Friskolor för eliten?

Jag skall inte blanda mig i den fråga som just nu är så aktuell, nämligen frågan i vad mån friskolor accepterar alla elever oberoende av om de är funktionshindrade eller på annat sätt mera resurskrävande. Den följer jag i stället med största intresse genom att läsa Jan Nilssons och Thomas Hartmans blogginlägg.

Debatten dem emellan väcker dock ett antal personliga frågor hos mig rörande friskolor. Ibland känns det som en belastning att ha en s.k. arbetarbakgrund och dessutom sakna akademisk utbildning. Det får mig att se på friskolor som något som är till för "finare" människor, människor som genom sin akademiska utbildning verkligen förstår, hur dålig den kommunala skolan egentligen är. Vi som inte förstår det, utan fortsätter att tillåta våra barn att gå i den förkastliga kommunala skolan, kan lätt ana hur den bildade "överklassen" med barn i friskolan klassar oss som mindre vetande.

Jag har ofta ställt mig frågan, vilken bakgrund friskoleeleverna egentligen har. Hittills har jag bara gissat att de varit barn till akademikerföräldrar. När jag läser Thomas Hartmans blogginlägg, får jag äntligen bekräftelse på min misstanke. Jag citerar Hartmans uppgift:

"Men det stannar inte där. Skolverket har visat hur tre av fyra friskoleelever har akademikerföräldrar. Så segregeringen är uppenbarligen högst påtaglig."

Hela 75 % av alla friskoleelever har alltså föräldrar med större förstånd, större ansvar för sina barn samt högre utbildning än jag och min fru en gång hade när vi tillät våra barn att gå i kommunal skola. Utan support från akademikerföräldrar gick det ändå mycket bra för våra barn i skolan och kunde senare skaffa sig fina examina på universitetsnivå.

Jag påstår absolut inte att friskolor är sämre än kommunala skolor, bl.a. därför att jag vet alldeles för litet om dem. Däremot fortsätter jag att ifrågasätta dem, eftersom jag inte tror att deras existens på något sätt gör den kommunala skolan bättre. Inte heller vågar jag tro, att de barn som går där blir bättre skickade att möta livet än de från den kommunala skolan blir. Det är ju trots allt där lejonparten av våra barn och ungdomar trots allt kommer att få sin grundläggande utbildning.

För mig är det huvudsakligen ett slags snobberi att välja friskola före kommunal skola.

2 kommentarer

  1. Jan N

    Jag återkommer om det här K-G, har inte tid nu. Ska stycka älg. Men du är också välkommen på studiebesök till Mariaskolan. Jag tror att du kommer att bli lite förvånad och att du kommer att få en del nya och lite överraskande insikter.
    Till friskolorna kommer verkligen alla sorts föräldrar och barn av alla slag.

  2. K-G Sjöström

    Tro inte, att jag inbillar mig att alla friskolor är dåliga skolor. Vad jag försökte beskriva vara bara min egen personliga magkänsla inför alla dessa föräldrar (75 % av friskolebarnen), som uppenbarligen anser sig ta större ansvar för sin barn än flertalet svenskar genom att sätta dem i friskolor.

    På något vis känns det kränkande att tillhöra gruppen icke-akademiker, som inte förstår hur illa vi gör barnen, när vi tillåter dem gå i kommunal skola.

Lämna ett svar till K-G Sjöström Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.