Etikett: Sverige

En avgörande byggsten för framtidens Umeå och Vasa har kommit på plats

Av , , Bli först att kommentera 6
I dag deltog jag vid invigningen i Vasa av den nya färjan Aurora Botnia som ska ta hand om framtidens transporter av gods och människor mellan Umeå och Vasa. Invigningen är resultatet av åratal av hårt arbete där människor på båda sidor havet lagt ned tusentals och åter tusentals timmar för att få till stånd en ny färja.

Jag vill tacka alla som varit involverade och inte minst konstruktörer och arbetare vid det finska varvet i Rauma som byggt en modern färja som kommer att minska miljöpåverkan samtidigt som resetiderna kortas.

Det som gjort att färjan blivit verklighet är också det färjan syftar till att främja; samarbete och samverkan. Ensam är inte stark.

Det är när vi tillsammans med våra medmänniskor, även i andra länder, går ihop för att bygga ett bättre samhälle som vi når resultat. Nu kommer vi att knyta samman Sverige och Finland än mer och kunna fördjupa våra samarbeten vad gäller utbildning, näringsliv, industri, arbete och sjukvård. Inte minst skapas större möjligheter till mellanmänskligt utbyte över en gräns som i frånvaro av färjan är svår att överbrygga.

Farleden över Kvarken är omistlig för de öst-västliga godstransporterna och färjan är därför en nyckelkomponent i den infrastruktur som bygger framtidens Umeå starkt.

Vi valde i Umeå och Vasa att inte vänta på att staten skulle förbarma sig över oss. VI väntade heller inte på att landhöjningen skulle förse oss med en övergång på fast mark eller på manna skulle falla ned från ovan. Det är en av de stora styrkorna i vår region; att vi hittar lösningar för att bygga en bättre framtid.

Till följd av detta säkerställer vi nu arbetstillfällen, industriutveckling och förbättrade samverkansmöjligheter med våra bröder och systrar i Vasa. En historisk dag för båda våra kommuner!

Den som säger att feminismen har gått för långt har fel. Punkt.

Av , , Bli först att kommentera 3

Internationella kvinnodagen, 8 mars, är en viktig påminnelse om behovet av en fortsatt feministisk politik för jämställdhet. I år är det dessutom hundra år sedan kvinnor fick rösta för första gången i allmänna val i Sverige. Dessa hundra år visar på sambandet mellan demokrati och kampen för jämställdhet. Det förklarar också varför antidemokratiska rörelser – både i Sverige, Europa och i världen – är de som tydligast går till angrepp mot kvinnors och flickors rättigheter. 

Även om vi kommit långt i Sverige finns mycket kvar att göra på flera områden – inte minst i arbetslivet. Omotiverade löneskillnader kvarstår på gruppnivå mellan kvinnor och män samtidigt som kvinnor fortfarande tar ett oproportionerligt ansvar för det oavlönade arbetet i hemmet och ansvar för familjen. Därför måste arbetet med att utjämna dessa skillnader fortsätta, så att kvinnor och män på allvar har lika goda möjligheter i livet.

Vi tjänar alla på jämställdheten. Både på ett individuellt plan och som samhälle. Jämställda relationer är de mest hälsosamma och de som håller längst. När samhället blir mer jämställt får fler av oss möjlighet att bidra, ha en god hälsa och förverkliga vår potential. Det gynnar oss alla. Men det handlar också i grunden om rättvisa. Vilket kön du har ska inte avgöra dina livschanser eller möjligheter att förverkliga dig själv.  

När vi gick till val i Umeå 2018 var ett av våra bärande vallöften att se till att alla anställda inom Umeå kommun ska ha rätt till heltid med tillsvidareanställning som norm. Arbetarkvinnor – inte minst inom välfärden – behöver få bättre villkor i arbetslivet. Det arbete de utför bär samhället, samtidigt som villkoren lämnar övrigt att önska. Genom heltidsinförandet vill vi säkerställa att alla som jobbar inom välfärden i Umeå, till stor del kvinnor, har trygga jobb med en lön och en pension som går att leva på. Mycket mer behöver göras. Men detta är ett viktigt steg i rätt riktning.

Vi är glada att vi lyckats med heltidsinförandet trots motstånd från bland annat Moderaterna. Det synliggör också en skiljelinje i fråga om jämställdheten. Medan politiker till höger ofta talar uppfodrande om att arbetarkvinnor borde ha gjort andra val för att undvika jobb med tuffa villkor, menar vi att lösningen ligger i att förbättra villkoren och värdera kvinnors arbete rättvist. För vem ska annars utföra det för samhället avgörande arbetet inom äldreomsorg, förskola och skola om vi alla ska göra ”andra val” som individer?

Kvinnors samhällsbärande arbete ska uppskattas och villkoren ska vara schyssta. Mycket återstår att göra, men vi ser problemet och använder de verktyg vi har för att nå förändring.

Låt oss fortsätta samtalet om varför jämställdhetskampen inte får stanna av. Inte bara i dag. Utan alla andra dagar, året runt. Hoten mot jämställdheten är många och har vuxit i styrka. Det handlar om växande abortmotstånd, motstånd mot reformer för jämställdhet i föräldraförsäkringen och motstånd mot jämställdhetssatsningar i alltifrån stadsplanering till forskning. Från mig och mitt parti är beskedet tydligt. Vi backar inte och vi tycker inte att feminismen har gått för långt. För det har den inte.

Sverige och Umeå behöver en fortsatt stark, feministisk rörelse för jämställdhet. Och vi behöver fortsätta försvara de framgångar för kvinnors och flickors rättigheter som skett under de hundra år vi haft allmän och lika rösträtt. 

Det är inte läge att vara egoist – låt oss agera så att vi kan se tillbaka på den här tiden med en känsla av stolthet

Av , , Bli först att kommentera 2

I kväll höll statsminister Stefan Löfven sitt andra tal till nationen, det fjärde talet till nationen i Sveriges historia, med anledning av coronapandemin. Om du missade talet finns det att ta del av i efterhand här. Med anledning av talet vill jag säga följande.

Sverige och Umeå är under hård press. Och det är inte läge att vara egoist nu. I pandemins år är det tydligare än någonsin att ingen av oss är en ensam ö. Vi är alla beroende av varandra.

De val du och jag gör i dag, i morgon och de veckor som följer kommer att vara avgörande för hur vi klarar denna utmaning. Det kommer att vara avgörande för hur många som kommer att dö och för vilka möjligheter vården och omsorgen kommer att ha att skydda riskgrupper och hjälpa den som blir sjuk.

Mycket känns mörkt. Men det är inte hopplöst. Vi plattade ut smittspridningskurvan i våras. Allt fler har nu återigen börjat ta sitt ansvar. Resandet minskar. Hemmajobbandet ökar.

I Umeå kommun följer vi smittspridningsläget varje dag, timme för timme. Vi har en ständig beredskap att vidta de beslut som utifrån en förändrad lägesbild är nödvändiga för att skydda liv och hälsa. Men ytterst vilar ansvaret tungt på oss som enskilda. Det är framförallt våra val i vardagen som är avgörande för om vi kommer att kunna bromsa smittan.

Väldigt många tar sitt ansvar, men alltför många skulle kunna göra mer. Därför vill jag påminna om detta. Vi är alla skyldiga att följa myndigheternas råd. Det är inga lösa tips som man kan välja och vraka bland. Det är riktlinjer som ytterst handlar om liv och död.

Precis som statsministern säger: det vi gör rätt nu har vi glädje av sen. Och det vi gör fel nu straffar sig både nu och längre fram.

Så låt oss visa mod och styrka så att vi kan se tillbaka på den här tiden med en känsla av stolthet över att vi tillsammans, i solidaritet, kunde besegra viruset och skydda varandra.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Tack Sveriges veteraner!

Av , , Bli först att kommentera 6

I dag på veterandagen, den 29:e maj, medverkade jag vid en ceremoni i Döbelns park i Umeå för att hedra och tacka våra svenska veteraner, såväl militära som civila, för deras insatser. 

Svenska veteraner har under årens lopp medverkat vid ett stort antal internationella, fredsbevarande och humanitära insatser runtom i världen. I många fall med livet som insats.

I de flesta fall utförs uppdragen med FN-mandat. Sverige har en stolt tradition av att stå till förfogande för FN-uppdrag.

Många tänker kanske främst på militärer i fredsbevarande uppdrag, men bland veteranerna finns också många poliser, sjukvårdspersonal, brandmän, valövervakare och hjälparbetare.

Vi är många som har vänner eller släktingar som genomfört internationell tjänstgöring. Vi har många veteraner bland oss i Umeå.

Deras uppoffring och engagemang stärker både oss, vårt samhälle i stort och världsfreden. Tack!

Hela Sverige ska leva!

Av , , Bli först att kommentera 4

För Umeå landsbygds och Västerbottens fortsatta utveckling behövs en regering som verkar under devisen ”hela Sverige ska leva”.

Därför gläder det mig att den socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt om kursen i landsbygdspolitiken. Nu genomför man de satsningar som lyste med sin frånvaro under de borgerliga regeringsåren – en passivitet som ledde till att kraften och potentialen i landsbygden och i hela Norrland inte togs till vara.

Regeringen har aviserat att Norrbotniabanan ska börja byggas redan i år. Norrbotniabanan togs bort ur infrastrukturplanen av den borgerliga regeringen – nu har den förts tillbaka dit där den hör hemma. Norrbotniabanan kommer att bli en tillväxtmotor och öka friheten för människor i norra Sverige.

Utöver detta har regeringen utökat företagsutlåningen i Norrlandsfonden för att ytterligare förbättra förutsättningarna för näringslivet i norr. Detta lyckades regeringen göra trots motstånd från Moderaterna.

Regeringen har också föreslagit förändringarna i strandskyddsreglerna, för att det i högre utsträckning ska vara möjligt att bygga strandnära i glesbefolkade områden på landsbygden. Det är ett välkommet initiativ!

Med landsbygdspropositionen har regeringen tagit nästa steg i kursomläggningen för landsbygdspolitiken.

Utöver tidigare mångmiljardsatsningar på landsbygden satsar regeringen totalt 1,5 miljarder 2019–2020 och därefter 400 miljoner årligen på att förverkliga merparten av landsbygdskommitténs förslag.

I korthet innebär detta:

Näringsliv och företagande : 430 mkr/år

o Stärkt digitalisering hos företag

Speciellt inom jordbruk, skogsbruk och besöksnäring finns en stor utvecklingspotential kopplat till digitaliseringen.

o Bättre teknikutveckling för landsbygdsföretag

Kontinuerlig utveckling och tillgång till ny teknik är nödvändig för att öka innovationstakten och bättre tillvarata företagens tillväxtpotential.

o Förbättrad möjlighet till finansiering för landsbygdsföretag

Det behövs finansiellt kapital för att landsbygdsföretagen ska kunna starta och växa, samtidigt är detta förenat med risker för kreditinstituten. Därför har regeringen valt att förbättra möjligheterna till finansiering för landsbygdsföretag.

o Förbättra förutsättningar för besöksnäringen

Det går bra för besöksnäringen i Sverige och med rätt förutsättningar kan den växa ännu mer. Det gäller inte minst den landsbygdsanknutna lokala besöksnäringen som ofta är kopplad till upplevelser i vår svenska natur.

Innovation och kunskapsutveckling: 49 mkr/år

o Fler innovativa företag på landsbygden

De företag som har längre till marknader och kunskapsutvecklande aktörer har svårare att få hjälp med att utveckla sina idéer och ta del av ny kunskap. Detta vill regeringen ändra på och utökar därför inkubatorers, science parks och accelerationsmiljöers möjlighet att arbeta med företag i hela landet. Dessutom satser regeringen på att företag ska få resurser att ta in kompetens i företaget.

o Nytt kunskapscentrum på landsbygdsutvecklingsområdet

Forskning och kunskap som finns inom landsbygdsutvecklingsområdet på olika lärosäten runt om i landet behöver samordnas. Därför bildas ett nytt kunskapscentrum.

Utbildning: 44 mkr/år

o Ökade möjligheter till distansutbildning

Valet av bostadsort ska inte vara avgörande för möjligheten att utbilda sig. Regeringen vill utveckla den digitala pedagogiken med särskilt fokus på utbildningsbehovet i landsbygdskommuner.

o Satsning på fjärrundervisning

Att vara barn och landsbygdsbo kan i vissa fall innebära flera timmars resväg till och från skolan varje dag. Regeringen satsar på att underlätta för kommuner att genomföra investeringar för att etablera fjärrundervisning med informations- och kommunikationsteknik.

o Förbättrad kompetensförsörjning på landsbygden

Regeringen kommer analysera inom vilka sektorer som arbetsgivare har svårt att hitta kompetens på landsbygden samt återkomma om lämpliga åtgärder. Den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag om avskrivning av studielån kommer vara ett viktigt underlag i detta arbete.

Boende och transporter: 105 mkr/år

o Enskilda vägar och godstransporter på järnväg

Regeringen tillför extra medel för att rusta upp de enskilda vägarna. En satsning görs också på att förbättra förutsättningarna för hållbara godstransporter på järnväg.

o Utvidgat transportbidrag

Transportbidraget syftar till att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för långa transportavstånd. Transportbidraget görs nu tillgängligt för företag även inom livsmedelssektorn.

Kultur: 22 mkr/år

Landsbygdernas attraktivitet är beroende av att det finns ett utbud av tjänster och upplevelser, inte minst i form av kultur. Därför satsar regeringen på att stärka kulturaktiviteterna i de glesaste områdena men också på ett samlat regeringsuppdrag för att analysera tillgänglighet och deltagande i kulturaktiviteter i Sveriges landsbygder.

Norrlandsstödet: 100 mkr/år i ökning

Regeringen har tidigare beslutat att i år höja stödet till norrländskt jordbruk med 100 miljoner kronor, eller ca 35 procent. Norrlandsstödet, som infördes i samband med Sveriges anslutning till EU, har legat på ungefär samma nivå sedan EU-inträdet 1995. Regeringen har fattat två beslut om att höja stödet under den här mandatperioden, nu med 100 miljoner kronor för 2018. EU-kommissionens beslut att tillåta en högre stödnivå för Sverige träder i kraft 2018 och gäller från 1 januari. Efter höjningen är det totalt tillåtna stödbeloppet på 423 miljoner kronor per år.

Min förhoppning är att vi kan fortsätta på den inslagna vägen efter valet i höst. Vi behöver en Norrlandsvänlig regering som prioriterar landsbygdsutveckling och infrastruktur framför stora skattesänkningar på höga inkomster! 

Jämställdhetsarbetet måste fortsätta!

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag är det internationella kvinnodagen, en dag som instiftats för att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Jämställdhetsfrågorna kan dock inte inskränkas till att dryftas en dag per år, de måste vara ständigt närvarande i den politiska debatten och det politiska arbetet.

Internationella kvinnodagen instiftades ursprungligen 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen. 1977 antogs den som en världsgemensam kvinnodag av FN:s generalförsamling i en resolution. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar.

Som inte minst höstens Me too-våg visade har vi en lång väg kvar innan vårt samhälle kan kallas jämställt. Under Me too-debatten fick vi ta del av berättelser, om sexuella trakasserier, sexuellt våld och sexistiskt förtryck, från kvinnor inom samhällets alla områden. Alltifrån jurister, skådespelare och politiker till vårdbiträden, läkare och byggarbetare kunde vittna om ett förtryck i vardagen som kraftfullt begränsar kvinnors liv.

Alla de som under lång tid framhärdat att kvinnor och män är jämställda i Sverige fick förhoppningsvis skäl att omvärdera sin inställning.

Jämställdhetsarbetet är inte färdigt och vi måste fortsatt arbeta aktivt med jämställdhet på samtliga områden i det svenska samhället. Det är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Ett icke jämställt samhälle är inte fullt ut demokratiskt.

Kvinnor får än i dag inte lika lön för lika arbete, jämfört med sina manliga kollegor. Detta lönegap har slutits något över tid men är fortfarande väldigt stort. Löneklyftan mellan kvinnor och män innebär i praktiken att kvinnor i genomsnitt arbetar en timme gratis varje dag, om man jämför med mäns genomsnittslöner för samma arbetsuppgifter. 29 procent av alla kvinnor arbetar deltid (11 procent av männen), bland annat för att kvinnor tar ett större ansvar för hem och familj samt tvingas ta arbeten med osäkrare villkor.

Kvinnor faller dagligen offer för mäns våld. Bland kvinnorna uppger 3 procent att de drabbats av sexuellt våld och mörkertalet är med all sannolikhet väldigt stort. För män är motsvarande andel 0,4 procent.

Kvinnor tar också, som nämnts ovan, fortfarande ett oproportionerligt stort ansvar för det oavlönade arbetet i hemmet och för föräldraskapet. 74 procent av föräldraledigheten tas ut av kvinnor. I Umeå är papporna bäst i landet på att ta ut föräldraledighet men med nuvarande takt skulle det ändå ta 47 år innan Umeås föräldrar är helt jämställda.

Ojämställdheten har ett högt pris i form av stort lidande och sämre hälsa för många kvinnor.

Detta är officiell statistik och fakta som är tillgänglig för envar. Bilden är tydlig: jämställdhetsarbetet har inte fullbordats och måste hållas vid liv.

Socialdemokraterna är ett feministiskt parti och vi tänker inte ge oss förrän samhället är fullt ut jämställt.

I Umeå kommun är jämställdhetsarbetet högt prioriterat, eftersom det finns så mycket kvar att göra. Jämställdhet är en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati som måste genomsyra alla delar av kommunens verksamhet.

Målet för kommunens jämställdhetsarbete är en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället, ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Umeå kommuns strategi för jämställdhetsarbete kan läsas här.

År 2016 genomförde vi rätten till heltid inom vård och omsorg, en viktig jämställdhetsreform som vi socialdemokrater fortsatt vill säkra finansiering för. Vi har också arbetat med jämställd stadsplanering i Umeå, för att öka tryggheten i offentliga miljöer. I Sverige överlag uppger 31 procent av kvinnorna (9 procent av männen) att de känner sig otrygga när de är ute sent på kvällen. 22 procent av kvinnorna känner oro inför överfall och misshandel. En jämställdhetsinriktad stadsplanering är ett av verktygen för att öka tryggheten i våra offentliga miljöer.

Vi har tagit krafttag för att minska sexhandeln i Umeå, vilket har gett vissa resultat och arbetet fortsätter. Läs mer om detta på Andreas Lundgrens (S), ordförande i individ- och familjenämnden, blogg.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen är världens första uttalat feministiska regering och har bedrivit en politik för att göra skäl för den benämningen. Regeringen har tagit fram en handlingsplan för jämställda livsinkomster, arbetar med jämställdhetsperspektiv i statsbudgeten, inrättat en ny jämställdhetsmyndighet, genomfört stora satsningar på kvinnors hälsa och sexuella rättigheter, börjat arbetet med att reformera föräldraförsäkringen för att göra den tidsenlig och jämställd.

Regeringen har också tagit fram en heltäckande nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringen har tagit initiativ till att förnya sexualbrottslagstiftningen för att vi ska få en lagstiftning som bygger på samtycke och frivillighet. Regeringen föreslår ett samtyckesrekvisit i straffstadgandet för våldtäkt. Ett nytt brott föreslås också, oaktsam våldtäkt, för att täcka in fler av de fall där gärningsmannen kommer med undanflykter.

Den feministiska politiken har inte minst fått genomslag i den svenska utrikespolitiken. Som medlem av FN:s säkerhetsråd har Sverige sett till att kvinnors situation hamnat högre upp på dagordningen. Här kan man ta del av en treårsutvärdering av den feministiska utrikespolitiken.

Det finns dock ingen anledning att luta sig tillbaka. Vi har gjort vissa framsteg på jämställdhetsområdet under mandatperioden men det återstår väldigt mycket arbete.

Därför hoppas jag att vi får en feministisk ledning för Sverige och Umeå även efter höstens val.