Etikett: mänskliga rättigheter

Den nya institutionen för mänskliga rättigheter borde förläggas i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 2

Sverige har i åratal fått kritik av FN för avsaknaden av en granskande nationell institution som övervakar den svenska statens åtaganden enligt internationella konventioner för mänskliga rättigheter (MR).  Därför är det välkommet att regeringen nu arbetar för inrättandet en nationell institution för mänskliga rättigheter (MR-myndighet). En sådan myndighet skulle med fördel kunna placeras i Umeå, vilket jag lyfter i en skrivelse som jag skickade till jämställdhetsminister Åsa Lindhagen i går. 

Den 5 mars 2018 fick juristen Lise Bergh i uppdrag att utreda inrättandet av en MR-myndighet. I uppdraget ingick att ta fram ett förslag på hur en sådan nationell institution för mänskliga rättigheter (MR-myndighet) skulle kunna utformas.

I slutet av februari 2019 redovisade utredaren sitt uppdrag i en promemoria (DS 2019:4) där ett förslag för inrättandet av en MR-myndighet lämnades. Därefter har förslaget gått ut på remiss och för tillfället bereds förslaget på regeringskansliet.

Jag har som kommunstyrelsens ordförande bevakat frågan noggrant. 

Dels eftersom jag ser ett stort behov av fler myndighetsetableringar i Umeå och Västerbotten. Vi har i dagsläget förhållandevis få statliga myndigheter, samtidigt som vi har ett av landets största universitet – ett av få fullbreddsuniversitet – som utexaminerar akademiker som kan kompetensförsörja statliga myndigheter.

Dels eftersom jag tror att Umeå som ort erbjuder särskilt goda förutsättningar för just en MR-myndighet i termer av att 

a) kompetensförsörja en sådan myndighet. Umeå universitet utexaminerar ett stort antal studenter, exempelvis jurister och statsvetare, med stort engagemang för MR-frågor och som gärna vill stanna i norra Sverige. I dagsläget är dock dessa studenter hänvisade till Stockholm för att kunna vara yrkesverksamma inom MR-området.

b) erbjuda gediget kunskapsutbyte och kunskapsutveckling för en sådan myndighet genom den forskning som bedrivs på MR-området vid Umeå universitet bl.a. vid juridiska institutionen och statsvetenskapliga institutionen. Vi har även banbrytande kvinno- och genusforskning vid Centrum för Genusstudier samt framträdande urfolksforskning vid Vaartoe (Centrum för samisk forskning).

c) värna myndighetens oberoende genom den geografiska placeringen i förhållande till maktcentra i huvudstaden.

Umeå har också ett starkt civilsamhälle som arbetar med MR-frågor. Här kan nämnas Funktionsrätt Umeå/Västerbotten, Svenska Samernas Riksförbund, Rättighetscentrum Västerbotten, Röda Korset, Barnrättsbyrån, RFSL med flera. Det finns också bland umeborna ett starkt engagemang för dessa frågor, vilket jag tror skapar en god miljö för en MR-myndighet att ha sin bas i.

Frågan om hur man åstadkommer oberoende för den tilltänkta myndigheten ägnas mycket uppmärksamhet i Lise Berghs utredning.

Jag vill med min skrivelse till Åsa Lindhagen även lyfta in frågan om att skapa förutsättningar för oberoende genom den geografiska placeringen.

Det finns flera exempel på hur fysisk lokalisering använts för att upprätthålla konstitutionella ideal om maktdelning. Ett exempel är valet att i Washington, D.C. placera den federala högsta domstolen och kongressbyggnaden på varsin sida av vad som då var en träskmark (nuvarande National Mall). På detta sätt skulle alltför täta kontakter undvikas mellan de folkvalda och de domare som skulle säkerställa konstitutionens efterlevnad.

Liknande medvetna val har gjorts i Tyskland, där den federala konstitutionsdomstolen placerades i Karlsruhe snarare än i närheten av andra federala styrande organ. Detta för att bidra till dess oberoende.

Att placera MR-myndigheten i Umeå, som inte bara ligger på ett fysiskt avstånd från maktcentra i huvudstaden utan också har en kompetensförsörjningsbas som inte är beroende av tillresande eller veckopendlande från huvudstaden, vore ett bra sätt att markera det oberoende som denna myndighet förutsätts ha. En sådan markering vore särskilt viktig för att delvis kompensera för myndighetens eventuella organisatoriska placering under regeringen.

En placering av MR-myndigheten, och med fördel fler myndigheter, i Umeå skulle stärka regionens arbetsmarknad och kompetensförsörjning genom att fler högutbildade inom det samhällsvetenskapliga området ges möjlighet att stanna i Umeå och Västerbotten. Det har också konstaterats i forskning att kvinnornas arbetsmarknad i Västerbotten är koncentrerad till ett fåtal sektorer med få arbetsgivare. En mer diversifierad arbetsmarknad med fler alternativa arbetsgivare, som t.ex. en ny MR-myndighet, skulle bidra till att öka regionens attraktivitet, framförallt för kvinnor.

Jag ser fram emot en fortsatt dialog med jämställdhetsministern och jag fortsätter att bevaka frågan om den nya MR-myndigheten.

Pride handlar om grundläggande mänskliga rättigheter!

Av , , Bli först att kommentera 2

I helgen äger Umepride rum och i dag går Prideparaden genom Umeå. Jag hoppas på god uppslutning till de olika aktiviteterna; paraden, seminarierna och festen. 

Pride handlar om att uppmärksamma kampen för mänskliga rättigheter och kampen mot det förtryck som fortfarande finns av sexuella minoriteter. Det sociala och strukturella förtrycket har inte upphört bara för att vi i Sverige sedan en tid tillbaka har formell likställdhet under lagen.

Pride handlar också om att fira mångfalden och visa på det vackra i människors olikheter. Att vi är starkare tillsammans när alla människor tillåts vara som de är och uppnå sina bästa stämningars längtan!

För mig som kommunstyrelsens ordförande är Umepride ett väldigt viktigt arrangemang som är en del av att slå vakt om ett Umeå där vi blir starkare tillsammans genom mångfald, kärlek, gemenskap och att ständigt sträva efter att allas rätt och värdighet tas till vara.

Tyvärr ser vi dock en backlash på många håll i arbetet för mångfald och sexuell jämlikhet. 

I SD-styrda Sölvesborg har man fattat ett symboliskt beslut om att inte tillåta Pride-flaggan på kommunens flaggstänger. Denna symboliska handling vittnar om en unken, bakåtsträvande och i förlängningen farlig inställning.

Det gladde mig därför att läsa om 81-åriga Marianne Jarnevik i Sölvesborg som satte upp Prideflaggan på sin balkong i protest mot de styrande politikernas beslut! 

Jag står med Marianne och så länge jag är kommunstyrelsens ordförande i Umeå så kommer jag att markera kraftfullt mot de krafter som försöker återuppliva homofobiska och HBTQ-fientliga attityder i samhället.

100 år sedan demokratins genombrott!

Av , , Bli först att kommentera 1

I onsdags deltog jag, i Stockholms stadshus, vid högtidlighållandet av hundraårsjubiléet för den svenska demokratins genombrott. För inbjudan stod riksdagens talman Andreas Norlén och Sveriges kommuner och landsting.

Efter en lång kamp av rösträttsrörelsen tog riksdagen det historiska beslutet 1918 om att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Året därpå, 1919, hölls det första kommunvalet där män och kvinnor kunde rösta på lika villkor och 1921 det första riksdagsvalet efter den lika rösträttens införande.

Vid denna tidpunkt var demokratin långt ifrån fulländad, men det får ändå betraktas som demokratins stora genombrott i Sverige. Demokratin är heller inget statiskt tillstånd; den måste ständigt värnas, utvecklas och försvaras.

Det demokratiska styrelseskicket är ett skört tillstånd som bara existerat under en liten spillra av mänsklighetens historia. Det är varje generations uppgift att återerövra och skydda den.

Hundra år efter att vi bröt mark för demokratin i Sverige är det viktigt att påminna sig om att vi ständigt måste fortsätta jobba med det som är viktigt för att ett demokratiskt och transparent samhälle ska överleva. För detta har vi alla ett gemensamt ansvar.

I Europa och världen växer rörelser som utmanar demokratin och de med demokratin intimt förknippade grundläggande mänskliga rättigheterna. I den kontexten kändes det särskilt viktigt att högtidlighålla och fira den svenska demokratin i onsdags.

Men arbetet för ett fritt och demokratiskt samhälle får inte stanna vid jubileumsceremonier.

Det bästa försvaret för demokratin utövar vi i vardagen. Genom att ständigt påminna oss och vår omgivning om dess värde, att den kan gå förlorad och genom att engagera oss i demokratiskt förändringsarbete.

Det är utifrån denna insikt som jag engagerat mig politiskt. Demokratin måste värnas och försvaras. Den är stark och skör på samma gång.

Stark i det att den banar väg för goda samhällen med fantastisk utveckling. Samhällen där orättvisor kan bekämpas och där människor kommer till tals på lika villkor. Skör i det att den kan ryckas ifrån oss på kort tid om vi inte är vaksamma och organiserar oss till demokratins försvar!

Det viktigaste valet i modern tid

Av , , Bli först att kommentera 4

Valrörelsen är nu över och jag kunde inte vara mer stolt över alla mina partikamrater och fackliga kamrater som sedan i våras har knackat dörr, haft ringkvällar och samtalat med väljare. Vi har bjudit på kaffe, fått ta del av intressanta samtal och haft fantastiskt roligt tillsammans. 

Detta samfällda arbete för en socialdemokratisk politik, som prioriterar välfärd före skattesänkningar, har på allvar visat styrkan i den grundläggande idén för arbetarrörelsen. Att vi är starkare tillsammans. Och att var och en av oss är starkare när vi gör något tillsammans med andra.

För det är vad valet handlar om; vilken sorts samhälle vi vill ha. Ska det vara var och en för sig själv? Den starkes rätt? Eller ska vi bygga vårt samhälle på insikten om att vi lever tillsammans och har gemensamma problem som vi endast kan lösa genom samarbete och solidaritet? 

Många försöker utmåla den socialdemokratiska solidaritetsidén som vore den en idé om konformism. Att alla ska vara likadana, att alla ska äta ärtsoppa på torsdagar, köra sosse-container och sjunga Arbetets söner. Inget kunde vara mer fel.

Det socialdemokratiska samhället handlar om att undanröja sådana hinder och förtryck som gör att människor inte kan frigöras. Som medför att vi inte kan blomma ut som individer och odla vår särart.

Det är tvärtom så att det samhälle som präglas av klyftor, den starkes överlevnad och förtryck är det samhälle där människan tvingas in i olika kategorier. Fattig eller rik. Inkluderad eller exkluderad. Privilegierad eller förfördelad. Så vill inte vi ha det.

Jämlikhet handlar inte om att alla ska ha det likadant. Det handlar om att alla människor ska garanteras ett gott liv och lika goda möjligheter att fullfölja sina drömmar. Oavsett om man föds i en rik eller fattig familj. Oavsett hudfärg, kön, härkomst, funktionsvariation eller sexuell läggning.

Det är först när vi människor har våra grundläggande behov tillgodosedda som vi kan bejaka vår individualitet. Den som måste slåss för sin överlevnad eller plågas av fattigdom kan aldrig nå sin fulla individuella potential.

Jag har de senaste fyra åren haft förmånen att vara kommunstyrelsens ordförande i Umeå kommun. Det är det absolut finaste uppdrag jag någonsin haft. Det förpliktigar. De senaste fyra åren har präglats av hårt arbete tillsammans med mina socialdemokratiska kollegor för att göra Umeå till en jämlikare kommun. Till en kommun där alla får ta del av tillväxt och utveckling, där framtidstro råder.

När vi nu går till val i morgon så står vi inför det viktigaste valet på länge. Det är dels ett val mellan välfärd och skattesänkningar för de allra rikaste.

Men det är också ett val som rör själva fundamentet för hela vårt samhällssystem. 

Att demokratin, mänskliga rättigheter och samhällets anständighet står på spel är en realitet.

Ett av de partier som aspirerar på att leda landets utveckling ser halvdiktaturer som Ungern som ett föredöme.

Detta parti har en partiledare som inte kan välja mellan en demokratiskt vald fransk president och en rysk despot.

En partiledare som anslöt sig till partiet medan det alltjämt arbetade för nationalsocialismens och den vita rasens seger över dess fiender.

Ett parti som grundades av SS-veteraner och som fortfarande blir påkommet med uttalade nazister och rasister bland sina förtorendevalda. Det handlar inte om enskilda rötägg. Det handlar om basen för ett helt parti.

Ett parti som vill göra utrensningar av opolitiska tjänstemän i den offentliga förvaltningen och som ser oberoende medier som sin fiende. Lügenpresse-retoriken återupprepar sig.

Ett parti som kanaliserar människors missnöje genom att ställa utsatta grupper mot varandra. De som inte ser ut, talar och ber som dig är fienden. Allt är deras fel, menar detta parti.

Jag kommer att så länge jag lever göra motstånd mot Sverigedemokraternas försök att montera ner fundamentet för vårt samhällsbygge.

Socialdemokratin är i grunden en antifascistisk rörelse. Den liberala demokratin, mänskliga rättigheter och rättsstaten är fundamentet för ett socialdemokratiskt samhällsbygge. Vi kommer aldrig att vika en millimeter på den punkten. 

Tyvärr verkar andra partier i sina maktambitioner ha en ambivalent inställning till detta hot från extremhögern. De säger sig avsky och protestera mot Sverigedemokraternas idéer, men är samtidigt beredda att fälla en socialdemokratisk regering med stöd av samma parti.

En stark socialdemokrati är i dag den främsta garanten för att SD inte får inflytande. Vi är beredda att hitta samförstånd över blockgränserna för att skydda demokratin mot den högerextrema offensiven.

I morgon är en viktig dag. För mig, för dig och alla runtomkring oss. Fundera noggrant över vilket samhälle du vill leva i framöver. Fråga dig själv om du är beredd att äventyra demokrati, kvinnors rättigheter och rättsstaten.

Demokratin är ett skört tillstånd som existerat under en spillra av mänsklighetens historia. Den är väldigt mödosam att bygga upp, men alltför lätt att rasera och ersätta med ett förtryckande samhällsskick.

När du går till valurnorna i morgon är detta de viktigaste frågorna du bör reflektera över. Min förhoppning är att du röstar för ett fritt, demokratiskt samhälle. För kvinnors rättigheter. Och för en stark välfärdsstat.

Umeå kommun klarar jämställdhetsmålet för bolagsstyrelserna

Av , , Bli först att kommentera 0

I samband med internationella kvinnodagen förra veckan skrev jag ett inlägg om den för hela samhället avgörande uppgiften att arbeta aktivt och resultatinriktat mot målet om jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter.

Ojämställdheten i dag består inte minst i en ojämlik fördelning av den ekonomiska makten mellan kvinnor och män.

I börsnoterade bolag i Sverige är endast 29 procent av styrelseledamöterna kvinnor, något som knappast beror på kompetensbrist. Det har snarare att göra med att kvinnor hålls tillbaka av strukturer i samhället som systematiskt missgynnar dem.

I Umeå kommun har vi haft som ambition att aktivt arbeta för jämställdhet i de kommunala bolagens styrelser. Vi arbetar utifrån det mål om minst en 60-40-representation för vardera könet som Sveriges kommuner och landsting uppställt. Därför är det glädjande att vi nu kan konstatera att vi för de av Umeå kommun helägda bolagen uppnått detta mål.

Men som min kollega Emma Vigren (S), ordförande för Umeå kommuns jämställdhetsutskott, framhöll i sin kommentarer till SVT Västerbotten har vi dock fortfarande mycket kvar att göra: ”Det är jättekul att vi kan ha 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna, men man måste ju ändå sikta längre”.

Till skillnad från högern tänker vi inte förhålla oss passiva och hoppas på att jämställdheten uppnås utan målinriktat politiskt arbete. Som vi ser i föräldraförsäkringen skulle det med nuvarande utvecklingstakt ta flera decennier innan ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen uppnås. Det är inte okej. Vi måste med politiken som verktyg aktivt arbeta för att avskaffa orättvisor. 

Jämställdhetsarbetet måste fortsätta!

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag är det internationella kvinnodagen, en dag som instiftats för att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Jämställdhetsfrågorna kan dock inte inskränkas till att dryftas en dag per år, de måste vara ständigt närvarande i den politiska debatten och det politiska arbetet.

Internationella kvinnodagen instiftades ursprungligen 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen. 1977 antogs den som en världsgemensam kvinnodag av FN:s generalförsamling i en resolution. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar.

Som inte minst höstens Me too-våg visade har vi en lång väg kvar innan vårt samhälle kan kallas jämställt. Under Me too-debatten fick vi ta del av berättelser, om sexuella trakasserier, sexuellt våld och sexistiskt förtryck, från kvinnor inom samhällets alla områden. Alltifrån jurister, skådespelare och politiker till vårdbiträden, läkare och byggarbetare kunde vittna om ett förtryck i vardagen som kraftfullt begränsar kvinnors liv.

Alla de som under lång tid framhärdat att kvinnor och män är jämställda i Sverige fick förhoppningsvis skäl att omvärdera sin inställning.

Jämställdhetsarbetet är inte färdigt och vi måste fortsatt arbeta aktivt med jämställdhet på samtliga områden i det svenska samhället. Det är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Ett icke jämställt samhälle är inte fullt ut demokratiskt.

Kvinnor får än i dag inte lika lön för lika arbete, jämfört med sina manliga kollegor. Detta lönegap har slutits något över tid men är fortfarande väldigt stort. Löneklyftan mellan kvinnor och män innebär i praktiken att kvinnor i genomsnitt arbetar en timme gratis varje dag, om man jämför med mäns genomsnittslöner för samma arbetsuppgifter. 29 procent av alla kvinnor arbetar deltid (11 procent av männen), bland annat för att kvinnor tar ett större ansvar för hem och familj samt tvingas ta arbeten med osäkrare villkor.

Kvinnor faller dagligen offer för mäns våld. Bland kvinnorna uppger 3 procent att de drabbats av sexuellt våld och mörkertalet är med all sannolikhet väldigt stort. För män är motsvarande andel 0,4 procent.

Kvinnor tar också, som nämnts ovan, fortfarande ett oproportionerligt stort ansvar för det oavlönade arbetet i hemmet och för föräldraskapet. 74 procent av föräldraledigheten tas ut av kvinnor. I Umeå är papporna bäst i landet på att ta ut föräldraledighet men med nuvarande takt skulle det ändå ta 47 år innan Umeås föräldrar är helt jämställda.

Ojämställdheten har ett högt pris i form av stort lidande och sämre hälsa för många kvinnor.

Detta är officiell statistik och fakta som är tillgänglig för envar. Bilden är tydlig: jämställdhetsarbetet har inte fullbordats och måste hållas vid liv.

Socialdemokraterna är ett feministiskt parti och vi tänker inte ge oss förrän samhället är fullt ut jämställt.

I Umeå kommun är jämställdhetsarbetet högt prioriterat, eftersom det finns så mycket kvar att göra. Jämställdhet är en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati som måste genomsyra alla delar av kommunens verksamhet.

Målet för kommunens jämställdhetsarbete är en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället, ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Umeå kommuns strategi för jämställdhetsarbete kan läsas här.

År 2016 genomförde vi rätten till heltid inom vård och omsorg, en viktig jämställdhetsreform som vi socialdemokrater fortsatt vill säkra finansiering för. Vi har också arbetat med jämställd stadsplanering i Umeå, för att öka tryggheten i offentliga miljöer. I Sverige överlag uppger 31 procent av kvinnorna (9 procent av männen) att de känner sig otrygga när de är ute sent på kvällen. 22 procent av kvinnorna känner oro inför överfall och misshandel. En jämställdhetsinriktad stadsplanering är ett av verktygen för att öka tryggheten i våra offentliga miljöer.

Vi har tagit krafttag för att minska sexhandeln i Umeå, vilket har gett vissa resultat och arbetet fortsätter. Läs mer om detta på Andreas Lundgrens (S), ordförande i individ- och familjenämnden, blogg.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen är världens första uttalat feministiska regering och har bedrivit en politik för att göra skäl för den benämningen. Regeringen har tagit fram en handlingsplan för jämställda livsinkomster, arbetar med jämställdhetsperspektiv i statsbudgeten, inrättat en ny jämställdhetsmyndighet, genomfört stora satsningar på kvinnors hälsa och sexuella rättigheter, börjat arbetet med att reformera föräldraförsäkringen för att göra den tidsenlig och jämställd.

Regeringen har också tagit fram en heltäckande nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringen har tagit initiativ till att förnya sexualbrottslagstiftningen för att vi ska få en lagstiftning som bygger på samtycke och frivillighet. Regeringen föreslår ett samtyckesrekvisit i straffstadgandet för våldtäkt. Ett nytt brott föreslås också, oaktsam våldtäkt, för att täcka in fler av de fall där gärningsmannen kommer med undanflykter.

Den feministiska politiken har inte minst fått genomslag i den svenska utrikespolitiken. Som medlem av FN:s säkerhetsråd har Sverige sett till att kvinnors situation hamnat högre upp på dagordningen. Här kan man ta del av en treårsutvärdering av den feministiska utrikespolitiken.

Det finns dock ingen anledning att luta sig tillbaka. Vi har gjort vissa framsteg på jämställdhetsområdet under mandatperioden men det återstår väldigt mycket arbete.

Därför hoppas jag att vi får en feministisk ledning för Sverige och Umeå även efter höstens val.

Ingen ska riskera att frysa ihjäl i Umeå år 2018

Av , , Bli först att kommentera 6

Umeå kommuns samarbete med Svenska kyrkan kring ett vinterhärbärge i Backengården är i grund och botten en fråga om mänsklig värdighet. Som medmänniskor kan vi inte acceptera att någon riskerar att frysa ihjäl en kall vinternatt i Umeå år 2018. 

Umeå kommun har ingått en överenskommelse med Umeå pastorat om att öppna ett vinterhärbärge i Backengården för bland annat utsatta EU-medborgare. Härberget kommer att ha 20 platser fram till den 15 april. Det rör sig alltså om en akut insats. Kommunen bidrar med ett ekonomiskt stöd om 500 000 kr, mot uppvisad kostnad, och Svenska kyrkan står för lokal och personal. Vi följer alltså noggrant upp det stöd vi bidrar med.

I en kommentar till SVT beskriver min kollega och partivän Margareta Rönngren på ett bra sätt varför detta är en ansvarsfull och rimlig åtgärd. Det går helt enkelt inte att ha människor sovandes utomhus eller i bilar när temperaturen kryper ner mot -25. Inte minst de senaste dagarna har vi fått erfara en bitande kyla.

Anders Ågren (M) yrkade avslag till kommunens stöd till härbärget. Han har också kritiserat oss, vi som genomdrivit detta stöd, i sociala medier.

Frågan är om Anders Ågren hade kunnat tänka sig att ta på sig ansvaret för om en svårt utsatt person, långt ifrån värme, ligger stelfrusen en morgon i Umeå?

Vi måste kunna hålla flera bollar i luften samtidigt och arbeta både akut och långsiktigt. Härbärget är en akut åtgärd.

De långsiktiga åtgärderna är bland annat följande.

  • Att människor som vill verka i Sverige kommer i arbete eller annan sysselsättning.
  • Att ställa krav på att länder som Rumänien och Bulgarien upphör med diskriminering och garanterar sina medborgare grundläggande sociala rättigheter.
    Regeringen arbetar aktivt med detta.
  • Stötta ideella organisationers humanitära arbete i utsatta EU-migranters hemländer.

Lag och ordning ska såklart gälla. Regeringen har därför föreslagit ny lagstiftning för att göra det enklare för markägare att komma till rätta med olovliga bosättningar. Förslaget bereds just nu av riksdagens civilutskott.

Lag och ordning handlar också om att Sverige måste leva upp till den internationella rätt som vi förbundit oss att följa. Sverige har åtagit sig att garantera grundläggande mänsklig trygghet och värdighet. Det är ett viktigt led i vårt bekämpande av orättvisa klassklyftor.

Vi tar alltså ett helhetsgrepp och godtar inte att människors hälsa riskeras under kalla vinternätter i Umeå. Det är lätt för Anders Ågren att kritisera när han sitter i opposition. Det är en annan sak när man har ett faktiskt ansvar för att människor inte ska fara illa.