Överbelastat överförmyndarkontor

Av , , 6 kommentarer 8

Överförmyndarkontoret i Umeå hinner inte med sin granskning av årsräkningarna på grund av hög arbetsbelastning, skriver man i ett brev till sina gode män och förvaltare.

En hög arbetslastning är inte detsamma som mängden inkomna årsräkningar. Däremot är det detsamma som en för låg bemanning på kontoret. Tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen i Luleå) har inte uppmärksammat kontorets alltför långa tid för granskningen av årsräkningarna.

När motsvarade problem rådde inom Östersunds kommun, såg länsstyrelsen i Jämtland till att en ändring kom till stånd. Extrapersonal togs då in för granskningsjobbet.

En godeman som jag känner har berättat att hen fått sin årsräkning granskad i maj 2018 och i årsskiftet mars/april 2019. Samma datum gäller där för inlämnandet av årsräkningen, d.v.s. före den 1 mars!

(Tillsynsmyndigheten i Luleå var f.ö. den myndighet som stod bakom överförmyndarkontoret i Umeå hela tiden även sedan tingsrätten gett mig rätt och sedan även när hovrätten gjort detsamma.)

 

Väntans tider

Av , , Bli först att kommentera 5

Möjligen har jag tagit upp detta förut, men gör det nu igen.

Som gode man  eller förvaltare skall man före sista februari lämna in sin redovisning över ens huvudmans ekonomi för föregående år. Redovisningen är i första hand ämnad visa, att inga oegentligheter förekommit under året. Allt för huvudmannens skull. Helt ok!

Men den kan också ses som en räkning på utfört arbete eller en slags lönerapport. Inget arvode kan tas från huvudmannens konto, förrän redovisningen har godkänts av överförmyndarkontoret och en en beräkning av arvodets storlek är gjord där. Det är också helt ok, men den långa handläggningstiden på överförmyndarkontoret är det inte.

Nu har det gått sex månader, sedan årsredovingen lämnats in till överförmyndarkontoret, eller aderton månader sedan arbetet i januari 2018 utfördes.

De allra flesta av oss förvaltare/gode män har inte tagit sina uppdrag för pengarnas skull, men ändå…

I dag kom ett brev från överförmyndarkontoret, där man bl.a. förklarar att man är försenad med sin granskning av årsrapporterna på grund av hög arbetsbelastning. Man bara konstaterar att så är fallet. Det skulle ha sett bra ut om man också hade beklagat förseningen, vilket man inte gjorde.