Ibland hör man påståenden om att det inte spelar någon roll om Socialdemokraterna eller Moderaterna leder regeringen. Inget kunde vara mer fel.
Ett område där konflikten är särskilt tydlig, det är på arbetsmarknadspolitikens område. Det socialdemokratiska arbetarepartiet grundades av fackföreningsrörelsen som arbetarnas politiska gren.
Den sittande (S)-ledda regeringen verkar i den traditionen med viktiga reformer för att stärka människors rättigheter på arbetsmarknaden, förbättra arbetsmiljön och ge de fackliga organisationerna förutsättningar att vara en stark part på arbetsmarknaden.
Den borgerliga regeringen misslyckades med jobben – nu har utvecklingen vänts!
Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde är det mer än 250 000 fler människor i arbete. Arbetslösheten har tryckts tillbaka med 1,6 procentenheter i förhållande till slutet av de borgerliga regeringsåren. Vi har den högsta sysselsättningsgraden någonsin och högst i hela EU. Ungdomsarbetslösheten är på de lägsta nivåerna på 15 år.
Den (S)-ledda regeringen har alltså lyckats med detta trots en högermajoritet mot regeringen i riksdagen. Med majoritetsstöd i riksdagen för en framåtsyftande socialdemokratisk politik skulle man kunna åstadkomma mycket mer!
Här följer några exempel på vad som hittills uträttats under mandatperioden.
Åtgärder för fler i jobb
- En effektivare arbetsförmedling
Arbetsförmedlingen har fått tillgång till fler verktyg och bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Reglerna har förenklats och regeringen jobbar med att etablera en stärkt lokal samverkan med stöd av Dua och möjligheterna för arbetslösa att utbilda sig har förbättrats. Den tidigare regeringens detaljstyrning av myndigheten har ersatts av ett tydligt fokus på resultat.
- 90-dagarsgarantin för unga är uppnådd!
Socialdemokraterna gick till val på att ingen ung ska behöva vänta mer än 90 dagar på ett erbjudande om jobb, utbildning eller en insats som leder till jobb. I dag uppnås 90-dagarsgarantin.
Regeringen har avskaffat den borgerliga regeringens fas 3 som var en slags avstjälpningsplats för långtidsarbetslösa. Ett med rätta kritiserat system. I dag får istället långtidsarbetslösa insatser som utgår från individuella behov och förutsättningar, till exempel utbildning, praktik och anställningar med stöd som gör att man kommer in på arbetsmarknaden.
- Extratjänster i välfärden
Regeringen har infört extratjänster i välfärden. Detta ger långtidsarbetslösa en chanstill bra jobb med rättvisa villkor. Dessutom leder det till avlastning för hårt ansträngda välfärdsverksamheter. Extratjänster har också möjliggjorts inom viss kulturell och social verksamhet, samt inom idrotten.
- Förenklade och förstärkta lönestöd genom introduktionsjobb
Socialdemokraterna har tagit krafttag för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. Regeringen har gjort anställningsstöden färre och mer kraftfulla. Den 1 maj 2018 ersätter introduktionsjobb fem olika former av stöd så att det blir enklare för arbetsgivare att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa. Jobben ska kombineras flexibelt med utbildning så att individen stärks och kan möta kompetensbehoven hos olika arbetsgivare.
- Avsiktsförklaring med arbetsmarknadens parter om etableringsjobb
Regeringen har tillsammans med LO, Unionen och Svenskt Näringsliv kommit överens om att etableringsjobb bör införas. Syftet är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska nå etablering på arbetsmarknaden och underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.
- Moderna beredskapsjobb inom staten
De statliga myndigheterna har fått i uppdrag att erbjuda moderna beredskapsjobb med goda anställningsvillkor och avtalsenliga löner. Syftet är att personer långt från arbetsmarknaden ska få möjlighet till arbete och arbetslivserfarenhet.
Detta jublar SSU över, eftersom de drivit denna fråga gentemot partiet länge! För att förbättra möjligheten att matchas mot arbete ska regeringen införa en möjlighet till lån för körkortsutbildning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018.
Ordning och reda på arbetsmarknaden
Sedan 1 juni 2017 gäller nya utstationeringsregler som innebär att svenska fackförbund alltid kan kräva ett svenskt kollektivavtal av utländska arbetsgivare, ytterst med stöd av stridsåtgärder.
- Reviderat utstationeringsdirektiv
Slutförhandlingar pågår inom EU för ett utstationeringsdirektiv som kommer ge svenska fakförbund rätt att kräva lika lön för lika arbete.
- Åtgärder mot osund konkurrens
Regeringen har gett ett flertal myndigheter i uppdrag att ta krafttag mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
- Entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen
Regeringen har lagt förslag för ny lagstiftning som ska ge arbetstagarna större skydd för sin lön. Lagstiftningen syftar också till att motverka osund konkurrens i en bransch som har omfattande problem med fusk och kriminalitet.
Åtgärder för bättre arbetsmiljö
- Nationell arbetsmiljöstrategi
Regeringen har sett till att vi nu har en nationell arbetsmiljöstrategi för 2016-2020. Den innehåller åtgärder inom tre prioriterade områden: 1. Förebyggande av arbetsplatsolyckor och nollvision mot dödsolyckor på arbetet. 2. Ett hållbart arbetsliv och 3. Psykosocial arbetsmiljö.
- Förstärkta resurser till arbetsmiljöpolitiken
Resurserna inom arbetsmiljöpolitiken har förstärkts med mer än 125 miljoner kronor. Det har bland annat inneburit att omkring hundra nya arbetsmiljöinspektörer har kunnat anställas.
- Ny myndighet för arbetsmiljökunskap
Sedan den förra regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet saknas det en särskild myndighet som ansvarar för att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö. Sommaren 2018 startar en ny sådan myndighet i Gävle.
Trygghet på jobbet och vid arbetslöshet
I september 2015 höjde regeringen taket i den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Alliansregeringen sänkte taket under sin regeringstid. Nu ökas den från 680 kronor till 910 kronor.
- Förbättring för deltidsarbetslösa
I maj 2017 förbättrade regeringen möjligheten till a-kassa för deltidsarbetslösa. Den nya regeln innebär att det är möjligt att arbeta och få ersättning i max 60 veckor under en ersättningsperiod. Den nya regeln ersatte den kritiserade 75-dagarsregeln.
- Förtroendeuppdrag och a-kassa
Regeringen har sett till att tid med förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från anställning ska jämställas med förvärvsarbete. Detta är otroligt viktigt för att människor ska våga ta förtroendeuppdrag. Förutom att det är en trygghetsfråga så är det en demokratifråga. De nya reglerna träder i kraft den 2 juli 2018.
Från och med den 2 juli 2018 avskaffas en karensdag i a-kassan. Efter förändringen är det sex istället för sju karensdagar i försäkringen.
Fackliga rättigheter
En av den borgerliga regeringens första åtgärder var att ta bort skatteavdragsrätten för fackavgiften. Detta var ett av många angrepp på fackföreningsrörelsen. Nu återinförs avdragsrätten från och med den 1 juli 2018. Det kommer att innebära att en fackföreningsmedlem får dra av 25 procent av den medlemsavgift som betalas under året.
- Stärkt skydd för visselblåsare
Sedan den 1 januari 2017 gäller en helt ny lag som ger skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.
Pågående utredningar för nya reformer och åtgärder
Regeringen har tillsatt en utredning som har till uppgift att lämna förslag på hur problemet med s.k. hyvling på arbetsmarknaden kan stoppas. Förslaget förbereds på Regeringskansliet just nu.
Regeringen har också tillsatt en utredning som ska titta på omfattningen av det som kallas SMS-anställningar, alltså anställningar där man i förhand inte vet hur mycket eller när man får jobba utan får sms och måste stå till arbetsgivarens förfogande utan förvarning. Detta drabbar många unga människor hårt i dag. Utredningen ska se över om det behövs lagändringar för att komma åt detta. Förslaget ska lämnas senast den 31 januari 2019.
- Kompetensutveckling i arbetslivet
Regeringen utreder också om det bör införas en möjlighet att vara ledig från jobbet med ersättning för att studera. Förslaget behandlas just nu av regeringen.
Den (S)-ledda regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att lägga fram ett förslag om ett sammanhållet system för för mottagande. Regeringen vill avskaffa EBO (eget boende) till förmån för värdigt boende, i syfte att motverka segregation och trångboddhet.
- En väl fungerande arbetsmarknad och Arbetsförmedlingens framtida uppdrag
En utredning har fått i uppdrag att titta på hur Arbetsförmedlingens uppdrag och den statliga arbetsmarknadspolitiken bör se ut. Utredningen ska bland annat föreslå hur kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas och hur arbetsmarknadsutbildningen ska se ut. Utredningen ska redovisa sina resultat senast 31 januari 2019.
- Flexibla insatser för fler funktionsnedsatta i jobb
Alla ska känna sig behövda i Sverige och alla som kan jobba ska ha ett jobb! Den s.k. flexjobbsutredningen har i mars 2018 lämnat förslag om hur möjligheterna till arbete för personer med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning kan förbättras. Förslaget behandlas just nu av regeringen.
- Dua för bättre samverkan och fler i jobb.
Regeringen har tillsatt delegationen för unga och nyanlända i arbete (Dua). Uppdraget är att främja samverkan mellan aktörer som har betydelse för att unga och nyanlända ska komma i jobb.
