Kategori: Skola

Rolig debatt på fullmäktige

Av Veronica Kerr, 26 februari 2019 kl 14:23, Bli först att kommentera

Igår kommunfullmäktige och idag regionfullmäktige, om det är någon som är intresserad. Jag är det och sitter just nu som åhörare på läktaren. Det är förstås inte nödvändigt att vara med på plats, men när tiden tillåter är det faktiskt riktigt trevligt.

Vårt fullmäktige igår var som vanligt långt och när motionshantering i regionfullmäktige tar mindre än en kvart får du räkna med det fyrdubbla i tid på kommunen. Debatterna är ofta mycket långa vilket tyvärr gör att ärenden inte hinns med. Igår hann vi inte med en interpellation och flera frågor, men å andra sidan hann vi med de interpellationer som blev liggande från i januari. Visst är det bra med debatt och ingen kan göra streck i debatten, men visst önskar jag att det fanns en respekt för tiden och de ärenden som är med på dagordningen. Är det verkligen nödvändigt att gå upp tre gånger under en debatt eller att fem personer ur samma parti går upp och säger samma sak?

Jag hade en interpellation uppe om fysisk aktivitet i skolan som blivit liggande sedan i januari. Interpellationen var ställd till För och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten. För snart fem år sedan motionerade vi om mer idrott i skolan och jag ville veta vad som har hänt med frågan sedan dess. Vi tar beslut i fullmäktige, men ibland brister uppföljningen. Det roliga är att det är verkligen mycket positivt som har hänt. Det har också blivit klart att regeringen nu äntligen har sagt ja till att utöka idrottstimmarna i skolan. Detta efter att ha fördröjt frågan flera år. Redan 2016 fanns det en riksdagsmajoritet, men socialdemokraterna sa nej. Vill du se debatten i efterhand, klicka här. Del 2, ca 40 minuter efter lunch.

Interpellationen i sin helhet.

Har skolan blivit mer fysiskt aktiv?

Folkhälsomyndigheten släppte nyligen rapporten ”Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018”. Rapporten svarar på frågor om hur barn och ungas livsvillkor, vanor och hälsa har utvecklats över tid och baseras på en enkätundersökning bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.

Resultatet visar att endast 14% av eleverna rör på sig minst en timme varje dag och att tjejer är mindre fysiskt aktiva än killar. Fler studier visar samma låga resultat vilket innebär att det är långt till att klara WHO (Världshälsoorganisationen) rekommendation om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen.

De positiva effekterna av fysisk aktivitet i skolan är sedan länge känt där Bunkeflo projektet är kanske det mest kända exemplet där daglig fysisk aktivitet i skolan visade på goda skolresultat. Det är inte bara skolresultat som förbättras utan både psykisk och fysisk hälsa gynnas. Med tanke på att vi har en växande psykisk ohälsa som går nedåt i åldrarna menar forskare att det beror på en tydlig koppling till fysisk inaktivitet.

Våren 2014 biföll kommunfullmäktige Kristdemokraternas motion om att utreda möjligheten till mer idrott i skolan och två år senare bifölls även Moderaternas motion om mer fysisk aktivitet i skolan. Idrottsföreningar visade redan 2014 intresse för att vara med och arbeta för att nå målet om mer fysisk aktivitet i skolan för att skolan inte skulle behöva göra allt. Det var stor enighet politiskt, men idag är det oklart om något har hänt eller om det är en prioriterad fråga.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

Anser du att elever i Umeå får tillräckligt med fysisk aktivitet i skolan? Om inte, vilken förändring avser du att införa?
Vilka insatser har genomförts för att öka andelen fysisk aktivitet i skolan?
Är frågan om bristande fysisk aktivitet för skolelever en angelägen fråga för För- och grundskolenämnden?

Veronica Kerr

Om specialkosten i Piteå

Av Veronica Kerr, 21 december 2016 kl 15:31, Bli först att kommentera

Med lite tid över har jag hunnit att läsa några av de övriga bloggarna här på VK och i synnerhet Nasser Moslehs blogg väckte min uppmärksamhet. Specialkosten försvinner från Piteå kommun! Nu försöker jag i alla fall blogga om den lokala politiken mer än vad som händer i övriga kommuner och om jag gör det så brukar jag försöka att kontrollera fakta.

Det Mosleh skrev tyckte jag först inte var så konstigt eftersom även i Umeå ska intyg skrivas för att få specialkost:

Styrka allergi/överkänslighet

Vårdnadshavare till barn/elever som har diagnosticerad allergi/överkänslighet, ska snarast möjligt, lämna ett utdrag ur sjukjournal där relevant diagnos/överkänslighet framgår, alternativt ett intyg från vården om man redan har ett sådant. Intyg/utdrag ur sjukjournaler kan mejlas vid ansökan till Måltidsservice dietist (adress se nedan), alternativt lämnas i pappersformat direkt till kökspersonalen.

Om barnet inte har en diagnostiserad allergi

Om vårdnadshavare misstänker en allergi/överkänslighet, men inget medicinskt underlag finns, tar elev tillsammans med vårdnadshavare kontakt med skolsköterska inom elevhälsans medicinska del vid skolstart. Skolsköterskan gör en bedömning, skriver ett intyg och kontaktar köket, och vårdnadshavaren skriver en ansökan om specialkost. Ingen ytterligare läkarkontakt krävs efter kontakt med skolsköterskan. Om specialkosten inte ger effekt, kontaktar vårdnadshavare vården för vidare utredning och diagnos alternativt att skolsköterskan skriver en remiss. Man kan förstås ta kontakt med vården direkt om man vill det. Under tiden, tills intyg inkommit, serveras specialkosten till barnet.

För andra anledningar till specialkost som vegan eller religiösa skäl:

Övrig specialkost

Inget utlåtande från vården krävs för att få vegansk mat, mat som är fri från fläsk, kött och blod, anpassade måltider med anledning av funktionshinder och vegetarisk kost plus/minus fisk.

**********************************************************************************

Men hur ska det bli i Piteå, är Piteå en förfärlig och diskriminerande kommun som ignorerar alla andra skäl än strikt medicinska? Nej så är det självklart inte. Jag ringde upp ordförande i ansvarig nämnd för att höra hur de tänkte. En enig nämnd (där även Miljöpartiet finns med) har beslutat att varje dag ska tre olika alternativ serveras i skolan och alla elever ska kunna äta sig mätta utan att kompromissa med sin religion eller etiska ställningstagande. Detta ställer stora krav på skolmaten, men jag ser det som ett inkluderande synsätt för alla där kommunen följer både skollag och Livsmedelsverkets regler. Vegetarisk kost ska alltid finnas tillgänglig, men ordförande erkände att kanske hade de brustit i samråd med berörda veganer samt i samrådet med religiösa föreningar. Tyvärr är det så att när människor hör att det ska bli en förändring och att man inte längre får något fastnar de i tanken utan att uppfatta vad som erbjuds istället.

Jag undrade förstås vad detta skulle innebära i kostnad, men inte en krona mer blev svaret. Det blir spännande att se vad som händer och hur reaktionerna blir när terminen börjar, men att säga att Piteå kommun med detta alternativ riskerar både människans överlevnad och planetens välmående är lite väl övermaga. Rätt vad det är kanske fler äter vegetarisk kost när den görs tillgänglig för alla.

Hittade denna artikel från Pitetidningen som skriver mer om beslutet: http://www.pt.se/nyheter/pitea/specialkosten-bort-fran-skolmenyn-10363719.aspx

Ära den som äras bör – föräldrarna!

Av Veronica Kerr, 27 juni 2016 kl 10:06, Bli först att kommentera

Det har hänt så mycket sedan jag skrev sist, det känns som att i början av juni var jag helt lyckligt ovetande om vad juni egentligen hade med sig. När Vårdförbundet larmar om att patientsäkerheten är i fara i sommar är jag glad för att jag och min familj fick uppleva sjukvården från sin allra bästa sida just innan sommarsemestern. Självklart är jag övertygad om att vården är också bra under sommaren, men att det kan vara svårare få tillgång till den. Det finns en del att skriva om detta, men jag återkommer till det senare om allt går väl.

Det som gör att jag måste få i väg ett inlägg är mina tankar och synpunkter på beskedet i förra veckan – att Bullmarks skola förblir en F-6 skola. För de som har följt min blogg och de som har känt till vilka beslutsunderlag nämnden hade att ta ställning till vet att Kristdemokraterna har varit kritiska hela vägen. Det är min absoluta uppfattning att det INTE är tack vare en lokal S förenings förtjänst som beslutet förändrades, utan det är helt och hållet aktiva föräldrars roll som gjort skillnaden, Det finns INTE en chans att att beslut ändrats om inte föräldrauppror väckts för barnen och hembygden och med ett starkt uppror på stark grund blev situationen obekväm för socialdemokraterna centralt.

Underlag har ifrågasatts, med rätta och den politiska prestigen har varit stark. Det starka upproret har tvingat politiker att gå till sig själva och fråga sig om det var ett beslut de kunde leva med. Fokus har tagits från andra frågor och tid har lagts till att besvara oändliga skrivelser och förfrågningar och ett beslut som skulle spara pengar har kostat än mer. Redan i mars månad hörde jag tjänstemän på kommunen i det närmaste tala om vadslagning för att ingen trodde längre på att detta beslut skulle genomföras, det krävde för mycket. Men prestigen…Gravmarks S förening gav nämndens politiska majoritet en väg ut även om det inte knystades om det överhuvudtaget två dagar tidigare när budget för 2017 togs.’

Budgetfullmäktige ja, det kräver ett helt eget inlägg, men voteringen kring Kristdemokraternas uppdrag 158- att Bullmarks skola byggs till F-6 skola enligt tidigare fattat beslut var intressant. Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Fi, Arbetarpartiet, Centerpartiet, Sverigedemokraterna var alla eniga och sedan var det några enstaka från andra partiet som följde hjärtat istället för partipiskan. Detta efter att kommunfullmäktiges ordförande ifrågasatte om det överhuvudtaget fick voteras över. Nu vet vi att skolgången är säkrad just nu, men att det enbart beror på en lokal S förenings engagemang det är ett påhitt.

I allt detta har Botsmarks föräldrars engagemang försvagats, men jag hoppas att det är temporärt. Nyheten om att läraren i Botsmark har sagt upp sig är ledsam och jag önskar så att det finns en lösning. Jag har den inte just nu, men bristen på lärare är stor. Hur får vi fler att läsa till lärare, bli självständiga pedagoger som vågar ta en tjänst utan kollegor?

Inlägget är skrivet i all hast, bättre i hast än inget alls. Hoppas er midsommar var fin!

Personcentrerade beslut i politiken

Av Veronica Kerr, 3 maj 2016 kl 12:28, Bli först att kommentera

I förra veckan var jag på ett seminarium anordnat av Vårdförbundet om personcentrerad vård, en patient är en person som är mer än sin sjukdom. Det talas så mycket om personcentrerad vård och egentligen är det någonting som borde vara absolut självklart, men är det inte. I vår nyligen antagna kompetensförsörjningsplan för vård och omsorg i Umeå kommun nämns också begreppet personcentrerad vård, men det var en ögonöppnare att lyssna till vårdpersonal som berättade från egna erfarenheter. Det var hur vårdtider förändras när det inte bara är symptom eller sjukdom som ska behandlas utan att det kanske är någonting helt annat för att de har glömt att ställa de rätta frågorna.

Vi fick se en film med sekvenser från ett sjukhus och alla de människor som befinner sig där, som kommer dit för behandling eller besked och andra som besöker sjuka anhöriga. Alla bär de med sig berättelser och erfarenheter som kan ha betydelse i vården runt den sjuke. Filmen berörde mig oerhört starkt på alla vis eftersom jag insåg att jag själv upplevt skillnaden mellan de som arbetar personcentrerat och de som arbetar mer kliniskt där det endast är sjukdomen som står i fokus och annat är oviktigt. Det är egentligen märkligt att någonting som är så självklart ska kräva så mycket information och utbildning, men det var inspirerande att höra goda exempel.

Jag själv arbetar inte inom vården och även om jag är beslutsfattare inom äldreomsorgen var det tyvärr länge sedan jag arbetade nära de gamla. Men här vet jag att levnadsberättelserna på vård och omsorgsboenden gör skillnad på vård och ger fantastisk omsorg. Att arbeta med ett personcentrerat perspektiv borde vara självklart inom alla politiska beslutsområden. Att se de personer och familjer som berörs av ett politiskt beslut och inte endast fokusera på kronor och ören där målet att skapa ett överskott är det primära. Jag har sagt det förr att politiska beslut som tas i nämnderna måste ha ett större kommunperspektiv i de fall många mäniskor berörs. Komplikationerna blir färre när informationen kommer ut tidigare till fler och möjlighet till alternativa lösningar ges innan upprivande beslut tas. När personal måste anställas och det är komplicerat för att det finns en misstro att ingen lärare vill arbeta ”så långt från stan”. Titta då närmare de som berörs, kan det finnas nätverk, kanske det är annat som krävs än bara annonsering?

Ja jag menar Bullmark och Botsmark. Min uppfattning kvarstår, beslut togs alldeles för snabbt och kommunperspektivet saknas. Bullmark är en blomstrande by och ingen obygd vilket informationen på Bostadens hemsida visar. Jag tror att fler har mer att lära vad personcentrerad vård innebär http://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard ,men det kanske inte är alla som gör samma koppling till politiken som jag.

Där du känner dig hemma – Bullmark

Bullmark är ett samhälle 35 km norr om Umeå där Bostaden har fastigheter med sammanlagt 17 hyreslägenheter i storlek från tvåor till treor på Tunnbrödsvägen.

Gammal jordbruksbygd med möjlighet till utomhusaktiviteter

Bullmark var förr en utpräglad jordbruksbygd, en känsla som fortfarande sitter kvar i byn. Genom byn rinner Sävarån som erbjuder fiske eller ett svalkande dopp. I Bullmark finns också trevliga skoterleder, isbana för skridskoåkning och ett elljusspår för den motionsintresserade.

Utöver byns vackra bebyggelse med gårdar och ängar finns det villakvarter, hyresfastigheter, företag, grundskola och daghem och ett rikt föreningsliv.

http://www.bostaden.umea.se/bostadssokande/omraden/hyreslagenheter/Bullmark

Mer idrott och fysisk aktivitet

Av Veronica Kerr, 20 april 2016 kl 11:14, Bli först att kommentera

Det är mycket tal om att det behövs mer idrott i skolan och TV hakade på frågan desto mer tack vare TV serien Gympaläraren som just nu visas i SVT. Det är definitivt ett problem att barn och unga inte är med på idrotten i skolan och konsekvenser av för lite fysisk aktivitet leder ofta till fetma. Jag har själv endast sett delar av tv programmen, men jag vet att det finns mycket att göra när det gäller att vidareutveckla idrottslektionerna samt det som händer runt omkring. Dvs det som händer i omklädningsrummen före eller efter.

En idrottslektion är inte bara sport, det ger så mycket mer och här är min personliga åsikt att det ska inte vara fokus på att alltid vinna, springa fortast eller den som gör flest mål i fotboll. Idrott bygger självkänsla och stärker kocentrationen. Med mer idrott i skolan förbättras inte bara fysiken utan även skolresultaten. Detta har vi kristdemokrater lyft i en motion till fullmäktige 2014.

Kristdemokraterna vill ha mer idrott i skolan

Motion
Kristdemokraterna i Umeå vill att kommunen ska utreda möjligheten till mer idrott i Umeås skolor. Syftet är att förbättra hälsan och skolresultaten bland våra barn och ungdomar.

I Bunkeflostrand utanför Malmö har forskare studerat effekterna av mer idrott i skolan. En grupp elever fick fysisk aktivitet under 45 minuter varje skoldag. Kontrollgruppen fick däremot nöja sig med vanlig idrottsundervisning, det vill säga två gånger per vecka. Sammanlagt ingick över 200 barn, från första till nionde klass, i undersökningen.

Resultatet talar sitt tydliga språk. Eleverna som hade daglig fysisk aktivitet fick bättre skelett, motorik och betyg. 96 procent av barnen i denna grupp klarade grundskolans mål och blev behöriga till gymnasiet. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var 89 procent.

Frågan om mer idrott i skolan berör i allra högsta grad även en annan viktig aspekt. Undersökningar visar att fetman bland barn och ungdomar har ökat. Orsaken är att många pojkar och flickor rör sig för lite och har dåliga kostvanor. Det leder i sin tur till att de löper större hälsorisker.

Genom att införa mer idrott blir barnen friskare och på sikt får vi även friskare vuxna. De som motionerar som barn är nämligen mer benägna att vara fysiskt aktiva även senare i livet.

Svenska elever har mindre schemalagd idrott än eleverna i många andra europeiska länder. Det är beklagligt. En del barn och ungdomar får nämligen inte tillräckligt stöd hemifrån när det gäller att bygga upp goda levnadsvanor. Därför är det viktigt att skolan får ett större ansvar.

Med anledning av ovanstående yrkar Kristdemokraterna i Umeå att kommunfullmäktige beslutar
att ge för- och grundskolenämnden i uppdrag att utreda möjligheten till mer idrott i Umeås skolor.

Veronica Kerr (KD)
Anders Sellström (KD)
Helén Edlund (KD)
Sture Eriksson (KD)

Svaret i fullmäktige lydde:

Motion 2/2014 – Mer idrott i skolan

Beslut

Kommunfullmäktige beslutar

att bifalla motionen om att utreda möjligheten till mer idrott i skolan

att förslaget att Umeå Kommun skall besluta om att tillföra ytterligare

undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden i enlighet

med Skolförordningen 9 kap 3§ hänskjuts till kommunens ordinarie

planeringsprocess med reviderade uppdragsplaner där man bör ta

fram den totala kostnaden inklusive hallkostnader om man skulle

utöka undervisningstiden.

Nu i dessa planeringstider och budgetprocess passar det utmärkt att lyfta frågan igen. Beslut fattade i kommunfullmäktige får inte glömmas bort och samtidigt får inte skolan fastna i gammalt tänkande om att Idrott och hälsa är längdskidor på vintern och brännboll på sommaren. Fysiska aktiviteter ska vara inkluderande och se till varje elev för vi är många som har med oss olustiga berättelser om hur idrottslektionerna (gympan) var i skolan. I dagens Folkbladet skriver Jonas Bergström en intressant ledare i ämnet. http://www.folkbladet.nu/1598458/jonas-bergstrom-rorelse-ar-medicinen-mot-stillasittande

Politiker gör det lätt för sig

Av Veronica Kerr, 18 mars 2016 kl 10:07, 3 kommentarer

Att göra det lätt för sig är kanske något som ligger i en människas natur, för vem vill egentligen ta den svåra vägen även om det ger erfarenheter och kunskaper som man kan dra nytta av vid senare tillfällen. Det är ingenting konstigt, men när någon vill göra saker alldeles för lätt för sig då är det nära till hands att kalla personen lat.

Jag kanske inte har lång erfarenhet av att sitta i kommunfullmäktige, men jag har haft politiska uppdrag sedan 1999 när jag började som ersättare i skolstyrelsen. Under dessa år i kommunen är det mycket som har förändrats, enkla lösningar hyllas och att vara fritidspolitiker har blivit mer att vara just ”fritidspolitiker” dvs uppdraget får inte ta för mycket av fritiden för den har ju alla så lite av. Jag pekar inte ut någon, men att vara påläst och våga ifrågasätta underlag till beslut ska vara en självklarhet även om du endast har ett uppdrag och inte vill kalla dig politiker. Det tillhör den demokratiska ordningen. Jag får energi av diskussionerna i nämnder där beslut fattas innan de når fullmäktige. Det ser olika ut.

I början av 00 talet lade skolstyrelsen ner ett antal förskolor i Umeå pga bristande barnunderlag. Befolkningsstatistiken visade att vi hade för många förskolor och avdelningar behövde stängas. Styrelsen var ute på informationsmöten och förklarade och tog emot synpunkter och en del möten var turbulenta. Minns ett möte på Ålidhem där föräldrar skrek och grät där just deras förskola skulle stängas och innebära längre avstånd, nån kilometer bort tror jag visst att det var. Visst det var inte roligt, men kontrasten blir så oerhört mycket större när vi idag läser i tidningen om hur sent föräldrar i Botsmark blivit informerade om förändringarna. När de som berörs inte tillåts komma med på tåget förrän det redan rullar för fullt blir det de som stannar kvar på perrongen och andra som hann med tåget som ångrar sig kommer att dra i nödbromsen. Det blir därefter tungt att ändra eller komma med bättre genomtänkta förslag. Det är tydligt att skolan i Umeå missbedömt glöden som finns i landsbygden. Den S märkta landstingspolitiken gjorde en kraftig missbedömning av Dorotea för ett par år sedan och det som skulle leda till en besparing gav grunden till ett uppror, en fördyring och gav Dorotea en plats på kartan nationellt. Bullmark, Botsmark och Bodbyn finns på kartan för Umeå kommun och det är bra att fler nu ser hur stor kommunen är.

Andra delar i kommunpolitiken där man vill göra det lätt för sig. Sex timmars arbetsdag i äldreomsorgen. Det var inte ett politiskt fattat beslut i socialnämnden att det skulle genomföras utan besluten kom från den arbetsgrupp som arbetade med projektansökningar för bättre arbetsmiljö med mål att sänka sjukskrivningstalen under 2014-2015. Ja det kan vara tungt ibland att arbeta inom äldreomsorgen och ja, jag tror att för den som har kortare arbetstid blir det lättare arbetsdagar, men fokus läggs på fel saker. Problemen har varit kända länge, men att bara säga att det är för jobbigt att jobba med äldre därför ska man jobba bara sex timmar om dagen är en för enkel lösning. Varför inte se till att fler människor jobbar i äldreomsorgen och att mer tid ges till den sociala samvaron med de äldre. Att det finns fler som delar på arbetsuppgifterna är bättre för alla. Det är min bestämda uppfattning och jag får med all säkerhet anledning att komma tillbaka till den frågan.

Idag besöker jag UF mässan på Nolia för att samtala om företagsamhet och företagande. Det blir min första gång på mässan och det ska bli fantastiskt spännande.

Barn är inga spelbrickor Hans Lindberg!

Av Veronica Kerr, 17 mars 2016 kl 09:08, 8 kommentarer

Jag kanske är sist på bollen i vissa frågor här på VK bloggen, men jag resonerar att ibland bättre sent än att aldrig göra sin stämma hörd.

För ett par veckor sedan beslutade För och grundskolenämnden om en stor förändring för de skolor som finns inom Sävars skolområde. Botsmark, Bodbyn, Bullmark och Sävar och många är de insändare som skrivits och orden har varit hårda. Vi kristdemokrater (tillsammans med C och V) yrkade på återremiss av ärendet i första hand eftersom det saknade både barnperspektiv och ett landsbygdsperspektiv. Det är inte första gången som nämnder varit tvungna att ta svåra beslut för att komma till rätta med ekonomin, men det är kortsiktigheten och avsaknaden av konsekvensanalyser som vi vänder oss emot.

I dagens VK skriver en förbannad Botsmarksförälder vilket tydligt visar att beslutet väcker känslor och berör familjer. Konsekvensanalyser saknas och när familjer sedan får ett bemötande från Hans Lindberg som endast talar om att lagt kort ligger och att lärare ställs mot lokaler då blir det rent utav respektlöst. Barn och elever är inte spelbrickor som kan strategiskt flytta runt på spelplanen som är Umeå kommun bara för att se kortsiktiga ekonomiska lösningar. Nämnden kanske, bara kanske, klarar ekonomin bättre, men vad händer med byarna i kommunen? Kommer familjer att vilja flytta till Botsmark eller Bullmark när det redan är klart att barn kommer behöva åka buss till skolan varje dag? Vill vi inte att hus byggs utanför stadskärnan och vill vi inte underlätta för företagare att verka utanför Umeå City?

Bara för att Umeå kommun med Moa Brydsten och Hans Lindberg sagt att era barn ska gå i en annan skola istället betyder det inte att det blir så. Det finns ett fritt skolval, men det brukar definitivt inte vara något som S lyfter fram. När ”spelbrickor” gör egna val än de som (s)tyr kompliceras planen. Därför skulle en konsekvensanalys gjorts. Jag tror inte att sista ordet är sagt i denna fråga. Nedan kan du läsa den insändare som Kristdemokraternas ledamot och ersättare i För och grundskolenämnden hade införd i VK för en tid sedan. Längst ner länken till Hans Lindbergs blogg.

http://blogg.vk.se/hans-lindberg/2016/03/10/hellre-fler-larare-an-halvtomma-skollokaler/

Lärum är ingen enkel boll

Av Veronica Kerr, 7 mars 2016 kl 10:24, Bli först att kommentera

Sportlovsvecka och jag minns hur efterlängtad vårens första riktiga ledighet var. Inte för att sporta, åka till fjällen eller utomlands utan för att vila. Hämta andan när stress över prov och betyg tagit över tillvaron. I vårt hus råder lugn och ro denna första dag på sportlovet och även om vi inte reser någonstans försöker jag ändå få till ledig tid med mina tonåringar när det går. De är varken tonåringar eller har sportlov så många år till att jag måste få passa på.

Det är kanske det faktum att jag har börjat se slutet på skoltiden som jag inte engagerat mig mer i Lärum, denna IT plattform som VK skriver om idag. Det som har retat mig med denna plattform är texten på Umeå kommuns hemsida:

”Varför Lärum?

Som vårdnadshavare är det ofta många bollar i luften och mycket att hålla reda på, inte minst då det gäller skolan. Elever och vårdnadshavare behöver känna till läxor, friluftsdagar, scheman, utvecklingsplaner och mycket annat. För att hjälpa till med kommunikationen och skapa struktur i vardagen för både pedagoger, elever och vårdnadshavare inför vi lärplattformen Lärum.”

Många bollar i luften? Personligen avskyr jag klyschan ”många bollar i luften” även om jag kan ha varit skyldig till att ha använt de orden i jobbansökningar i början på 00 talet. För mig blev Lärum istället ytterligare en boll som jag inte såg nyttan av att hålla i luften. Nu ska du som vårdnadshavare aktivt logga in med bank ID för att kolla om det är någonting nytt som har kommit in. Jag har aldrig fått mail från skolan att nu finns ny information att ta del av vilket faktiskt ledde till att jag inte blev informerad om ett föräldramöte på skolan. Mitt barns mentor vet vad jag känner för detta system och jag förstod det som att en utbildning skulle ges på skolan för de vårdnadshavare/personal som hade svårt att använda systemet. Men ibland kanske vi inte vill erkänna att utbildning krävs, inte för något som sägs vara så användarvänligt och enkelt. Här tror jag att utformarna av systemet har sett alla vårdnadshavare som en homogen grupp och det är vi definitivt INTE.

Vidare på kommunens hemsida kan du läsa:

”Lärum för vårdnadshavare

Vi hoppas att Lärum ska öka kvaliteten i skolan och underlätta samarbete, kommunikation, planering, genomförande, utvärdering och lärande. Vi vill också att det ska bli enklare för dig som vårdnadshavare att få ökad insyn, vara mer delaktig i ditt barns/ungdoms lärande och underlätta kommunikationen med skolan…”

Tydligt med vad man ville, men hur blev det? Jag delar definitivt kritikernas uppfattning om Lärum, här tror jag verkligen att kommunen gick för fort fram och glömde föräldraperspektivet. Det IT system jag hellre lyfter fram är Schoolsoft som är enkelt och lättanvänt. Jag får mail när något händer och Bank ID är inte nödvändigt. Uppgifterna i Schoolsoft blir lättöverskådliga och bollen inte svår att hantera, men den skolan som använder det är inte heller en kommunal skola.

Tankar om gårdagen

Av Veronica Kerr, 23 oktober 2015 kl 08:23, 3 kommentarer

Igår morse vaknade jag till denna bild. Den fanns på Twitter, Instagram och Facebook upplagda av glada kristdemokrater i hele Sverige. Det jag har varit övertygad om när Ebba Busch Thor valdes till partiledare i april är att hon är tydlig, begriplig och kan tala i TV som går ut genom rutan till fler än bara oss övertygade kristdemokrater. Ja, jag är glad. Glädjen till att arbeta med politik har alltid funnits där, men när fler förstår vad kristdemokrater kan och vill blir det ännu roligare. Vi har bara börjat denna mandatperiod var så säkra att mer kommer.

Under gårdagen förändrades sinnesstämningen och när jag fick höra om vad som hänt i Trollhättan blev det som om jag var tillbaka i USA igen. Där skolskjutningar är en del av verkligheten och där människor reagerar som om de alltid kommer att vara en del av vardagen utan minsta antydan till att försöka se till att de aldrig händer igen. Jag vet inte varför det hände förutom att polisen säger att det var ett rasistmord. Jag vet ingenting om mördarens bakgrund eller familj förutom det som nyheterna valt att visa.

Det som fyllde mig var sorgen och skräcken om det skulle kunna hända på mina barns skola. Brandövningar sker, men ska barn förberedas på att vansinnesdåd sker och att aldrig tala med främlingar? Oavsett var de är? Talade med mina barn om det som hänt och om de känner oro. Jag hoppas även att skolan talar om det även om idag är sista dagen innan det efterlängtade höstlovet.

Försäkringar och bästa Holmsund

Av Veronica Kerr, 3 juli 2015 kl 12:48, 3 kommentarer

Idag går jag officiellt på semester om jag nu får göra det som politiker. Juli månad är sammanträdesfritt vilket självklart ger mer tid till annat än just arbete. På landstinget där jag har mitt andra arbete är det också betydligt lugnare och när jag ringer tjänstemän för att ställa frågor om underlag sitter de på sandstranden med vidarekopplad anknytning. Sommar Sverige. Semester. Nyhetstorka. Glömmer bort varje år hur det är.

Läser i tidningen att en barnfamilj blev nekad barnförsäkring eftersom deras barn har försenad talutveckling. Finns det något mer frustrerande än just försäkringar oavsett vad eller vem det är som ska försäkras? Alla pengar man betalar för något man hoppas aldrig behöva nyttja. Det lönar sig att jämföra och tala med bolagen för skillnaderna kan vara enorma! I morse ringde jag ett försäkringsbolag för att höra vad det kostar att teckna tilläggsförsäkring för studier utomlands. När handläggaren berättade vad tio månader reseförsäkring till USA kostade var jag tvungen att fråga om de verkligen räknat rätt. Alternativet jag gavs var dryga 6000 kr billigare än det dyraste jag fått av ett annat som var ett rekommenderat specialförsäkring för studier. Jag har ännu inte tecknat något, måste läsa det finstilta först.

Nu när saker och ting lugnat ner sig lite, i synnerhet som Almedalsveckan snart är över, finns tid till annat. Innan jag ”checkar ut” på semester vill jag bara dela med mig med goda och glada nyheter som jag och övriga i Äldrenämnden tog del av veckan efter midsommar. Sedan kommundelarna ”tagits upp” av centralorten Umeå till en förvaltning är det jätteviktigt att nämnderna besöker verksamheter i kommundelarna. Det är också viktigt att inte attityden ”Umeå ska visa kommundelarna hur saker och ting ska göras” styr utan där Holmsund-Obbola, Sävar, Hörnefors klarar verksamheter bättre där ska Umeå lära sig något.

För en vecka sedan besökte Äldrenämnden, Obbolas seniorboende Trappan; Älvkungens vårdboende; samt Holmsunds Äldrecenter och fick ta del av verksamheten. Måltidsservice som ansvarar för måltiderna berättade om den fantastiska nomineringen som både Holmsunds Äldrecenter och Storsjöskolan i Holmsund fått i White Guide Junior som är för offentliga måltider och inte vanliga restauranger. Det är tio äldreboenden som är nominerade och Holmsund är det enda i norra Sverige. Mina barn har gått (och går) på Storsjöskolan och har aldrig någonsin sagt ett dåligt ord om skolmaten. När de har praoat i stan och ätit på andra skolor har de berättat om hur stor skillnad det är på skolmaten. Alla vet att när du äter dåligt tryter energin och du klarar en skoldag sämre. För de äldre som äter dåligt är det oerhört viktigt med lusten till mat och konsistens när det är svårt att svälja. God mat till äldre är så mycket mer än bara energi och något för att överleva.

Den första september vet vi om Holmsund vinner, men redan nu är skolbarnen i Holmsund och de äldre boende på Holmsunds äldrecenter vinnare. Och Umeå kommun förstås.

Det är lite si och så med bloggandet och i sommar kommer jag vara upptagen med att flytta. Frågan jag får direkt efter 15 år i Holmsund, jaha blir det flytt till stan nu? Nej, absolut inte. Flytten går inom samma postnummerområde. Med bästa skolmaten; bästa maten för äldre; Västerbottens bästa hälsocentral; närheten till havet; storsjöhallen och med endast 15 minuter till stan har Holmsund allt vi behöver just nu.

Kvällsfiske och solnedgång i Holmsund juni 2015