Att tala för döva öron…

Att tala för döva öron, är inte bra för ens självförtroende. Jag fortsätter ändå med förhoppningen att åtminstonde någon skall ha fått sin hörsel tillbaka.

Vad jag syftar på nu är mina återkommande ifrågasättanden av äktheten i påståendet att USA skulle vara en ”riktig” demokrati. Varken stöd eller mothugg har jag dessvärre fått och försöker naturligtvis då förstå varför.

En skäl till tystnaden torde förstås vara bara detta att jag ju är ”ingen” i sammanhanget, saknar position i samhället, har ingen adekvat utbildning utan bara är en gammal gubbe som klagar på än det ena och än det andra. Vad åldern beträffar, så är den trots allt inte så hög, eftersom man ju kan kadidera till presidentskapet i USA och vara lika gammal som jag är.

Jag brukar peka på den omständigheten att ”the House of Representatives” inte kan få ett lagförslag antaget, om inte presidenten först har godkänt det. Säger han nej till förslaget, går det visserligen igenom ändå, men bara om två tredjedelar av förslagsställarna säger ja till det, vilket ju är helt otänkbart. Presidenten kan alltså i bästa diktatorstil stoppa nya lagar eller tillåta att gamla ändras!

I dag läser jag en artikel under ”Human Rights Campain” och blir först då medveten om att samma i mina ögon odemokratiska förhållande också gäller i ALLA av USA:s stater. I artikeln berättas nämligen att ett viktigt lagförslag i staten Virginia antagits i full enighet både i ”The House” och i senaten, men att det INTE kommer att gälla, förrän det godkänts av guvernören i staten.

Guvernören är den högst valde politikern i en stat, liksom presidenten förstås är den högst valde politikern (?) i landet USA! Den makt de har i detta avseende får dem mer att likna diktatorer än demokrater.

Även om deras makt grundar sig på vad man kallar ”Checks and Balances”, blir det inte mindre begripligt i en jämförelse med vår demokrati. Tanken bakom ”checks and balances” är trots allt god och har en flerhundraårig historia bakom sig.

I USA skall följande tre grenar av statsskicket ”hålla koll” på varandra:

1. Den lagstiftande grenen under kongressen

2. Den verkställande grenen under presidenten och

3. Den juridiska delen under högsta domstolen och andra domstolar

Hela detta ämnesområde är för stort och svårbegripligt för mig. Hjälp mig förstå! Kan det t.ex. vara så enkelt att politiskt fattade majoritetsbeslut är intet värda, förrän de godkänts av presidenten eller guvernörerna på delstatsnivå?

 

 

.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.