupet med siffrorna och se hur vi efter bästa förmåga kan nå vårt mål med de resurser vi har.

Därför har vi, utifrån de resurser som faktiskt finns, prioriterat välfärden och lagt om investeringsbudgeten för att prioritera byggandet av nya förskolor och andra lokaler för välfärdsverksamheterna.

Umeå och hela kommunsverige står inför en tuff utmaning med en ökande obalans mellan intäkter och utgifter, något SKL varnar för att det kan vålla stora problem för välfärdens finansiering i framtiden. Det beror i hög grad på en snabbt förändrande demografi med större ökningar i åldersgrupper vars välfärdsbehov är stora, än ökningen av befolkningen i arbetsför ålder.

För att klara detta föreslår vi i dag tioårsprognoser och utökade analyser av kommunens finansiella förutsättningar över tid. Vi har noterat att Umeå kommun på vissa områden har höga kostnader i förhållande till jämförbara kommuner. Detta vill vi att man ska titta närmre på och reducera, för att vi ska kunna lägga resurserna där de gör störst nytta.

Det låter kanske inte lika inspirerande som att lova det ena eller det andra. Men i slutändan är det detta gråsossiga arbetssätt som leder till att vi faktiskt kan säkerställa att vi har pengar nog för att klara välfärden och bygga det samhälle vi vill ha.

Nu är byggandet av 97 nya bostäder på Sandbacka igång

Av , , Bli först att kommentera 2

Det blev en kort avstickare under lunchpausen för dagens budgetöverläggningar i kommunfullmäktige. Jag begav mig till Sandbacka där jag hade äran att inviga byggandet av 97 nya hyresrätter som står inflyttningsklara vid årsskiftet 2020/2021. För bygget står Rikshem tillsammans med NCC. 

Umeå måste växa för att vi ska bibehålla konkurrenskraft, kunna utveckla välfärden och säkerställa vår regions framtida utvecklingspotential. I dag skapas omkring 1 000 nya arbetstillfällen per år i Umeå och när människor flyttar till Umeå för att arbeta eller studera måste vi se till att det finns någonstans att bo.

Därför har vi som uttalad ambition att antalet bostäder ska öka med 2 000 årligen. Under förra mandatperioden lyckades vi pressa upp byggandet från 5-600  till omkring 1 300 nya bostäder årligen.

Det är viktigt att det byggs en mix av bostäder, alltifrån hyresrätter, bostadsrätter till enfamiljshus. Det är också viktigt att våra bostadsområden inrymmer en blandning av upplåtelseformer och att vi också ser till att förtäta staden. Förtätningen syftar till att minska avstånden, bättre kunna samordna service och samhällsfunktioner för fler människor. Det syftar också till att vi ska bli mer hållbara. I en tätare stad är det lättare att se till att tillgången till kollektivtrafik och andra gemensamma, hållbara lösningar är god.

Därför är det glädjande att aktörer som Rikshem investerar i Umeå och på Sandbacka! Parallellt med byggandet av de nya lägenheterna restaureras dessutom fasaden på Rikshems befintliga bestånd i stadsdelen.

Det är inte läge för ansvarslösa skattesänkningar

Av , , Bli först att kommentera 5

Nu är årets budgetdebatt igång i Umeå kommunfullmäktige. Tillsammans med Miljöpartiet har vi socialdemokrater presenterat en budget där välfärdens behov prioriteras vid fördelningen av resurser.

Vi har också omarbetat investeringsbudgeten för att se till att pengarna främst går till välfärdens trängande behov av investeringar. Vi lägger särskilda uppdrag till styrelser och nämnder för att ta ett grepp om välfärdens långsiktiga finansiering. Vi förstärker arbetet för ett hållbart Umeå.

Mot detta står bl.a. en budget från Moderaterna, vilken står ut som särskilt ansvarslös. 

Moderaternas Anders Ågren säger i talarstolen att välfärden måste värnas. Samtidigt vill han sänka skatten för omkring 60 miljoner, pengar som han bl.a. tar från en redan hårt belastad individ- och familjenämnd. Det är en helt ansvarslös politik. Vi har en väldigt tuff situation i hela kommun-Sverige, där välfärdens långsiktiga finansiering står på spel.

SKL varnar för en växande obalans mellan intäkter och utgifter i Sveriges kommuner. En viktig orsak till detta är demografiska förändringar. Antalet barn och äldre växer i högre takt än befolkningen i arbetsför ålder.

Att under de tuffa förutsättningar som råder föreslå en skattesänkning är häpnadsväckande. 

Fackförbundet Kommunal var på plats i dag vid kommunfullmäktige för att manifestera och slå vakt om sina intressen. Deras medlemmar gör ett otroligt jobb i verksamheter där förutsättningarna på många håll är tuffa. Det är vårt ansvar som politiker att så långt det är möjligt att tillgodose välfärdens behov. Det gör vi inte med skattesänkningar i detta läge.

Moderaterna i Umeå borde ha dragit lärdom från sina partikamrater i Danderyd. Där användes skattesänkningar som det enda svaret på samhällsutmaningarna under flera års tid. Till slut var ekonomin körd i botten och den nytillträdda moderata ledningen för kommunen var tvungen att bita i det sura äpplet och genomföra en drastisk skattehöjning.

Vi kan även notera att den borgerliga alliansen i Umeå nu är helt splittrad. De övriga borgerliga partierna har inte gått med på Moderaternas skattesänkningar. Det är klokt och visar på hög integritet. Som Liberalernas gruppledare Peder Westerberg konstaterade i talarstolen finns det inget utrymme för skattesänkningar när vi står inför de tuffa utmaningar vi har i dag.

25 nya elbussar rullar ut på Umeås gator!

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag hade jag den stora äran att inviga de 25 nya helelektriska elledsbussar med tillhörande laddinfrastruktur som nu kommer att tas i bruk i Umeå. Genom denna satsning blir Umeå ledande i Europa med totalt 35 snabbladdade elbussar i drift. Det innebär att 75 procent av alla resor i Umeå stadstrafik kommer att göras med elbussar.

Vi har från politiskt håll varit tydliga med att vi vill se en så snabb omställning i kollektivtrafiken som möjligt. Detta har sedan genomförts av fantastiskt duktiga medarbetare som på bara ett år har fått denna fantastiskt viktiga satsning på plats.

Jag vill rikta ett stort tack till alla Umebor som svarat upp med att öka sitt nyttjande av kollektivtrafiken. Resandet slår rekord varje år och har ökat i en avsevärt högre takt än förväntat.

Redan i år uppnås mål som var satta för flera år framåt. Sedan år 2006 har resandet i Umeå ökat med omkring 130 procent. Nu gäller det att nyttja det momentum som byggts upp och fortsätta arbetet för ett hållbart Umeå.

Genom elektrifiering av fordonsflottan minskar vi utsläpp av växthusgaser och av sådana partiklar som är skadliga för hälsan. Detta är en viktig del i att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå.

En ofta bortglömd aspekt är att elektrifieringen också minskar bullret. Det är väldigt viktigt eftersom vår ambition är att förtäta staden längs kollektivtrafikstråken. De som bor längs stråken kommer att besväras av mindre buller och livsmiljöerna i centrala Umeå blir trevligare och hållbarare.

Investeringen uppgår till cirka 200 miljoner och inkluderar 25 elektriska bussar, tre laddstationer för snabbladdning av bussarna och ett system för långsamladdning i bussdepån.

Denna satsning är ytterligare ett exempel på lyckad samfinansiering, där en betydande del av satsningen bekostats med medel från det av regeringen instiftade Klimatklivet. Vi är tacksamma för att den S-ledda regeringen höjt ambitionerna för det svenska klimatarbetet och möjliggör den här typen av hållbar omställning på lokal nivå, med hjälp av statligt stöd.

En stor utmaning för kollektivtrafiken är att få ekonomin att gå ihop. Men i Umeå och Västerbotten ser det väldigt bra ut. Västerbotten har sammantaget de bästa nyckeltalen i landet och eftersom merparten av all resandeökning sker i Umeå så ser det väldigt bra ut för oss.

Satsningar på hållbart resande är klokt; ur ett ekologiskt och socialt perspektiv men också ur ett ekonomiskt perspektiv.

Nu fortsätter vi resan mot ett hållbart Umeå. Avgångar sker fortlöpande från Vasaplan!