”Problem” inför USA-resan

Av , , Bli först att kommentera 3

Ovanstående är ett klipp från Washington Post

Ett nytt ”problem” har nu dykt upp inför vår kommande USA-vistelse. Snarare har nytt kunnande berikat mitt inre liv.

Sedan jag igår läst en artikel i Washington Post om marijuana, står nu följande fakta klara för mig. Det handlar om möjligheten att ta med sig marijuana, när man flyger inom USA.

Eftersom USA:s federala lag (landets övergripande lag) är den lag som tillämpas, sedan ett flygplan lämnat marken, är det alltid olagligt att medföra marijuana under en flygtur. Detta gäller även om den stat man lämnar tillåter drogen och den dit man flyger också gör det. Har man med sig drogen under en sådan flygtur bryter man inte bara mot den federala lagen utan också mot de inblandade två staternas lag!

I artikeln kunde också läsa att man nu på O´Hare i Chicago har satt upp särskilda ”behållare”, där man kan kasta marijuanan innan man ger sig av på flygturen.

Operationsfadäsen forts…

Av , , Bli först att kommentera 5

Det har hittills varit helt främmande för mig att kritisera vår fina svenska sjukvård, trots olika enskilda händelser man kunna läsa om, som varit värda kritik. Till en del tvingas jag nu ompröva min genomgående positiva inställning till sjukvården.

I går berättade jag om patienten, som först framme vid operationsbordet fick veta att hennes planerade operation inte skulle bli av.

Senare samma dag skrevs hen ut av en AT-läkare. Denna läkare började sitt utskrivningssamtal med att tilltala den som hon skulle skriva ut med fel namn. När hon sedan skrev ut medicin till patienten använde hon fel personnummer!

Fastän läkaren måste ha förstått att patienten hade att vänta sig några dygn med svår smärta, blev ordinationen mot detta följande:

En mycket potent opiat skrevs ut för att räcka i sju dagar med en viss dosering för att därefter trappas ner till endast en tablett per dag. Efter dessa första sju dagar, finns alltså inte mer av den medicinen att hämta ut på apoteket! Den aktuella medicinen skulle kunna orsaka förstoppning. Av det skälet skrevs en förpackning med 50 (femtio) doser ut mot  förstoppningsrisken.

AT-läkaren tycks ha prioriterat förstoppningen före patientens väntade svåra smärtor, eller i var fall visat på brister i sin matematiska förmåga. Medicinen mot förväntade smärta var alltså för snålt tilltagen och det motsatta gäller för förstoppningsproblematiken!

Överraskning vid operationsbordet

Av , , Bli först att kommentera 6

Snopen blev hen, när hen alldeles innan det var dags att lägga sig på operationsbordet, fick beskedet av kirurgen att det inte skulle bli någon operation alls. Denna ”lustiga” historia tycker jag är värd att berätta.

En mig närstående person ramlade igår eftermiddag och ”bröt axeln”. Det ledde till inläggning på ortopeden och ett besked att axeln måste opereras gavs. Patienten förbereddes för operationen och däri ingick förstås också hens egen mentala föreberedelse.

Väl inne i operationssalen kom så den ansvarige kirurgen in och meddelar kort att det inte skulle bli någon operation. Det blivande operationsobjektet frågar då om kirurgen skämtade, vilken han dock inte gjorde.

Den ledkula i axeln som hoppat ur sin ledskål hade alldeles själv återgått till sitt normala läge, förmodligen beroende på att armen försatts i viloläge under natten.

Bra var det förstås att ingreppet stoppades i tid, även om kan tycka att det hade kunnat göras redan innan patienten stod i begrepp att låta sig läggas på operationsbordet.

Fördelarna med diabetes 2

Av , , Bli först att kommentera 8

Det finns även fördelar med att få diagnosen diabetes 2, men förstås bara om man lyckas ändra sin livsföring och om man har fru med goda kunskaper i näringslära.

I november fick jag diagnosen och ordinationen att promenera minst 30 minuter varje dag. Utöver den ordinationen fick jag och den vanliga tablettbehandlingen för just denna typ av diabetes.

Sedan var det upp till mig och min fru att ändra kosthållet samt ytterligare öka på vår normala ”dos” av motion. Trots en initial saknad, åtminstone för mig, efter godis m.fl. söta saker, har vi lyckats otroligt bra.

Mitt blodsockervärde är åter på normalt värde. Båda har vi gått ner i vikt, faktist hela 18 kg tillsammans. Dessutom mår vi mycket bättre.

Jag är fullt medveten, om att den aktuella diagnosen inte är lika lätt för alla att leva vidare med men skattar mig glad över att omständigheter hittills bara fört med sig fördelar för oss.

Men nog saknar jag fortfarande godiset, glassen, söta sylter m.m….

Men profiten då…?

Av , , Bli först att kommentera 10

När vår amerikanske vän fått veta, att operationer som görs inom den offentliga sjukvården i Sverige inte kostar något för patienten, blev hennes spontana fråga:

”Free? Where´s the profit in that?”

Den frågan ligger mycket nära till hands för en amerikan, eftersom så mycket i USA har som ett grundläggande syfte att man skall tjäna pengar på det. Detta skiljer sig förstås inte så mycket från Sverige rent allmänt.

I Sverige är det dock än så länge så, att den sjuk- och hälsovård som samhället erbjuder och som finansieras gemensamt av alla oss skattebetalare, helt enkelt inte FÅR gå med vinst. Än så länge är det som bekant på det viset, men den ökande privatiseringen leder en helt annan väg.

(Samhällets hälso- och sjuvård får alltså inte gå med vinst, men är däremot tillåten att gå med jätteförluster!)

 

Knäledsbyte i USA

Av , , Bli först att kommentera 9

Klagomål mot vår fina svenska hälso- och sjukvård kommer alltid att finnas. Så kommer också skrämselpropagandan i USA för vårt ”socialistiska” sjukvårdssystem fortsätta leva vidare. Det då inte minst inför det stundande valet där.

Följande exempel på vad den profitstyrda sjukvården i USA kan innebära, borde göras mer känd för alla amerikaner. Min förhoppning är att mina vänner där på bästa sätt sprider den här informationen.

En av våra vänner i Michigan har nyligen fått sin ena knäled utbytt. Räkningen för detta löd på 55 000 dollar, d.v.s. ca 530 000 kronor. Men tack vare en bra försäkring som han hade blev hans del av kostnaden ”bara” 1 700 dollar, motsvarande ca 16 000 kronor. Hans försäkring ”covered”/täckte alltså resten av den dryga halvmiljonen.

En amerikan utan försäkring eller med en dålig sådan, har inte råd med operationen utan måste troligen fortsätta sitt liv med smärtorna från knäet.

I Sverige är kostnaden för en sådan operation ”covered”/täckt till 100 % genom vår allmänna sjukförsäkring. Några dagars inläggning på sjukhuset kostar dock 100 kronor per dag. Den summan täcker kostnaden för mat m.m. under inläggningen.

 

Att tala för döva öron…

Av , , Bli först att kommentera 7

Att tala för döva öron, är inte bra för ens självförtroende. Jag fortsätter ändå med förhoppningen att åtminstonde någon skall ha fått sin hörsel tillbaka.

Vad jag syftar på nu är mina återkommande ifrågasättanden av äktheten i påståendet att USA skulle vara en ”riktig” demokrati. Varken stöd eller mothugg har jag dessvärre fått och försöker naturligtvis då förstå varför.

En skäl till tystnaden torde förstås vara bara detta att jag ju är ”ingen” i sammanhanget, saknar position i samhället, har ingen adekvat utbildning utan bara är en gammal gubbe som klagar på än det ena och än det andra. Vad åldern beträffar, så är den trots allt inte så hög, eftersom man ju kan kadidera till presidentskapet i USA och vara lika gammal som jag är.

Jag brukar peka på den omständigheten att ”the House of Representatives” inte kan få ett lagförslag antaget, om inte presidenten först har godkänt det. Säger han nej till förslaget, går det visserligen igenom ändå, men bara om två tredjedelar av förslagsställarna säger ja till det, vilket ju är helt otänkbart. Presidenten kan alltså i bästa diktatorstil stoppa nya lagar eller tillåta att gamla ändras!

I dag läser jag en artikel under ”Human Rights Campain” och blir först då medveten om att samma i mina ögon odemokratiska förhållande också gäller i ALLA av USA:s stater. I artikeln berättas nämligen att ett viktigt lagförslag i staten Virginia antagits i full enighet både i ”The House” och i senaten, men att det INTE kommer att gälla, förrän det godkänts av guvernören i staten.

Guvernören är den högst valde politikern i en stat, liksom presidenten förstås är den högst valde politikern (?) i landet USA! Den makt de har i detta avseende får dem mer att likna diktatorer än demokrater.

Även om deras makt grundar sig på vad man kallar ”Checks and Balances”, blir det inte mindre begripligt i en jämförelse med vår demokrati. Tanken bakom ”checks and balances” är trots allt god och har en flerhundraårig historia bakom sig.

I USA skall följande tre grenar av statsskicket ”hålla koll” på varandra:

1. Den lagstiftande grenen under kongressen

2. Den verkställande grenen under presidenten och

3. Den juridiska delen under högsta domstolen och andra domstolar

Hela detta ämnesområde är för stort och svårbegripligt för mig. Hjälp mig förstå! Kan det t.ex. vara så enkelt att politiskt fattade majoritetsbeslut är intet värda, förrän de godkänts av presidenten eller guvernörerna på delstatsnivå?

 

 

.