Etikett: hållbar utveckling

Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet!

Av , , Bli först att kommentera 3

Det tål att upprepas. Under regeringsförklaringen i går betonade Stefan Löfven återigen att Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet. Som vi kunnat konstatera är bygget i full gång. Det känns därför tryggt att beskeden upprepas och att vi äntligen är på gång med denna stora och viktiga infrastruktursatsning som kommer att utveckla vår region – och hela Sverige – ekonomiskt, socialt och hållbart.

Förhoppningsvis lyssnade även de moderata riksdagsledamöter som sprider påståendet om att Norrbotniabanan är en bluff. Kanske för att dölja det faktum att det var deras parti som skrotade planerna på järnvägsbygget när de tog makten 2006. Vi får hoppas att det inte blir en repris på detta efter valet nästa år.

Är Norrbotniabanan en bluff?!

Av , , Bli först att kommentera 8

Att Norrbotniabanan är en bluff har i vart fall riksdagsledamoten Edward Riedel (M) påstått senaste månaden. Magstarkt kan tyckas, eftersom det var hans regering som efter valet 2006 tog bort järnvägen ur den nationella infrastrukturplanen.

Ni hörde rätt. Den skulle byggas, men efter maktskiftet skrotades alla planer. Sannolikt för att sänka skatten.

Norrbotniabanan är en avgörande del av framtidens infrastruktur för ett hållbart Sverige och för en god social och ekonomisk utveckling i de norra regionerna.

Skulle järnvägen vara en bluff vore det oerhört märkvärdigt att den annonserats av den S-ledda regeringen och att Trafikverket påstår att bygget är igång. Så därför ville jag undersöka saken så nära man kan.

Jag begav mig ut med min kollega Peter Vigren (S), gymnasienämndens ordförande, till den plats i Umeå där bygget påstås pågå för att en gång för alla undersöka om Norrbotniabanan byggs eller inte.

Häng med i klippet nedan.

En avgörande byggsten för framtidens Umeå och Vasa har kommit på plats

Av , , Bli först att kommentera 6
I dag deltog jag vid invigningen i Vasa av den nya färjan Aurora Botnia som ska ta hand om framtidens transporter av gods och människor mellan Umeå och Vasa. Invigningen är resultatet av åratal av hårt arbete där människor på båda sidor havet lagt ned tusentals och åter tusentals timmar för att få till stånd en ny färja.

Jag vill tacka alla som varit involverade och inte minst konstruktörer och arbetare vid det finska varvet i Rauma som byggt en modern färja som kommer att minska miljöpåverkan samtidigt som resetiderna kortas.

Det som gjort att färjan blivit verklighet är också det färjan syftar till att främja; samarbete och samverkan. Ensam är inte stark.

Det är när vi tillsammans med våra medmänniskor, även i andra länder, går ihop för att bygga ett bättre samhälle som vi når resultat. Nu kommer vi att knyta samman Sverige och Finland än mer och kunna fördjupa våra samarbeten vad gäller utbildning, näringsliv, industri, arbete och sjukvård. Inte minst skapas större möjligheter till mellanmänskligt utbyte över en gräns som i frånvaro av färjan är svår att överbrygga.

Farleden över Kvarken är omistlig för de öst-västliga godstransporterna och färjan är därför en nyckelkomponent i den infrastruktur som bygger framtidens Umeå starkt.

Vi valde i Umeå och Vasa att inte vänta på att staten skulle förbarma sig över oss. VI väntade heller inte på att landhöjningen skulle förse oss med en övergång på fast mark eller på manna skulle falla ned från ovan. Det är en av de stora styrkorna i vår region; att vi hittar lösningar för att bygga en bättre framtid.

Till följd av detta säkerställer vi nu arbetstillfällen, industriutveckling och förbättrade samverkansmöjligheter med våra bröder och systrar i Vasa. En historisk dag för båda våra kommuner!

Den hållbara framtiden byggs genom investeringar och utveckling – men också genom våra val i vardagen!

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag tog en tur till min uppväxtort Holmsund häromveckan.

Där genomförs nu stora investeringar i hamnen och i en ny färja.

Dessa investeringar minskar klimatavtrycket för transporterna över Kvarken – samtidigt som restiderna kortas för människor och gods.

En bättre, klimatsmart och framtidssäkrad infrastruktur möjligör i sin tur för företagen att investera. Förutom våra initiativ i hamnen och färjan bör den S-ledda regeringens investering i Norrbotniabanan byggas.

Så säkras jobb och skatteintäkter till välfärden – samtidigt som transporterna blir mer miljövänliga.

Och när investeringarna sker i Umeå kan vi i samverkan med företagen skynda på omställningen.

Komatsus nya fabrik, där samarbetet med Umeå Energi utmynnat i en solcellspark på fabriktaket, är ett sådant exempel.

SCA:s miljardinvesteringar i Obbola är ett annat.

Hållbarhet, god ekonomisk utveckling och en bättre framtid för både människor och miljö, går hand i hand.

Hållbar utveckling handlar också om delaktighet och saker vi gör i vår vardag. Vi måste ställa om tillsammans!

Elflyg mellan Umeå och Hemavan – snart möjligt?

Av , , Bli först att kommentera 7

Tänk att kunna boka en flygresa via din smartphone mellan Umeå och Hemavan och att resan sker snabbt och säkert, utan utsläpp av växthusgaser, med minimalt buller. Detta är ett tänkbart scenario inom en inte alltför avlägsen framtid!

Ja, det är i allra högsta grad greppbart, även om en rymdhiss i Botsmark å andra sidan förefaller vara lite mer avlägset.

Teknikutvecklingen inom flygsektorn fortskrider i högt tempo och möjligheten till eldrivna flygplan är inte längre bara en fantasi. Det pågår mellan 300-500 utvecklingsprojekt i världen inom segmentet elflyg. Ett av dessa gäller vår region.

Umeå kommun har genom Kvarkenrådet stöttat ett projekt som handlar om att se över förutsättningarna för att bl.a. Umeå Airport ska bli en hubb för framtida elflyg, ett viktigt steg mot ett hållbart transportsystem.

Vårt projekt genom Kvarkenrådet är uppmärksammat av den finska regeringen som ett av de intressantaste  projekten inom elflyg vilket visar att vi är på rätt väg.

Norge har också satt högt satta mål om att ha elektrifierat sin flyg till 2040. Det är med andra ord inte en dagsslända som många trodde, det här är på allvar!

Vad innebär elflyg?

Med elflyg avses flygplan som drivs helt eller delvis på el. För resor på upp till 100 mil med mindre än 20 passagerare kommer det inom en snar framtid att vara möjligt att genomföra transporter med batteridrivna flygplan. För längre resor med en större mängd passagerare kommer det troligen krävas en kombination mellan biobränsle eller vätgas och eldrift. Det är även tänkbart att vi inom kort kommer att se vertikalstartande elflyg som sköter godstransporter, samhällsservice eller mindre persontransporter.

Varför är elflyg intressant?

Flyget är ett effektivt transportmedel men tekniken måste ställas om för att vi ska klara klimatomställningen. Med elflyg möjliggörs en utveckling mot noll operativa utsläpp. Därtill kommer bullernivåerna från flyget att minska. Detta går hand i hand med en god ekonomisk hushållning. Bränslekostnaderna minskar, underhållskostnaderna minskar. Elflygets driftskostnader är en knapp tredjedel av kostnaden för flyg som drivs med fossila bränslen och det skulle skapa nya förutsättningar för regional flygtrafik – till exempel flyg inom norrlandslänen, med nollutsläpp.

Det möjliggör att vi i Norrland i framtiden kommer att kunna åka mellan våra städer på ett snabbt, miljömässigt sätt. I projektet kommer även appar att utvecklas så att bla umeborna kan boka sitt flyg och när flyget är fullt åker det till olika destinationer.

Jag ser med tilltagande spänning på det fortsatta arbetet i vårt projekt i Kvarkenrådet.

Umeå är med och undertecknar Europas första klimatkontrakt!

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag, den 11 december, är en viktig dag för klimatomställningen i Europas städer – jag kommer för Umeå kommuns räkning att vara med och underteckna de första klimatkontrakten i Europa. Vi är en av nio kommuner som undertecknar Klimatkontrakt 2030 med generaldirektörerna från fyra myndigheter under dagen, European Viable Cities Day.

Detta är en viktig dag för klimatarbetet i Umeå, Sverige och Europa. Klimatkontrakt 2030 är en kraftsamling för att påskynda utvecklingen för att nå klimatneutrala städer. Kontraktet innebär att Umeå kommun ska investera i klimat- och hållbarhetsåtgärder för att öka takten i klimatomställningen. Detta innebär samtidigt att vi får praktiskt och ekonomiskt stöd av nationella myndigheter och det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.

När vi först anmälde intresse för att ingå i Viable Cities var Moderaterna i Umeå motståndare till detta. Jag kan konstatera att det hade stått oss dyrt. Vi hade gått miste om extern medfinansiering och spetskompetens i den omställning som vi ändå, tillsammans med resten av Sverige och världen, måste genomföra. Och vi hade förlorat möjligheten att bli en föregångare som tidigt kan dra nytta av den hållbara omställningens fördelar i socialt, miljömässigt och ekonomiskt hänseende. 

Enligt de klimatmål vi antog i våras ska Umeå stad vara klimatneutralt år 2030 och Umeå kommun i sin helhet år 2040. Kommunen arbetar för tillfället med att ta en fram en konkret handlingsplan som stakar ut vägen för att nå de uppsatta klimatmålen.

Klimatkontrakten undertecknas genom en digital ceremoni av mig samt generaldirektörerna för Energimyndigheten, Tillväxtverket, Formas och Vinnova.

Följ ceremonin i dag mellan 10-12 på Viable Cities Youtubekanal. Sändningen sker på engelska:

Framtiden ligger inte i Stockholm!

Av , , Bli först att kommentera 3

Även om jag sticker ut hakan lite i rubriken så förstår jag såklart att vår huvudstad även framgent kommer att ha stor betydelse för Sverige. Men det intressanta ligger i det skifte som skett den senaste tiden vad gäller vart det är intressant att investera och var vi ser den största tillväxten av såväl företag som befolkning. Vi kan konstatera att orter som Umeå sticker ut med en hög takt av utveckling, såväl ekonomiskt som socialt, hög livskvalitet, hållbarhet och framåtanda. 

I en intressant artikel i Dagens Industri med rubriken ”Åtta svenska städer som klår Stockholm efter pandemin”konstaterar företrädare för fastighetsbranschen att det blir allt mer attraktivt att investera i större städer utanför huvudstadsregionen. Som nämns i artikeln visar en undersökning i sex europeiska länder, där 5 000 unga mellan 18 och 35 deltog, att bara 12 procent av de unga vill bo i städer med mer än en miljon invånare. Detta kan utgöra ett viktigt trendskifte.

I artikeln listas de åtta ”hetaste” städerna för framtiden och Västerbotten är starkt representerade där med Umeå och Skellefteå. Men som även framhålls av en branschföreträdare i artikeln så innebär utvecklingen inte att mellanstora städer kan luta sig tillbaka. Man måste hela tiden jobba för att utvecklas.

Att Umeå återkommer som en attraktiv plats för både företag, organisationer och människor är ingen slump. Det är ett resultat av att vi satsat långsiktigt och kraftfullt på att Umeå ska växa sig starkt. Vi går i bräschen för svenska kommuner när det gäller hållbar utveckling, kultur, sociala rättigheter och att våga investera för framtiden. Det ger resultat. Och det stärker dessutom hela regionen. När Norrland avfolkades så försvann människor till Stockholm. Mot bakgrund av den erfarenheten vet vi att det är viktigt med starka regionala centra i norra Sverige, som attraherar människor, kompetens och företag. Detta är även till gagn för de mindre orterna i vår landsände.

Det är glädjande att Umeå än en gång uppmärksammas på detta sätt. Men det innebär inte att vi kan slappna av. Byggandet av framtidens Umeå fortsätter!

Beredskapen för extremväder måste öka

Av , , Bli först att kommentera 2

Under början av veckan drabbades Umeå av extrem väderlek som ledde till omfattande vattensamlingar i stora delar av Umeå. Jag vill börja med att beklaga de skador som uppkommit för fastighetsägare och de andra olägenheter det omfattande regnet medfört. 

Nederbörden och den hårda vinden har lett till massiva problem i framförallt Västerbotten och Ångermanland. Trafikverket har skickat ut ett ”viktigt meddelande” om de stora problemen på vägarna i Västerbotten.

Även om vi har haft stora problem med gatorna i tätorterna så är nog problemen värre på många platser på landsbygden. När en enda väg översvämmas eller en bro eller vägbana spolas bort saknas där ofta alternativa färdvägar.

Anledningen till att gator svämmade över var den hårda vinden i kombination med intensiv nederbörd. På grund av årstiden ligger också mycket löv över brunnar med mera. Marken var på många håll dessutom mättad och dikena fyllda.

Det kom 41 mm regn på fredagen och lördag till måndag kom 121 mm. En normal årsnederbörd är 660 mm, vilket varit snittet i cirka 30 år. 

Dagvattensystemet går för fullt och måndagens regn om 50 mm kunde inte tas upp av redan mättad mark. 

Detta är en sällanhändelse, men vi måste öka beredskapen för att den här typen av väder kan uppkomma med allt tätare intervall till följd av klimatförändringarna.

I kontakt med Lena Karlsson Engman (S), ordförande för tekniska nämnden, har jag fått information om att den socialdemokratiska gruppen i tekniska nämnden som en första åtgärd kommer att lägga ett uppdrag om att ”tidigarelägga planerade åtgärder i vattendrag med känd översvämningsrproblematik”. 

Ett lokalt klimatkontrakt – med och för alla i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 1

För tillfället pågår konferensen Transition Lab Forum som anordnas av innovationsprogrammet Viable Cities. Umeå, som deltar i Viable Cities, står som värdstad för konferensen. Det är väldigt tillfredsställande att just Umeå valts som värdkommun, även om konferensen hålls digitalt till följd av rådande pandemi.

Under gårdagen hade jag förmånen att öppna konferensen genom att berätta hur Umeå kommun arbetar med medborgardialog och engagemang som ett nyckelverktyg i sitt arbete med klimatomställningen. Ta del av mitt öppningsanförande via klippet nedan.

Som en av nio svenska kommuner som ingår i Viable Cities håller Umeå på att arbeta fram Klimatkontrakt 2030 – ett nationellt klimatkontrakt för kommuner. I dag klockan 12 kommer vi, med anledning av konferensen, att hålla en pressträff där vi berättar mer om Umeås klimatkontrakt.

Viable Cities är ett program inriktat på innovation för smarta och hållbara städer. Syftet är att snabba på omställningen till klimatneutrala och inkluderande städer till 2030 med digitalisering och medborgarengagemang som möjliggörare. Programmet samlar över 80 aktörer från näringsliv, akademi, civilsamhälle och offentlig verksamhet, och finansierar 62 forsknings- och innovationsprojekt. Det är ett av 17 strategiska innovationsprogram som har fått stöd i en gemensam satsning avVinnova,Energimyndigheten ochFormas på regeringens uppdrag. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Viable Cities samordnas avKTH.

Klimatkontrakten är en kraftsamling där vi med stöd av nationella myndigheter och organisationer stakar ut en färdriktning för att uppnå klimatneutralitet. I våras klubbade kommunfullmäktige våra nya klimat- och miljömål där vi har som målsättning att uppnå klimatneutralitet för Umeå stad till år 2030 och för hela kommunen till år 2040. 

Detta är dock inget kommunen klarar helt på egen hand. Därför bygger Umeås klimatarbete på samarbete med näringsliv, civilsamhälle och tät dialog med medborgarna. Klimatomställningen är en avgörande framtidsfråga och vi måste se till att engagera hela samhället i omställningen för att den ska bli genomförbar och ske på ett sätt som är gångbart och till nytta för alla medborgare.

Genom klimatkontrakten tar vi ett helhetsgrepp om omställningen. Det handlar bland annat om att identifiera och dra nytta av nationella styrmedel och hitta finansiering som kan snabba på omställningen. Genom klimatkontrakten kommer Umeå och de övriga nio svenska städerna att vara väl förberedda för kommande EU-satsningar, i linje med den europeiska gröna given som siktar på en klimatneutral kontinent. 

I dag klockan 12:00 håller vi alltså pressträff angående Umeås arbete med klimatkontraktet.

Jag är stolt över att Umeå ingår i Viable Cities och därmed får chansen att tidigare, med både ekonomiskt och organisatoriskt stöd, genomföra klimatomställningen och dra nytta av den hållbara utvecklingens fördelar.

När vi anslöt oss till Viable Cities var bl.a. Moderaterna motståndare till vår medverkan. Det hade inneburit att vi gått miste om den externa finansiering, det erfarenhetsutbyte och stöd i omställningen som vi nu får. Dessutom bidrar Umeå nu med viktiga erfarenheter och kunskap som andra aktörer och kommuner kommer att kunna ha nytta av längre fram! 

Hållbarhetsutskottet behövs för att accelerera hållbarhetsarbetet i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 5

På sin privata facebooksida går byggnadsnämndens vice ordförande Ulrik Berg (M) till hårt angrepp mot Umeå kommuns hållbarhetsutskott. Eftersom inlägget erhållit viss spridning och på grund av Bergs (M) politiska ställning finns det anledning för mig att kommentera det han framför i detta inlägg. Sammanfattningsvis verkar Berg (M) mena att hållbarhetsutskottet är överflödigt och att det bara instiftats som ett smörjmedel för samverkan mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna. 

Denna tirad av negativa värdeomdömen om hållbarhetsutskottet har, enligt Bergs egen utsago, utlösts av att han och byggnadsnämndens presidium kallats till ett dialogmöte med hållbarhetsutskottet av den miljöpartistiska ordföranden, Nils Seye Larsen. Att ett dialogmöte med ett för Umeå kommuns hållbarhetsarbete samordnande organ ska behöva utlösa moderat ursinne förefaller märkligt.

Till att börja med verkar Ulrik Berg (M) glömma att inrättandet av hållbarhetsutskottet är en del av den valtekniska uppgörelse som säkerställer att han och andra moderater har den grad av inflytande över kommunpolitiken som de faktiskt har, trots att de befinner sig i opposition. Att Moderaterna inte hedrar denna uppgörelse är beklagligt. Vill de göra politik av en uppgörelse som gynnat dem själva står det dem fritt. Men ska de i en sådan situation vara principfasta borde de inte begära det inflytande de tillskansat sig genom uppgörelsen.

Men det är sekundärt. Det viktigaste är att poängtera är att hållbarhetsutskottet har inrättats för att fylla en viktig funktion i den kommunala apparaten.

Världen står inför flera stora utmaningar och strängt taget samtliga nationer är eniga om att klimatfrågan och den hållbara utvecklingen är centrala för mänsklighetens fortlevnad på den här planeten.

Från socialdemokraternas sida i Umeå kommun har vi varit tydliga med att vi vill att Umeå ska ta täten för den hållbara omställningen. Då kan vi föregå med gott exempel, få externt stöd för den omställning som alla ändå behöver göra och dessutom tidigare dra nytta av den hållbara omställningens fördelar.

Det genomgående temat i Moderaternas politik i Umeå är däremot något helt annat. Nämligen att de säger en sak, men gör något diametralt annorlunda.

Moderaterna säger sig, nu senast i Ulrik Bergs (M) inlägg, förorda en effektiv klimatpolitik. Men de är samtidigt så gott som alltid motståndare till alla större åtgärder för att värna klimatet och den hållbara utvecklingen.

De motsatte sig viktiga delar av förslaget till Umeå kommuns nya klimat- och miljömål och de motsatte sig även Umeå kommuns medverkan som föregångsstad i Viable Cities.

För att inte nämna de gånger de försökt plocka politiska poäng i gränslandet till klimatförnekelse genom att angripa enskilda verksamheter på grund av alltifrån vegetariskt på skolmatsedeln till redovisningar av skolarbeten om hållbar utveckling.

Hållbarhetsutskottet har en viktig funktion för att diskutera målkonflikter mellan olika horisontella perspektiv i Umeå kommuns klimatarbete. Utskottet kan liknas vid jämställdhetsutskottet som i decennier drivit på och samordnat Umeå kommuns jämställdhetsarbete. Att Umeå kommit långt när det gäller arbetet med jämställdhet mellan könen är ingen slump. Det är en konsekvens av strategiska beslut såsom att bland annat inrätta ett särskilt utskott för denna viktiga och samhällsövergripande fråga.

Hållbarhetsutskottet inrättades efter valet 2018 och har därför knappt hunnit påbörja sitt arbete. Att utskottet orienterar sig i sin uppgift för att hitta fungerande och effektiva arbetsformer är naturligt. Men utskottet har ett tydligt ändamål och är en avgörande faktor för att växla upp Umeå kommuns klimat- och hållbarhetsarbete.