Kategori: Hållbar utveckling

Umeå är med och undertecknar Europas första klimatkontrakt!

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag, den 11 december, är en viktig dag för klimatomställningen i Europas städer – jag kommer för Umeå kommuns räkning att vara med och underteckna de första klimatkontrakten i Europa. Vi är en av nio kommuner som undertecknar Klimatkontrakt 2030 med generaldirektörerna från fyra myndigheter under dagen, European Viable Cities Day.

Detta är en viktig dag för klimatarbetet i Umeå, Sverige och Europa. Klimatkontrakt 2030 är en kraftsamling för att påskynda utvecklingen för att nå klimatneutrala städer. Kontraktet innebär att Umeå kommun ska investera i klimat- och hållbarhetsåtgärder för att öka takten i klimatomställningen. Detta innebär samtidigt att vi får praktiskt och ekonomiskt stöd av nationella myndigheter och det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.

När vi först anmälde intresse för att ingå i Viable Cities var Moderaterna i Umeå motståndare till detta. Jag kan konstatera att det hade stått oss dyrt. Vi hade gått miste om extern medfinansiering och spetskompetens i den omställning som vi ändå, tillsammans med resten av Sverige och världen, måste genomföra. Och vi hade förlorat möjligheten att bli en föregångare som tidigt kan dra nytta av den hållbara omställningens fördelar i socialt, miljömässigt och ekonomiskt hänseende. 

Enligt de klimatmål vi antog i våras ska Umeå stad vara klimatneutralt år 2030 och Umeå kommun i sin helhet år 2040. Kommunen arbetar för tillfället med att ta en fram en konkret handlingsplan som stakar ut vägen för att nå de uppsatta klimatmålen.

Klimatkontrakten undertecknas genom en digital ceremoni av mig samt generaldirektörerna för Energimyndigheten, Tillväxtverket, Formas och Vinnova.

Följ ceremonin i dag mellan 10-12 på Viable Cities Youtubekanal. Sändningen sker på engelska:

Beredskapen för extremväder måste öka

Av , , Bli först att kommentera 2

Under början av veckan drabbades Umeå av extrem väderlek som ledde till omfattande vattensamlingar i stora delar av Umeå. Jag vill börja med att beklaga de skador som uppkommit för fastighetsägare och de andra olägenheter det omfattande regnet medfört. 

Nederbörden och den hårda vinden har lett till massiva problem i framförallt Västerbotten och Ångermanland. Trafikverket har skickat ut ett ”viktigt meddelande” om de stora problemen på vägarna i Västerbotten.

Även om vi har haft stora problem med gatorna i tätorterna så är nog problemen värre på många platser på landsbygden. När en enda väg översvämmas eller en bro eller vägbana spolas bort saknas där ofta alternativa färdvägar.

Anledningen till att gator svämmade över var den hårda vinden i kombination med intensiv nederbörd. På grund av årstiden ligger också mycket löv över brunnar med mera. Marken var på många håll dessutom mättad och dikena fyllda.

Det kom 41 mm regn på fredagen och lördag till måndag kom 121 mm. En normal årsnederbörd är 660 mm, vilket varit snittet i cirka 30 år. 

Dagvattensystemet går för fullt och måndagens regn om 50 mm kunde inte tas upp av redan mättad mark. 

Detta är en sällanhändelse, men vi måste öka beredskapen för att den här typen av väder kan uppkomma med allt tätare intervall till följd av klimatförändringarna.

I kontakt med Lena Karlsson Engman (S), ordförande för tekniska nämnden, har jag fått information om att den socialdemokratiska gruppen i tekniska nämnden som en första åtgärd kommer att lägga ett uppdrag om att ”tidigarelägga planerade åtgärder i vattendrag med känd översvämningsrproblematik”. 

Ett lokalt klimatkontrakt – med och för alla i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 1

För tillfället pågår konferensen Transition Lab Forum som anordnas av innovationsprogrammet Viable Cities. Umeå, som deltar i Viable Cities, står som värdstad för konferensen. Det är väldigt tillfredsställande att just Umeå valts som värdkommun, även om konferensen hålls digitalt till följd av rådande pandemi.

Under gårdagen hade jag förmånen att öppna konferensen genom att berätta hur Umeå kommun arbetar med medborgardialog och engagemang som ett nyckelverktyg i sitt arbete med klimatomställningen. Ta del av mitt öppningsanförande via klippet nedan.

Som en av nio svenska kommuner som ingår i Viable Cities håller Umeå på att arbeta fram Klimatkontrakt 2030 – ett nationellt klimatkontrakt för kommuner. I dag klockan 12 kommer vi, med anledning av konferensen, att hålla en pressträff där vi berättar mer om Umeås klimatkontrakt.

Viable Cities är ett program inriktat på innovation för smarta och hållbara städer. Syftet är att snabba på omställningen till klimatneutrala och inkluderande städer till 2030 med digitalisering och medborgarengagemang som möjliggörare. Programmet samlar över 80 aktörer från näringsliv, akademi, civilsamhälle och offentlig verksamhet, och finansierar 62 forsknings- och innovationsprojekt. Det är ett av 17 strategiska innovationsprogram som har fått stöd i en gemensam satsning avVinnova,Energimyndigheten ochFormas på regeringens uppdrag. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Viable Cities samordnas avKTH.

Klimatkontrakten är en kraftsamling där vi med stöd av nationella myndigheter och organisationer stakar ut en färdriktning för att uppnå klimatneutralitet. I våras klubbade kommunfullmäktige våra nya klimat- och miljömål där vi har som målsättning att uppnå klimatneutralitet för Umeå stad till år 2030 och för hela kommunen till år 2040. 

Detta är dock inget kommunen klarar helt på egen hand. Därför bygger Umeås klimatarbete på samarbete med näringsliv, civilsamhälle och tät dialog med medborgarna. Klimatomställningen är en avgörande framtidsfråga och vi måste se till att engagera hela samhället i omställningen för att den ska bli genomförbar och ske på ett sätt som är gångbart och till nytta för alla medborgare.

Genom klimatkontrakten tar vi ett helhetsgrepp om omställningen. Det handlar bland annat om att identifiera och dra nytta av nationella styrmedel och hitta finansiering som kan snabba på omställningen. Genom klimatkontrakten kommer Umeå och de övriga nio svenska städerna att vara väl förberedda för kommande EU-satsningar, i linje med den europeiska gröna given som siktar på en klimatneutral kontinent. 

I dag klockan 12:00 håller vi alltså pressträff angående Umeås arbete med klimatkontraktet.

Jag är stolt över att Umeå ingår i Viable Cities och därmed får chansen att tidigare, med både ekonomiskt och organisatoriskt stöd, genomföra klimatomställningen och dra nytta av den hållbara utvecklingens fördelar.

När vi anslöt oss till Viable Cities var bl.a. Moderaterna motståndare till vår medverkan. Det hade inneburit att vi gått miste om den externa finansiering, det erfarenhetsutbyte och stöd i omställningen som vi nu får. Dessutom bidrar Umeå nu med viktiga erfarenheter och kunskap som andra aktörer och kommuner kommer att kunna ha nytta av längre fram! 

Flygstopp är inte rätt väg att gå

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag ägde så det sista kommunfullmäktige innan sommaruppehållet rum. Med anledning av coronapandemin sammanträdde vi återigen med reducerat antal ledamöter och minskat tidsomfång. Detta var dock i dag inget hinder för livlig debatt om ett flertal frågor. En punkt på dagordningen väckte särskild uppmärksamhet, nämligen Vänsterpartiets motion om flygstopp för inrikes- och Europaresor för anställda vid Umeå kommun. 

Motionen kom att avslås i enlighet med kommunstyrelsens förslag som också var det förslag jag och mina partikamrater biträdde. Vi tror inte att ett totalt flygstopp är rätt väg att gå. Umeå är beläget långt ifrån resten av Sverige och Europa. För att vi ska kunna vara delaktiga i olika demokratiska fora för att hävda våra intressen, utbyta kunskap och knyta kontakter med omvärlden krävs ibland resor med flyg.

Men givetvis ska vi bara ta flyget om det är absolut nödvändigt.

Gällande riktlinjer för tjänsteresor föreskriver att resfria alternativ, som videonärvaro, ska väljas i första hand. Om detta inte är möjligt görs en sammanvägniung av kostnader, miljöhänsyn, tidsåtgång och säkerhet vid val av transportslag. I första hand ska kollektivtrafik väljas och om det inte är möjligt ett fordon som tillhandahålls av Umeå kommun. Flyg kan väljas för resor längre än 50 mil om tåg eller buss inte är ett realistiskt alternativ.

I kommunens uppföljning av resandet av kommunens personal framgår att tåg ökar som val för tjänsteresor medan flygresandet minskat. Den nya tekniken erbjuder också tidigare oöverträffade möjligheter att närvara i olika sammanhang på ett för både politiker och tjänstepersoner bekvämt, tidseffektivt och ekonomiskt fördelaktigt sätt. Men vi kommer inte ifrån att flygresor ibland behövs.

Därför är det såklart av yttersta vikt att vi understödjer ett på rikt mer hållbart flyg. Elflyg, nya flygbränslen och andra åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan är på gång. Men utöver att minska och ställa om resandet finns ett stort antal andra åtgärder med stor utsläppsminskande effekt.

Bli först att kommentera

Hållbarhetsutskottet behövs för att accelerera hållbarhetsarbetet i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 5

På sin privata facebooksida går byggnadsnämndens vice ordförande Ulrik Berg (M) till hårt angrepp mot Umeå kommuns hållbarhetsutskott. Eftersom inlägget erhållit viss spridning och på grund av Bergs (M) politiska ställning finns det anledning för mig att kommentera det han framför i detta inlägg. Sammanfattningsvis verkar Berg (M) mena att hållbarhetsutskottet är överflödigt och att det bara instiftats som ett smörjmedel för samverkan mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna. 

Denna tirad av negativa värdeomdömen om hållbarhetsutskottet har, enligt Bergs egen utsago, utlösts av att han och byggnadsnämndens presidium kallats till ett dialogmöte med hållbarhetsutskottet av den miljöpartistiska ordföranden, Nils Seye Larsen. Att ett dialogmöte med ett för Umeå kommuns hållbarhetsarbete samordnande organ ska behöva utlösa moderat ursinne förefaller märkligt.

Till att börja med verkar Ulrik Berg (M) glömma att inrättandet av hållbarhetsutskottet är en del av den valtekniska uppgörelse som säkerställer att han och andra moderater har den grad av inflytande över kommunpolitiken som de faktiskt har, trots att de befinner sig i opposition. Att Moderaterna inte hedrar denna uppgörelse är beklagligt. Vill de göra politik av en uppgörelse som gynnat dem själva står det dem fritt. Men ska de i en sådan situation vara principfasta borde de inte begära det inflytande de tillskansat sig genom uppgörelsen.

Men det är sekundärt. Det viktigaste är att poängtera är att hållbarhetsutskottet har inrättats för att fylla en viktig funktion i den kommunala apparaten.

Världen står inför flera stora utmaningar och strängt taget samtliga nationer är eniga om att klimatfrågan och den hållbara utvecklingen är centrala för mänsklighetens fortlevnad på den här planeten.

Från socialdemokraternas sida i Umeå kommun har vi varit tydliga med att vi vill att Umeå ska ta täten för den hållbara omställningen. Då kan vi föregå med gott exempel, få externt stöd för den omställning som alla ändå behöver göra och dessutom tidigare dra nytta av den hållbara omställningens fördelar.

Det genomgående temat i Moderaternas politik i Umeå är däremot något helt annat. Nämligen att de säger en sak, men gör något diametralt annorlunda.

Moderaterna säger sig, nu senast i Ulrik Bergs (M) inlägg, förorda en effektiv klimatpolitik. Men de är samtidigt så gott som alltid motståndare till alla större åtgärder för att värna klimatet och den hållbara utvecklingen.

De motsatte sig viktiga delar av förslaget till Umeå kommuns nya klimat- och miljömål och de motsatte sig även Umeå kommuns medverkan som föregångsstad i Viable Cities.

För att inte nämna de gånger de försökt plocka politiska poäng i gränslandet till klimatförnekelse genom att angripa enskilda verksamheter på grund av alltifrån vegetariskt på skolmatsedeln till redovisningar av skolarbeten om hållbar utveckling.

Hållbarhetsutskottet har en viktig funktion för att diskutera målkonflikter mellan olika horisontella perspektiv i Umeå kommuns klimatarbete. Utskottet kan liknas vid jämställdhetsutskottet som i decennier drivit på och samordnat Umeå kommuns jämställdhetsarbete. Att Umeå kommit långt när det gäller arbetet med jämställdhet mellan könen är ingen slump. Det är en konsekvens av strategiska beslut såsom att bland annat inrätta ett särskilt utskott för denna viktiga och samhällsövergripande fråga.

Hållbarhetsutskottet inrättades efter valet 2018 och har därför knappt hunnit påbörja sitt arbete. Att utskottet orienterar sig i sin uppgift för att hitta fungerande och effektiva arbetsformer är naturligt. Men utskottet har ett tydligt ändamål och är en avgörande faktor för att växla upp Umeå kommuns klimat- och hållbarhetsarbete.

Luftkvaliteten i centrala Umeå stadigt bättre – åtgärderna ger resultat

Av , , Bli först att kommentera 6

Att förbättra luftkvalitén i centrala Umeå har sedan länge varit en viktig uppgift för Umeå kommun. Till följd av den högt trafikerade Västra Esplanaden har luften haft alltför höga halter av bl.a. kvävedioxid och skadliga partiklar. Till följd av detta har vi från Umeå kommuns sida sjösatt ett åtgärdsprogram som över tid gett resultat. Enligt färska siffror framgår att vi förra året hade de lägsta halterna av kvävedioxid sedan mätningarna inleddes.

Luften i centrala Umeå ska bli renare. Ingen ska riskera sjukdom eller ohälsa av att bo eller vistas i vår stad. Därför har vi sedan flera år tillbaka vidtagit en rad åtgärder för att minska halterna av skadliga gaser och partiklar i luften kring Västra Esplanaden.

Mätningarna av luftkvaliteten på Västra Esplanaden under 2019 uppvisade de lägsta värdena sedan luftmätningarna påbörjades. Åtgärderna ger resultat.

För åttonde året i rad klarar vi EU-gränsvärdet för kvävedioxid och miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet.

Halterna av partiklar i luften har också varit låga och överskrider varken miljökvalitetsnormen eller miljömålsnormerna. Våra trafikmötningar visar att trafikmängderna på Västra Esplanaden till och med är stabilt lägre än innan IKEA och Avion etablerades. Detta trots att kommunens fordonspark har ökat årligen. Det indikerar att åtgärderna i enlighet med åtgärdsprogrammet fortsätter ge resultat med förbättrad luft i Umeå.

Det finns dock mycket kvar att göra. De svenska normerna för kvävedioxid gällande tims- och dygnsmedelvärde klaras fortfarande inte.

Förbättringarna är en följd av Umeå kommuns åtgärdsprogram men också de andra åtgärder vi vidtar för hållbar utveckling.

Vi har genomfört en kraftig utökning av antalet elbussar och dessa står nu för majoriteten av alla resor med lokaltrafiken. Det tillkom 25 nya elbussar under 2019 och nu har vi totalt 35 elbussar i drift. Antalet resor med kollektivtrafiken har ökat rejält det senaste decenniet, totalt sett 130 procent sedan 2005 vilket är avsevärt mer än befolkningsutvecklingen under samma tid.

För tillfället går resandet med kollektivtrafiken ned av förklarliga skäl och kollektivtrafiken har fått anpassa sig efter den rådande situationen med spridning av det nya coronaviruset. Men den långsiktiga trenden är att umeborna väljer att resa hållbart, vilket är bra för såväl närmiljön som klimatet.

De närmaste åren tas viktiga steg för en bättre luft i centrala Umeå. Den sista etappen för ringleden runt Umeå, alltså Västra länken, har nu börjat byggas. När den är färdig år 2021 påbörjas en ombyggnad av Västra Esplanaden och vi kan förvänta oss att genomfartstrafiken då kommer att begränsas.

Detta kommer förbättra luftkvaliteten ytterligare, minska buller och göra miljöerna i centrala Umeå trevligare.

Vi valde ny färja istället för väntan i tusentals år

Av , , Bli först att kommentera 7

Vi tänker inte vänta i de tusentals år som återstår innan landhöjningen leder till att Vasa och Umeå, Västerbotten och Österbotten, växer ihop. Vi behöver gränsöverskridande samarbete och utbyte i dag. Därför var dagens aktiviteter väldigt glädjande. De markerar en historisk dag för vårt långvariga arbete med att knyta samman Umeå och Vasa.

I dag genomfördes alltså kölsträckningsceremonin för den nya färjan Aurora Botnia som Umeå, via kommunkoncernen, tillsammans med Vasa beställt. Jag var på plats med bl.a. Vasa stadsfullmäktiges ordförande Joakim Strand för att titta på färjebygget.

Kölsträckning är ett byggskede som innebär att kölen läggs på stapelbädden. Den har en ceremoniell betydelse och enligt tradition fick jag och Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa, lägga ner varsin lyckoslant från Umeå och Vasa under kölen på den nya färjan.

Färjan ska vara klar i april 2021 och kommer att långsiktigt garantera den viktiga förbindelsen över Kvarken. Den kommer att ytterligare knyta samman Vasa och Umeå, Österbotten och Västerbotten. 

Den nya färjan – som tack vare avancerad teknik kommer att vara den mest klimatsmarta i sitt slag i världen – är viktig för jobben, företagen och utvecklingen av våra regioner.

Den stärker och knyter samman våra arbetsmarknadsregioner, förbättrar förutsättningarna för samverkan vad gäller högre utbildning, sjukvård och besöksnäring. Den innebär att våra industrier och företag får den infrastruktur de behöver för att expandera och på så sätt säkra befintliga jobb och nya jobb i såväl Umeå som Vasa.

Men inte minst; den ökar förutsättningarna för mellanmänskliga förbindelserna mellan oss och våra finska grannar. Det är verkligen inte att förringa i tider när världen polariseras. Vi måste möta tendenser till isolation med mer av samarbete, gemenskap och ömsesidig utveckling.

Läs mer om den nya färjan i mina tidigare texter här, här , här och här

Umeå rustas för hållbara transporter

Av , , Bli först att kommentera 2

Vår målsättning är att Umeå ska ligga i framkant i klimatomställningen. Då är det många pusselbitar som ska falla på plats. En viktig sådan pusselbit är att se till att såväl logistik som persontransporter körs med förnybart i tanken.

Det är många spännande teknologier under utveckling och batteridrivna fordon är är på frammarsch. Men klimatförändringarna väntar inte på teknikutvecklingen, vi måste agera här och nu.

Därför är det viktigt att vi börjar använda den teknologi som redan finns för att ställa om till hållbara transportmedel. Användning av biogas är en av många lösningar som kommer att behövas.

I dag deltog jag därför vid invigningen av Gasums nya tankstation för biogas som är förlagd på Ersboda i Umeå. Här kommer såväl personbilar som lastbilar att kunna tanka förnybart.

Detta är ett viktigt steg för omställningen till klimatneutrala och hållbara transporter.

Vi har arbetat med att få till stånd biogasinfrastruktur via Biofuel Region sedan 2010. Den nya tankstationen i Umeå finansieras också till ungefär hälften med stöd av från det av regeringen instiftade Klimatklivet.

Det är ett lysande exempel på hur politiken kan samverka med och stimulera näringslivet för att åstadkomma resultat i hållbarhetsarbetet!

Gasum har ett nära samarbete med Volvo lastvagnar, Scania och logistikföretag för att åstadkomma klimatneutrala transporter i hela logistikkedjan.

Förutom att användningen av gas är hållbar och bygger på cirkulär användning av resurser – avfall återanvänds för att producera drivmedel – så bidrar den till lägre kostnader och högre effektivitet för de som väljer att ställa om.

Jag ser fram emot att följa och så långt det går bidra till den fortsatta utvecklingen av biogasinfrastruktur längs våra Norrländska transportstråk.

Fördubbling av det kollektiva resandet på 10 år

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag har vid många tillfällen skrivit om den goda utvecklingen för kollektivtrafiken i Umeå. Långsiktiga satsningar i kombination med umebornas starka engagemang för att resa hållbart har gett väldigt goda resultat.

Sätter man in den utveckling jag tidigare talat om i en längre tidsaxel så framträder en minst sagt fantastisk bild. 

År 2009 genomfördes 5 057 103 resor med lokaltrafiken i Umeå. 2019 uppgick antalet resor till 9 684 976 resor. Det är närapå en fördubbling av antalet resor inom loppet av tio år!

Det bådar gott för fortsatt expansion av de hållbara, kollektiva färdmedlen. 

Det ska byggas mer i trä i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 6

Kommunfullmäktige antog i går en strategi för ökad användning av trä i byggnationer. Det är bra ur såväl miljömässigt som samhällsekonomiskt hänseende.

Det här är ett bra beslut av flera skäl. Att använda trä som råvara är bra för miljön ur flera hänseenden. Bland annat binder skogen koldioxid medan den växter vilket innebär att skogsbruket gör klimatnytta under tillväxtfasen. När skogen förmultnar släpper den dock ut koldioxid som tidigare absorberats. För att uppnå klimatnytta måste den därför avverkas i tid och komma till användning.

Ökad användning av trä som byggnadsmaterial är därför en viktig del i att bygga den hållbara kommunen. Trä är dessutom tack vare sina egenskaper ett konkurrenskraftigt byggmaterial och en ökad användning kan ge det lokala näringslivet ökade möjligheter till teknikutveckling.

Att trä är ett väldigt vackert byggnadsmaterial är dessutom ett plus!