Etikett: välfärd

Blocköverskridande överenskommelse säkrar hemtjänsten i coronatider

Av , , Bli först att kommentera 1

I dag kallade jag till gruppledarträff med mina kollegor i Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Syftet med mötet var att säkra stabilitet inom hemtjänsten, såväl den privata som kommunala, och se till att hemtjänsten fungerar optimalt under rådande coronakris. 

Min och mitt partis inställning är att vi ska ha en fungerande hemtjänst i Umeå, oavsett om utföraren är kommunen eller en privat aktör som verkar inom systemet för lagen om valfrihetssystem (LOV).

De överläggningar jag kallade till i dag till utmynnade i en blocköverskridande överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna i Umeå kommun.

Överenskommelsen innebär i korthet att:

  •  Den pågående upphandlingen av nya utförare av hemtjänst enligt LOV skjuts på till den 1:a november 2020.
  •  Ersättningsnivåerna till de privata utförarna höjs med 25 kr per utförd hemtjänsttimme från och med den 1:a maj 2020.
  • Berörda nämnder får i uppdrag att föra dialog med vårdföretagen kring den särskilda situation som nu råder med anledning av det nya coronaviruset.

I den turbulenta tid som råder på grund av spridningen av det nya coronaviruset är det viktigt att de medborgare som nyttjar hemtjänsten får känna trygghet.

Det vore olyckligt om någon blev tvungen att byta vårdgivare i detta skede.

Hemtjänsten hos både kommunen och de privata utförarna måste säkras upp så att vi får stabilitet i arbetet med att minska smittspridningen.

Dagens överenskommelse uppfyller detta ändamål.

De närmsta åren kan avgöra välfärdens framtid

Av , , Bli först att kommentera 6

I dagens Folkbladet skriver jag en debattartikel om den välfärdsutmaning vi står inför. Kommunerna och regionerna står inför stora finansieringsproblem bara de närmsta åren. Nu är det mer avgörande än på länge att vi som vill se en fortsatt stark välfärdsstat i Sverige ger vårt stöd till en politik som utan tvivel säger att välfärden ska sättas före skattesänkningar.

Som socialdemokrat är mitt besked att välfärden alltid måste gå först. Den utgör grunden för ett jämlikt, tryggt och hållbart samhälle. Men just nu står det svenska välfärdssamhället inför stora prövningar. Därför ökar regeringen nu det generella stödet till välfärden med 5 miljarder. För Umeå innebär det ett tillskott på 43,7 miljoner redan i år. Lokalt kommer vi socialdemokrater prioritera de resurser vi har till välfärdens behov, framför andra investeringar och skattesänkningar.

För mig är välfärd att alla ungar ska få en lika bra skola och förskola oavsett föräldrarnas ekonomi. Det innebär att jag får den vård jag behöver – inte bara den jag har råd att betala direkt ur fickan. Välfärd är att jag ska kunna räkna med en värdig ålderdom med samma goda omsorg – oavsett om jag är direktör, snickare eller frisör.

Välfärden är dock inget naturtillstånd. Precis som med allt annat vi byggt upp måste vi också kämpa för att bevara och utveckla den. Det är ingen lätt strid. Det var därför jag blev politiskt aktiv och socialdemokrat; för att jobba för ett samhälle som funkar för de många – inte bara några få.

Därför är min övertygelse att vi i varje läge måste sätta välfärden och satsningar på ett starkt samhälle framför nedskärningar och skattesänkningar. Det gäller såväl lokalt här i Umeå som i regeringsställning.

Resultatet av en politik som prioriterar skattesänkningar känner vi redan till. Under Alliansregeringen sänktes skatten med 140 miljarder, vilket är mer än de samlade kostnaderna för Sveriges rättsväsende, försvar och krisberedskap. Det är värt att ha i åtanke när Moderaterna nu försöker profilera sig som ett trygghetens parti. Att först dränera folkets skattkista på resurser och sedan klaga på resursbrist är ett märkligt grepp.

Om detta inte var nog sänkte Moderaterna och Kristdemokraterna skatten med ytterligare 20 miljarder i den statsbudget för 2019 som de fick igenom 2018 innan regeringsfrågan var löst. Moderaterna vill dessutom fortsätta nedmonteringen av sjukförsäkringen med 10 miljarder, vilket skulle leda till att kommunerna får ökade kostnader för försörjningsstöd. Allt detta i ett läge när vi visste att kommunerna kommer sakna 90 miljarder fram till 2026 för att upprätthålla välfärden.

Mitt besked är därför att välfärden nu, i varje läge, måste sättas först. Välfärdens framtid avgörs de närmsta åren, vi står inför en enorm utmaning.

Jag kommer som kommunalråd att fortsatt ligga på mina företrädare i regeringen för att de, trots det svåra parlamentariska läget, ska göra allt för att satsningarna fortsätter. Lokalt kommer vi socialdemokrater att tydligt prioritera välfärden framför andra investeringar och skattesänkningar i alla lägen.

Umeå och Sverige byggs starkt när vi investerar i en bra skola, vård och omsorg för alla. Välfärden måste sättas först.

LOV-debatten borde handla om välfärdens finansiering

Av , , Bli först att kommentera 9

I dag har valfrihetssystemet inom hemtjänsten debatterats i fullmäktige. De borgerliga partierna försöker leda debatten till en diskussion om ”för eller emot” privata utövare.

Där finns dock ingen konflikt mot oss Socialdemokrater.

Kommunfullmäktige har beslutat om att vi ska ha ett valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) och det är något vi hedrar. Vi arbetar för att Umeå ska ha en fungerande hemtjänst, oavsett utförare, och inom äldrenämndens ansvarsområde utförs 55 procent av timmarna av 17 externa leverantörer. Antalet utövare har ökat över tid och dessa har tagit en större andel av de beviljade timmarna. Valfriheten är inte hotad. Tvärtom.

Diskussionen borde egentligen handla om hur vi ska finansiera välfärden. Vi har en äldrenämnd som går med underskott och det drabbar såväl den kommunala verksamheten som den skattefinansierade externa verksamheten. Det är inte så att de kommunala verksamheterna täljer guld. Debatten borde därför handla om hur vi förbättrar ekonomin och säkrar finansieringen för välfärden, så att vi kan utveckla välfärden ytterligare.

Vi har sjösatt ett genomgripande arbete för att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden. På sikt är dock situationen sådan för Umeå kommun, precis som för strängt taget varenda kommun i hela Sverige, att finansieringen av välfärden inte kommer att bära om inte staten tar ett större ansvar.

Det blir därför en aning magstarkt när Moderaterna kritiserar anslagen till hemtjänsten samtidigt som man vill sänka skatten och därmed skulle försätta välfärden i en ännu svårare ekonomisk situation. Moderaternas ekvation går inte ihop – men det är lätt att häva ur sig starka åsikter när man inte behöver ta ansvar för sin egen ekonomiska politik.

Vi verkar för ett rättvist valfrihetssystem och en hemtjänst som fungerar för alla – utifrån de ekonomiska förutsättningar som råder.

I det förfrågningsunderlag som äldrenämnden fattade beslut om förra veckan ingick därför ett antal lättnader och förbättringar för de privata utförarna.

  • Privata utförare ges större kompensation för hälso- och sjukvårdsinsatser
  • Privata utförare ges ersättning för akuta insatser.
  • Kompetenskravet sänks på personalen till minst 50 % med vårdkompetens.
  • Stimulansersättning för utförare som tar uppdrag 25 kilometer från Stadshuset, vilket innebär större valfrihet för den enskilde, även den som bor utanför centrala Umeå.
  • Förenklad administration för privata utförare.

Snart passerar Umeå kommun 130 000 invånare!

Av , , Bli först att kommentera 6

Att Umeå kommun fortsätter växa är en förutsättning för att vi ska fortsätta vara ett konkurrenskraftigt, attraktivt och utvecklande nav för norra Sverige och de nordligaste delarna av Europa. Tillväxten är inget självändamål utan bottnar i insikten om att vi genom tillväxten kan bygga ett Umeå och ett Västerbotten som är bättre för medborgarna och kan tillgodose behovet av en stark välfärd i tuffare tider.

Tillväxten möjliggör för oss att utvecklas hållbart – vi kan jobba med förtätning, utveckling av kommundelar och landsbygd, näringslivsutveckling, forskning och innovation som möjliggör ett hållbart, växande Umeå med långsiktigt stark ekonomi och god kompetensförsörjning.

Därför är det glädjande att folkmängden ökade under det tredje kvartalet med 1 289 personer i Umeå kommun. Detta innebär att Umeå nu har 128 587 invånare. Detta framgår av den senaste statistiken från Statistiska Centralbyrån.

Jag vill önska alla nya umebor, unga som gamla, varmt välkomna!

Det här är mycket positiva nyheter inte minst eftersom det innebär att Umeå motverkar utflyttningen från norra Sverige. Det ger oss en förbättrad ekonomisk bärkraft, vilket krävs för att bland annat kunna skapa god service och bibehållen välfärd. Det är också en förutsättning för att norrlandslänen inte ska tappa representation i riksdagen, vilket är viktigt när resten av Sverige växer.

Fram till det tredje kvartalet färdigställdes 911 nya bostäder i Umeå fördelat på 61 villor, 781 hyreslägenheter samt 70 bostadsrättslägenheter i flerbostadshus. Därutöver tillkommer 7 lägenheter genom ombyggnationer i befintligt bostadsbestånd. Uppskattningen i dagsläget är att det under helåret 2019 kommer att färdigställas cirka 1 100–1 300 lägenheter i Umeå kommun. Vi ligger alltså fortsatt kvar på en fördubblad byggtakt jämfört med början av 2010-talet men målet om 2 000 nya bostäder årligen består och det är mot detta vi arbetar!

Ulrika Edman (V) sviker Kommunals medlemmar

Av , , Bli först att kommentera 3

Umeå kommun svarade tidigare i år på remissen för förslaget på nytt kostnadsutjämningssystem i skarpa ordalag.

Enligt liggande förslag riskerar Umeå kommun att behöva betala drygt 60 miljoner kronor mer till kostnadsutjämningen, vilket kommer att leda till att Västerbotten som helhet kommer att förlora ännu mer resurser som slussas vidare till kommuner i Stockholmsområdet.

Betalar vi mer till kostnadsutjämningen, där vi redan i dag är nettobetalare, så innebär det att vi inte kommer att kunna utveckla skola, vård och omsorg på det sätt som behövs och kanske dessutom måste överväga en skattehöjning som kommer att ätas upp av den ökade kostnaden.

Dessa resurser hade istället kunnat gå till fler händer inom äldreomsorg, hemtjänst, assistans och skola. 

Ulrika Edman, Vänsterpartiets gruppledare i Umeå, har dock gått ut i en debattartikel och meddelat att hon inte är beredd att ställa upp på kritiken av förslaget till ny kostnadsutjämning. Hon vill inte ta armkrok med oss för att driva fram ett system som behandlar Umeå och Västerbotten som helhet mer rättvist!

Vänsterpartiet ger inget svar på hur de har tänkt lösa välfärdens finansiering i Umeå om den skattehöjning som de själva länge drivit skulle ätas upp av ökade inbetalningar till kostnadsutjämningen.

Genom att inte ta strid i denna fråga sviker Vänsterpartiet i Umeå alla de som arbetar inom välfärden, inte minst Kommunals medlemmar. 

Min hållning är att vi inte ska skapa konflikter i Norrlandslänen. Norrlands större kommuner är beroende av de mindre och vice versa. Det är bra att de små kommunerna föreslås få större kompensation, men det ska inte ske samtidigt som man hämmar stadskommunernas utveckling. För det drabbar i förlängningen hela länet och välfärden.

Vi vet att Norrlands utveckling, såväl socialt som ekonomiskt, är beroende av att det finns stadskommuner som står sig i konkurrensen med städer i resten av landet. Annars kommer Norrlandslänen på sikt att drabbas av en vikande befolkningsutveckling och ännu större problem med kompetensförsörjning och ekonomisk utveckling.

Staten måste ta ett större ansvar för välfärdens finansiering och att göra Umeå, som redan i dag står inför stora utmaningar, till en ännu större nettobetalare kommer att innebära stora problem för välfärdens finansiering.

Dessutom blir det så att Västerbotten, med liggande förslag, blir en ännu större nettobetalare medan kommunerna i Stockholmsregionen blir nettobidragstagare. Om detta har jag skrivit i en tidigare blogg.

När Ulrika Edman (V) inte är beredd att ta strid för ett rättvist kostnadsutjämningssystem så sviker hon Kommunals medlemmar och alla andra som jobbar inom välfärden i Umeå. 

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem som ger de små kommunerna i Norrland bättre kompensation och som samtidigt inte dränerar välfärden i Norrlandslänen och hämmar de större kommunernas utveckling!

Umeå höjer beredskapen!

Av , , Bli först att kommentera 2

Umeå höjer beredskapen för kärvare tider. Under den rubriken skriver jag i dagens Västerbottens-Kuriren och konkluderar:

Det råder ingen tvekan om att Umeå har goda förutsättningar och en bra position inför framtiden. Men vi måste vara ödmjuka inför de ekonomiska utmaningar vi just nu står inför. Att vintern kommer är inget unikt för oss i Umeå.

Vi är vana och vi kommer vara väl förberedda. Det är därför vi börjar omställningen nu.

Att Umeå växer och utvecklas försätter oss i en position där vi har större resistenskraft mot vikande konjunkturer och där vi på sikt kommer att kunna klara välfärdens finansiering bättre. Att Umeå, och övriga stadskommuner i Norrland, växer är också en förutsättning för att hela Norrland ska stå sig starkt i konkurrensen mot resten av riket och – i en globaliserad ekonomi – resten av världen.

På nationell nivå kommer vi under de närmaste åren med stor sannolikhet att få se en inbromsning i ekonomin och att skatteunderlaget viker med konjunkturen. Detta minskar statens möjligheter att stötta landets kommuner ekonomiskt i någon större omfattning.

Samtidigt som kommunernas intäkter inte växer i samma omfattning så står Umeå, liksom riket i helhet, inför en demografisk utmaning. Andelen äldre och yngre i befolkningen ökar samtidigt som andelen i arbetsför ålder inte ökar i samma takt.

Den här utvecklingen är inte på något sätt unik för Umeå. Att befolkningen åldras ser vi i stort sett i alla kommuner i Sverige, och i hela den industrialiserade världen.

Vi måste därför jobba med att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden och vara proaktiva. Vi börjar detta arbete i god tid för att klara framtiden. Vi höjer beredskapen.

Som ett led i detta har vi just nu ett erfarenhetsutbyte med andra kommuner för att göra jämförelser, lära oss av goda exempel och bidra med egna goda exempel. Detta inleddes med en träff med Helsingborgs kommun och i dag ägde den andra träffen, med Uppsala kommun, rum. Uppsala är en snabbt växande universitetsstad likt Umeå och det var intressant att se att de, precis som vi, arbetar med att åstadkomma mer transparens i budgetprocessen och en effektivare dialog mellan olika nämnder och verksamheter.

Det var ett bra möte och jag blir stärkt i min övertygelse om att den resa vi påbörjat i Umeå med en ny budgetprocess kommer att vara av godo.

Jämförelser med andra kommuner bidrar med viktiga perspektiv men åskådliggör också likheter. Vi står inför liknande utmaningar, främst finansieringen av välfärden, och kan lära mycket av varandra.

På bilden ovan syns jag tillsammans med Eva och Maria som företrädde Uppsala kommun vid dagens seminarium. 

Rätten till heltid är en fråga om jämställdhet och att säkra välfärden

Av , , Bli först att kommentera 0

I dag diskuterades äldreomsorgen under förmiddagspasset för kommunfullmäktiges sammanträde. Diskussionen kom att handla till införandet av rätt till heltid de kommunala verksamheterna och högern var snabba med att kritisera vår satsning på heltid.

Samtidigt går högern, främst Moderaterna i Umeå, fram med skattesänkningar som skulle drabba välfärden hårt. Man får förstå det som att man prioriterar skattesänkningar framför goda arbetsvillkor i kvinnodominerade välfärdsyrken.

Vi socialdemokrater har sagt att rätten till heltid ska genomföras fullt ut under mandatperioden av några tydliga skäl. Vi har också utökat äldrenämndens ram med 52 miljoner kronor, välfärden ska sättas före skattesänkningar.

De som jobbar inom välfärden ska kunna ha en lön och i förlängningen en pension de kan leva på. Det är en jämställdhetsfråga eftersom våra välfärdsyrken är kvinnodominerade. Rätten till heltid, bland många andra åtgärder, har en nyckelfunktion i att åstadkomma drägliga arbetsvillkor och jämställdhet.

Det handlar också om kompetensförsörjning. Kommunen behöver under den närmsta tioårsperioden rekrytera nästan 10 000 nya anställda och vi måste kunna erbjuda goda anställningsvillkor för att lyckas med detta.

Givetvis ska heltidsreformen även fortsatt genomföras i nära relation med facken, så att genomförandet passar de anställda. Personalnämnden och dess ordförande Tomas Wennström (S) är ansvariga för detta arbete från vår sida.

För oss är det viktigt att fortsätta med heltid för våra anställdas skull, för jämställdheten och för att klara kompetensförsörjningen.

Kommentar till dagens budgetproposition

Av , , Bli först att kommentera 0

I dag presenterades regeringens budgetförslag för 2020. Det är en budget med stark socialdemokratisk prägel, men den bär också en prägel av de kompromisser som varit nödvändiga för att styra landet i en svår parlamentarisk situation.

Det är bra att regeringen satsar på landsbygden, på pensionärerna, trygghet och rättsväsende och höjer ambitionerna för arbetet med en hållbar utveckling. Det är viktiga strategiska frågor för att bygga Sverige starkt inför framtiden.

Satsningarna på våra äldre innehåller sänkt skatt, höjd garantipension och bostadstillägg för pensionärer. Utöver detta ingår satsningar för att stärka äldreomsorgen.

För en ensamboende kvinna med både inkomstpension och garantipension på sammanlagt 11 013 kr ger reformen 1 474 kr mer varje månad. För den ensamboende kvinnan med en inkomst på 18 000 kr i månaden ger reformen 1 127 kr mer varje månad. Regeringen satsar därutöver 950 miljoner på insatser för äldre. Medlen riktas mot kommunerna med ett brett mandat för att ge dem möjligheten att genomföra en bättre vård och omsorg.

Tryggheten måste öka och kriminaliteten tryckas tillbaka. Därför är det glädjande att se att regeringen i budgeten satsar 700 miljoner kronor under 2020 på de rättsvårdande myndigheterna. Från och med 2022 beräknas satsningen uppgå till drygt 1,4 miljarder kronor årligen.

Redan under förra mandatperioden tillförde den S-ledda regeringen en historisk satsning till Polismyndigheten med målet om 10 000 fler polisanställda fram till 2024. Från ingången av 2016 fram till sista juli 2019 har antalet anställda ökat med drygt 3 200 personer. Det visar på att regeringens satsningar börjar ge resultat, men mer måste naturligtvis göras framgent för att öka tryggheten.

Satsningarna i sin helhet går att ta del av här.

Jag hade såklart önskat att vi kunnat få igenom mer av socialdemokratisk politik. Men det parlamentariska läget innebär att kompromisser är nödvändiga. Hade jag fått välja hade de sex miljarder som nu läggs på att avskaffa värnskatten hellre fått läggas på att stärka upp skola, vård och omsorg. Kommunerna blöder och på sikt kommer vi få stora problem att leverera den välfärd medborgarna behöver och vill ha.

Centerpartiet och Liberalerna måste komma till insikt om detta och förstå att välfärdens utmaningar inte kan lösas genom skattesänkningar för välbeställda.

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem!

Av , , Bli först att kommentera 1

I går besökte jag, tillsammans med Luleås kommunalråd Niklas Nordström (till höger på bilden ovan) och Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén (i mitten på bilden ovan), Regeringskansliet för att framföra våra synpunkter på Kostnadsutjämningsutredningens betänkande samt ge regeringen en beskrivning av de särskilda förutsättningar som råder för större kommuner i norra Sverige. Det remissvar som Umeå kommun avgett till utredningen tidigare i våras finns att ta del av här.

Kostnadsutjämningssystemet är en modell genom vilken kommunerna omfördelar resurser sinsemellan enligt regler föreskrivna i lag.

I grund och botten är det bra med ett kostnadsutjämningssystem som balanserar upp skillnader i strukturella, opåverkbara förutsättningar så att samtliga kommuner i landet kan klara av att leverera service och välfärd till medborgarna på så jämlika villkor som möjligt.

Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att små kommuner med åldrande befolkning i glesbygd ska gynnas i omfördelningen. Annars skulle kommuner som Dorotea, Arjeplog och Storuman ha stora svårigheter att leva upp till välfärdsuppdraget.

Det finns dock skäl att vara kritisk till omfördelningssystemet, inte minst från vår sida i norra Sverige.

Det finns en allmän föreställning om de norra länen som ”tärande” eller ”bidragstagare” medan vi i själva verket har många kommuner som är nettoinbetalare till systemet. Samtidigt som vi försörjer systemet med resurser finns det kommuner i stockholmsområdet som är stora vinnare.

Även om det bara är två kommuner i Västerbotten, Umeå och Skellefteå, som är nettobetalare (medan övriga kommuner tar del av resurser ur systemet) så förlorar västerbottningarna totalt sett 283 miljoner kronor i kostnadsutjämning samtidigt som kommuner i Stockholmsområdet går plus på systemet med 714 miljoner kronor.

Trots de geografiska och demografiska utmaningar vår landsände har så skickar vi alltså resurser från Västerbotten till kommuner i Stockholmsområdet. Vinnare på systemet är bland annat välmående kommuner som Danderyd, Nacka och Lidingö. Dessa effekter förstärks av Kostnadsutjämningsutredningens förslag, trots att utredningens uppdrag har varit att kompensera för svåra geografiska förutsättningar och gles befolkning.

Samtidigt ligger tillväxtkommunerna i Västerbotten generellt sett högre i skatt än kommuner i stockholmsområdet, vilket är en direkt följd av att behoven är större här, inte minst när det saknas närhet till andra större kommuner.

I vår glesa landsände måste de stora kommunerna ta ett större ansvar. Medan man i Stockholm har korta avstånd och varje kommun kanske inte behöver stå för all infrastruktur själv (kulturinrättningar, badhus, idrottsanläggningar, skolor med mera) så måste de större kommunerna i norra Sverige ta ett större ansvar för service, fritidsliv, kultur med mera eftersom närliggande alternativ saknas.

Umeå är också den kommun som växer snabbast i Norrland, vilket gynnar hela regionen. Samtidigt straffas vi i utjämningssystemet för att vi växer och bidrar till utveckling.

Ett kostnadsutjämningssystem som fortsätter att dränera Västerbotten totalt sett har såklart negativa konsekvenser för hela länet, även för de mindre kommuner som var för sig tar del av stöd.

Vi vet att Norrlands tillväxt och utvecklingsmöjligheter är beroende av att det finns starka regionala knytpunkter och växande städer. Detta är viktigt för hela länets fortsatta attraktivitet och ekonomiska konkurrenskraft.

Med Kostnadsutjämningsutredningens förslag skulle Umeås avgift öka med 64 miljoner kronor per år. Detta i en situation där vi redan i dag har svårigheter att få ekonomin att gå ihop till följd av de tuffa utmaningar som följer av att vara en tillväxtkommun i en glesbefolkad landsände.

Sammantaget blev det ett bra möte och vi hoppas att regeringen gör en översyn av förslaget för att rätta till de skevheter dess genomförande skulle ställa till med!

När V måste sätta siffror bakom sin politik blir det skakigt

Av , , Bli först att kommentera 2

En viktig aspekt av ett budgetfullmäktige är att partierna måste sätta siffror bakom alla de löften de utgett från talarstolen under året. Att det kan vara svårt att backa upp det man lovat när man ska ställa upp det i en budgettabell blir inte minst tydligt när man läser Vänsterpartiets budgetförslag för Umeå kommun.

(V) har ofta väldigt hög svansföring och får det att låta som att man alltid kan överträffa Socialdemokraterna i olika satsningar. Men när man får en chans att presentera hur det ska gå till rent ekonomiskt så går det inte riktigt ihop.

I sitt ursprungliga budgetförslag finansierade (V) sin politik bl.a. genom att minska posten för kommungemensamma kostnader med 47 miljoner. Detta är alltså en kostnadspost som avser pensioner och avskrivningar, kostnader som vi faktiskt måste ta. I sista stund ändrade dock (V) sin budget i denna del, under sittande möte.

Gott så. Men det kvarstår problem. Ytterligare finansiering hämtar (V) genom att skriva upp intäkterna från råkraften med 44 miljoner, utan någon förklaring till hur man menar att detta skulle vara möjligt. Har Vänsterpartiet en kristallkula där man kunnat se att elpriserna ökar snabbare än alla seriösa prognoser?

När man på skakiga grunder trixar med siffror på det här sättet så får det konsekvenser. Man kan inte hålla det man lovat och på köpet riskerar man att ställa verksamheterna inför uppsägningar till följd av svårigheter att få ekonomin att gå ihop.

Vidare lägger V väldigt många och kostnadsdrivande uppdrag som det är tveksamt om man kan finansiera. De tar heller inget grepp om den skenande kostnadsutvecklingen. En skattehöjning, som V föreslår, är en enkel lösning – men om skattehöjningen äts upp av dålig kostnadskontroll så har man snabbt förbrukat den livlinan.

Välfärden finansieras i V:s budget i stora drag med pengar som inte finns. Det är inte ett seriöst sätt att bedriva politik på. Men det blir lätt så när det råder en stor nivåskillnad mellan vad man lovar och vad man faktiskt kan genomföra.

När vi socialdemokrater lägger vår budget så lovar vi inte mer än vad vi kan. Vi vill såklart mycket mer, men är medvetna om att vi måste sträva efter vårt mål utifrån de förutsättningar som råder.

Politik är att vilja, men politik är också att välja. Att utifrån verkliga förutsättningar prioritera med vägledning av en bärande idé.

Vår idé är att bygga ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Umeå. Men vi når inte dit genom överbudspolitik utan genom det mindre glamorösa arbetssätt som innebär att gå på djupet med siffrorna och se hur vi efter bästa förmåga kan nå vårt mål med de resurser vi har.

Därför har vi, utifrån de resurser som faktiskt finns, prioriterat välfärden och lagt om investeringsbudgeten för att prioritera byggandet av nya förskolor och andra lokaler för välfärdsverksamheterna.

Umeå och hela kommunsverige står inför en tuff utmaning med en ökande obalans mellan intäkter och utgifter, något SKL varnar för att det kan vålla stora problem för välfärdens finansiering i framtiden. Det beror i hög grad på en snabbt förändrande demografi med större ökningar i åldersgrupper vars välfärdsbehov är stora, än ökningen av befolkningen i arbetsför ålder.

För att klara detta föreslår vi i dag tioårsprognoser och utökade analyser av kommunens finansiella förutsättningar över tid. Vi har noterat att Umeå kommun på vissa områden har höga kostnader i förhållande till jämförbara kommuner. Detta vill vi att man ska titta närmre på och reducera, för att vi ska kunna lägga resurserna där de gör störst nytta.

Det låter kanske inte lika inspirerande som att lova det ena eller det andra. Men i slutändan är det detta gråsossiga arbetssätt som leder till att vi faktiskt kan säkerställa att vi har pengar nog för att klara välfärden och bygga det samhälle vi vill ha.