Etikett: sysselsättning

En väl förtjänt företagspristagare!

Av , , Bli först att kommentera 1

På bilden ovan syns undertecknad tillsammans med Martin Ärlestig, Plant Manager vid Komatsu, när det första spadtaget för Komatsus nya fabrik togs i slutet av maj. 

Under Umeågalan som anordnades under gårdagen mottog Komatsu Forest AB Umeå kommuns företagspris.

Från Umeå kommuns sida är vi glada över att genom detta kunna uppmärksamma det engagemang företaget visat för Umeå och de viktiga satsningar företaget gjort här som utmynnat i byggandet av en helt ny fabrik på Klockarbäcken.

Företagspriset instiftades 1981 och har årligen delats ut sedan dess till ett företag eller en entreprenör i Umeå som under året gjort särskilt goda insatser för sitt företag och för Umeå. Det kan gälla saker som ökad omsättning, eller vinst som omsätts i nyanställningar, nya innovativa produkter och tjänster, eller insatser för inre och yttre miljö eller för sina anställda.

Pristagaren utses av kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott och förslag mottas från Handelskammaren, Företagarna Umeå, Umeå Fabriks- och Hantverksförening.

Komatsu är en världsledande tillverkare av skogsmaskiner med huvudkontoret i Umeå. Företaget har valt att långsiktigt satsa i Umeå, nu senast med en stor investering i en ny, modern och hållbar produktionsanläggning.

Komatsu har engagerat sig i lokalsamhället och bl.a. gått in för att stötta arbetet med utbildning och kompetensförsörjning i Umeå genom att donera 35 miljoner till Dragonskolans teknikprogram.

 

Jag har engagerat mig helhjärtat etableringen av Komatsus nya fabrik och våra tjänstepersoner i kommunen har jobbat på snabbt och målinriktat för att allt ska gå så smidigt som möjligt med att komma igång med bygget av den nya anläggningen. Detta kommer att säkra viktiga arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i Umeå.

Stort tack till Komatsu, en värdig mottagare av Umeå kommuns företagspris 2019! 

Mot framtiden tillsammans med Ö-vik!

Av , , Bli först att kommentera 4

I dag har jag, tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Anders Ågren, träffat Per Nylén (S) och Anna-Britta Åkerlind (C), kommunstyrelsens ordförande respektive 2:e vice ordförande vid Örnsköldsviks kommun. Dagordningen för vårt möte var att diskutera hur vi tillsammans kan stärka vår regions utveckling.

Antalet arbetstillfällen i vår arbetsmarknadsregion har på kort tid vuxit från 100 000 till 110 000. Vi har en positiv utveckling men vi har högre ambitioner som kräver att vi samordnar vårt arbete ytterligare.

Vi ska tillsammans med respektive kommuns näringslivschefer spalta upp vad Umeå och Ö-vik behöver göra för att bibehålla och stärka den goda utvecklingen. Vi kommer framöver att konkretisera vårt arbete ytterligare och hålla gemensamma näringslivsträffar och utarbeta gemensamma strategier för att möta utmaningen med kompetensförsörjningen.

Som företrädare för kommuner i norra Sverige måste vi ständigt försöka tänka nytt och offensivt. En god utveckling mot framtiden kommer inte av sig själv. Vi vet också från den regionalekonomiska forskningen att Norrland behöver starka städer för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft och sitt inflytande. Då måste vi ständigt vara på bollen och ha ambitiösa mål för att bygga ett samhälle präglat av utveckling, optimism och framtidstro.

Jag ser fram emot fortsatta konstruktiva samtal i samma anda! 

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tar krafttag för integrationen!

Av , , Bli först att kommentera 3

En stor utmaning för Sverige är att se till att alla människor som kommer hit får en god chans att bli en aktiv del av det svenska samhället.

Vi behöver alla dessa människor! Vi har stora kompetensförsörjningsproblem inom välfärd, industri och flera andra sektorer. De människor som kommit till Sverige de senaste åren och som alltjämt kommer är en otrolig resurs för det svenska samhället.

Politik gör skillnad när det gäller integrationen. Den borgerliga regeringen visade inget större intresse för aktiva åtgärder för att garantera goda system för integration. Skattesänkningar var prioriterat. Att inte göra något är en enorm förlust för samhället.

Därför är det glädjande att regeringen på kort tid har kunnat kapa etableringstiderna och fortsätter att förkorta vägen ut på arbetsmarknaden. Arbete och sysselsättning är A och O för att alla människor i Sverige ska få goda livschanser och kunna bli aktiva samhällsmedborgare. Det är också viktigt att rättigheter förenas med skyldigheter, lika för alla.

Nedan listar jag de viktigaste åtgärder som regeringen vidtagit under mandatperioden för att stärka integrationen. Listan kan göras längre och hade det parlamentariska läget varit mer gynnsamt hade åtskilligt mer kunnat göras!

Bättre mottagande av nyanlända

  • Bosättningslagen

Sedan den 1 mars 2016 gäller en ny lag om mottagande av nyanlända. Regeringen har sett till att alla kommuner måste dela på ansvaret för nyanländas bosättning. Mottagandet styrs till kommuner där jobbchanserna är goda och anpassas även till kommunens befolkningsstorlek samt efter hur många nyanlända och asylsökande man har tagit emot sedan tidigare. Detta leder till en rättvis fördelning av ansvaret så att kommunerna tar ett samfällt ansvar för att integrera de människor som kommer till Sverige.

  • Mer medel till kommunerna för mottagandet

För att förbättra kommunernas förutsättningar att klara mottagandet har ersättningen till kommunerna höjts kraftigt. Kommunerna har även fått utökade medel för nyanlända med särskilda behov, för att ha beredskap för mottagande, samt för att bättre kunna möta nyanländas utbildningsbehov.

  • Tidiga insatser

Ett nytt system för tidiga insatser för asylsökande med förbättrad möjlighet till språkinsatser och tidig kompetenskartläggning har satts på plats av den (S)-ledda regeringen för att bättre ta tillvara tiden under asylprocessen. Regeringen har riktat resurser till civilsamhället och kommuner för verksamhet med flyktingguider och familjekontakter samt för att underlätta bosättning och öka mottagandekapaciteten. Regeringen har också underlättat för asylsökande att få tillgång till bankkonto för att kunna arbeta med arbetstillstånd under asylprocessen.

Snabbare etablering av nyanlända

  • Ett helt nytt regelverk för nyanländas etablering

Den 1 januari 2018 trädde nya regler i kraft som innebär tydligare krav på individen. Den förra regeringen införde en rättighet för nyanlända att ta del av insatser, vi tillför en skyldighet att delta. Med den gamla regeringens regelverk kunde en nyanländ både få full lön och full ersättning samtidigt. Den (S)-ledda regeringen har anpassat reglerna för nyanländas ersättning till de principer som gäller för A-kassan. När man får egen försörjning minskar ersättningen i motsvarande grad. I den svenska modellen ska rättigheter och skyldigheter balanseras, lika för alla!

  • Utbildningsplikt för nyanlända

Regeringen har genomfört regler som trädde i kraft den 1 januari 2018. Dessa regler innebär att nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser omfattas av en utbildningsplikt. Om individen inte följer detta kan man bli av med sin rätt till etableringsersättning. Rättigheter förenas med krav.

  • Snabbspår till bristyrken

Tillsammans med arbetsmarknadens parter har regeringen upprättat snabbspår till yrken där det råder brist. Syftet är att tillvarata nyanländas kompetenser och korta tiden från ankomst till jobb för nyanlända som har erfarenhet eller utbildning inom yrken där det är svårt att få tag på arbetskraft. Över 5 300 personer har redan tagit del av något av de 14 snabbspåren som finns till ett 30-tal yrken.

  • Utökade medel för valideringsinsatser

Regeringen har gjort kraftfulla förstärkningar till Universitets- och högskolerådet samt Socialstyrelsen för att bedöma och validera utländsk utbildning. Detta snabbar upp processen och kortar vägen ut på arbetsmarknaden.

  • Lokala jobbspår och bättre samverkan lokalt

Delegationen för unga till arbete (Dua) har fått ett utvidgat uppdrag för att även arbeta för att underlätta nyanländas etablering genom att främja samverkan med Arbetsförmedlingen, kommuner, arbetsgivare och andra aktörer. Lokala jobbspår utvecklas tillsammans med Arbetsförmedlingen i nästan alla kommuner med syftet att tillgodose arbetsgivarnas kompetensbehov samtidigt som individen får en effektiv väg till arbete.

  • Fler utbildningsmöjligheter och kompletterande kurser

Den (S)-ledda regeringen har satsat stort på fler utbildningsplatser på vuxenutbildningen och på högskolor. Inte bara på nyanlända utan för alla. Regeringen har också satsat stort på kompletterande utbildningar för personer med utländsk högskoleutbildning.

  • Insatser för höjd sysselsättning bland utrikes födda kvinnor

Den (S)-ledda regeringen har slopat den kvinnofälla som den borgerliga regeringens vårdnadsbidrag utgjorde. Det fjärmade många utrikes födda kvinnor från arbetsmarknaden. Regeringen har också infört begränsningar i föräldraförsäkringen för den som kommer till Sverige med barn som är äldre än ett år. Regeringen går vidare med riktade insatser för att särskilt höja sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor. Det handlar i hög grad om bättre möjligheter att lära sig svenska, uppsökande och motiverande insatser och bättre förutsättningar för att starta eget företag.

Fler och enklare vägar till jobb

  • Beredskapsjobb i staten

För att skapa jobb som fler kan ta med goda arbetsvillkor, på statliga myndigheter.

  • Praktikplatser på statliga myndigheter

Statliga myndigheter har fått i uppdrag att ta emot nyanlända arbetssökande för praktik. Antalet praktikplatser ska vara minst 1 000 stycken.

  • Jobb inom den gröna näringen

Regeringen har också satsat på jobb inom den gröna näringen, som en väg in på arbetsmarknaden för nyanlända.

 

Politik gör skillnad på arbetsmarknaden!

Av , , Bli först att kommentera 4

Ibland hör man påståenden om att det inte spelar någon roll om Socialdemokraterna eller Moderaterna leder regeringen. Inget kunde vara mer fel.

Ett område där konflikten är särskilt tydlig, det är på arbetsmarknadspolitikens område. Det socialdemokratiska arbetarepartiet grundades av fackföreningsrörelsen som arbetarnas politiska gren.

Den sittande (S)-ledda regeringen verkar i den traditionen med viktiga reformer för att stärka människors rättigheter på arbetsmarknaden, förbättra arbetsmiljön och ge de fackliga organisationerna förutsättningar att vara en stark part på arbetsmarknaden. 

Den borgerliga regeringen misslyckades med jobben – nu har utvecklingen vänts!

Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde är det mer än 250 000 fler människor i arbete. Arbetslösheten har tryckts tillbaka med 1,6 procentenheter i förhållande till slutet av de borgerliga regeringsåren. Vi har den högsta sysselsättningsgraden någonsin och högst i hela EU. Ungdomsarbetslösheten är på de lägsta nivåerna på 15 år.

Den (S)-ledda regeringen har alltså lyckats med detta trots en högermajoritet mot regeringen i riksdagen. Med majoritetsstöd i riksdagen för en framåtsyftande socialdemokratisk politik skulle man kunna åstadkomma mycket mer!

Här följer några exempel på vad som hittills uträttats under mandatperioden.

Åtgärder för fler i jobb

  • En effektivare arbetsförmedling

Arbetsförmedlingen har fått tillgång till fler verktyg och bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Reglerna har förenklats och regeringen jobbar med att etablera en stärkt lokal samverkan med stöd av Dua och möjligheterna för arbetslösa att utbilda sig har förbättrats. Den tidigare regeringens detaljstyrning av myndigheten har ersatts av ett tydligt fokus på resultat.

  • 90-dagarsgarantin för unga är uppnådd!

Socialdemokraterna gick till val på att ingen ung ska behöva vänta mer än 90 dagar på ett erbjudande om jobb, utbildning eller en insats som leder till jobb. I dag uppnås 90-dagarsgarantin.

  • Fas 3 har avskaffats

Regeringen har avskaffat den borgerliga regeringens fas 3 som var en slags avstjälpningsplats för långtidsarbetslösa. Ett med rätta kritiserat system. I dag får istället långtidsarbetslösa insatser som utgår från individuella behov och förutsättningar, till exempel utbildning, praktik och anställningar med stöd som gör att man kommer in på arbetsmarknaden.

  • Extratjänster i välfärden

Regeringen har infört extratjänster i välfärden. Detta ger långtidsarbetslösa en chanstill bra jobb med rättvisa villkor. Dessutom leder det till avlastning för hårt ansträngda välfärdsverksamheter. Extratjänster har också möjliggjorts inom viss kulturell och social verksamhet, samt inom idrotten.

  • Förenklade och förstärkta lönestöd genom introduktionsjobb

Socialdemokraterna har tagit krafttag för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. Regeringen har gjort anställningsstöden färre och mer kraftfulla. Den 1 maj 2018 ersätter introduktionsjobb fem olika former av stöd så att det blir enklare för arbetsgivare att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa. Jobben ska kombineras flexibelt med utbildning så att individen stärks och kan möta kompetensbehoven hos olika arbetsgivare.

  • Avsiktsförklaring med arbetsmarknadens parter om etableringsjobb

Regeringen har tillsammans med LO, Unionen och Svenskt Näringsliv kommit överens om att etableringsjobb bör införas. Syftet är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska nå etablering på arbetsmarknaden och underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.

  • Moderna beredskapsjobb inom staten

De statliga myndigheterna har fått i uppdrag att erbjuda moderna beredskapsjobb med goda anställningsvillkor och avtalsenliga löner. Syftet är att personer långt från arbetsmarknaden ska få möjlighet till arbete och arbetslivserfarenhet.

  • Körkortslån

Detta jublar SSU över, eftersom de drivit denna fråga gentemot partiet länge! För att förbättra möjligheten att matchas mot arbete ska regeringen införa en möjlighet till lån för körkortsutbildning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018.

Ordning och reda på arbetsmarknaden

  • Lex laval har rivits upp

Sedan 1 juni 2017 gäller nya utstationeringsregler som innebär att svenska fackförbund alltid kan kräva ett svenskt kollektivavtal av utländska arbetsgivare, ytterst med stöd av stridsåtgärder.

  • Reviderat utstationeringsdirektiv

Slutförhandlingar pågår inom EU för ett utstationeringsdirektiv som kommer ge svenska fakförbund rätt att kräva lika lön för lika arbete.

  • Åtgärder mot osund konkurrens

Regeringen har gett ett flertal myndigheter i uppdrag att ta krafttag mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

  • Entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen

Regeringen har lagt förslag för ny lagstiftning som ska ge arbetstagarna större skydd för sin lön. Lagstiftningen syftar också till att motverka osund konkurrens i en bransch som har omfattande problem med fusk och kriminalitet.

Åtgärder för bättre arbetsmiljö

  • Nationell arbetsmiljöstrategi

Regeringen har sett till att vi nu har en nationell arbetsmiljöstrategi för 2016-2020. Den innehåller åtgärder inom tre prioriterade områden: 1. Förebyggande av arbetsplatsolyckor och nollvision mot dödsolyckor på arbetet. 2. Ett hållbart arbetsliv och 3. Psykosocial arbetsmiljö.

  • Förstärkta resurser till arbetsmiljöpolitiken

Resurserna inom arbetsmiljöpolitiken har förstärkts med mer än 125 miljoner kronor. Det har bland annat inneburit att omkring hundra nya arbetsmiljöinspektörer har kunnat anställas.

  • Ny myndighet för arbetsmiljökunskap

Sedan den förra regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet saknas det en särskild myndighet som ansvarar för att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö. Sommaren 2018 startar en ny sådan myndighet i Gävle.

Trygghet på jobbet och vid arbetslöshet

  • Höjt tak i a-kassan

I september 2015 höjde regeringen taket i den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Alliansregeringen sänkte taket under sin regeringstid. Nu ökas den från 680 kronor till 910 kronor.

  • Förbättring för deltidsarbetslösa

I maj 2017 förbättrade regeringen möjligheten till a-kassa för deltidsarbetslösa. Den nya regeln innebär att det är möjligt att arbeta och få ersättning i max 60 veckor under en ersättningsperiod. Den nya regeln ersatte den kritiserade 75-dagarsregeln.

  • Förtroendeuppdrag och a-kassa

Regeringen har sett till att tid med förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från anställning ska jämställas med förvärvsarbete. Detta är otroligt viktigt för att människor ska våga ta förtroendeuppdrag. Förutom att det är en trygghetsfråga så är det en demokratifråga. De nya reglerna träder i kraft den 2 juli 2018.

  • En karensdag mindre

Från och med den 2 juli 2018 avskaffas en karensdag i a-kassan. Efter förändringen är det sex istället för sju karensdagar i försäkringen.

Fackliga rättigheter

  • Avdrag för fackavgiften 

En av den borgerliga regeringens första åtgärder var att ta bort skatteavdragsrätten för fackavgiften. Detta var ett av många angrepp på fackföreningsrörelsen. Nu återinförs avdragsrätten från och med den 1 juli 2018. Det kommer att innebära att en fackföreningsmedlem får dra av 25 procent av den medlemsavgift som betalas under året.

  • Stärkt skydd för visselblåsare 

Sedan den 1 januari 2017 gäller en helt ny lag som ger skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

Pågående utredningar för nya reformer och åtgärder

  • Stopp för hyvling!

Regeringen har tillsatt en utredning som har till uppgift att lämna förslag på hur problemet med s.k. hyvling på arbetsmarknaden kan stoppas. Förslaget förbereds på Regeringskansliet just nu.

  • SMS-anställningar utreds

Regeringen har också tillsatt en utredning som ska titta på omfattningen av det som kallas SMS-anställningar, alltså anställningar där man i förhand inte vet hur mycket eller när man får jobba utan får sms och måste stå till arbetsgivarens förfogande utan förvarning. Detta drabbar många unga människor hårt i dag. Utredningen ska se över om det behövs lagändringar för att komma åt detta. Förslaget ska lämnas senast den 31 januari 2019.

  • Kompetensutveckling i arbetslivet

Regeringen utreder också om det bör införas en möjlighet att vara ledig från jobbet med ersättning för att studera. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

  • Mottagandeutredningen

Den (S)-ledda regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att lägga fram ett förslag om ett sammanhållet system för för mottagande. Regeringen vill avskaffa EBO (eget boende) till förmån för värdigt boende, i syfte att motverka segregation och trångboddhet.

  • En väl fungerande arbetsmarknad och Arbetsförmedlingens framtida uppdrag

En utredning har fått i uppdrag att titta på hur Arbetsförmedlingens uppdrag och den statliga arbetsmarknadspolitiken bör se ut. Utredningen ska bland annat föreslå hur kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas och hur arbetsmarknadsutbildningen ska se ut. Utredningen ska redovisa sina resultat senast 31 januari 2019.

  • Flexibla insatser för fler funktionsnedsatta i jobb

Alla ska känna sig behövda i Sverige och alla som kan jobba ska ha ett jobb! Den s.k. flexjobbsutredningen har i mars 2018 lämnat förslag om hur möjligheterna till arbete för personer med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning kan förbättras. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

  • Dua för bättre samverkan och fler i jobb.

Regeringen har tillsatt delegationen för unga och nyanlända i arbete (Dua). Uppdraget är att främja samverkan mellan aktörer som har betydelse för att unga och nyanlända ska komma i jobb.