Landsbygdsutveckling på agendan

Lokalt näringslivVid dagens NP (Näringslivs- och planering sutskottet) ska vi behandla den samrådshandling som vi arbetat fram gällande tematisk översiktsplan för landsbygden. Där ingår våra nya mål och skrivningar om landsbygdsutveckling. Handlingen ska efter att NP behandlat den skickas ut på samråd.

I vår stävan att bli 200 000 invånare år 2050 är det oerhört viktigt att vi har strategier för såväl staden, landsbygden och tätorter som kusten.

Vi kan konstatera att nästan var tredje kommuninvånare har valt att bosätta sig utanför själva staden. Umeå kommuns landbygd har en positiv utveckling och befolkningsutveckling motsvarar väl stadens. Såväl andelen barnfamiljer som sysselsättningen är högre på landsbygden än i staden och även den disponibla inkomsten är högre på landsbygden. Då inriktningen i staden är förtätningar och tät kvartersbebyggelse, är kommunens byar och tät orter viktiga för dem som efterfrågar spritt småhusboende.  

Vi Socialdemokrater vill skapa en hållbar bebyggelsestruktur på landsbygden som bidrar till att utveckla befintlig infrastruktur och ge ökat underlag till service och kollektivtrafik. Vi vill därför att ny bebyggelse ska komplettera befintlig och i första hand lokaliseras till byar invid utpekade kollektivtrafikstråk.

I strategin pekar vi ut fem bystråk;

  • stråk längs väg 363
  • stråk uppströms älven
  • stråk västerut till Hössjö
  • stråk till havet samt stråk från Tavleliden till Sävar.

Inom dessa fem stråk finns en stark utveckling och byarna knyts ihop genom regional busstrafik. Här finns samhällen med befintlig serviceinfrastruktur som skola, förskola samt kommunalt vatten och avlopp. Vissa har även kommersiell service i form av matbutik. På dessa platser kan en samlad bebyggelse utvecklas med ett ökat befolkningsunderlag kan även servicen förbättras. I strategin föreslås bystråken kompletteras med 3000 nya invånare på sikt.

Strategin omfattar även tätorter och stationssamhällen. En hög ambition finns för såväl Hörnefors som för Sävar med mer än fördubblad befolkning på lång sikt. Det beror naturligtvis på att Botniabanan och den framtida Norrbotniabanan borgar för hållbart resande och befolkningstillväxt. Ökad befolkning ger större underlag för utvecklad service som behövs då orterna har ett stort omland och fungerar som servicepunkter för stora delar av kommunens landsbygd. I strategin finns även en tydlig förstärkning av de tidigare kommundelarna som t ex Holmsund och Obbola. Bebyggelseområden finns även utpekade invid tätorter som Norrmjöle, Sörmjöle, Täfteå och Yttersjö.

Vi har idag lokala arbetsgrupper som arbetar aktivt med utvecklingsplaner som vi tar hänsyn till i kommunens översiktsplaner. Kommunen kan tillsammans med dem och andra aktörer hitta nya serviceformer, projekt och aktiviteter. Umeå C har även fått uppdraget att organisera näringsidkare och fastighetsägare i kommundelarna för att utveckla dess centrumkärna. Det är den lokala näringslivsutvecklingen som är motorn för hållbar utveckling. Det är viktigt att skapa förutsättningar för ett livskraftigt skogs- och jordbruk som utgör de primära branscherna tillsammans med bygg- och transportbranscherna. Men det finns även potential för fler branscher t ex besöks- och upplevelsenäringen som är ständigt växande.

Jag är glad över att vi nu kommit fram till beslut om en samrådshandling för glesbygden och ser fram emot konstruktiva diskussioner om hur vi tillsammans kan utveckla kommunens landsbygd.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>