Genom människors möten i vardagen skapas samhällskittet

Av , , Bli först att kommentera 6

VK segregationI dag skriver VK om Charlotte Mellanders (professor i Nationalekonomi) forskning. Mellander konstaterar att i takt med att städer ”växer ökar också segregeringen mellan rika och fattiga, vilket riskerar att  påverka idéskapandet och förståelse för varandra.” Mellander menar också att ”städer vinner på att människor blandas för att förståelsen för andras problem blir bättre och människor lär sig av varandra.” Jag kunde inte hålla mer mer.

Utgångspunkten i vår Socialdemokratiska politiska strategi är att välfärdsstaten och marknaden är varandras förutsättningar.Vi kan ha en marknadsekonomi, men vi kan inte ha ett marknadssamhälle. Utöver marknader behöver samhället institutioner som tjänar sådana sociala värden som politisk frihet och social rättvisa. Det är därför som välfärdsstaten fungerar så väl. Marknadens idéer om profit, utslagning och konkurrens människor emellan, står för evigt i motsats till den bärande svenska idén om jämlikhet och alla människors lika värde. Därför kan politikens uppgift aldrig vara någon ”marknadsanpassning”. Marknadsekonomin kräver politisk styrning och beskattning för att kunna leva upp till sitt sociala ansvar.

När Umeå nu växer är vi naturligtvis medvetna om de utmaningar och problem som en växande stad har att hantera. När vi delar ut byggbar mark är vi väldigt tydliga med att det ska vara blandade upplåtelseformer eftersom vi arbetar för att människor med olika bakgrund ska kunna leva bredvid varandra. Vår strategi är att Umeå ska vara en blandad stad, med hyresrätter, bostadsrätter och villor jämte varandra. Just detta är något som vi tidigare fått beröm av Polisen för och som de menar är en av anledningarna till att Umeå är relativt befriade från segregation och kriminalitet.

När vi nu planerar nya områden ska det finnas en blandning av hyresrätter och bostadsrätter för att skapa möjligheter för människor med olika typer av livsvillkor att bo i samma områden.Vi Socialdemokrater vet att det är genom människors möten i vardagen som samhällskittet skapas. Det är t ex när barn från olika samhällsklasser går i skolan tillsammans och leker på fritiden som det skapas en förståelse och en gemenskap som är grunden i vårt samhälle.

Vi har inom skolan kompenserande åtgärder för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. Alla högstadielever får en egen skoldator och redan från Åk 3 börjar datorerna introduceras. Vi satsar i Umeå mer på fritid och kultur än motsvarande kommuner. Vi har t ex infört ”händerpålovet-kortet” där alla skolelever under lov kan ta del av en mängd aktiviteter utan kostnad. Varje år kan även de som fyller 17 år söka ferieprao/sommarjobb via kommunen. Genom detta ger vi även dem utan föräldrar med kontakter en möjlighet till ett sommarjobb och en introduktion till arbetslivet. Vi jobbar även särskilt mot barnfattigdomen och vi har även tillsatt en social kommission för att uppnå social hållbarhet i Umeå på sikt.

Umeås tillväxt är viktig och när nu Umeå växer måste vi vara medvetna om de utmaningar vi har framför oss, planera och fatta kloka beslut. Det är bl a med anledning av detta vi nyligen fattade beslut om ett treårigt-projekt för att värna tryggheten inom några områden där vi kan konstatera att insatserna behövs.

 

Med ansvar för tillväxt och utveckling

Av , , Bli först att kommentera 5

I20 områdetUmeå kommun är i stark tillväxt, det byggs redan mycket och den trenden vill vi naturligtvis ska fortsätta. Vi jobbar därför intensivt med såväl planer som utdelning av mark för bebyggelse.

Näringslivs- och planeringsutskottet har beslutat om en fördjupad översiktsplan för I20-området. Vi behöver nya områden för bostäder och det finns ett generellt behov av nya områden för såväl verksamheter som handel i I20-områdets norra del. Sen finns det även diskussioner om omlokalisering av vissa verksamheter i centrala Umeå.

I översiktsplanen för de centrala stadsdelarna är riktlinjerna att andelen bostäder ska öka inom centrumfyrkanten. Vi är därför positiva till detaljplanen för fastigheten Skuld 2 som kommer att skapa möjligheter för nybyggnation samtidigt som befintligt bostadshus kulturhistoriska värden och planområdets förhållande till riksintresse för kulturmiljö värnas. Vi är även positiva till detaljplanen för Rind 6 och Rind 11 som skapar möjligheter till till nybyggnation av cirka 60 nya bostäder, lokaler för butiker och liknande verksamheter samt parkering under mark.

Bostaden har fått klartecken att bygga boenden för äldre på Mariehems centrum och Hemsö kommer att bygga kontor på området Umeå Renen 3:4 (området vid Svingen). Även Stadsliden 5:1 och Österåker 1:7(Mariestrand) har marktilldelats.

Det är viktigt att vi fortsätter skapa förutsättningar för tillväxt i vår kommun. Såväl i de centrala delarna som på landsbygden. Jag har i tidigare inlägg redogjort för utvecklingstankarna på landsbygden och i kommundelarna. Se t ex http://blogg.vk.se/hans-lindberg/2016/12/13/landsbygdsutveckling-pa-agendan/

 

 

 

 

Stora Birk handelsområde behöver struktureras

Av , , Bli först att kommentera 11

Stora BirkVi är i kommunen på gång med att göra en översyn av Översiktsplanen kring I20- området fram till Greenzone på Ersboda. Efter att jag i veckan har träffat handlare på Ersboda/Mariedal och centrumledaren för stora Birk handelsområde Lotta Weinehall.menar jag att även det området bör ingå i översynen. Det var ett mycket bra möte med handlarna och centrumledaren där många kloka synpunkter och idéer kom fram.

Jag kan konstatera att det finns stora behov av att strukturera upp området. Vi behöver se över trafikflödena för Ersbodaområdet och separera godsflöden och andra trafikanter.Godstransporterna måste kunna ta sig fram utan att det skapas trafikstockning för andra trafikanter.

Jag har därför idag resonerat med tjänstemännen och givit dem i uppdrag att göra en fördjupning av Ersboda gällande trafik och flöden

 

 

 

 

Skolans verksamhet går före försäljning

Av , , Bli först att kommentera 7

SIVUmeå växer så det knakar. Vi kan se en markant ökning av bland annat gruppen barn och unga. Det innebär att vi har ett stort behov av nya förskolor och grundskolor. I Umeå kommun skulle vi behöva bygga en grundskola per år för att klara utvecklingen. Det är med bakgrund av detta som vi nu beslutat att ta bort gamla Vasaskolan i Kvarteret Siv från försäljningslistan. Vi behöver helt enkelt fastigheten för vår kommunala skolverksamhet.

Enligt vårt lokalförsörjningsdirektiv ska lokaler som kommunen äger men som ingen verksamhet anser sig ha behov av avyttras. Tidigare har ingen verksamhet anmält behov av denna fastighet varför den förts upp på avyttringslistan. Efter den senaste befolkningsprognosen har dock skolan anmält behov av fastigheten och vi har således beslutat att ta bort fastigheten från avyttringslistan. Inga konstigheter med detta.

Vi har satsat starkt på bostadsbyggandet den senaste mandatperioden och vi förtätar i stan. Det är trångt och finns inte direkt någon mark att bebygga för en skola i centrum. I dagsläget finns ingen kommunal grundskola i centrum dock finns en del friskolor. Kommunen har ett ansvar att  leverera lokaler för skolverksamheten, det kommer vi Socialdemokrater aldrig att tumma på. Självklart ska fasigheten användas till skola när behovet finns.

Det är direkt dumt att -som Moderaterna och Liberalerna- framhärda att fastigheten ska säljas. Vad är dessa partiers alternativ för skolverksamhetens behov? Jag har inte sett dem redovisa något alternativ. Jag kan inte tolka deras inställning som annat än djupt ideologisk, ansvarslös och verklighetsfrånvänt.

 

 

Förbättrad säkerhet och arbetsmiljö i A3 Arena

Av , , Bli först att kommentera 2

a3 arenaVi i Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att bevilja 19,3 miljoner kronor till ombyggnationer av A3 Arena under 2018, samt avsatt i investeringsplanen 18,8 miljoner för 2019 och 7 miljoner för 2020. Pengarna för 2018 ska finansiera en ny entré och en del andra åtgärder som förbättrar såväl säkerheten som arbetsmiljön. För oss Socialdemokrater är både säkerheten och arbetsmiljön i våra offentliga lokaler viktigt. 

Ishallen- A3 Arena- är kommunens största inomhusanläggning och nyttjas frekvent av såväl barn som vuxna för olika aktiviteter som t ex ishockey och konståkning. Arenan tar vid större evenemang ändå upp till 5500 åskådare. För alla dessa är säkerheten och arbetsmiljön av stor vikt och inget vi kan tumma på.

Dessa ombyggnationer är också viktigt eftersom Umeå kommer att stå värd för J18-VM i ishockey 2019 tillsammans med Ö-vik.

 

 

Umeå är en bra idrottsstad

Av , , Bli först att kommentera 4

746E5401-02A2-4F01-B921-B5806DA77320I helgen hjälpte jag till med att sälja korv och varma mackor vid SDF-SM för 16 åringar i innebandy som gick av stapeln i Energi Arena. Det var innebandylag från hela Sverige som samlades för att göra upp om SM-titlarna under fyra dagar.

I kiosken fick jag möjlighet att prata med många av deltagarna och de anhöriga. Jag kan säga att det var succé. Våra idrottshallar levererade, alla var imponerad av anläggningen på Gamlia, imponerade av vårt innebandygymnasium och imponerad av Umeå som stad. Många kunde tänka sig att flytta hit då det är en -som många sa- trivsam stad med tydlig idrottsprofil.

Utöver ett lyckat evenemang var de flesta hotellrum uppbokade på grund av idrottsevenemanget vilket skapar fler arbetstillfällen i turistnäringen.

Stort tack till Västerbottens Innerbandyförbund för ett lyckat evenemang och stort tack till idrottsföreningarna som var med och hjälte till och stort tack restaurang, hotellnäringen för att ni tog hand om våra idrottande ungdomar och familjer.

Ruggedised – Umeå smart city

Av , , Bli först att kommentera 6

Smart City

Umeå är en av de vinnande städerna i ett internationellt partnerskap, som tillsammans med Rotterdam och Glasgow, beviljas 180 miljoner kronor i projektmedel från EU:s H2020-program. Inom ramen för detta ska projektet RUGGEDISED investera 40 miljoner kronor (EU-medel) i Universitetsstaden för att den ska bli en så kallad Smart City. Teknik, marknad och konsument ska samverka för hållbara och smarta teknologier och lösningar. 

Bilden till höger visar förslag till ny bebyggelse i Universitetsstaden enligt det fördjupade detaljplaneförslaget för Liljansberget. (Illustration: Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB).

Universitetsstaden innefattar sjukhus- och universitetsområdet, Lilljansberget och Uminova Science Park. Det lokala partnerskapet består av Umeå kommun, Umeå Energi, Upab, Akademiska Hus, Västerbottens läns landsting, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Umeå universitet. Alla parter kommer att vara inblandade i ett eller flera delprojekt inom området.

Några exempel på projekt som kommer att genomföras:

  • Solpaneler för att ladda och lagra energi i batterier till elcyklar och elbilar
  • Energiutbyte mellan olika verksamheter inom området
  • Smart styrning av energianvändning i lägenheter. Hyresgästen kan göra aktiva val för att minska energianvändning och klimatpåverkan under tiden som man inte vistas i lägenheten. Återkoppling görs till hyresgästen och skapar incitament som uppmuntrar till klimatsmart beteende.
  • Ny typ av inbyggd busshållplats för snabbare av- och påstigning på bussen och för att minska energiförluster och uppvärmningsbehov för bussen vintertid.
  • Optimering och styrning av enskilda byggnader och en hel stadsdel för att reducera värmeeffektbehov och minska CO2-utsläppet. Optimering och styrning sker i nära samverkan mellan energileverantör och fastighetsägare.
  • ”Grönt parkeringsköp” för att uppmuntra resor med kollektivtrafik eller cykel
  • 100 % förnyelsebar energi i hela Universitetsstaden

Ambitionsnivån för Universitetsstaden var redan hög och med projektet får vi nu möjlighet att göra ännu mer. Projektet blir en viktig del i genomförandet av visionen i den fördjupade översiktsplanen för Universitetsstaden.