I dagens VK berättas om hur ”Byborna i Brån rasar…” Vi ”rasar” på grund av att Vännäs kommun och Vattenfall bestämt att ett nytt invallningsföretag skall bildas.
Vi tvingas ta över underhållet och det ”ekonomiska ansvaret” för invallningen och inte Vattenfall som är beroende av att vatten finns i stor mängd och inte bryter sig ut genom den bristfälliga invallningen.
Vad underhållet huvudsakligen skulle vara, d.v.s. att se till att inte stora träd får växa upp på vallen, har jag förstått av tidigare information. Vad det ”ekonomiska ansvaret” står för förstår jag däremot inte innebörden av.
Av artikeln drar jag slutsatsen att vi som bybor i Brån är de stora förlorarna. Detta framhålls klart och tydligt av de pålästa grannarna Christer Malm och Marcel Berkelder. Att de så totalt skulle ha missuppfattat läget, vägrar jag tro.
Men när jag så läser vad ”kommunen” anför genom samhällsbyggnadschefen Tore Forsberg, förstår jag att vi i stället skall känna oss som vinnare. Vi får ju alldeles gratis hela vallen uppbyggd till ursprunglig nivå! Vallen kommer heller inte att brista, säger Forsberg. Och gör den det, ”är det så stort att man inte kan belasta fastighetsägarna för det”, säger han vidare.
Trots alla möten och trots alla utskick av svårbegripliga handlingar, känns det som om kommunen än en gång har missat något i tydlighet i sin information till oss vanliga Brånsbor.
Är vi vinnare eller förlorare? Kanske är det innebörden av ”det ekonomiska ansvaret för vallen” som är svar på just den frågan. Bara skyldigheten att röja på vallen, känns för mig inte nog för jag skall känna mig som förlorare. Vallen kommer inte att brista, säger Forsberg, och gör den det blir det andra som får ta den ekonomiska smällen för det.
Kärnkraftverk havererar inte heller, trodde man en gång i tiden…
Senaste kommentarerna