En annorlunda dag

Gårdagen blev en mycket annorlunda dag för mig, som f.ö. passade mitt intresse av att jämföra USA med Sverige utomordentligt bra. Jämförelsen gäller här hur viktiga beslut för kommunen (the Township) i respektive land eller egentligen i Vännäs kommun respektive Hagar Township kommer till.

Dagen började för min del kl 04.00 med att digitalt närvara vid Vännäs kommuns fullmäktigesammanträde. Den avslutades sedan 15 timmar senare med att fysiskt närvara vid ”Hagar Township regular board meeting”, som är ett sammanträde med den högsta beslutande församlingen i vårt township. Jag jämför det därför med vårt svenska kommunfullmäktige.

Vad kan det vara utöver mitt rent allmänna intresse av demokratiaspekten på hur våra skattepengar användas, som får mig att följa två fullmäktigesammanträden på samma dag? Svaret är att jag utöver nämnda intresse faktiskt också hade en viktig fråga på båda dessa sammanträdens agenda.

I Vännäs gällde det ett förslag på ett obegripligt förslag till VA-taxa. Min grannes och mitt agerande i den frågan har haft effekt som ledde till återremiss. Här gällde frågan om den mycket undermåliga webbplats, som vårt Township har. Peggys och mitt påpekande om detta har också haft effekt. ”The board” beslutade nämligen att infordra offert från fem olika webdesigners med syftet att skapa en ny webbplats.

”The regular board” (RB) är värd en beskrivning. Den består av sex personer och är en blandning av anställda och personer valda i offentliga val. Alla deltar i besluten oberoende om de är valda eller anställda. Mötet är offentligt och alla mötesdeltagare kan begära ordet och tillföra sina synpunkter på de ärenden som behandlas. Agendan hade i går 15 punkter.

De beslutande var Township Supervisor, Township Treasurer, Deputy Treasurer, Township Clerk, Deputy Clerk och en Trustee. Ordförande var ”supervisorn”. De andra uppfattade jag som ekonomichef (vald för fyra år), biträdande ekonomichef, clerk (?), biträdande clerk och en ”vanlig” ledamot.

Sammanträdet gav för mig ett rörigt intryck och var svårt att följa. Det berodde förstås både på språket, som jag inte behärskar fullt ut och på min nedsatta hörsel. Alla hade inte en egen mikrofon och dessutom förekom en helt del småprat mellan boardmedlemmarna. Svårigheten för alla att komma ihåg, varför de hade en mikronfon, var nog det enda som påminde om kf-sammanträdet i Vännäs.

För mig är det obegripligt att förstå hur sammansättningen av RB, beslutsfattandet där och sedan det närmast intetsägande protokollet kan vara möjligt i en demokrati, som USA anser sig vara. Justeringsledamöter förkommer inte, vilket bara det gör protokollet mindre trovärdigt