Etikett: landsbygdsutveckling

Hela Umeå ska leva!

Av , , Bli först att kommentera 1

En livskraftig landsbygd är avgörande för att Umeå kommun ska vara en attraktiv kommun att bo i.

En mångfald av boendeformer och boendemiljöer är viktigt för kommunens fortsatta utveckling. Centrala Umeå gynnas av en god utveckling på landsbygden och landsbygden gynnas av att centrala Umeå växer. Denna växelverkan mellan stad, tätorter och landsbygd skapar förutsättningar för ett vitalt näringsliv, infrastruktursatsningar och en variation av goda livsmiljöer.

Satsningar på att vidareutveckla företagsamhet och engagemang är viktigt för att öka attraktionskraften på landsbygden. Umeå landsbygd är en stadsnära landsbygd och befolkningen på landsbygden ökar i dag i samma takt som stadens.

Detta är resultatet av en aktiv politik och lokalt arbete för att se till att hela kommunen kan växa på ett hållbart sätt mot målet om 200 000 invånare år 2050. Landsbygdens utveckling är en prioriterad fråga för oss Socialdemokrater.

Socialdemokraterna har under mandatperioden utvecklat samverkan med byar och nätverk på Umeå landsbygd. Denna samverkan har skett bland annat vid utbyggnaden av fibernätet på kommunens landsbygd samt vid samrådsförfarandet för översiktsplanen.

Socialdemokraterna har under mandatperioden arbetat med att utveckla det tematiska tillägget för landsbygden i kommunens översiktsplan. Syftet är att skapa förutsättningar för en positiv utveckling på landsbygden. I tillägget behandlas bland annat hur marken ska användas för att bäst värna landsbygdens utveckling. Även strategiska frågor rörande exempelvis vägar, naturresurser och bostadsbyggande behandlas.

Socialdemokraterna ser positivt på utvecklingen i alla delar i kommunen och vi har därför ställt oss bakom att fler stråk som går till och från staden, via landsbygden, ska ses som tillväxtstråk. Ett exempel på detta är Sävaråstråket.

Att beteckna ett stråk som ett tillväxtstråk innebär att kommunen markerar att man ställer sig positiv till större etableringar och bebyggelseutveckling. Detta innebär större möjligheter för olika aktörer att investera i landsbygden och öppnar upp för investeringsmedel för den som vill bygga nytt på landsbygden.

Det samarbete som har inletts med Bygderådet har utmynnat i en överenskommelse tecknad 2018-01-25 med beteckningen Samverkansmodell för landsbygdsutveckling. Samverkansmodellens syfte är att göra landsbygden attraktiv genom att stödja lokala aktiviteter inom miljö, kultur, rörliga friluftslivet, sevärdheter, upplevelser och utveckling av lokalt näringsliv.

Samverkansmodellens mål är att med självständiga byar och grupper driva lokal utveckling på landsbygden ur ett underifrånperspektiv.

Ideella föreningar som utarbetar lokala byaplaner samt bedriver verksamhet på Umeå landsbygd inom området lokal utveckling och är registrerade i kommunens föreningsbyrå, kan söka stöd från Umeå kommun.

Syftet med stödet är att ge ideella föreningar på Umeå landsbygd större möjlighet att jobba med utvecklingsfrågor, initiativ och aktiviteter som bidrar till lokalt ledd utveckling.

Stödet ges till initiativ, projekt och aktiviteter, och insatserna ska bidra till uppfyllelse av målsättningarna för hållbar landsbygdsutveckling i Umeås översiktsplan.

Vi har under mandatperioden förstärkt arbetet med landsbygdsutveckling genom ett Landsbygdsutvecklingsråd. I rådet ingår valda politiker och företrädare för Bygderådet Umeå.

 

Åren 2019 – 2022 går vi vidare!

 

Vi Socialdemokrater vill att hela Umeå ska växa så att varje invånare i kommunen ges bättre möjligheter att växa och förverkliga sina drömmar. Detta är dock inget som sker av sig själv. Det kräver politiska prioriteringar.

För att Umeå som helhet ska fortsätta utvecklas behöver såväl landsbygd, tätorter som staden utvecklas. Närheten till god välfärd och bra service skapar trygghet, detta måste finnas i hela kommunen.

Vi ska arbeta med strategier för byarnas utveckling för att säkerställa att byaskolorna, och annan samhällsservice, kan hålla hög kvalitet och finnas kvar.

Vi ska sätta upp mål för att bostäder byggs i varje del av kommunen, skapa förenings- och aktivitetslokaler i tidigare kommundelskontor samt andra underutnyttjande kommunala byggnader i byar och samhällen.

Kultur-, idrotts- och föreningslivet fyller Umeå kommun med liv. Utan en stark ideell sektor, idrott och levande kultur hade staden, kommundelarna och landsbygden varit mycket fattigare, tråkigare och mindre trygg.

Vår politik syftar till att skapa goda förutsättningar för människors arbete, kreativitet och företagande i hela kommunen.

Framväxten av små, medelstora och stora företag i såväl staden, de tre tätorterna som på landsbygden är också viktig för att vi ska få en arbetsmarknad med en bredd. Särskilt stöd ska ges till sociala företag.

Att välfärd ägs och drivs gemensamt eller utan vinstintressen är viktigt för att öka det demokratiska inflytandet och för att säkerställa att resurser fördelas efter behov. Tillgången till hemtjänst, vård och omsorg ska utvecklas i hela kommunen.

En likvärdig skola är en skola och förskola som finns tillgänglig i hela kommunen. Vi vill värna närhetsprincipen där alla elever ska ha möjlighet att gå i en skola i sitt närområde.

Det innebär också att vi måste arbeta med strategier för byarnas utveckling så att byaskolorna kan hålla hög kvalitet och finnas kvar.

När Umeå växer ska hela Umeå växa. För att klara det och för att bygga bort bostadsbristen behövs byggklar mark för nya bostäder, företag och andra verksamheter i såväl tätorterna, på landsbygden, i stadsdelarna som i centrala Umeå.

Anpassade boendeformer för äldre behöver byggas i alla delar av kommunen. Därför vill vi införa en byggbonus på 2 miljoner kr till de som bygger trygghetsboenden.

AB Bostadens roll är att säkerställa att det byggs för alla invånares sociala bostadsbehov.

Att hyresrätter kan erbjudas på landsbygden, att det byggs såväl i låg- som i högkonjunktur och att det byggs även för kommunens eget behov av bland annat vård- och omsorgsboenden och förskolor är en del i det.

Socialdemokratisk kulturpolitik går ut på att göra kulturens olika uttrycksformer tillgängliga för alla invånare i kommunen. Och den syftar till att stimulera till eget skapande och mer kulturell delaktighet.

I vårt kulturliv har biblioteken och bokbussen en central roll. De är naturliga mötesplatser för kultur och möten mellan människor.

Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på bildning och utbildning, öppet och tillgängligt för alla på lika villkor. I en sådan strävan ingår naturligt folkbildningen med bland annat studieförbund och folkhögskolor och stödet till dessa.

Föreningsliv för barn- och unga behöver ett bidrag till sin verksamhet för att motverka ekonomiska hinder och kommersialisering. Föreningsstödet ska fördelas med jämlikhet och jämställdhet som ledstjärnor i hela kommunen.

Vi behöver utveckla kollektivtrafiken ytterligare för att minska bilberoendet. För att öka möjligheterna och göra det enklare att resa kollektivt i alla delar av kommunen vill vi undersöka möjligheterna att all kollektivtrafik inom kommunen bör organiseras med ett gemensamt biljett- och taxesystem för hela kommunen.

Kommunens upphandling ska premiera ekologiskt, när- och säsongsodlat samt djurskydd.

Detta är ett axplock av vad vi vill genomföra den närmsta mandatperioden. Umeå behöver en politik som verkar enligt devisen ”hela Umeå ska leva”. Jag och mina kamrater i Socialdemokraterna tar denna devis på stort allvar och är fast beslutna om att verka i dess anda.

En god utveckling på landsbygden måste alltid prioriteras framför stora skattesänkningar!

Hela Sverige ska leva!

Av , , Bli först att kommentera 4

För Umeå landsbygds och Västerbottens fortsatta utveckling behövs en regering som verkar under devisen ”hela Sverige ska leva”.

Därför gläder det mig att den socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt om kursen i landsbygdspolitiken. Nu genomför man de satsningar som lyste med sin frånvaro under de borgerliga regeringsåren – en passivitet som ledde till att kraften och potentialen i landsbygden och i hela Norrland inte togs till vara.

Regeringen har aviserat att Norrbotniabanan ska börja byggas redan i år. Norrbotniabanan togs bort ur infrastrukturplanen av den borgerliga regeringen – nu har den förts tillbaka dit där den hör hemma. Norrbotniabanan kommer att bli en tillväxtmotor och öka friheten för människor i norra Sverige.

Utöver detta har regeringen utökat företagsutlåningen i Norrlandsfonden för att ytterligare förbättra förutsättningarna för näringslivet i norr. Detta lyckades regeringen göra trots motstånd från Moderaterna.

Regeringen har också föreslagit förändringarna i strandskyddsreglerna, för att det i högre utsträckning ska vara möjligt att bygga strandnära i glesbefolkade områden på landsbygden. Det är ett välkommet initiativ!

Med landsbygdspropositionen har regeringen tagit nästa steg i kursomläggningen för landsbygdspolitiken.

Utöver tidigare mångmiljardsatsningar på landsbygden satsar regeringen totalt 1,5 miljarder 2019–2020 och därefter 400 miljoner årligen på att förverkliga merparten av landsbygdskommitténs förslag.

I korthet innebär detta:

Näringsliv och företagande : 430 mkr/år

o Stärkt digitalisering hos företag

Speciellt inom jordbruk, skogsbruk och besöksnäring finns en stor utvecklingspotential kopplat till digitaliseringen.

o Bättre teknikutveckling för landsbygdsföretag

Kontinuerlig utveckling och tillgång till ny teknik är nödvändig för att öka innovationstakten och bättre tillvarata företagens tillväxtpotential.

o Förbättrad möjlighet till finansiering för landsbygdsföretag

Det behövs finansiellt kapital för att landsbygdsföretagen ska kunna starta och växa, samtidigt är detta förenat med risker för kreditinstituten. Därför har regeringen valt att förbättra möjligheterna till finansiering för landsbygdsföretag.

o Förbättra förutsättningar för besöksnäringen

Det går bra för besöksnäringen i Sverige och med rätt förutsättningar kan den växa ännu mer. Det gäller inte minst den landsbygdsanknutna lokala besöksnäringen som ofta är kopplad till upplevelser i vår svenska natur.

Innovation och kunskapsutveckling: 49 mkr/år

o Fler innovativa företag på landsbygden

De företag som har längre till marknader och kunskapsutvecklande aktörer har svårare att få hjälp med att utveckla sina idéer och ta del av ny kunskap. Detta vill regeringen ändra på och utökar därför inkubatorers, science parks och accelerationsmiljöers möjlighet att arbeta med företag i hela landet. Dessutom satser regeringen på att företag ska få resurser att ta in kompetens i företaget.

o Nytt kunskapscentrum på landsbygdsutvecklingsområdet

Forskning och kunskap som finns inom landsbygdsutvecklingsområdet på olika lärosäten runt om i landet behöver samordnas. Därför bildas ett nytt kunskapscentrum.

Utbildning: 44 mkr/år

o Ökade möjligheter till distansutbildning

Valet av bostadsort ska inte vara avgörande för möjligheten att utbilda sig. Regeringen vill utveckla den digitala pedagogiken med särskilt fokus på utbildningsbehovet i landsbygdskommuner.

o Satsning på fjärrundervisning

Att vara barn och landsbygdsbo kan i vissa fall innebära flera timmars resväg till och från skolan varje dag. Regeringen satsar på att underlätta för kommuner att genomföra investeringar för att etablera fjärrundervisning med informations- och kommunikationsteknik.

o Förbättrad kompetensförsörjning på landsbygden

Regeringen kommer analysera inom vilka sektorer som arbetsgivare har svårt att hitta kompetens på landsbygden samt återkomma om lämpliga åtgärder. Den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag om avskrivning av studielån kommer vara ett viktigt underlag i detta arbete.

Boende och transporter: 105 mkr/år

o Enskilda vägar och godstransporter på järnväg

Regeringen tillför extra medel för att rusta upp de enskilda vägarna. En satsning görs också på att förbättra förutsättningarna för hållbara godstransporter på järnväg.

o Utvidgat transportbidrag

Transportbidraget syftar till att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för långa transportavstånd. Transportbidraget görs nu tillgängligt för företag även inom livsmedelssektorn.

Kultur: 22 mkr/år

Landsbygdernas attraktivitet är beroende av att det finns ett utbud av tjänster och upplevelser, inte minst i form av kultur. Därför satsar regeringen på att stärka kulturaktiviteterna i de glesaste områdena men också på ett samlat regeringsuppdrag för att analysera tillgänglighet och deltagande i kulturaktiviteter i Sveriges landsbygder.

Norrlandsstödet: 100 mkr/år i ökning

Regeringen har tidigare beslutat att i år höja stödet till norrländskt jordbruk med 100 miljoner kronor, eller ca 35 procent. Norrlandsstödet, som infördes i samband med Sveriges anslutning till EU, har legat på ungefär samma nivå sedan EU-inträdet 1995. Regeringen har fattat två beslut om att höja stödet under den här mandatperioden, nu med 100 miljoner kronor för 2018. EU-kommissionens beslut att tillåta en högre stödnivå för Sverige träder i kraft 2018 och gäller från 1 januari. Efter höjningen är det totalt tillåtna stödbeloppet på 423 miljoner kronor per år.

Min förhoppning är att vi kan fortsätta på den inslagna vägen efter valet i höst. Vi behöver en Norrlandsvänlig regering som prioriterar landsbygdsutveckling och infrastruktur framför stora skattesänkningar på höga inkomster!