Gröna städer

Av , , Bli först att kommentera 5

 

CIVITAS är ett samarbete från städer till städer och tanken är att kunskapsutbytet ska stödja och marknadsföra utvecklingen av hållbart resande i städer genom innovativa åtgärder. CIVITAS rymmer även medfinansieringsmöjligheter för demonstrationsprojekt.
 
Jag har varit representant för kommunstyrelsen i PAC styrelse och det ligger under Civitas. Det ger oss en god möjlighet att påverka EU-kommissionens arbete med hållbara transporter i städer i framtiden. Det ligger även i uppdraget att utbyta erfarenheter och hämta inspiration från några av Europas mest ambitiösa städer när det gäller hållbara städer.
 
Den aktuella frågan den här gången var hur vi jobba vidare med hållbara städer under en ekonomisk kris. Många städer har tvingats dra ordentligt i handbromsen i dessa utvecklingsfrågor.
 
Vi ska vara tacksamma i Umeå som inte drabbats ekonomiskt på samma sätt som många europeiska städer där bussar slutat gå och pessimism och tilltron på framtiden försvunnit i skuggan av krisen.
 
I dessa kristider är det ännu viktigare att samverka och hjälpa varandra mellan städerna när resurserna krymper, att delge varandra kostar inget.
 
Umeå har en översiktsplan som pekat ut en rad åtgärder som ska utveckla den hållbara staden där  vi politiskt är överens. Många städer har inte en översiktsplan vilket gör arbetet lokalt plottrigt och svårt. Här ligger Umeå steget före Europas städer.
 
Hans Lindberg (s)

Civitas Pac Meeting

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Idag åker jag till Spanien för att delta i ett möte med Civitas. Det är en organisation med 200 kommuner som medlemmar runt hela Europa. Den stora frågan som ska behandlas är hur vi ska lyckas med bättre innerstadsmiljöer med mindre trafik och mer miljövänliga transporter.
För mig är det roligt att kunna informera om våran satsning på elbussar och tanken med den nya översiktsplanen över centrala stan. Vägpaketen är också en viktig pusselbit för att få bort genomfartstrafiken genom centrum och skapa bättre innerstadmiljö för Umeåborna.
Övriga frågor som kommer att behandlas är smarta cykelparkeringar, transporter och parkeringar.
Det ska bli mycket intressant att vara med och informera om vårt arbete men även lyssna på hur resten av Europa jobbar med smarta stadskärnor.
 
Hans Lindberg (s)

Ut i skog och mark

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Naturskolan jobbar utomhus med pedagogik och har funnits i Umeå under 20 år. Skolan flyttar ut i naturen där lärandet sker med omgivningens förutsättningar. Naturskolan åker ut och jobbar på olika grundskolor som ansöker om hjälp. Rent konkret studerar klasserna olika ämnen som matte, svenska, kultur idrott ute i skogen.
Sammarbete blir ett naturligt sätt att jobba mellan barnen där frågeställningarna kan vara vilket sätt kan du bidra till social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Det här föder ett stort miljöengagemang bland barnen.
Det har också visat sig att naturupplevelser är avgörande för att barn i vuxen ålder ska få förståelse för naturen.  Mattias Sandberg har kommit med en ny avhandling som heter Det är inte ut. I avhandlingen belyses behovet av att barn och unga måste vara mer ute i skog och mark.
Jag tycker det är spännande att vi utvecklar lärostilar genom att vara ute. Från att tidigare sitta inne och läsa till att nu utveckla lärandet genom att lyssna, se och vidröra. Iakttagelse, reflektion och öppnar samtal fokuserade på åtgärder skapar positiv förändring bland eleverna.
Barn lär på olika sätt och då är utvecklandet av ny pedagogik oerhört viktig. Här har vi en bra verksamhet som borde belysas ännu mer. Det går också påvisa att resultaten blir bättre bland eleverna när de genomgår denna pedagogik.
Lite tråkigt att regeringen bara avsatt 15 miljoner för hela Sveriges lärarkår på forskarskola som ska lyfta fram ny pedagogik och därigenom utvecklar lärandet. Jag tycker att denna verksamhet är bra och ska utvecklas även till högre åldrar.
Hans Lindberg (s)

Statligt bidrag till flygplatser tas bort

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Hälften av de regionala flygplatserna i landet förlorar de statliga regionala bidrag som de hittills har fått. Totalt är de 14 flygplatser som nu blir utan bidrag. Närmare bestämt flygplatserna i Skellefteå, Örnsköldsvik, Kramfors, Mora, Borlänge, Karlstad, Trollhättan, Jönköping, Oskarshamn, Växjö, Kalmar, Halmstad, Ängelholm och Kristianstad.

Det statliga driftsbidraget har hittills hjälpt ekonomin att gå runt för många av de regionala flygplatserna.

 
Regeringen frånsäger sig därmed sitt ansvar för infrastrukturen. Det är viktigt i ett avlångt land som Sverige att det finns bra kommunikationer där flyget är avgörande för näringslivet och regionens utveckling. Det är klart att mindre skatter innebär mindre välfärd och i det här fallet mindre infrastruktur på sikt. Regionerna ska fördela ut de sista slantarna till de som inte får statliga pengar vilket kommer att bli huggsexa om lokalt.
Är det här regeringens sätt att på sikt frånsäga sig ansvaret och minska pengarna till infrastruktur?
 
Hans Lindberg (s)
 

Tyskland intressant

Av , , Bli först att kommentera 2

I diskussioner om ungdomsarbetslösheten refereras ofta till Tyskland. I Tyskland är ungdomsarbetslösheten rekordlåg jämfört med övriga EU-länder, 8,6 procent mot över 22,9 procent i Sverige, enligt Eurostat. Det beror till stor del på den goda konjunkturen och utbildningspolitiska faktorer, men näringslivets sociala ansvarstagande spelar också en viktig roll.

 
Saker som varit framgångsrika för Tyskland
Skol- och utbildningssystemet fångar upp olika kunskapsnivåer. Även ungdomar utan slutbetyg har goda möjligheter att via övergångssystem komma in i arbetslivsförberedande åtgärder. Arbetsförmedlingen ställer också en rad åtgärder till förfogande för att ungdomarna ska få rätt kvalifikationer och sysselsättning, vilket gör att det är svårt att räknas som arbetslös under 22 år.
Det framgångsrika ”dubbla systemet” för yrkesutbildning i företag och yrkesskolor är ofta en väg in i arbetslivet. Ungdomar på yrkesinriktade utbildningar varvar skolarbetet med lärlingsplats hos företag i närområdet och får på så sätt bra inblick både i den valda branschen och i arbetslivet. När de är klara med utbildningen är de redan välbekanta för det företag där de utbildats och få företagare låter unga, duktiga medarbetare försvinna någon annanstans. Att ta hand om de elever som gjort praktik är också ett sätt att säkra företaget för framtiden. Det duala systemet används också framgångsrikt på högskolenivå i bland annat Baden-Württemberg och sprids nu till andra delar av Tyskland. . Utbildningsavtal mellan elev och arbetsplats skrivs vanligtvis för två till tre och ett halvt år och är i princip omöjliga att häva för arbetsgivaren. Risken för att skolungdom och unga vuxna som går i fortbildning ska bli arbetslösa är liten.
Företagen är beredda att ta sig an ungdomar som inte har förutsättningar att lyckas fullt ut i skolan. Många företag (57 procent enligt DIHK) erbjuder sina lärlingar stödundervisning i tyska och matematik, de båda ämnen som är viktigast för att kunna klara sig i arbetslivet.
Arbete och lärande går hand i hand och utvecklar arbetsplatserna och individen. Tror att Sverige skulle behöva titta vidare på den tyska modellen om vi ska lyckas rekrytering till näringslivet och öka statusen på yrkerutbildningar i skolan. En notis jag gjorde var att lärlingssystemet även används på högskolenivå, intressant!
 
Hans Lindberg (s)
 
 

Paneldebatt

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Idag är jag på Strömbäcks folkhögskola och ska delta i en paneldebatt om politiken för det civila samhället. Finns det något som ersätter den nuvarande folkrörelsepolitiken och dess mål? Vart kommer skolan in i den samhällsutvecklingen?
Det ska bli spännande att möta moderaterna i denna debatt och prata folkrörelse, demokrati och skolans roll.
Tror dock inte på regeringens nyinslagna väg med avdrag för läxhjälp och politiska partier som fungerar som kampanjkonsulter.
Det här ska bli kul!
Hans Lindberg (s)

När ska utbildning bli en rättighet?

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Trodde inte att jag skulle behöva säga det men med den borgerliga regeringens politik är utbildning och bildning inte längre en rättighet när kunskapsnivåerna sänks mer och mer i skolan
Min fundering blir vad skolministers nästa förslag blir, är det att ta bort hela gymnasieskolan och då minimera regeringens risk att eleverna hoppar av gymnasieutbildningarna?
Låter lite som att man tar i men faktum är att vi inte sett några idéer på pedagogisk utveckling eller fler resurser till skolan av de borgerliga partierna förutom litet ekonomiplåster på såret detta år. Fråga regeringen borde ställa sig är vilka kunskaper ungdomarna behöver som kommer att leva ända till 2100 innan man tar bort olika ämnen i skolan.
Det visar på handlingsförlamning och avsaknad av tilltro över att skolan ses som ett samhällsbygge. Försvaret blir i slutändan att ”alla kan inte bli akademiker”. Tror inte att regeringen har förstått skolans uppgift genom det uttalandet och för det andra dessutom nedvärdera akademiker.
För mig är kunskap ingen farsot utan en tillgång för mäniskor och samhälle.
Hans Lindberg (s)

Absolut rätt att sänka kunskapen….

Av , , Bli först att kommentera 10

 

Ja så blev det sagt när regeringen godkände Jan Björklunds rapport på hur avhoppen ska minska i gymnasiet.
Den nya gymnasiereformen skulle som man sa ”minska avhoppen” enligt den borgerliga regeringen. Nu har det visat sig att avhoppen inte minskar och regeringen i sin desperation hittat deras enda lösning som är att sänka kunskapen för våra ungdomar.
Borde man inte inventera först vad avhoppen kan beror på? I många fall handlar det om familjeproblematik, mobbing, kroppen förändras, kompisarna flyttar till en annan skola där friskolereformen ökat omhoppen. Det enda vapen regeringen har för denna utmaning är sänkta krav, kortare utbildning och mindre stadsbidrag till skolan.
När jag träffar företrädare för branschen blir man orolig från företagen om vi från samhället inte klarar av att leverera kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna.
Regeringen kanske skulle ha satsat de 16 miljarder som gick till minskad bolagsskatt till att satsa på fler lärare och specialpedagoger i skolan. Strategiskt satsa pengar på forskning inom skolan med inriktning på pedagogisk och framgångsrikt lärande så att fler klarar av skolan. Utveckla skolan så att det passar allas behov inte som nu beskylla eleverna att de inte duger till.
Regeringen drar dessutom bort 16 miljoner inom gymnasiet i Umeå 2014 och åren framåt. Det innebär att vi kommer at minska ner på personal som är det viktigaste verktyget för att elever ska klara av skolan och senare få ett arbete.
Regeringen svär sig fri från ansvaret och de som straffas är våra ungdomar.
Sveriges konkurrens i den globala världen ska mötas upp med kunskap och innovation inte ett låglöneland, låg utbildningsnivå och stora social skillnader.
Politik gör skillnader!
Hans Lindberg(s)
 
 

Övik

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Idag har vi verksamhetsplanering med förtroendevalda politiker och tjänstemän inför 2013 inom Gymnasie och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde.
En del av utmaningarna vi har prata om.
          Färre sökande på yrkesförberedande program
          Hur förstärker vi studie/yrkesvägledning i skolorna
          Hur har det gått med införande av ny skollag och gymnasiereform?
          Ny lagstiftning för särskolan 2013, elevens rättighet förstärks
          Ny lag på vuxenutbildningen vux 12, löpande intag med ökad flexibilitet för eleverna.
          Utöka antalet Yrkeshögskoleutbildningar.
          För att vi ska hjälpa arbetslösa ungdomar måste vi bli bättre på efterfrågestyrda vuxenutbildningar.
          Fortsatt utveckling av ungdomstorget.
–      Hur hjälper vi elever som är på gränsen att hoppa av utbildningen.
Det har varit en bra dialog genom att vi skapat samsyn på framtida utmaningar. Det känns kul att vi nu har en röd tråd för hur eleverna ska klara av skolan oavsett bakgrund.
Hans Lindberg (s)
 

Borg vill inte höja taket i a-kassan

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Finansminister Anders Borg (M) vill inte höja taket i a-kassan, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Han säger att höjningen skulle få negativa konsekvenser för sysselsättningen i Sverige.
– När vi räknar på det så skulle en höjning av a-kassan under de tre första månaderna kosta uppemot 30 000 jobb, säger finansministern i Ekots lördagsintervju.
Taket i a-kassan sänktes 2006 och har inte höjts sedan dess. Det innebär att den högsta ersättningen en arbetslös kan få är 80 procent av en månadslön på 18 700 kronor.
Men det går bra för regeringen att sänka skatterna i störst omfattning till de 10 % rikaste i Sverige, men arbetslösa får stå sitt kast. Tycker att det vore ärligare av regeringen om man sa att det var av ideologiska skäl att inte hjälpa de som tvingats till arbetslöshet. Har inte träffat många som avstår jobb och lön men regeringen väljer att straffar de som står utanför arbetsmarknaden genom att acceptera de låga ersättningsnivåerna.
Det behövs politisk förändring!
Hans Lindberg (s)