Till dagens fullmäktige hade jag lämnat in en interpellation om Astridgården och de förändrade förutsättningar som skett för två boenden där hemtjänst utförts enligt Lagen om Valfrihet. En del menade att varför ska du ta upp frågan igen när jag redan interpellerade om det i december förra året? Svaret är enkelt, jag varken kunde eller ville släppa frågan.

Debatten var intensiv och min mening är klar att det tidigare beslutet som Socialdemokraterna vill hänvisa till och som togs av tidigare socialnämnd var ideologiskt styrt. Det hade varken konsekvenser eller det bästa för de äldre i fokus. Tvångsflytt är inte min beskrivning utan ett ord som kommer direkt från de äldre som bott i samma boende under många år och som tidigare blivit lovade att aldrig mer behöva flytta till ett vårdboende.

Interpellationen är ställd till Äldrenämndens ordförande Janet Ågren (s) och lyder:

Tvångsförflyttning av våra äldre

Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande står det i 5 kap. 4§ socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Det är den nationella värdegrunden för äldreomsorgen och för att nå dit ska äldreomsorgen värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.

Vi har i Äldrenämnden följt konsekvenserna av det beslut majoriteten vidhåller att alla inom äldreomsorgen ska göra likadant även om det innebär kraftiga försämringar både för anställda och för våra äldre. Oron lyftes i fullmäktige för ett halvår sedan vad effekterna skulle bli när nattinsatserna plockas bort från de boenden som utför hemtjänst enligt LOV. I Hörnefors kommundel finns Astridgården och har 31 boende med beviljade insatser. En del av dem har bott på Astridgården så länge som 25 år. Det de har gemensamt är att när de flyttade in var det sagt att de aldrig mer behövde flytta någon annanstans.

Umeå kommun menar att det inte finns behov av ett vårdboende utan räknar Astridgården som hemtjänstutförare sedan 2008, men Astridgården har trots det haft avtal om nattbemanning och personal. Förändringen skedde 1 februari i år, men efter den 1 september kan Astridgården stå helt obemannat vissa tider på natten när nattpersonalen försvinner. För de som känner otrygghet återstår endast alternativet att flytta – vare sig man vill eller inte. De äldre talar om tvångsförflyttning.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

• Anser du att det är en värdig vård av våra äldre att tvinga dem att flytta från sitt vårdboende mot sin vilja?

• Lagen om valfrihet ska vara konkurrensneutral, anser du att Umeå kommun följer LOV som den är menad?

• Har denna verksamhetsförändring för de äldreboenden med LOV inneburit en kostnadsminskning för Äldrenämnden? Om så är fallet, hur mycket har kommunen då sparat?