Kategori: Umeå

Ifrågasatt utbildning

Av Veronica Kerr, 6 januari 2017 kl 13:01, Bli först att kommentera

Meddelarfrihet är något som både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet brukar ta upp när nya upphandlingsunderlag ska tas fram. De menar att de vet nog hur det är i privata företag där de anställda trycks ner med munkavle och varken vågar eller får kritisera anställningsförhållanden. Detta tas inte upp lika ofta som förr, men å andra sidan är det inte mycket längre inom vård och omsorg som upphandlas längre.

Självklart ska anställda, oavsett utförare, ha rätten till meddelarfrihet och inte känna som om de är belagda med munkavle. Det är dock en skillnad i att kritisera chef och ledning öppet i media, sociala som ”gammelmedia”, eller göra det internt med en förhoppning om att skapa förändring. Kritik kan såra och vi vet att 140 tecken på Twitter inte ger en fullständig bild, en statusuppdatering på Facebook som ett begränsat antal människor kan se gör oftast det inte heller, men spridningen kan bli stor! Visst kan det vara bra att vara medveten och försiktig, inte för ”chefens skull”, men för din egen.

Jag har själv tagit del av de hittills sex lektionerna i Informationssäkerhet som har gått ut till Umeå kommuns alla anställda samt politiker. Nivån har varit låg, enkel och begriplig. Visst en hel del har varit självklarheter och känns i det närmaste som en idiotförklaring av mottagaren, men hur enkelt kan det vara att ta fram en utbildning som fungerar för 11800 anställda? Alla anställda i Umeå kommun har inte heller en e-postadress i kommunens regi vilket antagligen kommer att påverka svarsfrekvensen. Samma gäller medarbetarenkäten.

Det är bra att Anders Ågren har lyft kritiken mot utbildningen och jag hoppas på att det blir en interpellation istället för enkel fråga eftersom det är många aspekter som kan lyftas fram och inte bara om utbildningen är laglig eller inte. Jag gick in igen på lektion sex och ser att den har förändrats helt i enlighet med Anders Ågrens kritik, så visst finns det frågor som borde besvaras.

Vi behöver våra deltidsbrandmän!

Av Veronica Kerr, 3 januari 2017 kl 13:25, 3 kommentarer

”– Men jag måste ge en eloge till brandmännen som var där. Vad de riskerar…otroligt att se på nära håll, säger hon.” Citatet kommer från en artikel i VK där en företagare berättar om hur branden totalförstört deras företag och det är ord värda att uppmärksammas.

En brand i ett uthus som går vidare till att nästan bränna ner ett helt kvarter skedde sent igår kväll och bränder är otäcka samtidigt som de fascinerar många. Konsekvenserna av en brand blir lätt i miljonklassen när det räknas samman, men om vi inte har en fungerande räddningstjänst med brandmän snabbt på plats skulle konsekvenserna bli än större. Nattens brand hade brandkårer från Umeå, Holmsund, Vännäs, Sävar och Nordmaling på plats. Den stora skillnaden mellan dessa brandkårer är att det är endast Umeå som har heltidsanställda brandmän medan övriga har en deltidsbrandkår.

Heltid eller deltid, vad är skillnaden? Den är så mycket större än arbetstiden. Att arbeta endast när larmet går är en omöjlighet och deltidsanställda brandmän har det i kombination med ett annat arbete och en förstående arbetsgivare som vet att plötsligt kan en person försvinna från jobbet när larmet går. Inom fem (!) minuter ska personen inställa sig på brandstationen i Holmsund så det gäller att bilen startar eller att han eller hon är mycket nära. Jag tar Holmsund som exempel eftersom jag vet vad som gäller i min kommundel. För övrigt är Holmsund också Västerbottens fjärde största tätort.

En heltidsanställd brandman som är ute på larm kan beordras ut på kvalificerad övertid, men en deltidsbrandman som endast arbetar när larmet går kan det inte. Om utryckningen pågår en hel natt och ditt vanliga arbete väntar dagen efter är det bara att arbeta på för den arbetsgivaren förväntar sig att arbetet blir utfört. Det är inte som för de förtroendevalda politiker som arbetar natt och behöver vara tjänstledig för ett sammanträde. I det fallet ersätter kommunen förlorad arbetsinkomst och de kostnader den förtroendevalde har för att utföra sitt uppdrag.

Jag vet att en jämförelse mellan deltidsbrandmän och politiker är både fel och förenklad, men det är uppenbart att Umeå behöver alla de män och kvinnor som frivilligt ställer upp och arbetar i räddningstjänsten. Därför är jag bekymrad över det avtal som är undertecknat och vilka konsekvenser det kan få. http://www.expressen.se/debatt/snart-kan-sverige-sta-utan-brandman/

S talar med kluven tunga

Av Veronica Kerr, 19 december 2016 kl 11:24, Bli först att kommentera

Det har gått en tid sedan VK publicerade sin stora granskning av slöseriet i Umeå kommun, men jag har inte kommenterat den här på bloggen. Inte överhuvudtaget egentligen eftersom det inte är någon som har frågat. Klart är att om eller när det finns en kultur att testa gränser på vad som är möjligt att göra under benämningen ”kompetensutveckling” eller ”löneförmån” så växer utgifterna. Det sticker i ögonen med all rätt och jag har min förhoppning till att en granskning görs. Det var trots allt inte politiska beslut bakom resorna eller de s k julklapparna, men politiken har ett ansvar för att budget och för att medborgarnas skattemedel används på rätt sätt.

VK skriver att ”VKs granskning dominerade debatten när Umeå fullmäktige idag inledde årets sista sammanträde”. Den första interpellationen, dagens första ärende handlade just om slöseri inom Tekniska nämndens område, men att VK dominerade debatten låter lite märkligt. Det som istället dominerar dagen är budgetjusteringarna för 2017 där alla partier deltar, inte bara några få. Budgeten som antogs i juni i år höll inte och istället måste budget justeras med 140 miljoner kronor! Uteblivna bidrag från staten som S och Mp räknat med, indragna ersättningar för ensamkommande barn samt felräknade skatteintäkter är orsaken till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats. Frågan är bara hur och vem som ska ansvara för att budget ska gå ihop?

Nämnderna får justerade ramar, men alla (utom Gymnasienämnden) har redan tagit budget för 2017. Tex justeras För och grundskolenämndens budget ner med -16,7 miljoner kr. Den nämnd som nyligen kämpade för att Musikskolan skulle slippa besparingar under 2017, men hur blir det nu? Hans Lindberg har dock varit ute och sagt att INGEN nämnd behöver utsättas för några besparingsbeting för effektiviseringar sker på kommunnivå i projekt som ännu inte startat. http://blogg.vk.se/hans-lindberg/2016/11/29/inga-ytterligare-sparbeting-till-namnderna/ Här talas det med kluven tunga, konsekvenserna av det återstår att se.

Priser till vilket pris?

Av Veronica Kerr, 29 november 2016 kl 08:46, Bli först att kommentera

Priser till vilket pris?

Det var rubriken till min interpellation som jag ställde till Hans Lindberg på gårdagens fullmäktige. Eftersom Lindberg inte var närvarande fick Margareta Rönngren ta svaret. Interpellationen lydder som följande:

I slutet av september månad beslutade Umeå kommuns folkhälsoråd att inrätta ett folkhälsopris med en prissumma på 10 000 kr att delas ut årligen 2017-2020. Miljö och hälsoskydd har även de nyligen inrättat ett pris och sedan tidigare finns det t ex både jämställdhetspris och årets eldsjäl som andra nämnder eller utskott ansvarar för.

Självklart ska särskilda insatser som görs av organisationer eller enskilda personer uppmärksammas och särskilda prisutdelningar kan vara ett sätt att synliggöra arbete som annars sker i det dolda. Det finns dock risker med att när priserna blir för många i antal förlorar de i ”värde”. Det kan inte heller vara meningen att varje utskott eller nämnd ska ha ett eget pris för utdelning efter eget tycke utan det måste finnas regelverk kring hur medel ska användas för annat än den egna verksamheten.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

Hur många priser delar kommunen ut varje år till företag, organisationer eller enskilda personer?
Vad är den samlade summan för dessa priser?

Görs det en regelbunden översyn av antalet priser och om de är aktuella? Om inte, vad avser du vidta för åtgärder?

Veronica Kerr

Kristdemokraterna

Det var lite si och så med svaret tycker jag, det finns ingen förteckning över hur många priser och till vilket pris som kommunen ger ut. Listan var inte heller komplett eftersom t ex priset Årets Eldsjäl som delas ut på Frivilligdagen den 5 december saknades och jag är säker på att det finns ytterligare priser. Summorna för olika priser saknades också vilket betyder att det är betydligt mer än 150 000 kr/år som kommunen fördelar pengar på pristagare.

Jag kan inte vara nog tydlig med att jag är INTE emot att vi delar ut priser eller att kommunen visar uppmuntran, men jag menar på att det finns risker med att införa för många priser. På ett sammanträde med Folkhälsorådet, under en övrig fråga, beslutades det att införa ett Folkhälsopris à 10000 kr/år och ingen ifrågasatte varför eller om det var nödvändigt. I Folkhälsorådet finns även landstinget med och de delar ut redan idag 3 st Folkhälsopriser à 20 000 kr/år. Jag menar att det finns en risk när för många priser införs att de tappar i värde, att det blir en inflation. Och vet vi verkligen att det är de rätta som uppmärksammas?

Nu är det upp till varje utskott och nämnd att besluta om pengar, men det är också intressant att se vid en sammanställning hur olika insatser värderas. Årets eldsjäl får 5000 kr, folkhälsa 10000 kr och ett konststipendium från Kulturnämnden 50000 kr. Det blev ingen större debatt och det hade jag inte förväntat mig, jag ställde interpellationen för att jag var nyfiken och ville veta. Jag ville inte att varje socialdemokratisk ordförande i utskott eller nämnd skulle upp i talarstolen och ge ett försvarstal för att just de infört ett pris. Men i slutändan kan det inte vara så att varje nämnd eller råd värd namnet ska ha ett eget pris, här har varje nämnd ett ansvar att låta förstånd gå före prestige.

Gratis parkering under begränsad tid

Av Veronica Kerr, 28 november 2016 kl 14:46, 2 kommentarer

Dagordningen var anmärkningsvärt kort idag eftersom flera ärenden plockades bort från kommunstyrelsens beredning för två veckor sedan. För ovanlighetens skull var det heller inga enkla frågor och ingen kommunstyrelseordförande på plats heller vilket innebar att interpellationer kunde skjutas på till nästa månad. Nu var i och för sig Sverigedemokraternas vilde som interpellerat inte på plats heller och det är oklart när de interpellationerna behandlas.

Trots detta brukar det inte brista debattlusta hos de närvarande. Två motioner behandlades och VK har skrivit om de båda, men jag vill göra ett förtydligande. Moderaternas motion om gratis parkering på lördagar var uppe till beslut och den avslogs, men där hade vi kristdemokrater ett annat förslag med syftet att underlätta mer för centrumhandeln alla dagar och inte bara på lördagar. Moderaternas motion var inlämnad i februari i nära samband med Avions öppnande och påtalade dess negativa konsekvenser för centrumhandeln som saknar gratis parkering.

Visst har Avion påverkat centrumhandeln, men vår uppfattning är att ombyggnationerna av Rådhustorget samtidigt som Avions öppnande har haft än mer negativa konsekvenser och vi vill att kommunen genomför något för att förbättra för centrumhandeln och dess företagare. Det är ändå kommunen självt som satt igång arbetet med Rådhustorget. Ombyggnationen av torget har definitivt negativa konsekvenser just nu och i synnerhet måndag till fredag när arbetet är igång.

Moderaternas motion talar om en begränsad tid på lördag, vi talade om 2 timmar/dag. Moderaternas motion var en prövotid under två år, vårt yrkande tills dess att torget är klart vilket sker nästa höst. Det blir fel när VK skriver att vi vill erbjuda fri parkering alla dagar och att vi vill dra det hela betydligt längre utan att visa på skillnaderna. http://www.vk.se/1871391/nej-till-fri-lordagsparkering

Vårt yrkande var:

att Kommunfullmäktige beslutar:

”Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att, under ombyggnationerna av Rådhustorget, genomdriva en avgiftsbefrielse av de första två timmarnas parkering i parkeringsgaragen Nanna, Parketten och Navet och därmed anse motionen besvarad.”

Inte sista ordet sagt om Språkstegen

Av Veronica Kerr, 22 november 2016 kl 10:57, Bli först att kommentera

I förra veckan var det landstingsfullmäktige och som en av de sista punkterna på dagordningen var det enkla frågor. Jag har tidigare skrivit om Språkstegen och om landstinget som sagt upp avtalet med förskolan och Umeå kommun och därmed dragit in den logopedresurs som tidigare arbetat på förskolan. När vi hade en interpellation i kommunfullmäktige krävde både Miljöpartiet och Arbetarpartiet att kommunen skulle tillföra medel för att säkerställa verksamheten medan min uppfattning är att när landstinget drar sig ur sitt ansvar ska vi se till att de dras tillbaka in.

Frågan som Birgitta Nordvall, gruppledare i landstingsfullmäktige, ställde var: Avser landstinget att följa ingångna avtal med Umeå kommun, dvs återställa logoped vid Språkstegen? En enkel fråga ska lätt kunna besvaras med ja eller nej, men när jag nu igen lyssnat på webbsändningen kan jag inte höra ett rakt svar från Karin Lundström (S), men tolkar det som ett nej. Jag är inte förvånad, men tycker att Socialdemokraterna ville linda in svaret i argument som om att det är alldeles för dyrt och att dessa barn ska inte förvänta sig någonting annat än andra barn som besöker sjukhuset.

Landstinget krisar ekonomiskt, men när Lundström säger att landstinget har varit tydliga och sagt upp avtalet mer än sex månader före dess utgång dvs 2 december 2015 blir jag förvånad! Föräldrarna vid språkförskolan informerades inte om förändringen förrän den 21 juni 2016 och senare gick ett informationsbrev ut den 7 juli. Detta är oerhört märkligt agerande av landstinget som vidhåller att i deras värld har de agerat fullständigt korrekt och som jag förstår det blir det upp till kommunen att förändra verksamheten utan landstinget. Trots att det var på landstingets initiativ som språkförskolan startade upp. Enligt min mening är inte sista ordet sagt i denna fråga och jag ser fram emot när vi får mer information i kommunens och landstingets gemensamma samverkansträff i december.

Här kan du se sändningen från senaste fullmäktige, 01:51:19 kommer den enkla frågan. https://play.vll.se/category/8/video/264/vll-fullmaktige

Landstinget ska följa ingångna avtal

Av Veronica Kerr, 1 november 2016 kl 16:43, 1 kommentar

Under gårdagens kommunfullmäktige ställde Arbetarpartiet en interpellation till För och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (s) om språkförskolan Språkstegen. Om detta har VK rapporterat. Det var inte första gången som språkförskola för barn med grav talsvårigheter har debatterats i kommunfullmäktige. För dryga tre år sedan interpellerade jag till Margareta Rönngren (S) dåvarande ordförande i För och grundskolenämnden om det faktum att landstinget hade sagt upp avtalet med den privata språkförskolan Pratbubblan utan någon större förvarning och under oklara omständigheter. Ledningen vid logopedkliniken hade också uttalat sig om att det fanns långtgående planer med Umeå kommun att starta upp en språkförskola tillsammans med Umeå kommun.

Ett avtal skrevs senare med Umeå kommun 2014 där landstinget ska stå för en logopedresurs och enligt föräldrar till barn vid förskolan har det varit mycket lyckat och barnen har gjort stora framsteg. Tidiga insatser kan betyda skillnaden mellan särskola och vanlig skola. Nu har landstinget sagt upp avtalet. Jag ser ett mönster i hur landstinget agerar. Vem ska stå för logopedresursen, Umeå kommun eller Västerbottens landsting? Miljöpartiet och Arbetarpartiet vill att kommunen ska gå in, men jag menar att det är landstinget som dragit sig ur och det är de som ska dras tillbaka. Det var på landstingets initiativ som samverkan startades, det är fel att bara lämna ingånget avtal.

Till nästa landstingsfullmäktige 15 november har Kristdemokraterna ställt frågan Avser landstinget att följa ingångna avtal med Umeå kommun, dvs återställa logoped vid Språkstegen? Om Peter Olofsson, landstingsstyrelsens ordförande kan svara återstår att se, men Språkstegen behövs.

Politiken ”hjärta” pressen

Av Veronica Kerr, 27 oktober 2016 kl 18:19, 5 kommentarer

Jag är förvånad över hur många politiker jag känner som aktivt väljer att inte prenumerera på en dagstidning. Ja, det kostar och jag vet att papperstidningen börjar bli utdaterad när det mesta finns på nätet. Samtidigt är vi politiker beroende av den lokala journalistiken som bevakar nämnder och fullmäktige för utan dem blir det svårare att nå ut till de som inte var där med de frågor som debatteras. Det är nog många av oss politiker som hoppas på citat i tidningen dagen efter ett fullmäktige vilket blir en bekräftelse att vara hörd.

Min morgon börjar med kaffe och båda morgontidningarna vid köksbordet för att uppdatera mig och för att läsa debattsidorna. Numera har jag tidningarna på paddan vilket är enkelt och lätt. Förutom det så ser jag det i det närmaste som en skyldighet att prenumerera eftersom jag vill att Umeå ska ha två levande lokaltidningar som vågar rapportera och förhoppningsvis både provocera och kritiskt granska politiken. Att bara säga upp prenumerationen och sedan klaga på att media är vriden eller förenklat populistisk är fel. I ett ”hatkärlek förhållande” som det kan ibland vara mellan politik och press vill jag inte låta hatet vinna. För jag vet att utan de rätta förutsättningarna för pressen kan vi inte lita på att den finns kvar och det skulle vi alla förlora på.

Västra länken och det stora bloggbråket..

Av Veronica Kerr, 13 september 2016 kl 11:31, 2 kommentarer

Stort bloggbråk mellan kommunalråden om västra länken, hur stort är det egentligen? Vi som har varit med i kontakterna med Trafikverket genom åren har känt stor frustration över att den sista länken aldrig kommer på plats. En frustration som inte varit borgerlig eller socialdemokratisk utan delad över partigränserna. Faktum är att en halvfärdig ringled blir aldrig mer än just halvfärdig. Med tanke på tidigare omtag och utredningar som har gjorts för att det eventuellt blivit fel eller för att än en gång försöka se över de stora kostnaderna för att kanske hoppas på en billigare lösning var jag faktiskt inte förvånad över nyheten om att Trafikverket fått i uppdrag att göra nya bedömningar av ett 20-tal infrastrukturprojekt i nationella planen. Däribland den sista etappen i Umeåprojektet: Västra Länken.

Det är ett gammalt projekt kantat av förseningar, men efter nyheten på Västerbottensnytt (som S anklagar M för att ha planterat) så talar vi ändå åter på nytt om ringleden som inte blivit klar. Här får Hans Lindberg (s) ett ypperligt tillfälle att visa sig statsmannamässig och ta ansvar för den kommun han leder när han tar kontakt med regeringen. Han får infrastrukturministern att lova (?) att det inte finns något som tyder på att Västra Länken kommer att stoppas. Bra så. Att det inte kommer att försenas igen, det tror jag ingen vågar lova. Det har ju blivit fel förr.

Det som har varit tydligast av allt är i alla fall att bloggsidorna har dominerats av kränkta socialdemokrater som menar att ryktet startades av illasinnade moderater för att skada regeringen och att det var lögner som det ska bes om ursäkt för. Jag tycker att Trafikverket kan be om ursäkt för att projektet är så kraftigt försenat, men det kanske de redan har gjort. I övrigt får vi väl vara glada för att ryktet var falskt för Umeås skull.

En förebild för kvinnor

Av Veronica Kerr, 9 september 2016 kl 13:51, 1 kommentar

Ack du underbara fredag, den dag som kändes långt borta i måndags är här och inte nog med det, vackert väder är det också! Eller det var det när jag kom till stadshuset i morse, jag är rädd för att jag får äta upp de orden eftersom jag inte tog på mig en jacka.

Förmiddagen har ägnats åt Folkhälsoråd och jag vet att Umeå kommun har ambitionen att ha Sveriges bästa folkhälsa till 2020 (ett av kommunfullmäktiges mål) och Västerbottens landsting har sedan länge målet att länet har världens bästa hälsa 2020. Det är mindre än fyra år dit och visst har jag hört om att ”Sikta mot stjärnorna och du når trädtopparna; sikta mot trädtopparna och du stannar på marken”. Vem som gör mätningen 2020 för att se vilken hälsa befolkningen har det vet jag inte, men jag är ärlig när jag säger att jag inte tror på att sitta i möten för att prata med andra politiker om vad som redan görs är ett steg i rätt riktning mot god folkhälsa. Jag reagerar också starkt när det blir moraliserande kommentarer över människors val eller när politiken vill ta till förbud som en lösning. Det personliga egenansvaret glöms bort när vissa politiker kommer med förslag.

Andra möten som jag tycker om är de personliga och de oväntade som man aldrig räknar med. Många gånger har jag fått dem när jag har varit på resande fot. I gårdagens tidning gick det att läsa om årets pionjär i Västerbotten, Aysun Alhakim som startade ett taxibolag för fem år sedan. Jag har åkt med Aysun Alhakim vid ett tillfälle från mitt hem till flygplatsen, en resa på dryga 15 minuter. Kort resa, men tid till trevligt samtal. Jag fick veta att hon var utbildad undersköterska, men att hon hade valt bort det efter att de flyttat till Umeå. O nej tänkte jag, vi behöver dig i kommunen! Det var dåliga anställningsformer, helger och kvällsarbete som var problemet och istället blev hon framgångsrik företagare med fyra anställda. Idag är hon en förebild för att kvinnor ska ta steget ut i arbetslivet.

Det är möjligheten att få vara med och påverka sitt arbete som gör att kvinnor tar steget till att bli egna företagare och detta gäller självklart även inom vården. Enligt siffror från 2013 är det bara en fjärdedel av alla företag som drevs av kvinnor, men inom vårdföretag var det ca 40 % av Vårdföretagarnas 2000 medlemsföretag. Jag har blivit anklagad för att vara ute och cyklar för ”att privata inslag inom vården har inte förbättrat vården utan snarare skapat sämre arbetsförhållanden och mindre bemanning med höjda sjukskrivningstal som följd.” Ett uttalande som saknar grund eller belägg. Tvärtom är det just de privata vårdföretagen som har lägre sjukskrivningstal och som har förbättrat för just kvinnor när det gäller att erbjuda en mångfald av arbetsgivare istället för bara kommun och landsting. Eftersom utbildade undersköterskor är ett bristyrke på många platser har det också funnits utrymme till att förhandla om lönen.

Jag önskar Aysun Alhakim lycka till med sitt bolag och jag hoppas att fler kvinnor inspireras att ta steget. Själv tar jag strax steget ut till Smakfestivalen, önskar dig en trevlig helg!

Kategori: Umeå

Ifrågasatt utbildning

Vi behöver våra deltidsbrandmän!

S talar med kluven tunga

Priser till vilket pris?

Priser till vilket pris?

Gratis parkering under begränsad tid

Inte sista ordet sagt om Språkstegen

Landstinget ska följa ingångna avtal

Politiken ”hjärta” pressen

Västra länken och det stora bloggbråket..

En förebild för kvinnor

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Kategorier

Arkiv