Bolling i USA

Av , , Bli först att kommentera 4

Bolling

Många i Vännäs och även på andra ställen i Sverige torde minnas en viss herr Bolling. Hela hans familj (?) är/var också berömd och upptar en stor del av en vägg i Swedish American Museum i Andersonville, en nordlig del av Chicago.

Den Bolling vi känner i Sverige var dock inte med på bilden, eftersom han, enligt egen uppgift, var upptagen av en förhandling med USA:s president angående hemlig import av cigarrer från Cuba, då bilden togs.

Det är f.ö. också han som för mig angett att bilden föreställer hans familj. Den uppgiften, liksom hela blogginlägget, bör därför tas med en stor nya salt.

Dandelion

Av , , 2 kommentarer 9

Maskroror

Dandelion eller maskrosor har vi också i USA. Benämningen kommer från franskans ”dent de lion”, eftersom man ser en likhet mellan de tandade bladen och lejonets tänder. I Frankrike kallas den ”pissenlit” (pisser en lit=pissa i sängen). Växten är nämligen urindrivande.

Varje år ägnar jag några hopplösa timmar åt att så gott det går ta bort maskrosor från vår gräsmatta. Få lyckas jag ta bort, där hela roten följer med. Jag inser det hopplösa i uppgiften, men samtidigt är det en avkopplande arbetsuppgift, som jag väljer att göra mindre tråkig genom att höra på radio. Jag tänker fortsätta med uppgiften även i dag.

En snabbkoll på internet stoppar mig inte. Precis som jag redan förstått är det i princip en omöjlig uppgift. Och jag tänker inte byta ut 1½ meter jord, för att sedan bli kvitt den i framtiden. I så fall måste jag ju göra det både på den intilliggande åkern och på grannens tomt!

”Att försöka få bort maskrosor från gräsmattan är ett otacksamt arbete. Det är i stort sett omöjligt om man inte skopar bort cirka en och en halv meter av jordlagret, lägger dit planteringsjord och sår i gräsfrö. Då kan det lyckas.”

Fel sida av älven

Av , , Bli först att kommentera 5

Kanske är det så att skylten hela tiden försökt komma loss då den inte känner sig hemma alls i Brån, eftersom linje 15 ju inte passerar här.

Som alla märkt bloggar jag om såväl småsaker som större saker. Småsaker tycks märkligt nog vara av större intresse och bara det är ju en anledning till att fortsätta även med dem.

En till synes skämtsam kommentar om busskuren från en person med skruvdragare, får mig att fortsätta i ämnet. Jag väljer nämligen att uppfatta den kommentaren som en snäll antydan om att jag väl hade kunnat fixa det hela själv. Och nog hade jag väl kunnat göra det och det dessutom bara med en helt vanlig skruvmejsel. Jag har nämligen ingen behändig elektrisk skruvdragare. Men OM jag nu hade gjort det själv, så skulle ju konsekvenserna av det bland annat ha blivit följande:

Länstrafikens kundtjänst skulle då inte ha lärt sig till vem på kommunen man skulle ha hänvisat mig. Nu blev det fel. Den relativt högt uppsatte chefen på kommunen skulle inte ha lärt sig, att han enligt förvaltningslagen faktiskt är skyldig att svara på inkommande brev, dit även e-brev hör. Inblandade hos kommunen, som ju känner mig rätt väl, skulle inte än en gång ha påmints om att den envise K-G S inte ger sig så lätt.

Nu är det i alla fall så att kommunen, utifrån sitt ansvar i frågan, drygt två (2) månader sedan ärendet blivit känt där, skriftligen sagt sig ska åtgärda det hela. Bra så och när det är klart tänker jag fira det hela med en läsk i den vackert blå kuren.

En detalj i sammanhanget bör kanske påpekas. Skylten sitter inte bara dåligt fastskruvad utan också på fel sida av Umeälven. Linje 15 går inte förbi Brån utan i stället förbi Brattby. Tills vidare litar jag förstås på att kommunen också rättar till detta.

”Huka er gubbar…”

Av , , 2 kommentarer 9

Kuren i juni

Huka er gubbar, för nu laddar jag om. Detta tillrättalagda citat är det som stimulerar mig till detta inlägg.

Hemkommen efter fem veckor i USA möttes jag av en något bedrövlig syn. Den skylt på vår busskur, som tidigare dinglat på två löst inskruvade skruvar, hängde nu bara på en. För bortåt två månader sedan uppmärksammade jag först Länstrafiken och sedan kommunen om detta och den risk för busskurens användare detta skulle innebära.

På Länstrafiken fick jag veta, att det faktiskt är ett kommunalt ansvar att åtgärda detta. Jag fick också ett namn på ansvarig tjänsteman. Jag skrev då till honom, utan att få svar och uppenbarligen utan åtgärd. Nu skall jag göra ett nytt försök men då vända mig till vederbörandes chef (-er).

Demokrati utan rösträtt?

Clinton

Då och då brukar jag här ta upp det anmärkningsvärda att man i en demokrati, som USA vill vara, inte gör vad som kan göras för att få med så många som möjligt i de allmänna valen. I stället tillåter man att motstsen sker, d.v.s. man gör det allt svårare för stora grupper att rösta.

Nu har i vart demokraternas mest kända presidentkandidat, Hillary Clinton, i tal nyligen krävt att en allmän och automatisk registrering av alla med rösträtt skall ske. Precis som vi har det i Sverige, alltså.

GOP (Grand Old Party), republikanerna alltså, gillar naturligtvis inte detta, för då skulle ju andra önskemål från folket komma upp, önskemål som inte alls passar landets överklass, mäktiga företags intressen samt de bäst bemedlade syn på vad som är bra för USA, d.v.s. bra för dem

En av kommentarerna till den artikel jag fann detta i, säger något i stil med: ”Varför skall jag tillåta de som genom de bidrag de får stjäl av våra skattepengar att rösta?”

Artiga amerikaner

Är det möjligen så att amerikanerna är artigare än oss svenskar? Eller är det bara en kulturell skillnad som inte har något alls med artighet att göra?

Möter vi folk här under våra promenader, så hälsar de alltid. När jag jobbar ute i trädgården, vinkar i stort sett alla förbipasserade bilister åt mig och då inte bara våra granner utan även för mig helt obekanta människor. Delar man hiss med någon, är det få som inte börjar prata med en.

T.o.m. ute i stadsvimlet hälsar folk på en, om man råkar möta deras blick i mer än några sekunder. Flera gånger har jag då hajat till och tänkt är detta möjligen någon jag känner.

När vi gör våra promenader eller cykelturer hemma i Sverige, är det långt ifrån alltid som vi får svar tillbaka, när vi hejar åt någon obekant som vi möter. Trist tycker jag.

1-0 till amerikanerna i detta avseende.

Hagamannen

Av , , 1 kommentar 5

Jag har liksom så många andra haft och har funderingar kring vad som kommer att gälla för den s.k. Hagamannen, när han släpps ut från fängelset. För mig har det dock varit svårt att ta ställning i frågan gällande det väntade förbudet för honom att besöka Umeå och dess kranskommuner och det av ett enda skäl.

Jag har nämligen ingenstans läst om om skälet till varför han kommer att bli förhindrad att besöka sin hemkommun och andra kommuner i närheten av den. Möjligen har skälet redovisat och jag som inte följ ärendet så noga har kanska bara missat det.

Det finns så vitt jag förstår åtminstone två skäl till förbudet. Båda är på olika sätt lika angelägna enligt mitt sätt att se. Är det möjligen så att båda skälen ligger till grund för förbudet?

Jag inser till fullo, att hans brottsoffer i Umeå skulle drabbas av nytt lidande bara av att möta våldsverkaren ifråga ”ute på stan”. Och naturligtvis skulle det vara önskvärt, om villkoren i samband med frisläppandet kunde förhindra att det skedde. Men vad är det som säger att inte någon av brottsoffren flyttat från Umeå och därmed riskera möta honom på den nya orten. Mindre risk förstås, men ändå…

Ett annat skäl till förbudet skulle också kunna vara att rättsapparaten vill förhindra att en person som avtjänat sitt straff skulle drabbas av ett ännu värre, där han skulle utsättas för våld. Många i Umeå känner naturligtvis en normal och fullt acceptabelt vrede när de tänker på de begångna våldtäkterna och våldtäktsförsöken. Risken att någon eller några inte skulle nöja sig bara med den inneboende känslan av vrede, utan också låta den leda till helt oaccetabelt våld, finns dessvärre.

Att ”välja” någon av dessa båda tänkta skäl till förbudet är inte lätt. Tror man att förbudet enbart grundar sig på hänsynen till brottsoffren, kan man lätt uppfatts som en som inte alls bryr sig om vad som riskerar hända med honom som faktiskt avtjänat sitt straff i fängelset. En som helt enkelt tycker att han gjort sig förtjänt av ett kok stryk eller ännu värre.

Tror man å andra sidan att förbudet tillkommit bara för att skydda våldtäktsmannen, ifrågasätts förmodligen ens förståelse för det hemska som de aktuella kvinnorna utsatts för. Ingen vill bli uppfattad på det viset.

Jag hoppas därför, att förbudet att vistas i Umeå och dess kranskommner grundar sig på båda dessa skäl, nämligen hänsynen både till brottsoffren och utövaren av brotten.

 

Sverige barnvänligare än USA

Trevligt att vara svensk, vara i USA och hitta en sådan här positiv artikel om Sveriges generöra barnledighet jämförd med den i det närmaste obefintliga i USA, som dessutom anses vara världens rikaste land – och mest skuldsatta.

Här finns den att läsa:

 

Swedish Fathers to Get an Extra Month of Paid Leave—U.S. Moms and Dads Still Get Zero

The move underscores how far behind the rest of the world U.S. policies for new parents lag.

Father in Stockholm, Sweden
A father in Stockholm. (Photo: ’The Christian Science Monitor’/Getty Images)
May 31, 2015 By

Samantha Cowan is TakePart’s associate culture and lifestyle editor.

Sweden has the United States beat on affordable furniture, tasty meatballs, free university, and now, plans for an even more generous paid family leave program.

The Swedish government submitted a proposal this week to add an extra month of paid leave specifically for fathers. While the plan needs approval from parliament, officials are confident the legislation will pass, CNN reports.

Sweden currently grants 16 months of paid leave to be split between both parents, with 60 days dedicated to the father. Beginning in 2016, dads would get an extra month to take off. Each parent will stay home during the first three months after birth and then split up the remaining 10 months however they choose. During this leave, parents receive 80 percent of their salary.

Sweden’s program is one of the most generous, but other countries, including France, Finland, and Germany, also offer paid family leave for more than a year.

Out of 185 countries, only the U.S. and Papua New Guinea have no mandated paid parental leave. The U.S. allows 12 weeks of unpaid leave during which parents cannot be fired for staying home to care for a newborn. Three states—California, New Jersey, and Rhode Island—have paid parental leave programs.

Parental leave has become a campaign issue, with Democratic candidates Hillary Clinton and Martin O’Malley calling for federal reform to protect new parents.

More than 80 percent of American mothers return to work within a month of giving birth. When a mother returns to work before the first 12 weeks are up, the child is less likely to be breast-fed and receive immunizations on time and more likely to have behavioral problems, according to several studies.

While championing Sweden’s progress, several Americans have asked U.S. officials to follow the European country’s lead.

Plastpåsar

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag fortsätter att berätta saker jag upptäcker i USA, som skiljer sig från vad som gäller i Sverige och gör det även om få tycks vara intresserade av att läsa det jag skriver. Besöksstatistiken avslöjar.

Går jag på Konsum i Vännäsby och köper en måttlig mängd av dagligvaror, ryms allt i en platstkasse, som jag får betala 2 kronor för, eftersom jag för det mesta glömt min tygkasse hemma.

Går jag till Hardings i Coloma och köper samma mängd varor, fyller antingen kassörskan eller någon annan i en 4-5 plastpåsar med dessa varor. De påsarna är visserligen gjorda av en tunnare plast. De väger kanske tillsammans lika mycket som en Konsumkasse, men ändå känns det litet onödigt och ”miljöslarvigt”. Dessa påsar är gratis och därför har inte jag inte sett en enda kund bära hem sina varor i miljövänliga tygkassar.