Etikett: regeringen

Regeringen förstärker kommunernas och regionernas ekonomi

Av , , Bli först att kommentera 3

För tre veckor sedan satt jag i ett samtal med statsministern som kontaktade mig och andra kommunalrådskollegor för att fråga vad vi behöver i kommunerna i den extraordinära situation som råder. Att statsministern ser till att hålla sig informerad om kommunernas utmaningarna visar på stor ansvarskänsla. 

Under samtalet lyfte jag framförallt tre saker:

  •  A-kassan måste förstärkas för det fall många människor förlorar jobbet. Detta är väldigt viktigt. Alternativet är försörjningsstöd vilket är dåligt för såväl den enskilde som staten och kommunen.
  • Mer pengar till välfärden i kommuner och regioner. Till följd av coronakrisen skrivs skatteprognoserna ned dag för dag. Det gäller strängt taget samtliga kommuner i hela landet. För Umeås del innebär coronakrisen att vi hittills räknar med ett minusresultat på skatteintäktssidan på omkring 130 miljoner kronor. Vi måste ta oss igenom krisen och sedan ha styrka nog att efter krisen hålla liv i samhället och så att ekonomin kan återhämta sig.
  •  Korttidspermitteringar. Detta är bra för att skydda människors arbetstillfällen och kan motverka varsel som leder till att människor kastas ut i ekonomisk ovisshet.

De senaste veckorna har korttidspermitteringar införts av regeringen och A-kassan har förstärkts rejält.

I dag kom så nästa nya goda besked. Regeringen och samarbetspartierna presenterade ett tillskott på ytterligare 22 miljarder till kommuner och regioner. 

Förstärkningen görs genom både ökade generella statsbidrag och en ökning av beloppet som ska täcka merkostnader inom hälso- och sjukvård samt omsorg och föranleds av de påfrestningar på samhället som coronakrisen medför. 

När jag pratar med mina kommunalrådskollegor runtom i landet så är bilden entydig. Coronasmittan medför stora ansträngningar på den kommunala ekonomin och underskott prognosticeras. Därför är regeringens initiativ i dag mycket välkommet och välbehövligt. Som Magdalena Andersson säger måste vi kunna ge ekonomin fart när vi väl tagit oss igenom detta. Då måste centrala samhällsfunktioner hållas intakta.

Den här typen av krisåtgärder är möjliga tack vare att regeringen byggt upp goda statsfinanser som lämnar utrymme för att ingripa vid extraordinära händelser. Det är bra att regeringen under förra och denna mandatperiod har kunnat hålla emot de skattesänkningar som bl.a. Moderaterna och Sverigedemokraterna velat se. Vi behöver ett starkt samhälle för att kunna lösa samhällsproblemen både i lugna tider och i kristid.

Nu är det viktigt att vi fortsätter hantera den rådande krisen strategiskt, lugnt och fattar de beslut som är nödvändiga för att begränsa smittspridningen och hålla samhället igång så mycket det går trots coronasmittan.

De närmsta åren kan avgöra välfärdens framtid

Av , , Bli först att kommentera 6

I dagens Folkbladet skriver jag en debattartikel om den välfärdsutmaning vi står inför. Kommunerna och regionerna står inför stora finansieringsproblem bara de närmsta åren. Nu är det mer avgörande än på länge att vi som vill se en fortsatt stark välfärdsstat i Sverige ger vårt stöd till en politik som utan tvivel säger att välfärden ska sättas före skattesänkningar.

Som socialdemokrat är mitt besked att välfärden alltid måste gå först. Den utgör grunden för ett jämlikt, tryggt och hållbart samhälle. Men just nu står det svenska välfärdssamhället inför stora prövningar. Därför ökar regeringen nu det generella stödet till välfärden med 5 miljarder. För Umeå innebär det ett tillskott på 43,7 miljoner redan i år. Lokalt kommer vi socialdemokrater prioritera de resurser vi har till välfärdens behov, framför andra investeringar och skattesänkningar.

För mig är välfärd att alla ungar ska få en lika bra skola och förskola oavsett föräldrarnas ekonomi. Det innebär att jag får den vård jag behöver – inte bara den jag har råd att betala direkt ur fickan. Välfärd är att jag ska kunna räkna med en värdig ålderdom med samma goda omsorg – oavsett om jag är direktör, snickare eller frisör.

Välfärden är dock inget naturtillstånd. Precis som med allt annat vi byggt upp måste vi också kämpa för att bevara och utveckla den. Det är ingen lätt strid. Det var därför jag blev politiskt aktiv och socialdemokrat; för att jobba för ett samhälle som funkar för de många – inte bara några få.

Därför är min övertygelse att vi i varje läge måste sätta välfärden och satsningar på ett starkt samhälle framför nedskärningar och skattesänkningar. Det gäller såväl lokalt här i Umeå som i regeringsställning.

Resultatet av en politik som prioriterar skattesänkningar känner vi redan till. Under Alliansregeringen sänktes skatten med 140 miljarder, vilket är mer än de samlade kostnaderna för Sveriges rättsväsende, försvar och krisberedskap. Det är värt att ha i åtanke när Moderaterna nu försöker profilera sig som ett trygghetens parti. Att först dränera folkets skattkista på resurser och sedan klaga på resursbrist är ett märkligt grepp.

Om detta inte var nog sänkte Moderaterna och Kristdemokraterna skatten med ytterligare 20 miljarder i den statsbudget för 2019 som de fick igenom 2018 innan regeringsfrågan var löst. Moderaterna vill dessutom fortsätta nedmonteringen av sjukförsäkringen med 10 miljarder, vilket skulle leda till att kommunerna får ökade kostnader för försörjningsstöd. Allt detta i ett läge när vi visste att kommunerna kommer sakna 90 miljarder fram till 2026 för att upprätthålla välfärden.

Mitt besked är därför att välfärden nu, i varje läge, måste sättas först. Välfärdens framtid avgörs de närmsta åren, vi står inför en enorm utmaning.

Jag kommer som kommunalråd att fortsatt ligga på mina företrädare i regeringen för att de, trots det svåra parlamentariska läget, ska göra allt för att satsningarna fortsätter. Lokalt kommer vi socialdemokrater att tydligt prioritera välfärden framför andra investeringar och skattesänkningar i alla lägen.

Umeå och Sverige byggs starkt när vi investerar i en bra skola, vård och omsorg för alla. Välfärden måste sättas först.

Regeringen har lyssnat – föreslår slopat överskottsmål

Av , , Bli först att kommentera 3

I går meddelade finansminister Magdalena Andersson att hon föreslår att överskottsmålet slopas till förmån för ett balansmål. Detta för att regeringen inte fortsatt ska vara tvingad att lägga skattebetalarnas pengar på hög och betala av statsskulden oproportionerligt mycket – samtidigt som resurserna bättre behövs för investeringar i välfärden och Sveriges framtid.

Statens finanser är mycket goda och samtidigt som staten går med ett stort överskott och betalar av på statsskulden (som i dagsläget i princip är ett nollräntelån) så blöder kommuner och regioner. Välfärdsuppdraget står på spel.

Det är orimligt att staten ska gå med ett så enormt överskott i tider när vi behöver investera i välfärden för att klara den på sikt. Därför är beskedet från finansministern lovande. Hon förefaller ha lyssnat på oss ute i kommunerna.

Om överskottsmålet avskaffades skulle regeringen kunna rusta välfärden och samhället med ytterligare 16 miljarder per år. För att säkra välfärden de närmsta åren behövs dock omkring 43 miljarder enligt SKL:s prognoser. Detta skulle i vart fall vara ett steg på vägen.

Nu återstår bara att se om de borgerliga januaripartierna, Centern och Liberalerna, är beredda att stå upp för de nödvändiga investeringarna i välfärd och infrastruktur eller om de än en gång kommer att göra andra prioriteringar, som när man krävde en avskaffad värnskatt för 6 miljarder.

Kommentar till dagens budgetproposition

Av , , Bli först att kommentera 0

I dag presenterades regeringens budgetförslag för 2020. Det är en budget med stark socialdemokratisk prägel, men den bär också en prägel av de kompromisser som varit nödvändiga för att styra landet i en svår parlamentarisk situation.

Det är bra att regeringen satsar på landsbygden, på pensionärerna, trygghet och rättsväsende och höjer ambitionerna för arbetet med en hållbar utveckling. Det är viktiga strategiska frågor för att bygga Sverige starkt inför framtiden.

Satsningarna på våra äldre innehåller sänkt skatt, höjd garantipension och bostadstillägg för pensionärer. Utöver detta ingår satsningar för att stärka äldreomsorgen.

För en ensamboende kvinna med både inkomstpension och garantipension på sammanlagt 11 013 kr ger reformen 1 474 kr mer varje månad. För den ensamboende kvinnan med en inkomst på 18 000 kr i månaden ger reformen 1 127 kr mer varje månad. Regeringen satsar därutöver 950 miljoner på insatser för äldre. Medlen riktas mot kommunerna med ett brett mandat för att ge dem möjligheten att genomföra en bättre vård och omsorg.

Tryggheten måste öka och kriminaliteten tryckas tillbaka. Därför är det glädjande att se att regeringen i budgeten satsar 700 miljoner kronor under 2020 på de rättsvårdande myndigheterna. Från och med 2022 beräknas satsningen uppgå till drygt 1,4 miljarder kronor årligen.

Redan under förra mandatperioden tillförde den S-ledda regeringen en historisk satsning till Polismyndigheten med målet om 10 000 fler polisanställda fram till 2024. Från ingången av 2016 fram till sista juli 2019 har antalet anställda ökat med drygt 3 200 personer. Det visar på att regeringens satsningar börjar ge resultat, men mer måste naturligtvis göras framgent för att öka tryggheten.

Satsningarna i sin helhet går att ta del av här.

Jag hade såklart önskat att vi kunnat få igenom mer av socialdemokratisk politik. Men det parlamentariska läget innebär att kompromisser är nödvändiga. Hade jag fått välja hade de sex miljarder som nu läggs på att avskaffa värnskatten hellre fått läggas på att stärka upp skola, vård och omsorg. Kommunerna blöder och på sikt kommer vi få stora problem att leverera den välfärd medborgarna behöver och vill ha.

Centerpartiet och Liberalerna måste komma till insikt om detta och förstå att välfärdens utmaningar inte kan lösas genom skattesänkningar för välbeställda.

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem!

Av , , Bli först att kommentera 1

I går besökte jag, tillsammans med Luleås kommunalråd Niklas Nordström (till höger på bilden ovan) och Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén (i mitten på bilden ovan), Regeringskansliet för att framföra våra synpunkter på Kostnadsutjämningsutredningens betänkande samt ge regeringen en beskrivning av de särskilda förutsättningar som råder för större kommuner i norra Sverige. Det remissvar som Umeå kommun avgett till utredningen tidigare i våras finns att ta del av här.

Kostnadsutjämningssystemet är en modell genom vilken kommunerna omfördelar resurser sinsemellan enligt regler föreskrivna i lag.

I grund och botten är det bra med ett kostnadsutjämningssystem som balanserar upp skillnader i strukturella, opåverkbara förutsättningar så att samtliga kommuner i landet kan klara av att leverera service och välfärd till medborgarna på så jämlika villkor som möjligt.

Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att små kommuner med åldrande befolkning i glesbygd ska gynnas i omfördelningen. Annars skulle kommuner som Dorotea, Arjeplog och Storuman ha stora svårigheter att leva upp till välfärdsuppdraget.

Det finns dock skäl att vara kritisk till omfördelningssystemet, inte minst från vår sida i norra Sverige.

Det finns en allmän föreställning om de norra länen som ”tärande” eller ”bidragstagare” medan vi i själva verket har många kommuner som är nettoinbetalare till systemet. Samtidigt som vi försörjer systemet med resurser finns det kommuner i stockholmsområdet som är stora vinnare.

Även om det bara är två kommuner i Västerbotten, Umeå och Skellefteå, som är nettobetalare (medan övriga kommuner tar del av resurser ur systemet) så förlorar västerbottningarna totalt sett 283 miljoner kronor i kostnadsutjämning samtidigt som kommuner i Stockholmsområdet går plus på systemet med 714 miljoner kronor.

Trots de geografiska och demografiska utmaningar vår landsände har så skickar vi alltså resurser från Västerbotten till kommuner i Stockholmsområdet. Vinnare på systemet är bland annat välmående kommuner som Danderyd, Nacka och Lidingö. Dessa effekter förstärks av Kostnadsutjämningsutredningens förslag, trots att utredningens uppdrag har varit att kompensera för svåra geografiska förutsättningar och gles befolkning.

Samtidigt ligger tillväxtkommunerna i Västerbotten generellt sett högre i skatt än kommuner i stockholmsområdet, vilket är en direkt följd av att behoven är större här, inte minst när det saknas närhet till andra större kommuner.

I vår glesa landsände måste de stora kommunerna ta ett större ansvar. Medan man i Stockholm har korta avstånd och varje kommun kanske inte behöver stå för all infrastruktur själv (kulturinrättningar, badhus, idrottsanläggningar, skolor med mera) så måste de större kommunerna i norra Sverige ta ett större ansvar för service, fritidsliv, kultur med mera eftersom närliggande alternativ saknas.

Umeå är också den kommun som växer snabbast i Norrland, vilket gynnar hela regionen. Samtidigt straffas vi i utjämningssystemet för att vi växer och bidrar till utveckling.

Ett kostnadsutjämningssystem som fortsätter att dränera Västerbotten totalt sett har såklart negativa konsekvenser för hela länet, även för de mindre kommuner som var för sig tar del av stöd.

Vi vet att Norrlands tillväxt och utvecklingsmöjligheter är beroende av att det finns starka regionala knytpunkter och växande städer. Detta är viktigt för hela länets fortsatta attraktivitet och ekonomiska konkurrenskraft.

Med Kostnadsutjämningsutredningens förslag skulle Umeås avgift öka med 64 miljoner kronor per år. Detta i en situation där vi redan i dag har svårigheter att få ekonomin att gå ihop till följd av de tuffa utmaningar som följer av att vara en tillväxtkommun i en glesbefolkad landsände.

Sammantaget blev det ett bra möte och vi hoppas att regeringen gör en översyn av förslaget för att rätta till de skevheter dess genomförande skulle ställa till med!

I dag kan vinstjakten stoppas!

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag röstar riksdagen om Socialdemokraternas förslag till att stoppa vinstjakten i välfärden. Detta är en viktig dag. Tyvärr har Moderaterna och Sverigedemokraterna aviserat att de kommer att rösta NEJ till förslaget. SD sviker därigenom sina väljare, som man lovade att agera mot vinstuttagen. Men efter att ha smörjts av näringslivets lobbyister svängde SD. Det bevisar än en gång att SD är ett högerparti som inte företräder vanligt folks intressen. Jag har sagt det förut, och min tes stärks än en gång; en röst på SD är en röst på M och vice versa.

Hur föreslås vinstjakten stoppas?

I propositionen, alltså lagförslaget som regeringen överlämnat till riksdagen att rösta om, föreslås ett särskilt tillstånd att ta emot offentliga medel. Tillståndet inbegriper i huvudsak följande:

  • En vinstbegränsning som innebär att tillåtet rörelseresultatet högst får uppgå till statslåneräntan plus sju procentenheter av det operativa kapitalet. Resultat därutöver ska återföras till verksamheten. Förslaget omfattar verksamhet som bedrivs enligt skollagen, socialtjänstlagen samt LSS.
  • Privata medel ska separeras från offentliga genom krav på att verksamheterna bedrivs i olika juridiska personer. Syftet är att kunna följa de offentliga medlens användning och att dessa inte används till att finansiera privat finansierade tjänster. Ex. när detta kan vara aktuellt är när företag som bedriver hemtjänstverksamhet även erbjuder RUT-tjänster.
  • Förbud mot värdeöverföringar som exempelvis icke-marknadsmässiga löner eller hyror.
  • Möjlighet finns att föra över outnyttjat vinstutrymme maximalt tre år framåt i tiden.
  • Sanktioner kan riktas mot juridiska personer som bryter mot reglerna och tillståndet kan återkallas.

Förslaget har tagit sikte på att skattemedel i större utsträckning ska stanna i välfärden, men tillåter ett rörelseresultat i förhållande till det operativa kapitalet som motsvarar den marknadsmässiga kapitalkostnaden i tjänstesektorn över tid. Den tillåter en rimlig ersättning utan möjlighet att göra övervinster.

Varför är detta viktigt?

Det finns många goda skäl till att detta är ett viktigt lagförslag. Årligen försvinner åtskilliga miljarder från välfärden som tas ut i privata vinstuttag och hamnar på konton i skatteparadis. Situationen i Sverige är extrem. Till exempel är Sverige det enda land i världen där skattefinansierade friskolor kan ta ut obegränsat med vinster. Detta är extremt och något vi måste göra något åt. Vi ser också att det är personalen, eleverna och patienterna som hamnar i kläm när vinsterna ska maximeras. Privat äldreomsorg har lägre bemanning i snitt än kommunal äldreomsorg. På friskolor är snittlönerna för lärare, rektorer och annan personal flera tusenlappar lägre i genomsnitt, jämfört med kommunala skolor.

Välfärden står inför stora utmaningar och då måste vi hushålla med resurserna och se till att de används för det de är avsedda för. Då är det inte rimligt att det saknas begränsningar för vinstuttaget. Välfärden är ingen fabrik där man kan göra hur stora produktivitetsvinster som helst utan att kvalitén äventyras. Mänsklig närvaro, tid för patienter och äldre, kan inte rationaliseras bort till förmån för privata vinster. Då sargas välfärden.

7 av 10 svenskar vill att vinstjakten ska stoppas!

De viktigaste argumenten för vinstbegränsning kan sammanfattas enligt följande.

  1. Våra gemensamma skattepengar ska gå till att göra skolan och omsorgen bättre. Välfärden är till för våra barn, elever och brukare – inte för att berika ägarna.
  2. En majoritet av Sveriges befolkning vill stoppa vinstjakten i välfärden.
  3. Vinstjakten kan försämra välfärdens kvalitet. Felaktiga drivkrafter kan leda till konkurser när lönsamheten försämras eller allt för mycket pengar lämnat verksamheten, glädjebetyg för att locka till sig elever, lägre lärartäthet och lägre löner. Det leder också till lägre bemanning i äldreomsorgen, och till otryggare anställningar för personalen.
  4. Vinstjakten lockar extremt oseriösa och ibland kriminella aktörer till välfärden, för att tjäna helt andra syften än att skapa god verksamhet för brukare. Därför ska vinstjakt inte vara drivkraften i välfärden och oseriösa och kriminella aktörer avvisas.

I dag kommer jag att hålla tummarna för att regeringens förslag går igenom riksdagen!

Äntligen en samtyckeslag!

Av , , Bli först att kommentera 3

I onsdags röstade riksdagen äntligen JA till regeringens förslag på ett stärkts straffrättsligt skydd för den sexuella integriteten och en sexualbrottslagstiftning baserad på samtycke och frivillighet.

Vi har nu en modern lagstiftning som tydligt säger att det är frivilligheten som är utgångspunkten. Det ska inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för exempelvis våldtäkt.

Utöver detta införs två nya brott: oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp, med fängelsestraff på högst fyra år. Detta innebär att man kommer att kunna dömas för övergrepp i fler situationer än vad som är fallet i dag. Till exempel när man borde inse risken för att någon inte deltar frivilligt men ändå genomför en sexuell handling med den personen.

Den nya lagstiftningen innebär också att minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjs från fyra till fem års fängelse.

Det straffrättsliga skyddet vid sexualbrott mot barn har nu förstärkts när gärningsmannen varit oaktsam i fråga om barnets ålder. Detta syftar bland annat till att komma bort från problemet att alltför stor vikt tidigare har lagts vid barnets kroppsutveckling.

Den som utsätts för ett sexualbrott ska nu få stöd tidigare i processen. När en förundersökning om ett sexualbrott inleds ska en anmälan om målsägandebiträde göras omedelbart.

Det är många som kämpat länge för denna reform och nu är den äntligen på plats! Detta är ett av många viktiga steg framåt i arbetet mot sexuella övergrepp!

Ska man rösta på ett regeringsalternativ som alltid har ”otur”?

Av , , Bli först att kommentera 2

Moderaterna brukar göra en stor grej av att de vill hålla ordning på statsfinanserna. Tittar man på facit från deras inspel i regeringsmakten så ser man att det inte är annat än fernissa.

Att prata går bra – men när det kommer till kritan så bränner man i tre fall av tre det överskott som byggts upp av socialdemokratiska regeringar och ökar statsskulden för att bekosta skattesänkningar. Se bilden ovan och den nedan. 

Borgerliga regeringar lämnar underskott i statsfinanserna efter sig i samtliga fall. 

Detta brukar avfärdas av Moderata företrädare som ”otur”. Man skyller på konjunkturen, på världsläget och på alla möjliga externa orsaker. Trots att det för var och en är helt uppenbart att underskotten härrör från en vårdslös skattesänkarpolitik.

Men oavsett så infinner sig frågan: vill man rösta på ett regeringsalternativ som har ”otur” tre av tre gånger?

Underskott 2

Äntligen en rättvis pensionsreform för vanligt folk!

Av , , Bli först att kommentera 3

Under de moderata regeringsåren fick Sveriges pensionärer stryka på foten. De fick betala för skattesänkningar för välbärgade genom en orättfärdig pensionärsskatt. De är också den enskilda grupp som drabbats absolut hårdast av den nedmontering av välfärden som följde i skattesänkningarnas spår.

Trots att Socialdemokraterna regerar i minoritet har vi lyckats åstadkomma mycket. Genom välfärdsmiljarderna har vi börjat täppa igen de hål i välfärden som skapades under alliansregeringen. Vi har tagit viktiga steg för att eliminera pensionärsskatten och nu föreslås högre pension för vanligt folk.

Sveriges pensionärer har i genomsnitt fått över 1 100 kronor mer i plånboken varje månad sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde. Men de som arbetat ett helt arbetsliv, men haft låga löner, har fortfarande för dåliga pensioner.

Därför vill Socialdemokraterna höja pensionen med upp till 600 kronor i månaden för 6 av 10 pensionärer i Sverige. Höjningen kostar ungefär 4 miljarder kronor per år. För oss är det självklart att pensionärer som varit med och byggt upp det här landet ska få ta del av styrkan i svensk ekonomi – när det går bra för Sverige ska det märkas för vanligt folk.

Vad innebär förslaget?

  • Den som jobbat ett helt liv med låg lön ska få högre pension genom ett tillägg till den allmänna pensionen. Tillägget trappas upp från 9000 i allmän inkomstpension och trappas av till 17 000 kronor.
  • För den pensionär som har en allmän inkomstpension på mellan 11 000 och 14 000 handlar det om en höjd pension på 600 kronor i månaden. Efter skatt innebär det ungefär 5 000 kronor mer i plånboken per år.
  • I det pensionsspannet befinner sig de som arbetat heltid inom flera av de vanligaste yrkena i Sverige: undersköterskor, förskollärare, lastbilsförare, grundskollärare, vårdbiträden, maskinoperatörer, barnskötare, lagerarbetare, städare, redovisningsassistenter, butiksanställda, skötare och vårdare. Totalt sett omfattas cirka 1,2 miljoner pensionärer. Nettokostnad för staten är 4 miljarder kronor per år.
  • Ökningen är lika för ensamstående och samboende. För att pensionshöjningen inte ska ”ätas upp” av ett lägre bostadstillägg ska justeringar av regelverket för bostadstillägg ske parallellt.
  • Socialdemokraterna kommer att lägga fram förslaget om höjd pension för vanliga pensionärer i Pensionsgruppen. Om de andra partierna i Pensionsgruppen inte är beredda att stödja förslaget kommer vi att gå vidare genom att sänka skatten för att uppnå samma effekt för dessa pensionärer.

Ökad katastrofmedicinsk beredskap

Av , , Bli först att kommentera 4

Sverige har under lång tid varit förskonat från krig och riktigt allvarliga naturkatastrofer. Men i takt med att klimatet förändras och med tanke på att situationen i vår omgivning kan förändras snabbt, finns såklart goda skäl för oss att se över hur vi ska hantera katastrofsituationer. Regeringen beslutade därför förra veckan att ge Socialstyrelsen i uppdrag att stödja landstingen i deras arbete med katastrofmedicinsk beredskap och planering för civilt försvar inom hälso- och sjukvården.

På senare år har flera utredningar lyft behovet av att stärka traumavården, utveckla och förbättra samordningen mellan landstingen samt att på nationell nivå ansvara för utbildning och övning.

Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande använda 4 000 000 kronor under 2018. I uppdraget ingår det att:

• göra en förstudie av vilka kunskapsunderlag som landstingen har behov av som stöd för sin planering. Förstudien ska särskilt fokusera på frågan om förutsättningarna att ta fram kunskap om vårdprinciper i kris och krig utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

• analysera landstingens behov av övnings- och utbildningsinsatser.

• ta fram förslag till upplägg för en utvecklad nationell utbildnings- samt övningsverksamhet för hälso- och sjukvården i frågor som rör katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar.

• beskriva hur de föreslagna övnings- respektive utbildningsinsatserna bör organiseras.

• presentera plan för övnings- respektive utbildningsinsatser för de kommande fem åren (2019–2024). Planerna ska omfatta såväl hälso- och sjukvårdens roll i det civila försvaret som katastrofmedicinska insatser i fredstid, t.ex. terrorismhändelser eller hälsohot.

• stödja landstingen i frågor som identifieras inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om hälso- och sjukvården och civilt försvar.

Uppdraget ska genomföras i samverkan med landstingen och med Sveriges Kommuner och Landsting. Socialstyrelsen ska under arbetet även inhämta synpunkter från Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Polismyndigheten samt Säkerhetspolisen.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2020.

Regeringen har visat föredömlig handlingskraft i att stärka Sveriges försvarsberedskap. Det tycker jag är bra. Under Alliansregeringen blev både det militära och civila försvaret lidande av att statens resurser främst prioriterades till skattesänkningar.