Brevet från lokalvårdarna som högern inte vill kännas vid

Av , , Bli först att kommentera 4

Förra månaden träffade mina politikerkollegor från Socialdemokraterna lokalvårdare vid Umeå Kommun för att ta del av deras synpunkter på sin verksamhet. Då fördes den utförsäljning av deras jobb som L, M, KD och C föreslagit och som vi stoppade under kommunfullmäktige i går. 

Det är beklämmande att ingen från de borgerliga partierna valt att ta till sig av personalens kompetens och kännedom om verksamheten, innan man lägger förslag om att sälja ut städpersonalens jobb.

Men de fick, precis som vi, ett brev från personalen innan kommunfullmäktige. Inte vid ett tillfälle under debatten vidkändes dock företrädare för de borgerliga partierna de insikter och erfarenheter som kom till uttryck i detta brev.
Det var som om det inte ens existerade.
Vi ser och vi hör. Lokalvårdarnas egna insatser för att göra sina röster hörda förtjänar ett erkännande. Därför lägger väljer jag i dag att publicera brevet här, för det spelar roll och är en viktig påminnelse inför framtiden om någon får för sig att sälja ut utan konsekvensanalys.
Lokalvårdarnas röster är viktiga och deras kompetens och kunskap om verksamheten förtjänar respekt!

Brevet som vi mottog i slutet av förra veckan återges i dess helhet nedan och var undertecknat av åtta lokalvårdare vid Umeå kommun.

”Umeå 2021-03-25

Till:

samtliga ledamöter och

ersättare i kommunfullmäktige i Umeå

Lyssna på vad vi har att säga innan ni överväger att sälja ut våra jobb!

Hej,

Vi som skriver detta brev är lokalvårdare vid Umeå kommun.

Vi har fått veta att kommunfullmäktige (måndagen den 29 mars) ska ta ställning till ett förslag om att lägga ut vår verksamhet på upphandling. Alltså att privatisera och sälja ut våra jobb. För det är vad det faktiskt handlar om.

Går förslaget igenom innebär det att vi eller flera av våra kollegor riskerar att förlora våra nuvarande jobb hos kommunen, där vi har rätt till heltid och tillsvidareanställning är norm. Vi har tunga slitsamma arbeten och arbetsvillkoren behöver bli bättre. Det sista vi behöver är sämre villkor och sämre förutsättningar att göra ett bra jobb.

Föreställ er själva vad det skulle innebära att stå inför risken att tvingas byta till jobb med sämre arbetsvillkor och en stegrande psykisk och fysisk press – trots att ni redan arbetar inom ett yrke där många inte håller hela vägen till pensionen. Så är det för oss och våra kollegor just nu, när vi ställs inför privatiseringsförslag, som dessutom skulle drabba kvalitén på verksamheten negativt.

Sämre villkor och sämre kvalitet med privatisering

Upphandlas våra tjänster kan den som jobbar aldrig veta om man får behålla jobbet inför nästa upphandling. Rätt som det är vinner någon annan aktör upphandlingen och personalen får leva med en ständigt gnagande oro för sina jobb. Sådan personal kan inte göra ett bra jobb.

Kommuner och regioner runtom i Sverige går tillbaka till egen regi eftersom det är svårt att kvalitetssäkra köpta tjänster. Dessutom är en stor städorganisation i egen regi effektiv och flexibel. Det har vi sett under pandemin när vi har kunnat utöka städet med bibehållen budget. Vad händer när leverantörer dumpar priser, med ett lägsta anbudspris konkurrerar och utarmar. Lokalvårdaren får mindre tid på objekten och kan inte utföra professionell och grundlig städning. Kvalitetskraven blir lägre. Med så låg timpenning som möjligt kan man inte utföra alla tjänster. Helt enorma besparingar ger orimliga städbeting för personalen.

Instegsjobb kommer utnyttjas och sättas i system med det kommer en underkänd personalhantering. Social hänsyn, sociala krav kommer att bli eftersatta. Personalen kommer inte att kunna ha trygga anställningar, eftersom man från en upphandlingsperiod till en annan inte vet vem som kommer att vinna anbudet. Vi spenderar en stor del av våra liv på jobbet. Arbetsvillkor är helt avgörande för livskvalitet och hälsa.

Men det handlar inte bara om oss. Vårt arbete och våra arbetsförhållanden har betydelse för er och för alla som behöver välfärden i Umeå. Det handlar om förmågan att bekämpa smittan. Var vi är anställda och med vilka villkor har betydelse för vår hälsa, vår trygghet och våra möjligheter att göra ett bra jobb.

Vi har kämpat för att minska smittspridningen

Under det gångna pandemiåret har vi med bibehållen budget ökat städet och sett till att Folkhälsomyndighetens hygienrutiner följts på äldreboendena. Våra insatser har bidragit till att förskolor, skolor och äldreboenden kunnat fungera trots den tuffa situationen. Vi har tagit personliga risker varje dag, eftersom vi till skillnad från flera av er inte kan göra jobbet hemifrån.

Att detta varit möjligt beror på att vår arbetsplats, Umeå kommun städservice, är en effektiv och flexibel organisation. Som en del av kommunen kan vi snabbt ställa om och anpassa oss efter de olika verksamheternas behov. Vi har en kompetent och engagerad personalstyrka med lång erfarenhet. Många av oss som jobbar här har varit anställda länge. Det är ovanligt i städbranschen, där personal kommer och går mycket på grund av tuffa villkor. Men hos kommunen känner vi en trygghet och vi får den respekt vi behöver och känner det engagemang som krävs för att verkligen kunna göra jobbet bra. Inte bara göra det som ser bra ut för kunden, när man inte har tid nog att göra det som verkligen behövs.

Städservice är en del av välfärden

En annan viktig faktor för vår verksamhets goda resultat är att vi som anställda känner ett starkt engagemang för de lokaler vi vårdar. Det är ju våra lokaler, som vi äger tillsammans med alla andra umebor. Lokaler som våra barn ska vistas i och som vi själva kanske ska bo i när vi blir gamla. Det gäller såklart även er. Vi jobbar för en gemenskap som vi själva är del i. Det är betydelsefullt.

En privat aktör kan inte hålla samma kvalitet med samma höga effektivitet och goda arbetsvillkor som vår verksamhet. Den som får betala priset för det blir personalen, som får jobba snabbare, med färre kollegor och under mer pressade förhållanden. Det är våra kroppar som får betala priset.

Slutord

Vi är många som vet hur det gick sist delar av städservice såldes ut. Då fick kommunens lokalvårdare sanera efter de privata, för deras lokalvårdare hade inte en chans att göra ett bra jobb till samma prislapp som vi.

Att sälja ut vore dyrt för alla oss som betalar skatt och dåligt för kvalitén på lokalvården och arbetsvillkoren för oss som jobbar. Varför man ändå vill sälja ut är för oss en gåta. Inte minst efter de insatser vi gjort under pandemin.

Vi vill tacka er som tagit er tid att läsa. Det betyder mycket. Och vi hoppas att ni har vår berättelse i åtanke när ni väljer vilken knapp ni ska trycka på när ni röstar om förslaget.

Vi har kämpat för er, för välfärden och mot smittan. Nu hoppas vi att ni är beredda att kämpa för oss.”

Omkring 300 lokalvårdares jobb och trygghet räddade från att säljas ut!

Av , , Bli först att kommentera 6

Under dagens kommunfullmäktigesammanträde stoppade vi L, M, C och KD:s förslag om att sälja ut Umeå kommuns lokalvårdare. Det var en seger för sunt förnuft. Förslaget skulle leda till sämre effektivitet, arbetsvillkor och kvalitet. Att med vetskap om detta föreslå en utförsäljning är ansvarslöst. Det är ren dogmatism. 

Högerpartiernas kamrater på andra håll i landet har sedan länge börjat släppa föregående decenniers privatiseringshets. I Region Östergötland gick Moderaterna 2018 med på förslaget från Socialdemokraterna med flera om att ta tillbaka städet i egen regi. Varför? Jo, för att patientsäkerheten riskerades på grund av för dålig kvalitet och kontroll.

Samma sak gäller här. Umeå kommuns städpersonal har varit hjältar under pandemin. Med bibehållen budget har de sett till att de skärpta hygienkraven på våra äldreboenden kunnat upprätthållas och att förskolor och skolor kunnat vara så rena och smittsäkra som möjligt. De förtjänar vår tacksamhet, inte att säljas ut med otrygghet som följd.

Mer än 300 lokalvårdares arbeten och trygghet riskerades av förslaget. Högern ville leka affär med deras jobb, trots att det skulle leda till sämre kvalitet, lägre effektivitet och sämre arbetsvillkor.

Städservice vid Umeå kommun är en effektiv verksamhet med goda resultat och mycket höga poäng på trivsel i medarbetarenkäterna, sett i ljuset av hur det kan se ut på många håll i städbranschen. De har hos kommunen rätt till heltid och tillsvidareanställning som norm. Det är ovanligt i deras yrke och viktigt för jämställdheten. Inom lokalvården arbetar framförallt arbetarkvinnor.

Att upphandla verksamheten skulle innebära att man från en tid till annan inte vet vem som vinner upphandlingen. De anställda lokalvårdarna skulle leva med ständig risk för uppsägning. Det hade inte varit möjligt för privata aktörer att vara lika flexibla och effektiva som den stora organisation vi har i egen regi. När vinst ska tas ut ovanpå det så blir uppgiften att erbjuda lika goda villkor och lika god kvalitet omöjlig. Det hade drabbat personalen.

När fakta talar för att en utförsäljning är dålig för skattebetalarna, personalen och verksamheterna så är det ansvarslöst att genomföra den. I andra fall kan det vara lämpligt och bra att upphandla. Men att dogmatiskt tro att privatiseringar löser problem, till och med när det inte finns problem, är enfaldigt. 

Vi socialdemokrater har träffat lokalvårdarna och tagit del av deras synpunkter och kunnande. Deras budskap var tydlig. När delar av deras verksamhet upphandlades sist rasade kvaliteten. Kommunens städservice fick sanera efter upphandlade aktörer som inte haft en chans att göra ett lika bra jobb till samma kostnad.

Lokalvårdarna lyfte också en annan viktig aspekt. De kände stolthet över att få jobba hos kommunen och göra ett bra jobb för att vårda de lokaler som är deras: välfärdens lokaler. Förskolor, skolor, särskilda boenden. Denna motivation var för dem en viktig del av yrkesstoltheten.

Ingen företrädare för något av högerpartierna har pratat med personalen. Och under debatten märktes det att det öppna brev ett antal lokalvårdare skickat till alla oss som sitter i kommunfullmäktige inte var något L, M, KD och C tagit intryck av. Jag kommer att publicera det i ett senare blogginlägg, lokalvårdarnas kompetens och synpunkter spelar roll!

Vi socialdemokrater säger nej till ideologiskt drivna privatiseringar. Vi vill inte ha Stockholms vårdslösa privatiseringsproblem i Umeå. 

Tycker Anders Ågren (M) att Moderaterna i Bjurholm företagsfientliga?

Av , , Bli först att kommentera 3

Är Moderaterna i Bjurholm företagsfientliga, Anders Ågren (M)? I dag satte vi stopp för L, M, KD och C:s senaste förslag om att sälja ut kommunal verksamhet utan konsekvensanalys. Den här gången gällde det kommunens IT- och städverksamhet. Att det stoppades var en seger för sunt förnuft.

Men när högerns argument inte längre höll under debatten, började Anders Ågren (M) kasta ur sig påståenden om att alla som inte ställer upp på högerns ogenomtänkta privatiseringar är ”näringslivsfientliga”.

Min fråga till Anders Ågren (M) är därför: är Moderaterna i Bjurholm näringslivsfientliga?

Umeå kommun upphandlar omkring 12 procent av sin verksamhet från duktiga entreprenörer. Bjurholm endast drygt 8 procent.

Är Anders Ågrens (M) kommunalrådskollega i Bjurholm en företagarfiende? Enligt hans egen logik, ja.

Anders Ågrens (M) påstående bygger dessutom på en märklig premiss. Umeås företagare och entreprenörer är också medborgare, skattebetalare, föräldrar och behöver välfärden.

Jag är övertygad om att de, precis som alla andra, bryr sig mer om att städet på förskolor, skolor och äldreboenden är bra och bidrar till minskad smittspridning. Och att det är viktigare än att sälja ut.

Jag är övertygad om att de, precis som alla andra, bryr sig om att IT-funktionen på Umeå kommun är effektiv, kan genomföra digitaliseringen på ett bra sätt och hanterar informationssäkerheten bra. Och att det är viktigare än att sälja ut.

Jag ställer inte upp på dogmatiska privatiseringar – och det gör nog inte heller de flesta medborgare oavsett om de är entreprenörer eller löntagare. Att privatisera trots att fakta talar för att det i ett visst fall är dåligt, är djupt ansvarslöst.

Att vi socialdemokrater inte ställer upp på ogenomtänkta utförsäljningar har alltså inget med en negativ inställning till näringslivet att göra.

Vissa saker lämpar sig väl för upphandling. Andra saker kan kommunen/det offentliga sköta mer effektivt med egna verksamheter.

Åter andra saker är sådant som det finns andra starkt vägande intressen som talar för offentlig regi.

Det kan vara när det finns ett stort värde av demokratisk kontroll, att skattepengar inte ska läcka till skatteparadis, stordriftsfördelar, samordningsvinster med andra kommuner, säkerhetsaspekter och värnandet av goda arbetsvillkor för personalen.

Vi låser oss inte i ideologisk enögdhet.

Det är därför vi i dag sa nej till outsourcing av kommunens IT. Det skulle bli dyrare, försvåra flexibilitet och effektivitet i det viktiga digitaliseringsarbetet och medföra risker ur informationssäkerhetssynpunkt.

Det är därför vi sa nej till att sälja ut Umeå kommuns städpersonal. Det har testats förut att upphandla delar av städet och ledde till sämre kvalitet, sämre arbetsvillkor och lägre effektivitet. Av det enkla skälet att kommunens städverksamhet är effektiv och flexibel.

En upphandlad aktör skulle inte kunna göra lika mycket, med samma kvalitet och till samma kostnad – och dessutom ta ut vinst. Det skulle oundvikligen kräva sämre villkor och påverka kvalitén.

Att blint tro att privatiseringar av offentlig verksamhet löser allt, till och med när det inte finns något problem, är en dogmatisk hållning. Vår uppgift som politiker är att använda skattebetalarnas resurser ansvarsfullt, värna medborgarnyttan, se till att personalen har goda villkor och att vi får en så god kvalitet som möjligt på det som ska göras.

Utredningen av högerpartiernas senaste privatiseringsförslag visade att det inte fanns några vinster för kommunen, medborgarna, de anställda och verksamheterna med dessa. Att driva på för privatisering ändå är ansvarslöst.

Företagen och näringslivet i Umeå ska värnas. Det är därför vi Socialdemokrater under pandemin sjösatt ett omfattande stödprogram för att hjälpa företagen och skydda jobben i Umeå under krisen. En lista över vissa av dessa åtgärder kan man ta del av här.

Den strategiskt viktiga IT-funktionen räddad!

Av , , Bli först att kommentera 2

L, M, C och KD driver sedan i höstas en extrem privatiseringsagenda, samtidigt som deras partikamrater i andra delar av landet börjar backa från föregående decenniers privatiseringshets. I dag ville de sälja ut kommunens IT-avdelning och städverksamhet.

Vi kunde stoppa förslagen under dagens fullmäktige. Det var en seger för sunt förnuft och medborgarnyttan. 

IT-funktionen vid Umeå Kommun är effektiv och strategiskt viktig. Under pandemin har de gjort enorma insatser för att säkerställa att distansundervisning och arbete på distans fungerat. De har en avgörande betydelse för det omfattande digitaliserings- och automatiseringsarbete vi behöver genomföra för att klara framtidens utmaningar i välfärden.

När man tittat på förslaget har det kommit fram att en outsourcing inte förväntas leda till lägre kostnader. Dessutom minskar såklart kontrollen och möjligheterna att på ett samordnat sätt genomföra digitaliseringsarbetet.

Därutöver är det såklart behäftat med säkerhetsrisker ju fler IT-kockar som är involverade i hanteringen av den information som offentlig verksamhet förvaltar med medborgarnas förtroende. Vi minns alla vändorna kring Transportstyrelsen.

Vi kommer att fortsätta säga nej till ideologiskt drivna privatiseringar. Rätt ska vara rätt och som politiker ska vi företräda medborgarnyttan! 

Elflyg mellan Umeå och Hemavan – snart möjligt?

Av , , Bli först att kommentera 7

Tänk att kunna boka en flygresa via din smartphone mellan Umeå och Hemavan och att resan sker snabbt och säkert, utan utsläpp av växthusgaser, med minimalt buller. Detta är ett tänkbart scenario inom en inte alltför avlägsen framtid!

Ja, det är i allra högsta grad greppbart, även om en rymdhiss i Botsmark å andra sidan förefaller vara lite mer avlägset.

Teknikutvecklingen inom flygsektorn fortskrider i högt tempo och möjligheten till eldrivna flygplan är inte längre bara en fantasi. Det pågår mellan 300-500 utvecklingsprojekt i världen inom segmentet elflyg. Ett av dessa gäller vår region.

Umeå kommun har genom Kvarkenrådet stöttat ett projekt som handlar om att se över förutsättningarna för att bl.a. Umeå Airport ska bli en hubb för framtida elflyg, ett viktigt steg mot ett hållbart transportsystem.

Vårt projekt genom Kvarkenrådet är uppmärksammat av den finska regeringen som ett av de intressantaste  projekten inom elflyg vilket visar att vi är på rätt väg.

Norge har också satt högt satta mål om att ha elektrifierat sin flyg till 2040. Det är med andra ord inte en dagsslända som många trodde, det här är på allvar!

Vad innebär elflyg?

Med elflyg avses flygplan som drivs helt eller delvis på el. För resor på upp till 100 mil med mindre än 20 passagerare kommer det inom en snar framtid att vara möjligt att genomföra transporter med batteridrivna flygplan. För längre resor med en större mängd passagerare kommer det troligen krävas en kombination mellan biobränsle eller vätgas och eldrift. Det är även tänkbart att vi inom kort kommer att se vertikalstartande elflyg som sköter godstransporter, samhällsservice eller mindre persontransporter.

Varför är elflyg intressant?

Flyget är ett effektivt transportmedel men tekniken måste ställas om för att vi ska klara klimatomställningen. Med elflyg möjliggörs en utveckling mot noll operativa utsläpp. Därtill kommer bullernivåerna från flyget att minska. Detta går hand i hand med en god ekonomisk hushållning. Bränslekostnaderna minskar, underhållskostnaderna minskar. Elflygets driftskostnader är en knapp tredjedel av kostnaden för flyg som drivs med fossila bränslen och det skulle skapa nya förutsättningar för regional flygtrafik – till exempel flyg inom norrlandslänen, med nollutsläpp.

Det möjliggör att vi i Norrland i framtiden kommer att kunna åka mellan våra städer på ett snabbt, miljömässigt sätt. I projektet kommer även appar att utvecklas så att bla umeborna kan boka sitt flyg och när flyget är fullt åker det till olika destinationer.

Jag ser med tilltagande spänning på det fortsatta arbetet i vårt projekt i Kvarkenrådet.

Stöd till Nolia – men inte, som felaktigt påståtts, med skattemedel.

Av , , Bli först att kommentera 0

De ägartillskott som beslutats om under 2020 och den här veckan för att hantera den kris för Nolias verksamhet, som följt av pandemin, bekostas inte med skatteintäkter. Precis som i övriga näringslivet sker tillskotten från ägaren, i Nolias fall de kommunala bolagskoncernerna för Umeå, Piteå och Skellefteå kommun. Ägartillskotten består av vinstmedel som genererats inom de kommunala bolagskoncernerna.

Tyvärr har det spritts felaktiga uppgifter om att respektive kommun använt skatteintäkter för att stötta Nolia under krisen. Det är alltså felaktigt. 

Under tisdagens sammanträde med kommunstyrelsen fattade vi beslut om att göra ytterligare ett ägartillskott via Umeå kommunföretag till Nolia, vars verksamhet drabbats hårt av pandemin.

Umeå kommun är via kommunkoncernen delägare i Nolia och på grund av Nolias kris stod två alternativ till buds. Det första hade varit att försätta Nolia i konkurs, vilket hade inneburit att stora värden gått i förlust, att vi tappat en viktig motor för besöksnäringen och därmed drabbat skattebetalarna negativt. Dessutom hade en konkurs vältrat över kostnader på staten och därmed skattebetalarna.

Det andra alternativet var att göra ett ägartillskott.

Jag håller dock med om det som har nämnts i olika artiklar att Nolia ständigt måste över sin verksamhet, det anser jag är en hygienfaktor som styrelsen ska jobba med och jobbar med.

Jag ser Nolia en viktig motor för att dra hit fler aktiviteter till Umeå så att hotell, restauranger handeln får fler besökare och kan anställa genom att fler besöker var kommun och stad. Besöksnäringen är viktig för Umeås utveckling och den är en stark tillväxtmotor där vi har i normala fall har cirka 950 st anställda i en näring som betalar in över 90 miljoner i skatt till kommunen och 45 miljoner till regionen, årligen. Vi har stora utmaningar i att starta upp besöksnäringen efter pandemin och då måste vi, i rimlig utsträckning, värna de verksamheter av betydelse för besöksnäringen.

Det kommer att innebära att vi måste samverka än mer inom besöksnäringen efter pandemin och där bl.a. Nolia och andra aktörer behöver fundera på hur vi kan samverka, organisera oss än mer.

Det jag vill avsluta med att säga är att vi har politiskt kommit med en hel del krisåtgärder som omfattar bl.a. den övriga besöksnäringen i Umeå. Detta har skett genom bland annat avgiftsfri uteservering, kortare betaltider, presentkort till anställda att nyttja i centrum, företagsakuten osv. En övergripande förteckning över Umeå kommuns krisåtgärder till skydd för jobb och företag kan du ta del av här.

Stöcke visar vägen för Västerbotten och Sverige!

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag hade jag den stora förmånen att få ta första spadtaget (ett rejält sådant!) för byggandet av Mötesplats Stöcke.

Mötesplats Stöcke kommer att bli ett Allaktivitetshus för hela bygden, med 2 500 kvadratmeter för idrott, rörelserikedom, samvaro, affärsverksamhet och mycket mer. En plats för utveckling, händelse och gemenskap!

Projektetet har burits av Stöckeborna genom föreningen för Stöckebygdens utveckling. Umeå kommun är en av de aktörer som har haft privilegiet att stötta projektet.

Mötesplats Stöcke är ett föregångsexempel för landsbygdsutveckling i Västerbotten – men också resten av Sverige.

Just därför hade finansminister Magdalena Andersson skickat en hälsning som spelades upp vid invigningen. Projektet är av nationellt intresse.

Projektet visar på hur lokal organisering och demokrati på landsbygden kan kanaliseras till konkret handling som leder till en bättre framtid.

Detta är en viktig påminnelse för oss alla. När vi går samman kan vi lösa gemensamma problem och bygga en bättre morgondag!

Läs mer om Mötesplats Stöcke på Stöckebygdens utvecklings hemsida

Du kan också ta del av mer information i SVT Västerbottens inslag om dagens invigning

Kampen mot antisemitismen måste fortsätta!

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag intervjuades jag av Expressen som gör ett reportage om status i Umeå sedan de händelser som ledde fram till att Judiska föreningen i Umeås verksamhet avvecklades 2018. Det är ett viktigt reportage som ger oss alla den värdefulla påminnelsen om att antisemitismen är ett reellt och allvarligt problem och att vi aldrig får ge upp kampen mot hatet eller kampen för att säkerställa att alla ska kunna leva fria liv i trygghet. 

Sedan föreningen avvecklades 2018 finns inget organiserat judiskt föreningsliv i Sverige norr om Uppsala. Det är djupt beklagligt. Att kunna träffas i föreningsform är en viktig del av att kunna bejaka sin identitet och att stötta varandra. Det är många av våra vänner och medborgare i Umeå som har judisk bakgrund och en betydande del av dem känner oro och drabbas i vardagen av antisemitism. Något som såklart allvarligt inskränker deras frihet och trygghet. Att det inte finns en förening där man kan samlas i och stärka varandra medför såklart en ännu större utsatthet.

Avvecklingen av föreningsverksamheten hade föregåtts av att nynazister märkt föreningens lokal med klistermärken med hotfulla budskap. Ett av många exempel på hur den nazistiska aktiviteten ökat markant i Sverige de senaste åren, vilket i sin tur är ett symtom på en växande högerextremism i Sverige och Europa. Särskilt drabbade av dessa är judar i Sverige.

I samband med händelserna 2018 hade Umeå kommun täta kontakter med företrädare för judiska föreningen och människor som varit knutna till föreningen, i syfte att hitta en trygg lösning på den situation som uppkom. Kommunens föreningsbyrå gjorde en insats för att hitta en lokal och man fann till slut en lokal som föreningen skulle kunna hålla sin verksamhet i utan kostnad. Av olika skäl avtog dock aktiviteten i föreningen. Det finns skäl att reflektera över vad vi kan göra ytterligare framöver och det förs fortfarande en dialog med personer som varit knutna till föreningen för att se vad som behövs och när det kan behövas ytterligare insatser från kommunen för att stötta föreningsverksamhet igen.

Jag ser därför med oro på en radikaliserade retorik som Moderaterna gett uttryck för den senaste tiden, med ett förslag om att stötta allt offentligt stöd till vad man kallar ”etniska föreningar”.

Att samer, tornedalingar, sverigefinnar och judar kan samlas i föreningar är inte ett problem. Det är en tillgång. Och därför är det fullt rimligt att även dessa föreningar ska kunna få stöd från både kommun och stat. En konsekvens av förslaget skulle vara att vi från Umeå kommuns sida skulle vara förhindrade att ge stöd för att Judiska föreningen i Umeå ska kunna komma igång igen. Det vore verkligen inte bra.

Om det blir aktuellt med en återuppstår av föreningsverksamheten vill jag därför vara tydlig med att min inställning är att Umeå kommun ska ha en stående inbjudan för samtal om hur vi tillsammans kan lösa föreningens behov och säkerhet.

Kommunen har inte verktyg för att lösa allt. Men i dialog med oss och andra samhällsaktörer – till exempel polisen, andra delar av föreningslivet med flera – har jag goda förhoppningar om att vi ska kunna skapa förutsättningar för en uppstart av föreningen igen när det finns en vilja till det.

Umeå ska vara en kommun präglad av grundmurad solidaritet. Utgångspunkten i detta fall måste därför vara att våra judiska vänners trygghet och frihet är en fråga om allas vår trygghet och frihet. Vi är alla del av samma gemenskap där det överordnade intresset måste vara att tillsammans se till att vi alla kan ha en så trygg, fri och god vardag som möjligt. 

Hela samhället har därför ett ansvar för att efter bästa förmåga bekämpa det gift som antisemitismen är. Det kräver många olika insatser. Som individer måste vi stå upp mot antisemitiska attityder i vår omgivning och vara delaktiga i att föra minnet av de fasansfulla brott mot mänskligheten som antisemitismen banat väg för. Som samhälle måste vi jobba med att sprida kunskap, stötta de som utsätts för diskriminering och hat och se till att hatbrott bekämpas.

Antisemitism är ett problem i hela Sverige, Umeå inräknat – vi är inte immuna mot detta trots att vi bor i en progressiv och på många sätt öppen och tolerant kommun.

Antisemitismen drabbar judar i deras vardag hela tiden och den tar sig uttryck i ökande nazistisk organisering och i rasistiska attityder i mellanmänskliga kontakter. Judar i hela Sverige kan vittna om den diskriminering, kommentarer på skolgården och i arbetslivet, de fördomar och hatbrott som drabbar judar i en oacceptabelt stor omfattning.

Det blir inte minst tydligt när man tar del av kartläggningar som görs av bl.a. BRÅ och EU. I den senaste rapporten om antisemitism från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (EUFRA) framgår att 30 procent av de svenska judar som deltog i undersökningen hade upplevt anti­semitiska trakasserier det senaste året. 78 procent undviker att bära judiska symboler av säkerhetsskäl. 80 procent av de antisemitiska incidenterna anmäls inte till polisen. Det är tydligt att antisemitismen är ett allvarligt problem och det kräver ett långsiktigt och förstärkt arbete från samhällets sida.

Därför ser jag positivt på att regeringen de senaste åren riktat ett flertal satsningar mot att just bekämpa antisemitism, hatbrott, nazistisk brottslighet och för att föra vidare minnet av de övergrepp som begåtts i antisemitismens namn. Snart kommer ett utredningsförslag om förbud mot rasistiska organisationer presenteras och regeringen har över tid förstärkt polisens uppdrag med att bli bättre på att utreda och beivra hatbrott. Till detta kommer också förstärkta insatser mot den extremism och radikalisering som tar sig uttryck i organiserad antisemitism.

I Umeå har vi sedan många år tillbaka aktiviteter på skolorna i samband med 27 januari, förintelsens minnesdag, för att belysa antisemitismens yttersta konsekvenser och motverka de fördomar som är grogrunden för förtryck och förföljelse. Vi har också ett konsultationsforum mot våldsbejakande extremism där företrädare för kommunen, bl.a. socialtjänsten och skolan, samt polisen utbyter kunskap, information och erfarenheter i arbetet för att bekämpa bland annat nazistisk verksamhet och nazistisk radikalisering av unga. Vi har en bred uppslutning över alla partier kring evenemang på minnesdagarna för novemberpogromerna och förintelsen, där vi tillsammans manifesterar att antisemitismen angår oss alla och att vi alla har ett ansvar för att bekämpa den.

Kampen mot antisemitismen måste fortsätta. I Umeå, i Sverige och Europa. 

Den som säger att feminismen har gått för långt har fel. Punkt.

Av , , Bli först att kommentera 3

Internationella kvinnodagen, 8 mars, är en viktig påminnelse om behovet av en fortsatt feministisk politik för jämställdhet. I år är det dessutom hundra år sedan kvinnor fick rösta för första gången i allmänna val i Sverige. Dessa hundra år visar på sambandet mellan demokrati och kampen för jämställdhet. Det förklarar också varför antidemokratiska rörelser – både i Sverige, Europa och i världen – är de som tydligast går till angrepp mot kvinnors och flickors rättigheter. 

Även om vi kommit långt i Sverige finns mycket kvar att göra på flera områden – inte minst i arbetslivet. Omotiverade löneskillnader kvarstår på gruppnivå mellan kvinnor och män samtidigt som kvinnor fortfarande tar ett oproportionerligt ansvar för det oavlönade arbetet i hemmet och ansvar för familjen. Därför måste arbetet med att utjämna dessa skillnader fortsätta, så att kvinnor och män på allvar har lika goda möjligheter i livet.

Vi tjänar alla på jämställdheten. Både på ett individuellt plan och som samhälle. Jämställda relationer är de mest hälsosamma och de som håller längst. När samhället blir mer jämställt får fler av oss möjlighet att bidra, ha en god hälsa och förverkliga vår potential. Det gynnar oss alla. Men det handlar också i grunden om rättvisa. Vilket kön du har ska inte avgöra dina livschanser eller möjligheter att förverkliga dig själv.  

När vi gick till val i Umeå 2018 var ett av våra bärande vallöften att se till att alla anställda inom Umeå kommun ska ha rätt till heltid med tillsvidareanställning som norm. Arbetarkvinnor – inte minst inom välfärden – behöver få bättre villkor i arbetslivet. Det arbete de utför bär samhället, samtidigt som villkoren lämnar övrigt att önska. Genom heltidsinförandet vill vi säkerställa att alla som jobbar inom välfärden i Umeå, till stor del kvinnor, har trygga jobb med en lön och en pension som går att leva på. Mycket mer behöver göras. Men detta är ett viktigt steg i rätt riktning.

Vi är glada att vi lyckats med heltidsinförandet trots motstånd från bland annat Moderaterna. Det synliggör också en skiljelinje i fråga om jämställdheten. Medan politiker till höger ofta talar uppfodrande om att arbetarkvinnor borde ha gjort andra val för att undvika jobb med tuffa villkor, menar vi att lösningen ligger i att förbättra villkoren och värdera kvinnors arbete rättvist. För vem ska annars utföra det för samhället avgörande arbetet inom äldreomsorg, förskola och skola om vi alla ska göra ”andra val” som individer?

Kvinnors samhällsbärande arbete ska uppskattas och villkoren ska vara schyssta. Mycket återstår att göra, men vi ser problemet och använder de verktyg vi har för att nå förändring.

Låt oss fortsätta samtalet om varför jämställdhetskampen inte får stanna av. Inte bara i dag. Utan alla andra dagar, året runt. Hoten mot jämställdheten är många och har vuxit i styrka. Det handlar om växande abortmotstånd, motstånd mot reformer för jämställdhet i föräldraförsäkringen och motstånd mot jämställdhetssatsningar i alltifrån stadsplanering till forskning. Från mig och mitt parti är beskedet tydligt. Vi backar inte och vi tycker inte att feminismen har gått för långt. För det har den inte.

Sverige och Umeå behöver en fortsatt stark, feministisk rörelse för jämställdhet. Och vi behöver fortsätta försvara de framgångar för kvinnors och flickors rättigheter som skett under de hundra år vi haft allmän och lika rösträtt.