Etikett: Skola

Hot och våld på rekordhög nivå i Umeås skolor!

Av Veronica Kerr, 2 januari 2024 kl 19:10, 6 kommentarer

Det är svårt att greppa rubriken i dagens VK och att förstå vad som finns bakom. Artikeln handlar inte om rykten eller vittnesmål utan tar helt krasst upp statistik från kommunens interna rapporteringssystem. Totalt rapporterades det in 483 anmälningar om hot och våld under 2022, vilket var 15 stycken fler än den tidigare högsta nivån, från 2019. Mellan januari och augusti 2023 har det hittills rapporterats in 345 incidenter, vilket motsvarar en helårsprognos om 517 händelser. Både 2022 års statistik och den prognostiserade statistiken för 2023 visar en fördubbling av anmälningarna om hot och våld sedan 2018. Incidenterna sker främst i grundskolan och de absolut mest allvarliga sker på högstadiet. Det är inte en acceptabel arbetsmiljö varken för lärare eller elever. Vem vill gå till arbetet och vara rädda för de som man ska vara till för? När är gränsen passerad?

Det sorgliga är att nyheten inte är ny i sig utan det nya är att situationen blivit värre. Om påståendet att det är pga ökad anmälningsbenägenhet efter pandemin låter jag vara osagt, men att skolorna inte följer arbetsmiljölagen enligt Arbetsmiljöverket är självklart ett stort problem. Att läraryrket sedan tillhör den bransch i hela samhället där man har störst risk att råka ut för arbetsorsakade besvär var för mig en nyhet och gör det svårare att locka människor till yrket. En förändring behövs!

Eftersom problemet inte är nytt bläddrade jag igenom tidigare blogg inlägg och hittade detta från 2020. Inlägget är skrivet ett par månader efter det att vår motion om att anställa pensionerade poliser i skolan som säkerhetssamordnare hanterats i kommunfullmäktige. När jag läser inlägget påminns jag om den raljanta tonen som fördes om att vi kristdemokrater vill se uniformerade poliser i korridorerna samt att vi underkänner både lärare och fritidspedagogers arbete i skolan. Tre år senare har problemen och anmälningarna ökat i antal…

Blogginlägget från september 2020 i sin helhet.

Färre vuxna ger otrygg skola – vad var det vi sa?

Av Veronica Kerr, 23 september 2020 kl 15:41, Bli först att kommentera

I slutet av maj behandlade kommunfullmäktige Kristdemokraternas motion om att anställa säkerhetssamordnare i skolan där vi ser pensionerade poliser som en möjlighet och resurs. Debatten var emellanåt något märklig där partiföreträdare valde att missuppfatta oss fullständigt och påstod att vi Kristdemokrater ville se uniformerade poliser i korridorerna och att vi samtidigt också underkänner både lärare och fritidspedagogers arbete. Inget kunde vara mer fel! Jag beklagar att det inte fanns mer förståelse för den oro som både jag och flera andra känner. VK rapporterade dagen efter:

I dagens VK, fyra månader efter att motionen avslogs, läser vi:

Jag är inte förvånad. Vår motion handlade inte om att ställa personalgrupper mot varandra utan att ta till vara den särskilda kompetens som pensionerade poliser har. Både när det gäller trygghetsskapande och att vara en del i värdegrundsarbete. Elever är otrygga och nu rapporterar skolorna och media. I våras fick vi svaret att barn och unga i Västerbotten är tryggare än andra, men det gäller inte alla barn. I dagens tidning uttalar sig verksamhetschefen för Elevhälsan att det finns skäl att ta problemen på allvar. Vi kristdemokrater tar frågan om trygghet för barn och elever på allvar och vi har inte släppt frågan.

Frågan om skolstruktur

Av Veronica Kerr, 16 december 2020 kl 17:58, Bli först att kommentera

Vi är inne på slutspurten innan jul och denna vecka är det många nämnder som sammanträder. Många beslut på dagordningen, men inte alla får lika mycket uppmärksamhet som de förtjänar. Andra ärenden diskuteras och prövas långt innan så det blir nästan att man konstaterar med förvåning att var beslutet inte redan taget när det äntligen är dags. Frågor som rör skolan tillhör definitivt det området.

Imorgon förmiddag sammanträder För och grundskolenämnden och där är frågan om skolstruktur på dagordningen. Kristdemokraterna ägnade en helkväll tidigare i höst till att ta del av den gedigna utredningen Skolstruktur 2.0 Det är många som har tydliggjort sina ställningstaganden långt innan, men bara för att en utredning är gjord kan du aldrig veta vad resultatet i slutändan blev. Den minnesgode minns säkert hur debatten runt Botsmark, Bullmark och Bräntbergsskolan gick. Bara för att ett förslag till beslut ligger så kan du inte med säkerhet veta att det blir utgången. Inte när det gäller skolan i alla fall.

En av skolorna som berörs av föreslagna förändringar är Brännlands skola (ännu en skola som börjar med bokstaven B) och i dagens VK skriver jag tillsammans med Sven-Åke Granberg som är ledamot i För och grundskolenämnden hur vi ser på saken. Skolan är en livsnerv i byarna och vi vill att de ska vara kvar. Argumentet att en skola är fortfarande kvar efter att den reducerats med hälften ser vi som ett svagt argument. Vår politik i den här frågan är konsekvent och våra argument följer med sedan tidigare beslut. Vad beslutet i slutändan blir det vet vi imorgon, men nu vet ni vad vi tycker.

Sluta gnäll och visa respekt

Av Veronica Kerr, 20 maj 2020 kl 17:19, 2 kommentarer

Det talas så mycket om ”i dessa tider” utan att det ges någon närmare förklaring till vad vi menar med orden. Det handlar inte om årstiden utan det är alltid Corona som syftas. Vi har börjat att acceptera ett annat normaltillstånd där det är självklart att inte ta varandra i hand, där var och vartannat hem blivit också en arbetsplats och där vi låser in våra gamla med förmaningen att vi vill bara skydda er. Det nya ”normala” har blivit möten via skärm och det är så ”fantastiskt” med tekniken att nu kan vi ha dubbelt så många möten utan att lämna hemmet.

Vi vänjer oss, men jag vill inte vänja mig vid allt och jag är övertygad om att jag inte är den ende som känner så. Den senaste veckan har insändarsidorna fyllts av insändare från elever som är besvikna över att den studentexamen de arbetat för och längtat till inte alls kommer att bli som den borde bli. Mina sympatier finns hos dessa unga människor som nu ska sluta skolan och ta klivet in i vuxenvärlden under pågående pandemi och väntad arbetslöshet. Studier i höst kan bli på distans och umgänget med andra väntas fortsätta vara begränsat. Att inte ens bli mött av någon anhörig den dagen skolan slutar känns bara sorgligt.

Nu kommer motreaktionerna och de är kalla, hårda och oförstående. Ungdomar är bara egoister och ska vara tysta och tacksamma för att de bor i Sverige med gratis mat och skola. När skolan är slut kan de äntligen göra rätt för sig genom att plocka bär. Skribenten hade sin skolavslutning för 50 år sedan, dvs samma år som jag själv föddes. Personen borde vara pensionär, kanske riskgrupp, men glömmer här att gymnasieelever har fått stå tillbaka och bidragit till att minska smittspridning genom att utbildning skett på distans. En åtgärd som inte alltid bidragit positivt till kvaliteten på undervisningen.

En annan skribent som var elev på Dragonskolan i början av 1970 talet säger att ”Reaktionerna vi ser på restriktivt firande av ”studenten” är ett i-landsproblem för söndercurlade ungdomar, som ännu inte mött på en motgång i sitt liv...” Uppmaningen blir att bryt ihop och kom igen! Uttalandet är både okänsligt och taktlöst.

Jag känner oerhört starkt för dessa ungdomar som längtat efter sin studentdag, men som nu ser allt förändras. Besvikelsen måste vara stor och inte blir det varken lättare eller bättre att äldre människor kallar dem söndercurlade och egoister. Jag fattar mycket väl att studentexamen inte kan ske i stora folksamlingar, men måste alla klasser lämna skolan samtidigt? Går det att sprida ut under dagen och samtidigt begränsa den tid som studenter möter upp en anhörig på skolgården? Vilka goda exempel finns det ute i landet? Jag förordar inte gammalt firande, men för allt i världen förringa inte unga människors känslor inför den dag de väntat på och längtat efter. Deras generation är ”satt på paus” eftersom de kommer ut till ett samhälle som är märkt av en ekonomi på nedgång och en arbetsmarknad som inte vill ha dem. Inte just nu.

Daniel Persson i Dagens Samhälle förklarar mycket väl betydelsen av studentfirandet och dess ritualer och jag önskar att fler, både politiker, skolpersonal och anhöriga tog del av den. Kanske det inte är för sent ännu att komma med en respektfull lösning utan att frågan om smittspridning kompromissas bort.

Bild från studentfirande för trettio år sedan

Felaktiga besked ger lägre tillit

Av Veronica Kerr, 16 april 2019 kl 09:33, 2 kommentarer

Ett av de absolut viktigaste besluten en förälder kan vara med och påverka är beslutet om var barnen ska gå i skola. Det kanske var lättare förr när något aktivt val inte fanns att göra eller när antalet skolor var begränsat. Det var den närmaste skolan och ingenting annat och sedan var det bara att hoppas att utbildningen var av god kvalitet.

Idag är det inte så. I en växande stad med stora barnkullar och pålästa och medvetna föräldrar är inte närhetsprincipen alltid det viktigaste. Det kan vara skolor som har en särskild inriktning eller profil eller att föräldrar väljer skola som är närmare arbetet för att underlätta pendling om de bor utanför stan. Det så kallade livspusslet är viktigt för att familjer ska klara sin vardag och det ger bättre förutsättningar för en trygg uppväxt. I slutändan är det kommunen som lämnar beskedet om vilken skola det blir.

I förra veckan fick 1400 barn besked om vilken skola de ska börja i förskoleklass i till hösten, ett besked som många väntat och längtat efter. Att börja skolan är stort och förskoleklass är numera obligatoriskt (vilket det inte var för ett par år sedan), så det är bara att gilla läget. Lättare att gilla om skolans läge är bra. Jag tror inte att vi kan förstå hur stort det är för ett barn att få veta vilken skola det blir. Att få längta.

Glada besked om placering har nu ersatts av ovisshet för de som har fått detta besked:

Till vårdnadshavare

Meddelande om återtagande av tidigare besked om skolplacering till förskoleklass.

De besked som skickats till vårdnadshavare om skolplacering inför förskoleklass hösten 2019 innehåller tyvärr vissa felaktigheter och Umeå kommun väljer därför att återta samtliga besked. Leverantören Optiplan tar på sig ansvaret för de felaktigheter som uppstått. Nytt besked om skolplacering kommer att skickas ut så snart som möjligt.

Umeå kommun upptäckte dagen efter utskicket om skolplaceringsbesked att felaktigheter uppstått i beräkningsunderlaget och tog därför omedelbar kontakt med programvaruleverantören Optiplan. Ansvarig på Optiplan bekräftar att det finns felaktigheter i deras beräkningsunderlag, det som är själva grunden för besked om skolplacering till förskoleklass. De felaktigheter som uppstått bedöms omfatta en mindre andel av de ca 1400 skolplaceringar som skickats ut. Umeå kommun väljer dock att återta samtliga besked för att säkerställa att inga oklarheter finns när nya besked skickas ut. Nytt besked om skolplacering i förskoleklass kommer att skickas ut till vårdnadshavare så snart som möjligt.

Med vänlig hälsning

Ann-Christine Gradin Utbildningsdirektör

Beskedet är att det bedöms vara en mindre andel som berörs, men tydligen ska ingen bli utpekad och ovisshet ska gälla för alla. Det är därför fullt förståeligt att frustrationen ökar och att tilliten till kommunen sjunker. Jag hoppas verkligen att de som glatts åt positiva besked inte får dem ersatta med ett annat när de nya placeringarna skickas ut.

Rolig debatt på fullmäktige

Av Veronica Kerr, 26 februari 2019 kl 14:23, Bli först att kommentera

Igår kommunfullmäktige och idag regionfullmäktige, om det är någon som är intresserad. Jag är det och sitter just nu som åhörare på läktaren. Det är förstås inte nödvändigt att vara med på plats, men när tiden tillåter är det faktiskt riktigt trevligt.

Vårt fullmäktige igår var som vanligt långt och när motionshantering i regionfullmäktige tar mindre än en kvart får du räkna med det fyrdubbla i tid på kommunen. Debatterna är ofta mycket långa vilket tyvärr gör att ärenden inte hinns med. Igår hann vi inte med en interpellation och flera frågor, men å andra sidan hann vi med de interpellationer som blev liggande från i januari. Visst är det bra med debatt och ingen kan göra streck i debatten, men visst önskar jag att det fanns en respekt för tiden och de ärenden som är med på dagordningen. Är det verkligen nödvändigt att gå upp tre gånger under en debatt eller att fem personer ur samma parti går upp och säger samma sak?

Jag hade en interpellation uppe om fysisk aktivitet i skolan som blivit liggande sedan i januari. Interpellationen var ställd till För och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten. För snart fem år sedan motionerade vi om mer idrott i skolan och jag ville veta vad som har hänt med frågan sedan dess. Vi tar beslut i fullmäktige, men ibland brister uppföljningen. Det roliga är att det är verkligen mycket positivt som har hänt. Det har också blivit klart att regeringen nu äntligen har sagt ja till att utöka idrottstimmarna i skolan. Detta efter att ha fördröjt frågan flera år. Redan 2016 fanns det en riksdagsmajoritet, men socialdemokraterna sa nej. Vill du se debatten i efterhand, klicka här. Del 2, ca 40 minuter efter lunch.

Interpellationen i sin helhet.

Har skolan blivit mer fysiskt aktiv?

Folkhälsomyndigheten släppte nyligen rapporten ”Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018”. Rapporten svarar på frågor om hur barn och ungas livsvillkor, vanor och hälsa har utvecklats över tid och baseras på en enkätundersökning bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.

Resultatet visar att endast 14% av eleverna rör på sig minst en timme varje dag och att tjejer är mindre fysiskt aktiva än killar. Fler studier visar samma låga resultat vilket innebär att det är långt till att klara WHO (Världshälsoorganisationen) rekommendation om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen.

De positiva effekterna av fysisk aktivitet i skolan är sedan länge känt där Bunkeflo projektet är kanske det mest kända exemplet där daglig fysisk aktivitet i skolan visade på goda skolresultat. Det är inte bara skolresultat som förbättras utan både psykisk och fysisk hälsa gynnas. Med tanke på att vi har en växande psykisk ohälsa som går nedåt i åldrarna menar forskare att det beror på en tydlig koppling till fysisk inaktivitet.

Våren 2014 biföll kommunfullmäktige Kristdemokraternas motion om att utreda möjligheten till mer idrott i skolan och två år senare bifölls även Moderaternas motion om mer fysisk aktivitet i skolan. Idrottsföreningar visade redan 2014 intresse för att vara med och arbeta för att nå målet om mer fysisk aktivitet i skolan för att skolan inte skulle behöva göra allt. Det var stor enighet politiskt, men idag är det oklart om något har hänt eller om det är en prioriterad fråga.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

Anser du att elever i Umeå får tillräckligt med fysisk aktivitet i skolan? Om inte, vilken förändring avser du att införa?
Vilka insatser har genomförts för att öka andelen fysisk aktivitet i skolan?
Är frågan om bristande fysisk aktivitet för skolelever en angelägen fråga för För- och grundskolenämnden?

Veronica Kerr

Mer idrott och fysisk aktivitet

Av Veronica Kerr, 20 april 2016 kl 11:14, Bli först att kommentera

Det är mycket tal om att det behövs mer idrott i skolan och TV hakade på frågan desto mer tack vare TV serien Gympaläraren som just nu visas i SVT. Det är definitivt ett problem att barn och unga inte är med på idrotten i skolan och konsekvenser av för lite fysisk aktivitet leder ofta till fetma. Jag har själv endast sett delar av tv programmen, men jag vet att det finns mycket att göra när det gäller att vidareutveckla idrottslektionerna samt det som händer runt omkring. Dvs det som händer i omklädningsrummen före eller efter.

En idrottslektion är inte bara sport, det ger så mycket mer och här är min personliga åsikt att det ska inte vara fokus på att alltid vinna, springa fortast eller den som gör flest mål i fotboll. Idrott bygger självkänsla och stärker kocentrationen. Med mer idrott i skolan förbättras inte bara fysiken utan även skolresultaten. Detta har vi kristdemokrater lyft i en motion till fullmäktige 2014.

Kristdemokraterna vill ha mer idrott i skolan

Motion
Kristdemokraterna i Umeå vill att kommunen ska utreda möjligheten till mer idrott i Umeås skolor. Syftet är att förbättra hälsan och skolresultaten bland våra barn och ungdomar.

I Bunkeflostrand utanför Malmö har forskare studerat effekterna av mer idrott i skolan. En grupp elever fick fysisk aktivitet under 45 minuter varje skoldag. Kontrollgruppen fick däremot nöja sig med vanlig idrottsundervisning, det vill säga två gånger per vecka. Sammanlagt ingick över 200 barn, från första till nionde klass, i undersökningen.

Resultatet talar sitt tydliga språk. Eleverna som hade daglig fysisk aktivitet fick bättre skelett, motorik och betyg. 96 procent av barnen i denna grupp klarade grundskolans mål och blev behöriga till gymnasiet. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var 89 procent.

Frågan om mer idrott i skolan berör i allra högsta grad även en annan viktig aspekt. Undersökningar visar att fetman bland barn och ungdomar har ökat. Orsaken är att många pojkar och flickor rör sig för lite och har dåliga kostvanor. Det leder i sin tur till att de löper större hälsorisker.

Genom att införa mer idrott blir barnen friskare och på sikt får vi även friskare vuxna. De som motionerar som barn är nämligen mer benägna att vara fysiskt aktiva även senare i livet.

Svenska elever har mindre schemalagd idrott än eleverna i många andra europeiska länder. Det är beklagligt. En del barn och ungdomar får nämligen inte tillräckligt stöd hemifrån när det gäller att bygga upp goda levnadsvanor. Därför är det viktigt att skolan får ett större ansvar.

Med anledning av ovanstående yrkar Kristdemokraterna i Umeå att kommunfullmäktige beslutar
att ge för- och grundskolenämnden i uppdrag att utreda möjligheten till mer idrott i Umeås skolor.

Veronica Kerr (KD)
Anders Sellström (KD)
Helén Edlund (KD)
Sture Eriksson (KD)

Svaret i fullmäktige lydde:

Motion 2/2014 – Mer idrott i skolan

Beslut

Kommunfullmäktige beslutar

att bifalla motionen om att utreda möjligheten till mer idrott i skolan

att förslaget att Umeå Kommun skall besluta om att tillföra ytterligare

undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden i enlighet

med Skolförordningen 9 kap 3§ hänskjuts till kommunens ordinarie

planeringsprocess med reviderade uppdragsplaner där man bör ta

fram den totala kostnaden inklusive hallkostnader om man skulle

utöka undervisningstiden.

Nu i dessa planeringstider och budgetprocess passar det utmärkt att lyfta frågan igen. Beslut fattade i kommunfullmäktige får inte glömmas bort och samtidigt får inte skolan fastna i gammalt tänkande om att Idrott och hälsa är längdskidor på vintern och brännboll på sommaren. Fysiska aktiviteter ska vara inkluderande och se till varje elev för vi är många som har med oss olustiga berättelser om hur idrottslektionerna (gympan) var i skolan. I dagens Folkbladet skriver Jonas Bergström en intressant ledare i ämnet. http://www.folkbladet.nu/1598458/jonas-bergstrom-rorelse-ar-medicinen-mot-stillasittande

Lärum är ingen enkel boll

Av Veronica Kerr, 7 mars 2016 kl 10:24, Bli först att kommentera

Sportlovsvecka och jag minns hur efterlängtad vårens första riktiga ledighet var. Inte för att sporta, åka till fjällen eller utomlands utan för att vila. Hämta andan när stress över prov och betyg tagit över tillvaron. I vårt hus råder lugn och ro denna första dag på sportlovet och även om vi inte reser någonstans försöker jag ändå få till ledig tid med mina tonåringar när det går. De är varken tonåringar eller har sportlov så många år till att jag måste få passa på.

Det är kanske det faktum att jag har börjat se slutet på skoltiden som jag inte engagerat mig mer i Lärum, denna IT plattform som VK skriver om idag. Det som har retat mig med denna plattform är texten på Umeå kommuns hemsida:

”Varför Lärum?

Som vårdnadshavare är det ofta många bollar i luften och mycket att hålla reda på, inte minst då det gäller skolan. Elever och vårdnadshavare behöver känna till läxor, friluftsdagar, scheman, utvecklingsplaner och mycket annat. För att hjälpa till med kommunikationen och skapa struktur i vardagen för både pedagoger, elever och vårdnadshavare inför vi lärplattformen Lärum.”

Många bollar i luften? Personligen avskyr jag klyschan ”många bollar i luften” även om jag kan ha varit skyldig till att ha använt de orden i jobbansökningar i början på 00 talet. För mig blev Lärum istället ytterligare en boll som jag inte såg nyttan av att hålla i luften. Nu ska du som vårdnadshavare aktivt logga in med bank ID för att kolla om det är någonting nytt som har kommit in. Jag har aldrig fått mail från skolan att nu finns ny information att ta del av vilket faktiskt ledde till att jag inte blev informerad om ett föräldramöte på skolan. Mitt barns mentor vet vad jag känner för detta system och jag förstod det som att en utbildning skulle ges på skolan för de vårdnadshavare/personal som hade svårt att använda systemet. Men ibland kanske vi inte vill erkänna att utbildning krävs, inte för något som sägs vara så användarvänligt och enkelt. Här tror jag att utformarna av systemet har sett alla vårdnadshavare som en homogen grupp och det är vi definitivt INTE.

Vidare på kommunens hemsida kan du läsa:

”Lärum för vårdnadshavare

Vi hoppas att Lärum ska öka kvaliteten i skolan och underlätta samarbete, kommunikation, planering, genomförande, utvärdering och lärande. Vi vill också att det ska bli enklare för dig som vårdnadshavare att få ökad insyn, vara mer delaktig i ditt barns/ungdoms lärande och underlätta kommunikationen med skolan…”

Tydligt med vad man ville, men hur blev det? Jag delar definitivt kritikernas uppfattning om Lärum, här tror jag verkligen att kommunen gick för fort fram och glömde föräldraperspektivet. Det IT system jag hellre lyfter fram är Schoolsoft som är enkelt och lättanvänt. Jag får mail när något händer och Bank ID är inte nödvändigt. Uppgifterna i Schoolsoft blir lättöverskådliga och bollen inte svår att hantera, men den skolan som använder det är inte heller en kommunal skola.

Tankar om gårdagen

Av Veronica Kerr, 23 oktober 2015 kl 08:23, 3 kommentarer

Igår morse vaknade jag till denna bild. Den fanns på Twitter, Instagram och Facebook upplagda av glada kristdemokrater i hele Sverige. Det jag har varit övertygad om när Ebba Busch Thor valdes till partiledare i april är att hon är tydlig, begriplig och kan tala i TV som går ut genom rutan till fler än bara oss övertygade kristdemokrater. Ja, jag är glad. Glädjen till att arbeta med politik har alltid funnits där, men när fler förstår vad kristdemokrater kan och vill blir det ännu roligare. Vi har bara börjat denna mandatperiod var så säkra att mer kommer.

Under gårdagen förändrades sinnesstämningen och när jag fick höra om vad som hänt i Trollhättan blev det som om jag var tillbaka i USA igen. Där skolskjutningar är en del av verkligheten och där människor reagerar som om de alltid kommer att vara en del av vardagen utan minsta antydan till att försöka se till att de aldrig händer igen. Jag vet inte varför det hände förutom att polisen säger att det var ett rasistmord. Jag vet ingenting om mördarens bakgrund eller familj förutom det som nyheterna valt att visa.

Det som fyllde mig var sorgen och skräcken om det skulle kunna hända på mina barns skola. Brandövningar sker, men ska barn förberedas på att vansinnesdåd sker och att aldrig tala med främlingar? Oavsett var de är? Talade med mina barn om det som hänt och om de känner oro. Jag hoppas även att skolan talar om det även om idag är sista dagen innan det efterlängtade höstlovet.

Olika uppfattningar om verkligheten

Av Veronica Kerr, 19 augusti 2015 kl 13:37, 4 kommentarer

Skolstart denna vecka, så härligt. Eller är det? För en del barn är det kanske skönt att återgå till skolan, kanske för att få rutiner och för att träffa kompisar. För andra barn kan det vara med en stor klump i magen till en vardag där mobbing och kränkningar väntar. Jag bloggade om detta för två år sedan, men ämnet är fortfarande högaktuellt och tåls att läsas igen. Inte bara tåls, det bör läsas igen så att vi påminns om att innebörden skolstart innebär inte samma sak för alla barn.

http://blogg.vk.se/veronica-kerr-kd-politiker/2013/08/17/skolstart-och-barns-uppvaxtvillkor/

Jag älskar hösten och ser fram emot den med kalla friska morgnar och färggranna löv. Gärna en brasa, många värmeljus och uppkrupen under en filt när mörkret kommer, men jag vet andra som blir höstdeprimerade av bristen på solljus och som fullständigt avskyr mörkret och den annalkande vintern.

Inga konstigheter, vi är olika. Våra uppfattningar om verkligheten kan skilja oss åt. Häromdagen hamnade jag i en diskussion om invandring och flyktingpolitik. Visst har jag diskuterat frågorna förr, både hemma och på stadshuset, men det var annorlunda denna gång. Jag fick höra att jag var okunnig i frågorna och att jag inte var påläst. Detta pga att all nyhetsrapportering är vänstervriden och de talar inte om sanningen. -Sanningen finns på nätet, menade personen och hänvisade till sajter som visade de ”riktiga” siffrorna bakom invandringen. -Vi måste ta hand om våra egna först, inte de som kommer hit.

Hur kan jag övertyga någon om vad som är sant eller inte när hen menar att bara det som stämmer in på dennes uppfattning är det hen kan ta till sig? När det saknas källkritik eller överhuvudtaget en vilja att granska uppgifter för man är övertygad om att all media är vänstervriden och förljugen?

Jag blir sorgsen när jag följer debatten eller hör argumenten om att vi måste ta hand om våra egna före vi tar hand om de som flyr hit. Vad är alternativet? Är vi så bekväma att vi inte kan tänka oss att göra ”uppoffringar” för andra bara för att vi anser att vi har betalat så mycket skatt tidigare? Ska vi stänga gränserna för att vi tror att vi har det bättre utan invandring? Kommer det att få oss att må bättre? Det är människor vi talar om och det är här och nu.

Det kommer fler flyktingar till Umeå och Västerbotten som behöver vår hjälp och stöd och jag vill vara med i det arbetet. Det är nu det händer, men häromdagen blev jag olyckligt medveten om att det inte är alla som vet vad som händer och varför.

Grattis Botsmark!

Av Veronica Kerr, 7 maj 2015 kl 15:04, Bli först att kommentera

Jag blev otroligt glad över nyheten att Botsmarks skola som har varit stängd under läsåret nu kommer att öppna s igen till hösten. Det var nog en del som trodde att det skulle bli svårt att rekrytera och vissa har mumlat att när en skola väl är stängd kanske den inte öppnas igen.. Svårt var det nog, men enligt media är det nu klart att lärare har rekryterats.

Min uppfattning för ett år sedan var att jag inte tyckte att alla lösningar prövats och så här skrev jag då..http://blogg.vk.se/veronica-kerr-kd-politiker/2014/06/23/bussa-larare-till-botsmark/#comments Inlägget om att bussa lärare till Botsmark provocerade fram en del kommentarer, jag är glad för att vi inte fick rätt om nedläggning,