En katt med god man

Av , , 3 kommentarer 0

I Vännäs finns en katt som indirekt fått en god man. Hur kommer det nu sig?

Utan ett direkt förordnande från tingsrätten känner jag mig ändå som god man ett ansvar i rådande situation för mina huvudmäns älskade katt. De kommer nämligenb sannolikt inte framgent att ha ett boende som gör det möjligt för dem att hålla sig med katt.

Katten finns fortfarande som ett påtagligt minne åtminstone för dess matte. Genom tips från en granne finns nu katten väl omhändertagen hos en granne, som dessvärre troligen inte kan fortsätta att ha den, eftersom hans egen katt fortfarande har svårt att acceptera intrånget i hans revir.

Vad gör jag i så fall med katten? Att låta avlida den står förstås närmast till hands, men för att göra det måste jag sannolikt ljuga för min huvudman och det känns inte riktigt bra. Att själv ta hand om den är uteslutet.

Hur löser jag den här denna något annorlunda godemansuppgift? Vem kan ge mig att bra tips? Finns det kanske t.o.m. någon som kan ta hand om katten tills vidare.

Konsums prismärkning

Av , , 2 kommentarer 0

Som en god och mångårig konsumkund, påpekade jag häromdagen att Konsum i Vännäsby hade prismärkt en vara med ett ca 5 % lägre pris än vad Konsum i Vännäs hade gjort. Påpekandet togs inte emot med någon större entusiasm.

Butikschefen kollade i sin prislista och meddelade sedan kort att priset var rätt. Vid två olika tillfällen har jag sedan ställt samma fråga på Konsum i Vännäs och även där fått svaret att deras högre pris helt stämde med den prislista som man tillämpar där.

Ingenting händer. I Vännäsby kan man fortfarande köpan varan i fråga till ett lägre pris. Den uppskattning jag borde ha fått för min uppmärksamhet uteblir och jag har förstås tappat en del av mitt förtroende för Konsums prismärkning rent allmänt.

Bluegrass på NUS

Av , , Bli först att kommentera 0

K-G SDen som har ett ärende till Norrlands Universitetssjukhus vid lunchtid i morgon, har möjlighet att lyssna till New Mountain Music, som spelar i centralhallen mellan 12.00 och 13.00

An en för oss lättförstådd anledning har bandet spelat där två gånger per år. I år blir det för femte året i en följd.

Bandet spelar bl.a. bluegrassmusik. Här finns en beskrivning av ”bluegrass” om än inte ur en musikalisk synvinkel:

Bluegrass är en region i östra USA, huvudsakligen i norra Kentucky men delvis även i södra Ohio. Lexington kan betraktas som ett centrum i området, där även bl.a. Louisville och Cincinnati ingår.

Inre Bluegrassregionen (The Inner Blugrass Region) består av följande countyn, alla i Kentucky: Franklin, Scott, Harrison, Woodford, Fayette, Bourbon och Jessamine.

Namnet Bluegrass kommer av att det i området finns mycket av ”bluegrass” (lat. poa pratensis, sv. ängsgröe) som med den kalkrika berggrunden utgjorde ett bra foder för hästavel. Bluegrass har därför i dag ett stort antal mycket välbärgade hästavelsgårdar som exporterar fullblodshästar till hela världen.

2005 gick vår s.k. side trip från ”basen” i Michigan till Kentucky. Så mycket ”blått gräs” såg vi inte men däremot massor av hästar. Några strån av blått gräs kan dock urskiljas i ovanstående bild.

Gammal bensin

Av , , 9 kommentarer 0

Utan att räkna med svar på den här frågan, ställer jag den i alla fall. Mycket kunskap finns ”därute” och så klart hoppas jag att någon kan dela med sig av den.

Min lilla MC, Honda CB 400 N, står nu klar i garaget för en provstart. Redan efter första vinteruppehållet lärde jag mig (efter att ha ringt Lilian Holm AB) att det inte gick att starta den med den gamla bensinen, som stått i förgasaren över vintern. Flottörhusen måste tömma, innan kranen till tanken öppnas.

Ingen har dock hittills kunnat förklara för mig mig varför den gamla bensinen i tanken duger men inte den lika gamla bensinen i förgasaren. Så vitt jag förstår borde det vara lika lätt för viktiga kemiska delar i bensinen i tanken som för bensinen i förgasaren av avdunsta eller förstöras.

Och varför är det så här med just den här motorn? Jag har i mina dagar haft en del andra bensindrivna motorer som utan problem startat på den besnin som stått kvar i förgasaren under ett längre uppehåll?

Hjälp mig att förstå detta mysterium och medan ni skriver era svar skall jag gå ut och dränera förgasaren och sedan göra ett försök att starta motorn.

”Skamligt’

Av , , 1 kommentar 0

I går fick min fru ett tragiskt meddelande från vänner i USA. Barnet till en gemensam bekant hade fallit från en hög mast på det segelfartyg som hon var anställd på. Nu ber man vänner och bekanta om ekonomiskt bidrag för att klara finansieringen av barnets vård.

Peggy min fru, som har dubbelt medborgarskap känner sig på ett sätt stolt över sina landsmän som är beredda att ställa upp för varandra i en sådan här situation. Samtidigt tycker hon att det är skamligt i ett så resursstarkt land att det skall behöva vara på det sättet. Vare sig arbetsgivaren eller samhället känner tillräckligt stort ansvar för sin anställde respektive sin samhällsmedborgare för att inte den skadades familj skall behöva sättas på bar backe.

Barnet, som faktiskt är en ung kvinna i 20-årsåldern är svårt skadad och kommer att kräva lång sjukhusvård och sannolikt behöva leva resten av sitt liv beroende av rullstol. Hennes ryggrad är av allt att döma bruten.

Peggy konstaterar att så utlämnad är ingen i Sverige. Här betalar alla solidariskt skatt, i teorin åtminstone efter sin förmåga, än så länge så att ingen behöver vara beroende av andra än samhället vid svår sjukdom och livslångt handikapp. Måtte alla eventuella politiska krafter som sneglar på det amerikanska systemet med individuellt tecknade försäkringar besinna sig. Måtte även skattesänkarivern hejdas så att inte ett system á la Amerika blir nödvändigt.

Peggy kommer ganska säkert att ge ett bidrag till familjen. För mig känns det litet märkligt att en person från vårt välmående land som av amerikaner är så starkt kritiserat för sina skatter ändå har pengar över för att stötta USAs sjukvård. Förvisso har många av oss det, trots att så mycket går till skatt.

Omvända världen

Av , , 3 kommentarer 0

Då och då hittar man diverse reklamtrycksaker löst inlagda inuti sin VK. I dag var det tvärtom. Vk låg i sin helhet innesluten i ett reklamblad. Inte löst innesluten utan ihophäftad med reklambladet.

Aldrig hänt förut men det gäller ju f.ö. allt så händer för första gången.

Bekant via bloggen

Av , , 3 kommentarer 0

Jag konstaterar, att den person som jag i dag skall träffa i ett sammanhang helt utanför bloggandet, vet jag mer om än vad jag vet om mina närmaste grannar. Det känns både litet märkligt och spännande.

Jag uppskattar människors öppenhet och villighet att berätta för andra om sin egen vardag. Möjligen är jag bara nyfiken på ett osunt sätt, eller så rör det sig om ett mera äkta allmänt intresse för andra människors liv och leverne. Nu talar jag om och tänker bara på personer som själva delar med sig av sitt liv till alla som vill veta mer om det. Jag är alltså inte den som aktivt via olika källor snokar i andras privatliv. Därtill är min respekt för andras personliga integritet alltför stor.

Men som sagt, märkligt är det att veta mer om en person efter några få månaders bloggbekantskap än vad jag vet om grannar och för den delen även en del arbetskamrater, som jag haft i flera år. Människor är olika och de som föredrar att värna om sitt privata liv kan jag förstås både tycka om och respektera.

Jag inser också att vi som pladdrar på om våra privata förehavanden nog ibland kan uppfattas som tröttsamma av omgivningen. Men att ändra på sin öppenhet och vilja att berätta är inte lätt.

Återförening

Av , , 2 kommentarer 0

Genom ett smidigt arbetssätt och en professionell handläggning, kommer i dag två gamla människor att åtminstone som ett första steg att kunna få bo tillsamans under samma tak efter en kortare ofrivillig ”skillsmässa”, som var en följd av den enes behov av sjukhusvård.

Bådas handikapp gör det nu omöjligt för dem med ett fortsatt ordinärt boende, eftersom de tack var det nu behöver s.k. särskilt boende inom kommunen med allt vad det innebär. Då och då kan man läsa om fall, där makar i en liknande situation måste bo åtskilt från varandra. Då är kritiken mot kommunen i fråga oftast stark och oförstående. De är dessa fall som ges utrymme i media och inte fall av det här slaget.

Jag tvivlar på att det finns någon enda kommun i landet, som inte gör allt vad den kan för att möjliggöra gemensamt boende även för makar som behöver särskilt boende. Tillgången på lämpligt gemensamt boende i kombination med många andra omständigheter gör det dock ofta svårt eller t.o.m. omöjligt. Det skulle vara önskvärt att en ofta upprörd omgivning insåg det.

I det här fallet har förstås inte bara en professionell hantering av ärendet utan också slumpen spelat in. Ledigt korttidsboende råkade finnas tillgängligt just när det behövdes för dessa makar. Det återstår nu bara att hoppas på att möjligheter till ett permanent särskilt boende också kommer att kunna erbjudas inom kort.

Personligen gläds jag åt de möjligheter som öppnar sig i dag, när de båda makarna återförenas. Detsamma tror jag gäller även för de båda makarnas vänner och bekanta.

Många besök

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag undrar just varför. Men i dag har jag haft extra många läsare. Tydligen har jag tagit upp något som tycks intressera fler än mig själv.

För att ändå berätta något riktigt bra, så skulle det kunna vara att jag äntligen har kunnat ta upp min invanda motion i form av långa promenader, först med min syster i Umeå och sedan med min kära fru här i Brån. Jag antar att alla är väldigt intresserade av att läsa detta.

Så litet behövs det

Av , , 1 kommentar 0

Tänk så litet det behövs för att öka förståelsen för andras situation! Det har jag nyss erfarit.

Efter två trevliga telefonsamtal med två av de nyckelpersoner som har med VKs blogg att göra, begriper jag nu så mycket mer av bloggandet sett ur deras synvinkel. Jag inser också, att man mycket väl känner till bristerna i bloggverktyget och att jag därför inte bör tjata mer om dem.

Det som eventuellt tror att mitt återkommande gnäll om sådant som jag tycker fungerar dåligt också innebär att jag inte alls trivs med VK-bloggen, tror fel. Jag trivs här och tänker inte dra mig tillbaka.