Etikett: Storuman

Kyrklig partipolitik

Av , , 2 kommentarer 9

I Storuman sker tydligen partipolitikens återtåg till kyrkan i stor skala om man ska tro uttalanden för V-K. Var det inte det som skulle avvecklas och som avvecklats på de flesta håll? Vill man larma och väsnas om kyrkans interna angelägenheter kan man väl göra det utan att utnyttja de politiska partinamnen. Ett lågvattenmärke har passerats!

Storuman klättrar

Av , , 5 kommentarer 2

Storuman klättrar ordentligt på näringslivets rankinglista ehuru från en nästjumboplats. Kanske beroende på en optimism som spirar ur gruvplaner och vindkraftsplaner men också på att kommunen nu ägnar sig åt vettiga saker i stället för 25-miljonersslöseriet för att under 1½ år tjäna 6 minuter och 30 sekunder per flygresa till Stockholm. Under tiden de tokerierna drabbade kommunen låg vi parkerade i botten på näringslivets ranking så det var ju ett mått på näringslivets uppskattning av de svindlande affärerna.  Klokt näringsliv!

Det kan bara bli bättre när kommunen använder skattebetalarnas pengar med det förstånd skattebetalarna har rätt att kräva. T ex skapa en kommun som det är attraktivt att bo i och turista i. Här är en hel del på gång som kan ge ytterligare lyft. Det som är lite dystert är situationen för kulturhus i Tärnaby och jag är liksom andra inne på att nu strunta i norrmannen som äger fd Folkets Hus och starta en förstudie för nybyggnad. Eftersom det är driftskostnaderna som blir den kostsamma biten i framtiden är det ofta klokast att bygga nytt. Ombyggnation kostar ofta lika mycket men ger inte optimala lokaler. Gruvprojektet kommer att innebära att risken för överskott på lokaler i Tärnaområdet är obefintlig så det är bara att köra!!

Delade turer i fullmäktige

Av , , 9 kommentarer 7

I V-K kan man läsa att flera tusen undersköterskor måste rekryteras  i Västerbotten inom några få år pga pensionsavgångar. Samtidigt lockar vårdutbildningar väldigt få sökande. Samtidigt kommer inlandet att lida stor brist på personal till övriga sektorer. Men det är inom vård och omsorg problemen väntas bli störst.

Viktiga orsaker till att vård och omsorg inte lockar unga människor i dag är enkla att upptäcka om man inte vill låtsas vara blind. De politiker som inte upptäckt hur det är ställt kan tyvärr ha andra problem än blindhet. För att beslutsfattarna själva ska förstå problemen föreslår jag att fullmäktige har följande arbetstider (delade turer) under en fullmäktigedag: Kl 0700 – 1100 och 1600 – 2000. Vi kan även införa delade turer för kommunstyrelsen och övriga nämnder. I fortbildningssyfte.

Problembild:

1. Lönen är usel. Storuman ligger här dåligt till.

2. Arbetet är stundtals tungt och stressande.

3. Arbetstiderna är obekväma, nätter och helger. Naturligtvis svårt att helt undvika.

4. Dagsverkena delas upp i block med mellanliggande ledighet på flera timmar. S k delade turer.

5. De anställda får i stort sett betala arbetskläderna själva.

6.  Heltidsanställningarna är få.  Alla varianter förekommer, 75 % är vanligt. Den anställde förväntas alltså leva tillsammans med någon som har full lön.

Vad kan man göra då? Sorsele försöker importera ryssar. Jag tror att alla inlandskommuner  måste stimulera arbetskraftsinvandring i stor skala. För att locka svenska ungdomar måste lönen vara attraktiv och heltidstjänster det vanliga. Personalen måste ha tid till huvuduppgiften vård och omsorg. Brukarens rätt till utevistelse måste det finnas personal till. Delade turer ska inte vara ett tvång utan en rättighet som den anställde har om den anställde VILL ha delade turer av någon anledning. Arbete varannan helg skall undvikas, det borde införas en rätt till arbete högst var tredje helg. I de fall den anställde VILL arbeta varannan helg eller kanske alla helger ska det inte läggas hinder i vägen. Lönen under obekväm tid, nätter och helger,  skall vara så hög att det gör skillnad och upplevs lockande. Arbetsgivaren skall bekosta arbetskläder som är snygga och som kan bäras med stolthet.

Med andra ord. Omsorgen av gamla kan mot bakgrund av ovanstående inte vara ett i årtionden återkommande sparbeting varje år samtidigt som vårdtyngden ökar i och med att vi lever längre och att medelåldern i våra äldreboenden ökar kontinuerligt. Jag såg en uppgift om att varannan 80-åring har minst 10 mediciner.

Jag har under flera år föreslagit att en rekryteringsplan för skola, vård och omsorg skall upprättas i kommunen och även gemensamt i den s k 10-kommungruppen men har hittills talat för döva öron. Det är tur för mig att jag, när jag rekryterar ny älghund, inte bär mig lika korkat åt. Jag har insett att för att få ett bra älghundsämne gäller det först och främst betala vad ett bra älghundsämne kostar och inte ha valpköpet som familjens sparobjekt. Man måste ha en målsättning och en plan för rekryteringen.

Karin Malmfjord redogjorde för rekryteringsproblemen och vårdyrkets bristande attraktivitet under gårdagens fullmäktige. I övrigt en generande tystnad. T o m jag var tyst för inget behövde tilläggas till det Karin sa och jag har tidigare berört frågan åtskilliga gånger.

Resurser till äldreomsorg minskar.

Av , , 4 kommentarer 4

I Sverige har resurserna till äldre vård minskat med 6 % år 2000 – 2009. Samtidigt har antalet äldre ökat med 9 %. Per åldring över 80 år har var sjunde krona försvunnit från äldreomsorgen under angiven period. Dessa fakta har tagits fram av professor Marta Szebehely vid Stockholms Universitet. Verksamheter inom omsorgen som fått mera resurser under år 2000 – 2009 är barnomsorg och omsorg om funktionshindrade.

Vill vi leta syndabockar för dålig kvalitet inom äldreomsorgen ska vi nog inte bara nagelfara privata vårdgivare som i ett antal fall misskött sig. Den som har ett minne kan ju tänka på demensboendet i kommunal regi i Piteå som saknade personal nattetid. Piteå kommun fightas som bara den för att inte uppfylla socialstyrelsens krav på ökad bemanning. Vi måste också slå fast att kommunpolitikerna har det fulla ansvaret för att säkra kvaliteten inom omsorgen oavsett om den sker i egen eller privat regi. De som nu försöker vinna politiska poäng på de hemskheter som uppdagats på några platser kan få äta upp en hel del senare när det t ex uppdagas att det aktuella vårdbolaget anlitas av ett stort antal socialdemokratiskt styrda kommuner. Eller att stora brister kan finnas i kommunalt bedriven omsorg. Hyvlar man bort resurserna år efter år i kommunbudgeten  får det konsekvenser.

Äldreomsorgen förändras med åren och kanske t o m utvecklas på sina håll. I glesbygdskommuner har vi en tydlig utveckling mot en upp och nervänd befolkningspyramid. Den kategori som ökar mest är + 80 år. Ännu mer utpräglad är ökningen av + 90 år. Samtidigt föds allt färre barn. I t ex Storumans kommun fyller det årliga tillskottet av barn knappt 2 skolklasser.  Det finns en hel del pengar att spara genom anpassning av skolstrukturen till verkligheten. Den gamla tumregel kommunen har för nedläggning av en skola är 20 elever. Det antalet var kanske OK för 30 år sedan men skolan har de senaste årtiondena utvecklats så att jag anser antalet vara för lågt. När man drar in skolor i andra kommuner handlar det ofta om skolor med 30 – 40 elever.

Vad jag menar är att kommunens politiker måste anpassa budgetramarna till den faktiska utvecklingen och inte hålla på med den destruktiva hyvlingen av alla konton år efter år. Att vissa verksamheter under 15 års tid nästan alltid haft stora överskott och vissa verksamheter nästan alltid haft stora underskott beror, vill jag påstå, på att osthyveln varit metoden i stället för kontinuerlig budgetanpassning till det faktiska behovet. Hur är kostnadsutvecklingen i Storuman t ex under år 2000 – 2009 per brukare inom skola och omsorg, de i särklass största verksamheterna? Det skulle vara intressant att veta. Och varför vet vi inte detta självklara?

Den typ av undersökning prof Szebehely gjort skulle vara intressant att se uppdelad på kommuntyper.

 

Aktualiteter

Av , , 10 kommentarer 3

Fortsätter Juholt som socialdemokraternas partiledare blir han mycket sannolikt alliansens största tillgång i nästa riksdagsval. Hans vistelse i blåsvädret beror inte på någon enstaka fadäs utan på ett varaktigt fadäsmakeri sedan lång tid tillbaka. Som nybliven partiordförande började han med Libyenhärvan. Av alla dessa fadäser lär man (om man är klok) att det kommer att produceras fadäser även i framtiden. Men Mona Sahlin, som dribblades bort av de manliga betonghäckarna, har anledning att ta ett glas vin med ostbricka.

Min kritik av våldshockeyn firar nya triumfer. Var ligger vi nu i elitserien? 2,5 svåra hjärnskakningar per omgång? De makthavare som låter detta fortsätta har kanske gamla hjärnskakningar som fördunklar omdömet. Världens bästa ishockeyspelare Sidney Crosby är fortfarande ett fall för sjukvården ett år efter överfallet. En svensk NHL-spelare stod väl för den bedriften.

Privata företag som bedriver äldreomsorg går till stor del med förlust eftersom kommunerna betalar för lite. Problemet är alltså inte att vårdföretagens aktiägare stoppar guld i egna fickor utan att kommunerna över lag ser äldreomsorg som ett nödvändigt ont och som rätt och slätt sparobjekt. Storumans omsorgsnämnd ligger enligt prognos på ett underskott på 6 miljoner för 2011. Med detta i ryggsäcken går omsorgsnämnden in i 2012 med oförändrad tilldelning vilket innebär att löneökningar på 3 milj dessutom skall sparas in.  I värsta fall skall 6 + 3 = 9 miljoner sparas in under 2012. Det brukar vara svårt att hitta rätt väg in i framtiden om man hela tiden blundar. Största delen av omsorgsnämndens budget är personal. Varje miljon innebär i runda tal 3 helårsanställda som måste bort. Det är fråga om händer och fötter som väl ändå måste anses ha uträttat något nyttigt och nödvändigt under föregående år. I en verksamhet som beträffande åldringsvården blir alltmer personalkrävande genom högre medelålder bland brukarna och därmed följande mera hälsoproblem, det som brukar kallas vårdtyngd. Kommunen skulle kanske ta hit någon professor i ämnet äldres sjukdomar som kan föreläsa för bl a kommunfullmäktige hur läget faktiskt är. Det är för mycket av att leka struts med huvet i sanden för närvarande.

Kommunen lånar pengar

Av , , 7 kommentarer 13

I morgondagens kommunfullmäktige i Tärnaby verkar inte finnas några kontroversiella punkter på dagordningen. Bra, eftersom jag inte har möjlighet närvara. En punkt gäller upptagande av lån på 20 miljoner kronor. Kommunen har tidigare lånat upp 20 miljoner så upplåningen blir tillsammans 40 miljoner. En hel del av dessa pengar gäller förskottering av utgifterna för inlandsterminalen och en annan post är byggandet av lokaler för demensboende.

Man kan undra över hur stort upplåningsbehovet varit om den politiska majoriteten låtit bli att kasta bort 20-30 miljoner på en egen hemlagad flygverksamhet i Gunnarn som i slutändan slutade med totalt fiasko och en kommunal likviditet som var på väg mot grekisk nivå. Det var på fullmäktige i Hemavan hösten 2008 som vansinnet startade mitt i den dåvarande globala bankkrisen. Dessa pengar skulle ha behövts nu så hade lånebehovet varit minimalt. Ännu har jag inte sett någon ansvarig som rodnat!

Verklighetsförfalskning i Storuman

Av , , 17 kommentarer 14

"Dukat bord", säger förra kommunalrådet Gunilla Lundgren om läget för kommunens ekonomi.  Det bordet är inte särskilt kul att sätta sig vid de kommande åren. Kommunens budgetöverskott år 2010 består helt och hållet i extraordinära intäkter som felräknade sociala avgifter och pensionspengar, vilka uppgår till över 13 miljoner. Vilken himla tur att de miljonerna dök upp när styrelser och nämnder har ett underskott på 8,7 miljoner. Det bådar illa inför år 2011 och framöver. Det innebär att "kostymen" är för stor och motsvarande neddragningar i verksamheterna måste göras. Redan nu kan sägas att så stora besparingar inte kommer att kunna genomföras år 2011 eftersom snart halva året gått.

Till råga på detta fanns/finns inte pengar till löne- och kostnadsökningar för år 2010, 2011 och 2012. Det innebär att ytterligare ca 6 miljoner måste sparas in per år. Det innebär att det dukade bordet för 2011 saknar 8,7 + 6 = 14,7 miljoner om inte smärtsamma neddragningar på personalen genomförs. Här kan man räkna med att 3 st anställda måste bort för varje miljon som ska sparas på helårsbasis.  Vi ska då också hålla i minnet att neddragningar på personal redan genomförts år 2010 undantagandes på byggnadsinspektörssidan där ökning, tack och lov, skett. Hur kan nu detta "dukade bord" ha uppstått när de flesta sveriges kommuner har ett mycket gott ekonomiskt läge med pengar till löneökningar och annat?

Det prekära läget för Storuman har nästan helt och hållet att göra med de 22 miljoner som bortslösades på att flyga eget från Gunnarn i trots mot Rikstrafiken och Staten under åren 2008 och 2009. De politiker som kuppartat genomdrev detta väderkvarnskrig mot staten har en del att förklara för kommunens brukare och skattebetalare. Ingen kvalificerad utredning om påverkan på kommunens ekonomi gjordes innan besluten klubbades igenom. "Utredningen" bestod väl i den ensidiga, enkelspåriga och bluffartade propaganda som fullmäktige fick sig till livs under fullmäktige i juni 2008.

Hade inte Storumans politiker flugit bort pengarna hade vår kommun också kunnat sälla sig till den majoritet av sveriges kommuner som möter år 2011 med relativt god ekonomi. Till Gunilla Lundgrens och socialdemokraternas försvar kan sägas att hade inte s-partiet till sist satt ned foten angående miljonrullningen i Gunnarn hade läget varit ännu värre och ännu mera katastrofalt. Men "dukat bord"? Hallå där!  Kom ned på jorden där "verklighetens folk" finns!

Fastighetsskatt – ingen orsak till oro

Av , , 3 kommentarer 1

Storuman har bland de högsta höjningarna av taxeringsvärdena i landet. I vår avlånga kommun torde ändringarna av taxeringsvärdena vara väldigt olika. Om höjningen i snitt är 33 % kan höjningen vara nära noll i de östra glesbygdsbyarna och en mindre höjning i Storuman centralort.  De i särklass största höjningarna torde återfinnas i Tärnaby-Hemavan-området.

Öster om fjällområdet kan vi nog vara ganska lugna när det gäller skattmasen.

Miljardinvesteringar i Storuman

Av , , 6 kommentarer 14

Om allt går enligt planerna kommer upp till 22 miljarder att investeras i Storumans kommun de kommande åren. Större delen gäller gruvverksamhet i Rönnbäckenområdet söder om Tärnaby och det är en bit kvar innan spaden sätts i jorden. Helt säker är emellertid den redan startade utbyggnaden av vindkraften. Det blir många jobb i uppbyggnadsskedet och vi kan se fram emot åtskilliga jobb i den kommande driften. Vindkraften torde vara nästan evig men gruvverksamhet pågår så länge ekonomiskt brytvärd malm finns kvar. Förhoppningsvis kommer inte utbyggnaden av turismen i fjällområdet  att påverkas negativt av dessa nya verksamheter.

Av någon konstig anledning har hos vissa en diskussion uppstått om vilken kommunal regim, den förra eller den nuvarande,  som ska ta åt sig äran av de kommande stora investeringarna. Men hallå, hallå!!! Har någgra kommunala politiker skapat malmen i urberget? Har några kommunala politiker skapat bra vindlägen för vindkraft i vår kommun. I så fall är det fråga om mirakler av religiösa dimensioner som borde medföra att ett antal personer i kommunen helgonförklaras! Påve! Boka in övertidsarbete i din almanacka!

Det är bara så att vi råkar ha ren bonntur som har brytvärda malmer i backen och höjdlägen där det blåser bra i vår kommun. Det är företag som skapar jobb. Det är företag som exploaterar malmkroppar och vindlägen. Det är företag som kalkylerar, fixar finansiering och sätter igång. Vilka olika flygplatser man kan välja eller vilka partier som råkar sitta i en kommunledning saknar fullständigt betydelse. Gruv- och vindkraftsföretagen upphandlar entreprenörer för sin verksamhet och förhoppningsvis kan lokala företag kapa åt sig en hel del. Eftersom företagen är aktiebolag betalar de endast statlig skatt på sina vinster så det saknar betydelse för kommunens ekonomi. Det är de anställda som betalar kommunalskatt och förhoppningsvis kommer många att vara skrivna i vår kommun. Särskilt under uppbyggnadsfasen får vi dock räkna med att en stor del av arbetskraften är inpendlare.

Så kommer vi till den eviga frågan om folkmängden. Kommer vi att få se en befolkningstillväxt? Jag tror inte det annat än i Tärna-Hemavanområdet. Får jag spå kan vi kanske hålla folkmängden någorlunda runt 6000 inv ett antal år men där fördelningen mellan östra och västra kommundelen fortsätter att kontinuerligt ändras till fördel Tärna församling. Det är ju redan en mångårig trend. Den som drömmer om ökning av folkmängden i tusental och återöppnade skolor måste också ta i beräkningen den moderna kvinnans fertilitet. En svensk kvinna föder väl i genomsnitt 1,8 barn och då är det bara att räkna hur många fertila kvinnor som måste importeras till kommunen för att folkmängden och elevantalet i skolorna skall börja öka.

Ett problem som redan är i antågande är att vi inte har arbetskraft ens till nuvarande verksamheter inom offentlig och privat arbetsmarknad. Kommer storgruvan till stånd blir läget ännu värre. Arbetskraftsinvandring-inpendling blir ett måste. Någon framtidsplanering kring detta problem har jag inte kunnat få till stånd i kommunen. Endast en bråkdel undersköterskor, jämfört med behovet, utbildas vid våra gymnasier för att ta ett exempel. Främjar vi rekryteringen genom att försämra arbetsförhållandena och erbjuda skitlöner jämfört med vad gruvverksamheten kommer att betala? En del reagerar inte förrän hum-hum står i köket och då är det så dags!

KF:s beslut idag om flygplats

Av , , 7 kommentarer 11

Fullmäktiges beslut idag om tillskott av medel till "öppen flygplats" fram till 30 juni innebär INTE återupptagande av kommunalt bekostad flygtrafik. Om Trafikverket inte upphandlar trafik på Gunnarn i slutet på maj eller om inte något bolag trafikerar Gunnarn på egen bekostnad skall Gunnarn kallställas efter 30 juni. Klart uttryckt i fullmäktiges beslut.

Beslutet idag gäller möjligheter att få hit ett företag som tänker utföra test av maskiner för snöröjning och annan service på landningsbanor. Det ska ske en demonstration av maskiner för personal från andra flygplatser under 3 dagar i mitten på mars. Nettosumman för öppen flygplats under tiden fram till 30/6 är ca 400 000 jämfört med att kallställa omedelbart. Blir det inget av den testverksamhet man hoppas på är dock dessa 400 000 kr en synnerligen dålig affär för kommunen. För att räkna hem dessa pengar krävs 7,3 helårsanställningar i t ex besöksnäringen vilket ger 7,3 x 55 000 kr = ca 400 000 kr. De anställda måste dessutom vara skatteskrivna i vår kommun. Blir det en fortsättning på testverksamheten måste krav ställas på att testföretagen betalar huvudparten av kostnaderna som uppstår.

Kommer det nya förslag på återupptagen flygtrafik med insats av kommunala medel kommer jag att rösta nej. Det är ett löfte! Det finns inte en chans att räkna hem sådana satsningar när man betänker hur många helårsranställningar som behövs. De människor som dimper ned i Gunnarn och utnyttjar besöksnäringen har nog med största säkerhet ändå tagit sig till Storuman via de andra flygplatser som finns inom bekvämt håll  eller på andra sätt. De hade väl någon annan anledning att ta sig hit till Storuman än enbart nöjet att landa just i Gunnarn. Eller?