Väntetider och landstingens roll

Av , , Bli först att kommentera 9

Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge säger ordspråket. Eller kan man vänta för länge? Och hur är det när man inte vet om det är något gott eller någonting fullständigt vidrigt man tillslut får?

Ordspråket används nog oftast när det gäller att äta något speciellt och inte när det gäller besked i cancervården. Artikeln i dagens VK berörde mig mycket starkt om hur Anna har fått vänta sju veckor (än så länge) om hon har cancer eller inte. Ett löfte om tre veckors väntetid har brutits med råge! Jag har personlig erfarenhet av cancervården i Västerbotten som anhörig och det var inte cellgiftsbehandlingar eller strålningen som var värst utan det var ovissheten innan behandling kom igång. Är det cancer eller något annat? Har cancern spridits? Skulle tumörerna varit mindre om behandlingen satts igång tidigare? Vad om?

Det finns så mycket som vi utanför vården inte förstår hur det fungerar eller varför det inte är möjligt att få besked tidigare. En sak är dock säker att ju tidigare något upptäcks desto bättre chanser. Jag är tacksam för att regeringen med Kristdemokraterna satsar 2 miljarder kronor för att förbättra cancersjukvården. Satsningen ska ge snabbare vårdförlopp mellan remiss och behandlingsstart. Satsningen ska även bidra till snabb diagnos. Det finns stora skillnader i landet när det gäller väntetider och överlevnadsgrad för olika cancerformer och det är inte rätt. Jag som kristdemokrat och canceranhörig välkomnar den översyn som Göran Hägglund vill göra. Jämlik vård främst och då är det naturligt att man ser över landstingens roll som vårdgivare.

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Vi stödjer civilsamhället

Av , , Bli först att kommentera 5

Sista sammanträdet i socialnämnden innan sommaruppehållet är avklarat. Socialnämnden är en mycket stor nämnd med ett gigantiskt ansvarsområde. Vi som sitter i nämnden är överens om mycket, att våra äldre ska ha en god och trygg äldreomsorg är en självklarhet och barn ska ha en trygg uppväxt. Det vi inte är överens är hur vi ska arbeta eller vad som är bättre och som utvecklar våra verksamheter. Det kan bli en del diskussioner, men det är möjligt att skilja mellan sak och person. Nästan jämt.

Idag tog vi i socialnämnden ett beslut om samordnat stöd till de tiggare som idag finns i Umeå. Det är inte kommunen som ska utföra arbetet utan det är ett stöd till det civila samhället, frivilligsektorn, för att samordna det arbete som de gör idag. Jag har sagt det så många gånger förut, kommunen kan INTE göra allt och samhället är så mycket större än staten (kommunen)!

Den situation som idag existerar berör inte bara socialnämnden utan hela kommunen, därför bör fler nämnder få information och bli involverade i det arbete som görs. Detta kommer jag med säkerhet att få återkomma till. Nedan kan ni läsa det pressmeddelande som gått ut från socialnämnden. I nämnden var vi fullständigt eniga, men när man läser kommentarerna knutna till artikeln på Facebook förstår jag att vi fortfarande har en del att göra för att alla ska begripa varför.

Samordnat stöd till utsatta EU-medborgare

Pressmeddelande  •  2014-06-25 14:29 CEST

För att möta de behov EU-medborgare som vistas i kommunen och försörjer sig på tiggeri har, skapas nu ett nätverk mellan frivilligorganisationer och Umeå kommun. Nätverket ska samordnas av en eller flera frivilligorganisationer för att på så sätt möjliggöra ett mer omfattande stöd än vad som är möjligt via socialtjänstlagen. Berörda myndigheter kommer att bjudas in att delta i nätverket. Detta beslutades vid socialnämndens sammanträde.

Uppdraget för samordnande frivilligorganisation är att samla och förmedla stöd, information och rådgivning från de medverkande organisationerna och myndigheterna.

-  Det här är steg två i vår långsiktiga satsning när det gäller stöd till utsatta EU-medborgare. Det är många föreningar som vill vara med och bidra i arbetet, vilket är mycket positivt, säger Eva Andersson (S), ordförande, socialnämnden.

Socialtjänsten har enligt gällande lagstiftning begränsade möjligheter att ge generellt stöd till gruppen utsatta EU-medborgare. Individuell prövning om akut bistånd genomförs redan idag, men behovet hos målgruppen sträcker sig inte enbart till akut bistånd utan gäller även hälso- och sjukvård, tandvård samt etablerings- och arbetsmarknadsfrågor. Frågan berör därmed såväl kommun och landsting som angränsande statliga myndigheter (så som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Polisen) samtidigt som det är en fråga som väckt stort engagemang bland frivilligorganisationer och trossamfund.

-  Det är fantastiskt att gensvaret från det civila samhället är så stort. Det är bra att kommunen kan bygga upp ett starkt samarbete med frivilligorganisationer vilket kommer inte bara de utsatta EU-medborgarna till del, men kommer också att gynna hela kommunen i stort, säger Veronica Kerr (Kd), förste vice ordförande, socialnämnden.

Föreningsbidrag möjliggör samordningen
För att möjliggöra samordningen kommer ett årligt föreningsbidrag att beviljas till den förening/organisation som tar sig an uppdraget.  För 2014 uppgår föreningsbidraget för samordningsuppdraget till 100 000 kr.

-  Tiggeriet synliggör klyftor och den fattigdom som har blivit verklighet för allt fler i dagens Europa. Vi måste arbeta på alla nivåer, från föreningsdrivna och politiska lokala insatser till globala, en politik för att minska klassklyftorna, utrota rasism och diskriminering – inte minst den som riktas mot romer – bekämpa arbetslösheten och bygga ut den generella välfärden och de sociala trygghetssystemen, säger Åsa Bäckström (V), andre vice ordförande, socialnämnden.

 

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Bra beslut i För och grundskolenämnden!

Av , , Bli först att kommentera 12

Mitt första politiska uppdrag fick jag som ersättare i skolstyrelsen 1999 och fortsatte sedan i För och grundskolenämnden fram till 2006. Under hela min tid i dessa nämnder har jag alltid talat mig varm för familjedaghemmen eller det som i folkmun benämns dagmamma. Antalet dagmammor/familjedaghem har sjunkit kraftigt genom åren och i vissa fall har det varit för att familjer inte vetat eller trott på att det skulle kunna vara ett fullvärdigt alternativ till förskola som barnomsorg. I andra fall har det varit aktiva politiska beslut av S majoriteten att lägga ner dessa familjedaghem.

Det är förstås mycket som har hänt de senaste 10-15 åren när det gäller förskola och barnomsorg, men jag har inte mött någon som tycker att barngrupperna i förskolan är i lämplig storlek. Barnen förväntas börja tidigt i förskolan och får man syskon ska förstås det äldre barnet fortfarande vara kvar i förskolan. Inte ska det fråntas den pedagogiska omsorgen eller samvaron med de jämngamla barnen på förskolan…

Idag på Västerbottensradion får vi höra att För och grundskolenämnden har beviljat två familjedaghem tillstånd att starta upp verksamhet i höst. Äntligen! Jag hoppas att föräldrar får uppleva att barnomsorg kan vara i ett privat hem med en liten grupp av barn och att det kan vara ett tryggt alternativ till förskolan. Det kan också avlasta förskolan som saknar platser och har stora barngrupper. Jag önskar Sandra Viking och hennes kollega lycka till! Rubriken med privata dagmammor är dock missvisande eftersom de kommer att finnas i det kommunala kösystemet.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

God kvalitet, Lennart Holmlund?

Av , , Bli först att kommentera 16

Jag är bekymrad och jag är frustrerad över Socialdemokraternas och Vänsterns stora tystnad kring deras beslut om att återta Skräddaren i kommunal regi. Ett beslut som fattades hösten 2011 trots att det inte fanns några som helst rapporter eller indikationer om missnöje eller vanvård och trots att anhöriga vädjade till att kommunen inte skulle fatta ett sådant beslut.

I april var jag och en ledamot från socialnämnden och besökte Skräddaren och fick lyssna till personalens berättelser om vad som hände hösten 2011 och hur det ser ut idag. Vi i alliansen skrev tillsammans en insändare  om situationen på Skräddaren och hade hoppats på att det skulle bli någon reaktion från vänstermajoriteten till försvar för de beslut som togs. Om inte ett försvar så kanske åtminstone en förklaring hur tänkte de då? Ingenting, bara tystnad. Kanske skäms man?

När jag och Janet Ågren (socialdemokraternas ordförandekandidat till Äldrenämnden efter höstens val) debatterade äldreomsorg i radions P4 i början av juni försvarade hon besluten att ta över boenden i kommunal regi. ”Vi tycker att det var rätt beslut när vi tog tillbaka det för att driva i egen regi. Det var ett korrekt beslut för att kunna upprätthålla en god kvalitet.” En god kvalitet i socialdemokraternas ögon skiljer sig åt från vad jag som kristdemokrat och många andra vill se i äldreomsorgen.

Svenskt näringsliv publicerade idag denna artikel om vad som har hänt på Skräddaren sedan kommunen tog över. Jag publicerar länken, men har även klistrat in artikeln i sin helhet. Reaktioner måste komma från någon. Eftersom det inte är någon från socialnämndens majoritet som bloggar frågar jag Lennart Holmlund som kommunalråd och blivande pensionär, vad är din uppfattning om en god kvalitet i äldreomsorgen? Och vad tycker du om reportaget från det kommunala boendet Skräddaren? Det vore intressant med en lokalt anknuten blogg för ovanlighetens skull…

************************************************************************************************************************

Sämre när kommunen tog över

NYHET Publicerad 24 juni 2014

Kritik Umeå kommuns skötsel av äldreboendet Skräddaren får hård kritik av personal och anhöriga, man talar om personalflykt, vantrivsel och slarv. Under våren glömdes en brukare kvar i sängen. Ingen anhörig fick veta något. – På Carematiden fångades avvikelserna upp och åtgärdades, säger en anställd.

Sedan kommunen sade upp avtalet med Carema och tog över driften av verksamheten i oktober 2012, har verksamheten på Skräddaren försämrats. Vantrivsel har lett till en personalflykt och många av de nuvarande anställda söker ständigt jobb på annat håll. Även sjukskrivningarna har ökat. I december var ca en fjärdedel  av personalen sjukskriven.

Svenskt Näringsliv har pratat med flera anställda på Skräddaren. Alla berättar hur verksamheten på olika sätt försämrats sedan kommunen tog över driften. Ingen vågar träda fram med namn, av rädsla för kritik eller annan negativ särbehandling på jobbet.

Den enda som vågar medverka fullt ut är den nyblivna pensionären Margit Wikström. Hon hade inte tänkt pensionera sig i år, utan tog beslutet när hon nekades semester i våras. Hon och hennes man hade planerat en resa, så Margit lämnade in sin ansökan om semester i god tid. Men det hjälpte inte.

– Jag fick inget besked förrän någon dag innan jag skulle gå på semester. Då fick jag höra att jag måste jobba eftersom det saknades personal. Jag blev arg och pensionerade mig direkt. Det hade aldrig hänt under Carematiden. Då hade jag haft tidig och bra dialog med gruppchefen. Men kommunen bryr sig inte om de anställda, säger Margit Wikström.

Och Margit fortsätter berätta om betydligt sämre aktiviteter för brukarna, vikarier som inte fått lära sig larmrutiner och inte kan sina arbetsuppgifter, viktiga arbetsplatsmöten som inte hinns med för att det saknas folk, chefer som beordrar istället för att lyssna och mindre omtanke mellan medarbetarna. Men Margits berättelse är bara början.

En anställd säger att det är betydligt sämre ordning och mer slarv. Avvikelserna rapporteras betydligt mer sällan. Under våren glömdes en brukare kvar i sängen. Det uppdagades först på eftermiddagen. Men det rapporterades aldrig och de anhöriga fick inget veta. Och det är bara ett exempel bland många.

– På Carematiden fångades avvikelserna upp direkt och åtgärdades. Rutinerna sågs över. Nu händer inget. Och vad jag vet är det ingen som pratar med den eller de som jobbat när det har inträffat en avvikelse. Det är väldigt slappt. Vi har journalföring på internet. Det är möjligt att det skrivs in där. Det är inget som vi får reda på, säger en anställd.

Missnöje hos anhöriga

Ju mer vi pratar med anställda och anhöriga, desto mer växer bilden fram av en påtagligt försämrad verksamhet. Några av de anhöriga vågar träda fram med namn. Eva Persson vittnar om att personalen sällan syns till på avdelningarna, att de boendes guldkant har försvunnit och att personalen visar mindre empati.

– Jag upplever att de inte ser vårdtagarna och deras behov. De får sitta mycket ensamma. Personalen är som bortblåst när jag är där och hälsar på. Ibland har jag själv fått rycka in och ge någon vatten, trots att jag är där för min brors skull. Men det är svårt att gå på personalen för det är ju egentligen inte deras fel, säger Eva Persson.

Ingen säger att allt var perfekt på Caremas tid. Men det fanns mer resurser, mer guldkant, mer personal och fler aktiviteter. Och en viktig nyckel verkar ha varit de tre gruppcheferna – en ständigt närvarande arbetsledning som fångade upp funderingar och synpunkter från både personal och anhöriga. Då hölls även regelbundna anhörigmöten.

– Sedan kommunen tog över har jag inte kallats till ett enda möte, förutom en träff med kommunens anhörigråd – en mindre grupp anhörigrepresentanter. Den träffen växte till ett stormöte med många klagomål, men den gav inte ett smack. Carema kallade till möten minst två gånger per år, berättar Gunilla Haglund vars syster bor på Skräddaren.

Hon har själv jobbat inom äldrevården i 34 år. Bland annat med strokerehabilitering. Och hennes bild av personalsituationen på Skräddaren är mycket negativ.

– Personalomsättningen är vansinnig. Många har slutat på grund av vantrivsel eller sjukskrivning. Det är dålig personalpolitik. Jag frågade en anställd hur ofta de har gruppträffar för att diskutera mål och kvalitet. Aldrig blev svaret. Jag förstår inte organisationen. Det känns slarvigare och mindre empatiskt, säger Gunilla Haglund.

Bilden bekräftas av de anställda. Vikarier får för kort introduktion och klarar inte av sina uppgifter. Till sommaren är bemanningen planerad med två ordinarie och tio vikarier. Flera av dem är mycket unga, helt utan erfarenhet. På Caremas tid var alla rädda om vikarierna. De var erfarna och kunde verksamheten, berättar en annan anställd

– Då hade vi sex rutinerade vikarier och sex ordinarie under semestern. I år ska tio dåligt introducerade vikarier ha i princip allt ansvar, med stöd av två ordinarie. Flera av vikarierna har aldrig jobbat inom äldreomsorgen tidigare. Det finns ingen arbetsglädje. Ibland är vissa gråtfärdiga. Det här måste komma fram, för det är synd om brukarna.

Vetskapen finns hos kommunen

Umeå kommunen har hela tiden vetat om att det funnits missnöje på Skräddaren och har försökt få ordning på verksamheten. Bland annat med chefsbyten och genom att efterlikna den gruppschefsfunktion som fanns under Caremas tid. Men i praktiken får den funktionen ingen effekt, enligt den anställde.

– De som fått gruppschefsrollen har bara en kontrollfunktion. De ska lära rutinerad personal hur man dukar, bäddar och duschar och kolla så att det blir rätt. De har även fått utbildning av en psykolog för att kunna tala personalen tillrätta så att de inte ska vara så negativa. Men det är helt fel väg. Det får inte personalen att känna arbetsglädje.

Carema får gärna komma tillbaka

Alla vi pratar med skulle gärna se att Carema kom och tog över igen, trots att företaget har ett vinstintresse. Att någon tjänar pengar på att ta hand om gamla, verkar inte spela någon roll för varken anhöriga eller anställda. Det viktiga är att de äldre blir väl omhändertagna och att personalen trivs.

– Om Carema gör en vinst på att ta hand om min mamma eller pappa, så låt dem göra det. Den bästa personalen försvann med en gång när Umeå kommun tog över. De har raserat en fullt fungerande verksamhet där alla var jättenöjda. Det är hemskt att ingen säger någonting, att det bara får fortsätta, säger en anhörig som vill vara anonym.

Martin Machnow

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Bussa lärare till Botsmark

Av , , 8 kommentarer 10

Dagen före midsommarafton kom beskedet som förväntat, eleverna i Botsmarks skola får börja i Bullmarks skola till hösten. Det är inte för att elevunderlaget brister eller för att skolan är i så dåligt skick att det inte går att bedriva undervisning, utan av den anledningen att man har misslyckats med att rekrytera behörig lärare till Botsmark.

Det är dryga tre mil mellan byarna och visst kan jag hålla med om att barnen i Botsmark också ska få en god utbildning med behöriga lärare, men det är ett misslyckande av kommunen att inte ha lyckats med att rekrytera lärare. Problemet har varit känt ett bra tag eftersom elever i åk 4-6 redan under vårterminen blivit bussade till Bullmark. Umeå kommun som arbetsgivare borde så fort som rekryteringsbehovet blivit känt annonserat nationellt efter lärare för trots att Botsmark ligger i utkanten av kommunen så är det en del av Umeå. Vi vill att hela kommunen ska leva, befolkningsmålet på 200 000 innebär inte att alla ska bo i stan!

Jag är själv tveksam till att alla möjligheter till lösningar var uttömda. Flytten ska vara tillfällig under ett år, men jag kan ändå hoppas på att det ska bli kortare. Tills dess står en nyrenoverad skola tom och en annan skola blir trångbodd, men frågan om vilken arbetsmiljö barnen får har jag inte sett något svar på. Ställdes frågan om att istället för att bussa barn, bussa lärare?

Idrott och det civila samhället

Av , , Bli först att kommentera 7

Måndag efter midsommar och jag är tröttare än vanligt. Inte för att det har varit midsommar utan p g a fotbolls VM. Jag som aldrig varit direkt intresserad av fotboll förutom de matcher som mina barn spelat när de var yngre och jag har heller aldrig varit den som reagerat starkt när det blivit förlust. Så har det varit, men jag har den största respekt för att idrott engagerar och att fotboll är stort i hela världen! Matchen mellan USA och Portugal som började vid midnatt var fantastiskt spännande och det kanske blir så att jag kommer att fortsätta följa VM mer noga. Jag rekommenderar också Twitter, #VM2014 som ett komplement till tittandet. Otroligt roligt att läsa kommentarer av fotbollsälskande twittrare.

Idrott engagerar, inget nytt där och i Umeå är ungdomsidrotten stor. Stora pengar satsas och det är bra inte bara för hälsan, men också för att studier visar att alkoholdebut kan förskjutas för unga samt att unga som idrottar får bättre resultat i skolan. Det är bra att kommunen kan hjälpa till men kommunen kan inte göra allt. Som kristdemokrat betonar jag alltid att samhället är större än staten, det civila samhället är en kraft som vi måste värdera än mer och som vi kan lära oss av.

Häromdagen läste jag i Folkbladet om Umeå Baseboll och softbollklubb som har beviljats 2 150 000 kr av Arvsfonden för att bygga två nya arenor. Styrelsen för klubben hade länge väntat på att kommunen skulle påbörja arbetet med att bygga, men när ingenting hände bestämde sig en ledamot för att själv ”gräva efter pengar” och kom då i kontakt med Arvsfonden. Istället för att vänta på att ”någon annan” fixar allt kommer nu Arvsfonden att stå för 75% av kostnaden. Resterande står Västerbottens Idrottsförbund och kommunen för. Jag gillar baseboll som är en verklig folksport i USA (större än fotboll) och jag hoppas att det kommer att gå bra för klubben.

Här kan du läsa mer om Arvsfonden.

http://www.kammarkollegiet.se/arvsfondsdelegationens-kansli/sok-stod-ur-arvsfonden

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Mer idrott och fysisk aktivitet

Av , , 4 kommentarer 11

På dagens kommunfullmäktige behandlades Kristdemokraternas motion om att utreda möjligheten till mer idrott i skolan. Bunkefloprojektet som startade 1999 i Bunkeflo utanför Malmö har gett mycket goda resultat och vi kristdemokrater vill att Umeå kommun också utreder möjligheten att föra in mer fysisk aktivitet på skolschemat. Att satsen säger idrott, men vi syftade aldrig på att det med nödvändighet ska vara just skolämnet idrott och hälsa. Inte heller att det behövs anställas fler idrottslärare och att hyror för gymnastikhallar ska öka drastiskt. I Bunkeflo samarbetade man med idrottsrörelse och det finns inget som säger att vi inte kan göra det samma.

Det blev ett bifall och förslaget hänskjuts till kommunens ordinarie planeringsprocess med reviderade uppdragsplaner.  Här kan du läsa motionen i sin helhet.

Mer idrott i skolan

 

Kristdemokraterna i Umeå vill att kommunen ska utreda möjligheten till mer idrott i Umeås skolor. Syftet är att förbättra hälsan och skolresultaten bland våra barn och ungdomar.

 

I Bunkeflostrand utanför Malmö har forskare studerat effekterna av mer idrott i skolan. En grupp elever fick fysisk aktivitet under 45 minuter varje skoldag. Kontrollgruppen fick däremot nöja sig med vanlig idrottsundervisning, det vill säga två gånger per vecka. Sammanlagt ingick över 200 barn, från första till nionde klass, i undersökningen.

 

Resultatet talar sitt tydliga språk. Eleverna som hade daglig fysisk aktivitet fick bättre skelett, motorik och betyg. 96 procent av barnen i denna grupp klarade grundskolans mål och blev behöriga till gymnasiet. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var 89 procent.

 

Frågan om mer idrott i skolan berör i allra högsta grad även en annan viktig aspekt. Undersökningar visar att fetman bland barn och ungdomar har ökat. Orsaken är att många pojkar och flickor rör sig för lite och har dåliga kostvanor. Det leder i sin tur till att de löper större hälsorisker.

 

Genom att införa mer idrott blir barnen friskare och på sikt får vi även friskare vuxna. De som motionerar som barn är nämligen mer benägna att vara fysiskt aktiva även senare i livet.

 

Svenska elever har mindre schemalagd idrott än eleverna i många andra europeiska länder. Det är beklagligt. En del barn och ungdomar får nämligen inte tillräckligt stöd hemifrån när det gäller att bygga upp goda levnadsvanor. Därför är det viktigt att skolan får ett större ansvar.

 

Med anledning av ovanstående yrkar Kristdemokraterna i Umeå att kommunfullmäktige beslutar

 

att ge för- och grundskolenämnden i uppdrag att utreda möjligheten till mer idrott i Umeås skolor.

4 kommentarer
Etiketter: , ,

Inför en elevhälsogaranti

Av , , 2 kommentarer 10

elevhälsa

 

I lördagens VK kan man läsa om Kristdemokraternas motion till fullmäktige om en elevhälsogaranti i Umeå skolor för att tidigt hjälpa barn och unga som mår dåligt. Det är oacceptabelt långa väntetider till landstingets BUP (Barn och ungdomspsykiatri) därför måste kommunen och skolan kunna göra mer. Här följer motionen i sin helhet.

Inför en elevhälsogaranti i Umeå kommun

Den psykiska ohälsan bland ungdomar har försämrats under de senaste åren. Det är en utveckling som vi måste ta på allvar.

Skolan är barns och ungas arbetsplats och vi anser att i skolan måste finnas möjlighet att i ett tidigt skede få hjälp med ohälsoproblem. Elevhälsan har i detta sammanhang en viktig roll och ska fungera som elevers första linje till hälsovård.

I den nya skollagen som trädde i kraft den 1 juli 2011 har en samlad elevhälsa införts med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Vi anser att det är en betydelsefull skärpning av lagstiftningen för att ge elever bättre tillgång till flera professioner inom hälsovården.

Kristdemokraterna har även verkat för att alliansregeringen ska satsa 650 miljoner under perioden 2012-2015 till elevhälsan. Ett riktat statsbidrag erbjuds skolhuvudmän som gör insatser för att förstärka elevhälsan. Genom satsningen har bidrag till skolläkare, skolsköterskor, kurator och skolpsykolog betalats ut.

På alltför många skolor erbjuds endast ett minimum av elevvårdande insatser, till exempel att skolsköterskan endast finns på plats under några få timmar per vecka. Och på vissa skolor är det brist på tillgång till kuratorer och psykologer. Mot bakgrund av den ökande ohälsan hos barn och ungdomar är det en oacceptabel utveckling.

Kristdemokraterna vill införa en elevhälsogaranti i Umeå som ger elever rätt att inom ett dygn få kontakt med personal som har utbildning att möta behovet.

Med anledning av ovan anförda föreslår vi:

  • att För och grundskolenämnden samt gymnasie och vuxenutbildningsnämnden får i uppdrag att utreda hur en elevhälsogaranti kan införas i Umeå

 

Veronica Kerr
Kristdemokraterna

 

Smutsig valrörelse?

Av , , Bli först att kommentera 5

”Jag tror att det kommer att bli en oerhört smutsig valrörelse…” det säger Folkbladets nya ledarskribent i lördagens tidning. Hon är inte ensam om de tankarna och det känns inte bra. Ska man smutsa ner andra för att själv framstå som ren och den som inte ljuger? Att ta till personangrepp när argumenten tryter visar bara på svaghet och då är det lika bra att man är tyst. Även om det kan vara svårt.

Jag ser på bloggarna idag att det finns en del anklagelser om lögner och smutskastning och det kanske är så att höstens valrörelse är i full gång. Det kanske är så att den som anklagas för smutskastning egentligen har rätt, men förklarar inte argumenten på rätt sätt. Den vars politik angrips blir kränkt och ser ingen annan utväg än att anfall är bästa försvar och därmed är kriget i full gång. Tack och lov finns det de som vet och kan erkänna när gränsen är passerad för vad man får säga i kritiken av övriga partier eller ledamöter. Men att ta tillbaka elaka ord när de är sagda det är inte att göra det ogjort. Ord kan såra mer än slag och ge styng i hjärtat och det gäller alla människor.

 

 

Bli först att kommentera